Studenterna vilka skrev detta examensarbete har upptäckt att den palliativa
omvårdnadsutbildningen är begränsad och att det finns ett utrymme att utveckla den i sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar att sjuksköterskestudenter upplever att relevant kunskap saknas, bland annat inom kommunikation och bemötande av palliativa patienter och närstående. Studenterna anser att det vore intressant att forska vidare på utvecklade palliativa vårdutbildningar, vilket skulle kunna vara lösningen på utmaningar
sjuksköterskestudenter upplever. Resultatet visade även att sjuksköterskestudenterna upplever det problematiskt att bearbeta och hantera egna känslor. Därmed skulle vidare forskning även kunna uppmärksamma vilket stöd som efterfrågas av
REFERENSLISTA
Artiklar markerade med asterisk (*) tillhör resultatdelen.
Abate, A. T., Amdie, F. Z., Bayu, N. H., Gebeyehu, D., & G/Mariam, T. (2019).
Knowledge, Attitude and Associated Factors Towards End of Life Care Among Nurses' Working in Amhara Referral Hospitals, Northwest Ethiopia: a cross-sectional study.
BMC Research Notes, 12(1), 521. https://doi.org/10.1186/s13104-019-4567-7
Aebischer Perone, S., Nikolic, R., Lazic, R., Dropic, E., Vogel, T., Lab, B., Lachat, S., Hudelson, P., Matis, C., Pautex, S., & Chappuis, F. (2018). Addressing the Needs of Terminally-ill Patients in Bosnia-Herzegovina: Patients' Perceptions and Expectations. BMC
Palliative Care, 17(1), 123. https://doi.org/10.1186/s12904-018-0377-2
Andersson, M., Jakobsson, E. & Öhlén, J. (2014). Livets slutskede. I A.-K. Edberg & H. Wijk(Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (ss. 179-
209). Lund: Studentlitteratur.
Anderson, W. G., Puntillo, K., Boyle, D., Barbour, S., Turner, K., Cimino, J., Moore, E., Noort, J., MacMillan, J., Pearson, D., Grywalski, M., Liao, S., Ferrell, B., Meyer, J., O'Neil-Page, E., Cain, J., Herman, H., Mitchell, W., & Pantilat, S. (2016). ICU Bedside Nurses' Involvement in Palliative Care Communication: A Multicenter Survey. Journal
of Pain and Symptom Management, 51(3), 589–596.e2.
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2015.11.003
APA-style. 2020. References. American Psychological Association. Hämtad 2020-12-14 från: https://apastyle.apa.org/style-grammar-guidelines/references/
*Bassah, N., Cox, K., & Seymour, J. (2016). A Qualitative Evaluation of the Impact of a Palliative Care Course on Preregistration Nursing Students' Practice in Cameroon.
BMC Palliative Care, 15, 37. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12904-016-
0106-7
Beck-Friis, B. & Strang, P. (2012). Inledning. I Strang, P. & Beck-Friis, B. (red.) Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber.
Benkel, I., Molander, U. & Wijk, H. (2009). Family and Friends Provide Most Social Support for the Bereaved. Palliative Medicine, 23, 141-149. doi:10.1177/0269216308098798 *Berndtsson, I., Karlsson, M. G., & Rejnö, Å. (2019). Nursing Students' Attitudes Toward
Care of Dying Patients: A Pre- and Post-palliative Course Study. Heliyon, 5(10), e02578. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.heliyon.2019.e02578
Blaževičienė, A., Laurs, L., & Newland, J. A. (2020). Attitudes of Registered Nurses About the End - of - life Care in Multi-profile Hospitals: a Cross Sectional Survey. BMC
palliative care, 19(1), 131. https://doi.org/10.1186/s12904-020-00637-7
Burrough-Boenisch, J. (1999). International Reading Strategies for IMRD Articles. Written Communication, 16(3), 296–316. https://doi.org/10.1177/0741088399016003002 Carduff, E., Kendall, M., & Murray, S. A. (2018). Living and Dying with Metastatic Bowel
Cancer: Serial In-depth Interviews with Patients. European Journal of Cancer Care,
27(1), e12653. https://doi.org/10.1111/ecc.12653
Codex. (2016). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 2019-11-16 från: http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Dalhborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.25-36). Lund: Studentlitteratur.
*Dimoula, M., Kotronoulas, G., Katsaragakis, S., Christou, M., Sgourou, S., & Patiraki, E. (2019). Undergraduate Nursing Students' Knowledge About Palliative Care and Attitudes Towards End-of-life Care: A Three-cohort, Cross-sectional Survey. Nurse
Education Today, 74, 7–14. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2018.11.025
*Edo-Gual, M., Tomás-Sábado, J., Gómez-Benito, J., Monforte-Royo, C., & Aradilla-Herrero, A. (2018). Spanish Adaptation of the Frommelt Attitude Toward Care of the Dying Scale (FATCOD-S) in Nursing Undergraduates. Omega, 78(2), 120–142. https://doi.org/10.1177/0030222816688294
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. (1. uppl.) Stockholm: Liber utbildning.
Eriksson, K. 2014. Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 141-152). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Tankeprocess under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.37-49). Lund:
Studentlitteratur.
Frommelt K. H. (1991). The Effects of Death Education on Nurses' Attitudes Toward Caring for Terminally Ill Persons and Their Families. The American Journal of Hospice &
Palliative Care, 8(5), 37–43. https://doi.org/10.1177/104990919100800509
Intervention. The American Journal of Hospice & Palliative Care, 20(1), 13–22. https://doi.org/10.1177/104990910302000108
Gaspar, R. B., Silva, M., Zepeda, K., & Silva, Í. R. (2019). Nurses Defending the Autonomy of the Elderly at the End of Life. Revista Brasileira de Enfermagem, 72(6), 1639–1645. https://doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0768
Glasdam, S., Ekstrand, F., Rosberg, M., & van der Schaaf, A. M. (2020). A Gap Between the Philosophy and the Practice of Palliative Healthcare: Sociological Perspectives on the Practice of Nurses in Specialized Palliative Homecare. Medicine, Health Care, and
Philosophy, 23(1), 141–152. https://doi.org/10.1007/s11019-019-09918-2
Harden, K., Price, D., Duffy, E., Galunas, L., & Rodgers, C. (2017). Palliative Care: Improving Nursing Knowledge, Attitudes, and Behaviors. Clinical Journal of Oncology Nursing,
21(5), E232–E238. https://doi.org/10.1188/17.CJON.E232-E238
Heidari, H., Mardani-Hamooleh, M., & Amiri, M. (2020). Perceived Factors to Providing Palliative Care for Patients with Cancer - A Qualitative Systematic Review. Oncology
Reviews, 14(1), 463. https://doi.org/10.4081/oncol.2020.463
*Henoch, I., Melin-Johansson, C., Bergh, I., Strang, S., Ek, K., Hammarlund, K., Lundh Hagelin, C., Westin, L., Österlind, J., & Browall, M. (2017). Undergraduate
nursing students' attitudes and preparedness toward caring for dying persons - A
longitudinal study. Nurse education in practice, 26, 12–20.
https://doi.org/10.1016/j.nepr.2017.06.007
Hughes, N. M., Noyes, J., Eckley, L., & Pritchard, T. (2019). What Do Patients and Family- Caregivers’ Value from Hospice Care? A Systematic Mixed Studies Review. BMC
Palliative Care, 18(1), 18. https://doi.org/10.1186/s12904-019-0401-1
*Iranmanesh, S., Axelsson, K., Häggström, T., & Sävenstedt, S. (2010). Caring for Dying People: Attitudes among Iranian and Swedish Nursing Students. Indian Journal of
Palliative Care, 16(3), 147–153. https://doi.org/10.4103/0973-1075.73643
Jakobsson Ung, E. & Lützén, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:
Ansvar och utveckling. (s. 27-45). Lund: Studentlitteratur.
* Jiang, Q., Lu, Y., Ying, Y., & Zhao, H. (2019). Attitudes and Knowledge of Undergraduate Nursing Students About Palliative Care: An Analysis of Influencing Factors. Nurse
Education Today, 80, 15–21. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2019.05.040
*Karkada, S., Nayak, B. S., & Malathi (2011). Awareness of Palliative Care Among Diploma Nursing Students. Indian Journal of Palliative Care, 17(1), 20–23. https://doi.org/10.4103/0973-1075.78445
Kjellström, S. (2017). Forskningsteknik. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. (s.57-80). Lund: Studentlitteratur.
*Laporte, P., Juvet, T., Desbiens, J. F., Tapp, D., Pasquier, J., & Bornet, M. A. (2020). Factors Affecting Attitudes Towards Caring for Terminally Ill Patients Among Nursing Students in Switzerland: A Cross-sectional Study. BMJ Open, 10(9), e037553. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1136/bmjopen-2020-037553
Melin-Johansson, C., Henoch, I., Strang, S., & Browall, M. (2012). Living in the Presence of Death: An Integrative Literature Review of Relatives' Important Existential Concerns When Caring for a Severely Ill Family Member. The Open Nursing Journal, 6, 1–12. https://doi.org/10.2174/1874434601206010001
Mårtensson, J & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.421-438). Lund: Studentlitteratur.
Mälardalens högskola. (2016). Kursplan - Människan som patient, 7.5 hp. Hämtad 2020-03- 15 från: https://www.mdh.se/utbildning/kursplan?id=28211
Petterson, A. & Kjellin, D. (2020). APA-lathunden: Baserad på APA 7. Göteborg: Göteborg universitet. http://hdl.handle.net/2077/40505
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing
evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
SBU:S Handbok. (2017). Kvalitetsgranskning av studier. I Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. Hämtad 2020-12-27 från:
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf SFS 1992:1434. Högskolelag. Hämtad 2019-11-20 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 SFS 1993:100. Högskoleförordning. Hämtad 2019-11-20 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993- 100 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 2019-11-20 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdlag. Hämtad 2019-11-20 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Socialstyrelsen. (2006). Vård i livets slutskede. Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i
landsting och kommuner. Hämtad 2019-11-27 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2006-103-8.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård, vägledning,
rekommendationer och indikationer. Stöd för styrning och vägledning. Hämtad
2019-11-20 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf
*Strang, S., Bergh, I., Ek, K., Hammarlund, K., Prahl, C., Westin, L., Österlind, J., & Henoch, I. (2014). Swedish Nursing Students' Reasoning About Emotionally Demanding Issues in Caring for Dying Patients. International Journal of Palliative Nursing, 20(4), 194– 200. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.12968/ijpn.2014.20.4.194
Svensk sjuksköterskeförening (2009). Sjuksköterskans profession. Hämtad 2019-11-14 från: https://www.swenurse.se/publikationer/sjukskoterskans-profession
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård.
Hämtad 2019-11-16 från: https://www.swenurse.se/personcentrerad-vard Svensk sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
Hämtad 2019-11-16 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 2019-11-24 från:
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Sykepleiernes Samarbeid i Norden (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i
Norden. Hämtad 2019-11-18 från: https://ssn-norden.dk
World Health Organisation (2002). Palliative care. Hämtad 2019-11-20 från: https://www.who.int/palliativecare/en/
Caregivers Towards Place of Care for Their Relatives at the End-of-life. A Systematic Review and Thematic Synthesis of the Qualitative Evidence. BMJ Supportive &
Palliative Care, 6(4), 418–429. https://doi.org/10.1136/bmjspcare-2014-000794
Östlund, U., Blomberg, K., Söderman, A., & Werkander Harstäde, C. (2019). How to Conserve Dignity in Palliative Care: Suggestions from Older Patients, Significant Others, and Healthcare Professionals in Swedish Municipal Care. BMC Palliative Care,
18(1), 10. https://doi.org/10.1186/s12904-019-0393-x
Östlundh, L. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.)
Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.59-82).
BILAGA A; SÖKMATRIS
Databas Datum av sökning
Sökord Limits Antal träffar Antal lästa
abstrakt Antal lästa full text Antal kvalitetsgranskade Urval
CINAHL Plus 2020/11/10
nursing students AND palliative care AND attitudes towards Publicationsdatum 2010-2020 Abstract 40 14 5 2 2 CINAHL Plus 2020/12/21
nursing AND students AND palliative care AND attitudes OR opinions OR thoughts OR thoughts OR beliefs Publicationsdatum 2010-2020 Abstract Peer reviewed 122 12 4 3 3 PubMed 2020/11/10
nursing AND students AND palliative care OR end of life care AND attitudes
Publicationsdatum 2010-2020 Abstract
Free full text
21 8 5 3 3
PubMed 2020/12/21
nursing students AND attitudes AND end of life care AND qualitative study
Publicationsdatum 2010-2020 Abstract
Free full text
BILAGA B; KVALITETSGRANSKNINGSMALL
Ja = 1 poängNej = 0 poäng
Artikel Finns det en tydlig problemformuler ing? Finns det ett tydligt syfte?
Finns det en tydlig metodbeskrivning ? Finns det en tydlig beskrivning av deltagare? Finns det en tydlig dataanalys?
Finns det ett tydligt formulerat resultat? Finns det en tydlig diskussion? Finns det etiska övervägande ? Finns det teoretiska utgångspunkter beskrivna? Svarar resultat et på syftet? Poäng 1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 9/10 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 9/10 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 9/10 4 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja 8/10 5 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja 8/10 6 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 9/10 7 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 9/10 8 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja 8/10 9 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja 9/10 10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja 8/10
BILAGA C; ARTIKELMATRIS
Ja = 1 poäng Nej = 0 poäng Artikelnumm er Tidskrift (År) TitelFörfattare Syfte Metod Resultat Poäng
1
Heliyon (2019) Nursing Students’ a Attitudes Toward Care of Dying Patients: A Pre- and Post- Palliative Course Study Berndtsson, I.E.K., Karlsson, M.G., Renjö, Å.C.U.
Syftet var att undersöka sjuksköterstudenternas attityder till vård av palliativa patienter före och efter en kurs i palliativ vård.
Kvalitativ studie FATCOD och öppna frågor
Kvalitativ innehållsanalys n= 73
Resultatet visade en positiv förändring till palliativ vård hos sjuksköterskestudenter. Studenter med dem lägsta poängen före kursen visade den högsta genomsnittliga förändringen. Det kvalitativa analys visade att sjuksköterskestudenter hade fått ytterligare kunskap, fördjupat förståelsen och ökat
känslan av säkerhet genom kursen.
9/10 2 International Journal of Palliative Nursing (2014) Swedish Nursing Students’ Reasoning about Emotionally Demanding i Issues in c Caring for d Dying Patients Strang, S., Bergh, I., Ek, K., Hammarlund, K., Prahl, C., Westin, L., Österlind, J., Henoch, I.
Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenternas resonemang om känslomässigt krävande frågor angående vården av paliativa patienter.
Kvalitativ studie FATCOD och öppen fråga
Kvalitativ innehållsanalys n=111
Resultatet visade en stor variation i sjuksköterskestudenternas resonemang om att ta hand om paliativa patienter. Där
fanns också stor variation i hur studenter resonerade om sin förståelse för situationen och den ideala bilden av
den skickliga sjuksköterskans kompetens.
3 Nurse Education Today (2019) Attitudes and Knowledge of Undergraduate Nursing Students About Palliative Care: An Analysis of Influencing Factors.
Jiang, Q., Lu, Y., Ying, Y. & Zhao, H.
Syftet var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder och kunskap om palliativ vård och analysera påverkande faktorer. Kvantitativ studie PCQN och ett självdesignerad frågeformulär Multipel dataanalys n=1200
Resultatet visade att bara ett fåtal sjuksköterskestudenter kunde tänka sig att arbeta i palliativ vård i framtiden.Resultaten visade att kunskap och skola, klass, kön, födelseplats och religion är viktiga faktorer.
9/10 4 Nurse Education Today (2019) Undergraduate Nursing Students' Knowledge About Palliative Care and Attitudes Towards End-of-life Care: A Three-cohort, Cross-sectional Survey. Dimoula, M., Kotronoulas, G., Katsaragakis, S., Christou, M., Sgourou, S., & Patiraki, E.
Syftet var att undersöka sjuksköterskestudenters kunskap om palliativ vård och attityder gentemot död och vård i livets slutskede samt utforska demografiska och akademiska faktorer som potentiella moderatorer för studenternas kunskap och attityder.
Kvantitativ studie PCQN och FATCOD Regressionsanalys
n=529
Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas kunskap om smärta och symptomhantering samt om psykosocial och andlig vård var otillräcklig.
Akademiska parametrar och demografiska egenskaper var de viktigaste moderatorer för både kunskap och attityder. Ökad kunskap om palliativ vård var en relativt svag men ändå signifikant faktor för mer positiva attityder till vård av palliativa patienter.
8/10 5 BMC Palliative Care (2016) A Qualitative Evaluation of the Impact of a Palliative Care Course on Preregistration Nursing Students’ Practice in Cameroon Bassah, N., Cox, K., Seymour, J.
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskestudenter som får palliativ utbildning rapporterar överföring av lärande
att öva, och vilka hinder och facilitatorer kan vara, i ett resursfattigt land. Kvalitativ studie 10 individuella intervjun LFA-metod n=23
Resultatet tydde på att sjuksköterskestudenter som fick utbildning i palliativ vård kunde överföra sitt lärande till praxis. 8/10
6 Nurse Education in Practice (2017) Undergraduate Nursing Students' Attitudes and Preparedness Toward Caring for Dying Persons - A Longitudinal Study.
Henoch, I., Melin- Johansson, C., Bergh, I., Strang,
S., Ek, K., Hammarlund, K., Lundh Hagelin, C., Westin, L., Österlind, J., & Browall, M.
Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till vård av palliativa patienter och hur de upplever sig förberedda att utföra vård i livets slutskede. Kvantitativ studie FATCOD och frågeformulär Multipel dataanalys n=117
Resultatet visade att studenter med fem veckors teoretisk utbildning inom palliativ vård kände sig mer förberedda och stödda av utbildningen för att ta hand om en döende patient än studenter med kortare utbildning. En minoritet av sjuksköterskestudenter kände sig beredda att ta hand om en död kropp eller träffa släktingar.
9/10
7
Indian Journal
of Palliative
Care (2010)
Caring For Dying People: Attitudes Among Iranian and Swedish Nursing Students. Iranmanesh, S., Axelsson, K., Häggström, T., & Sävenstedt, S.
Syftet var att jämföra förhållningssät hos iranska och svenska sjuksköterskestudenter till vård av döende. Kvantitativ studie Frågeformulär, FATCOD, DAP-R Chi-två-test n=223
Resultatet visade att de deltagande iranska sjuksköterskestudenterna var mer rädda för döden och mindre benägna att vårda döende personer än de svenska deltagarna.
9/10 8 Indian Journal of Palliative Care (2011) Awareness of Palliative Care Among Diploma Nursing Students. Karkada, S., Nayak, B. S., & Malathi
Syftet var att bedöma kunskapsnivån om palliativ
vård hos
sjuksköterskestudenter, att identifiera
sjuksköterskestudenters attityd till palliativ vård, att hitta ett
samband mellan
sjuksköterskestudenters kunskap och attityd och att hitta ett samband mellan sjuksköterskestudenters Kvantitativ studie Frågeformulär Beskrivande slutsatsstatistik n=83
Resultatet visade att majoriteten av studenterna hade dålig kunskap om palliativ vård och majoriteten av dem hade också en gynnsam inställning gentemot palliativ vård. Resultatet visade en signifikant koppling mellan kunskap och attitityder till palliativ vård hos sjuksköterskestudenterna.
kunskap, attityd och utvalda demografiska variabler. 9 BMJ Open (2020) Factors Affecting Attitudes Towards Caring for Terminally Ill Patients Among Nursing Students in Switzerland: A Crosssectional Study Laporte, P., Juvet, T., Desbiens, J-F., Tapp, D., Pasquier, J., Bornet , M-A.
Syftet med denna studie var att fastställa
sjuksköterskestudenters attityder till vård av palliativa patienter, liksom sambandet mellan
dessa attityder och årskurs, exponering för människor i livets slutskede, självupplevd
omvårdnadsförmåga och subjektiv påverkan instruktion. Kvalitativ studie Frågeformulär, FATCOD Likert-skala n=178
Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder till vård av patienter i livets slutskede var positiva och förbättrades under
studieåren. Professionell exponering för palliativa patienter var den starkaste faktorn, följt av
privata möten, självuppfattad palliativ vård färdigheter, studieår och ålder.
9/10 10 Omega: Journal of Death & Dying (2018) Spanish Adaptation of the Frommelt Attitude Toward Care of the Dying Scale (FATCOD-S) in Nursing Undergraduates Edo-Gual, M., Tomás-Sábado, J., Gómez-Benito, J., Monforte-Royo, C., & Aradilla- Herrero, A.
Syftet var att med hjälp av sjuksköterskestudenter anpassa FATCOD till ett
spanskt sammanhang
(FATCOD-S) och att analysera sambandet mellan FATCOD-S, sociodemografiska variabler, emotionell intelligens och attityder till döden.
Kvantitativ studie Frågeformulär som inkluderade FATCOD, CLFDS, DAI-R, TMMS-24 Multipel dataanalys n=669
Resultatet visade att sjukskötersketudenterna med tidigare erfarenheter av dödsfall och de som fått utbildning i palliativ vård fick betydligt högre poäng i studien. FATCOD-S är ett effektivt och giltigt verktyg för att mäta attityden hos spanska sjuksköterskestudenter till vård av patienter i livets slutskede.