Vidare forskning behövs för att undersöka vilket slags stöd sjuksköterskor kan behöva när de arbetar under en pandemi. Detta för att de ska få rätt förutsättningar för att orka med sitt arbete och inte lämna yrket.
Föreliggande studie visar på några faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevda hälsa, men det vore intressant att fortsätta undersöka detta i ett större sammanhang.
Exempelvis genom intervjuer där fler informanter inom olika organisationer kan komma till tals.
Det hade även varit intressant att följa upp sjuksköterskors hälsa efter Covid-19 pandemin har tagit slut, då det kan förväntas att hälsan har påverkats negativt.
12 Referenslista
Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Arbetsmarknadsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160
Arbetsmiljöverket (2013). Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa. Hämtad 20-10-06 från:
https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/?hl=stress%20oh%C3%A4lsa Arbetsmiljöverket (2020). Personlig skyddsutrustning. Hämtad 20-04-13 från:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska-risker/smittrisker-i-arbetsmiljon/coronaviruset/personlig-skyddsutrustning/
Corbett, S., & Williams, F. (2014). Striking a professional balance: interactions between nurses and their older rural patients. British Journal of Community Nursing, 19(4), 162–167. doi:10.12968/bjcn.2014.19.4.162.
Corley, A., Hammond, NE., & Fraser, JF. (2010). The experiences of health care workers employed in an Australian intensive care unit during the H1N1 Influenza pandemic of 2009: A phenomenological study. International Journal of Nursing Studies. 47, 577–585.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1.
utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl. s.
143–154). Lund: Studentlitteratur.
De Veer, A.J., Francke, A. L., Struijs, A., & Willems, D. L. (2013). Determinants of moral distress in daily nursing practice: a cross sectional correlational questionnaire survey. International journal of nursing studies, 50(1), 100–108.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.08.017
Endresen-Reme, S., Odeen, M., Eriksen, R.H & Ursin, H. (2013). Behandling av kognitiva stressåkommor. I B.,Arnetz & R., Ekman ( Red.), Stress: gen, individ, samhälle (3. uppl. s. 194- 201 ). Stockholm: Liber.
Eriksen, H.R & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressteori. I B. Arnetz & R., Ekman (Red.), Stress: gen, individ, samhälle (3. uppl. s. 194–201). Stockholm: Liber.
Flo, E., Pallesen, S., Moen, B. E., Waage, S., & Bjorvatn, B. (2014). Short rest periods between work shifts predict sleep and health problems in nurses at 1-year follow-up. Occupational and environmental medicine, 71(8), 555–561.
https://doi.org/10.1136/oemed-2013-102007
Folkhälsomyndigheten (2015). Sjukdomsinformation om SARS (svår akut respiratorisk sjukdom). Hämtad 20-09-10 från:
www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/sars-svar-ahttps://kut-respiratorisk-sjukdom
Folkhälsomyndigheten (2016). MERS-coronavirus (2012–2015). Hämtad 20-09-10 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/utbrottsarkiv/mers-cov/
Folkhälsomyndigheten (2019a). Pandemisk influensa. Hämtad 20-04-13 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/
Folkhälsomyndigheten (2019b). Pandemiberedskap. Hämtad 20-05-15 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b6cce03c4d0e4e7ca3c9841bd9 6e6b3a/pandemiberedskap-hur-vi-forbereder-oss-19074-1.pdf
Folkhälsomyndigheten (2020a). Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers och covid-19. Hämtad 20-04-13 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/
Folkhälsomyndigheten (2020b). Frågor och svar om Covid-19 (coronavirus).
Hämtad 20-04-16 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/
Folkhälsomyndigheten (2020c). Om viruset och sjukdomen. Hämtad 20-09-03 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/
Folkhälsomyndigheten (2020d). Antal bekräftade fall av Covid- 19 i Sverige.
Hämtad 20-09-03 från:
https://fohm.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html#/68d4537bf2714e63b6 46c37f152f1392
Folkhälsomyndigheten (2020e). Insatser mot nya utbrott av Covid 19. Hämtad 20-09-03 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/september/insatser-mot-nya-utbrott-av-covid-19/
Folkhälsomyndigheten (2020f). Stress. Hämtad 20-05-15 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/psykisk-ohalsa/stress/
Folkhälsomyndigheten (2020g). Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan. Hämtad 20-10-06 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/c/covid-19-pandemins-tankbara-konsekvenser-pa-folkhalsan/?pub=76637
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, 2015. Hämtad 20-10-14 från:
https://forte.se/app/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv-sammanfattning.pdf
Gélinas, C., Fillion, L., Robitaille, M-A., & Truchon, M. (2012). Stressors
experienced by nurses providing end-of-life palliative care in the intensive care unit.
Canadian Journal of nursing research, 44(1), 18-39.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research. Concepts procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Gustavsson, M. E., Arnberg, F. K., Juth, N., & von Schreeb, J. (2020). Moral Distress among Disaster Responders: What is it?. Prehospital and disaster medicine, 35(2), 212–219. https://doi.org/10.1017/S1049023X20000096 Halcomb, E., McInnes, S., Williams, A., Ashley, C., James, S., Fernandez, R., Stephen, C., & Calma, K. (2020). The Experiences of Primary Healthcare Nurses During the COVID-19 Pandemic in Australia. Journal of nursing scholarship : an official publication of Sigma Theta Tau International Honor Society of Nursing, 10.1111/jnu.12589. Advance online publication. https://doi.org/10.1111/jnu.12589 Happell, B., Dwyer,T., Reid-Searl, K., Burke, K. J., Caperchione, C. M., & Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of nursing management, 21, 638-647. doi: 10.1111/jonm.12037
Humphries, A., & Woods, M. (2016). A study of nurses' ethical climate perceptions:
Compromising in an uncompromising environment. Nursing ethics, 23(3), 265–276.
https://doi.org/10.1177/0969733014564101
Holmberg, M. (2020). Pandemier och epidemier: ett tvärvetenskapligt perspektiv.
(Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Hälso- och Sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
International Council of Nurses. (2020). More than 600 nurses die from COVID-19 worldwide. Hämtad 2020-09-04 från: https://www.icn.ch/news/more-600-nurses-die-covid-19-worldwide
Johansson, A., Selan, D. & Karlsson, S. (2012). District nurses experiences of the information concerning the pandemic A(H1N1), 2009. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård I Norden, 32(3), 4-8.
Josefsson, K. (2009). Sjuksköterskan i kommunens äldrevård och äldreomsorg.
Stockholm: Gothia.
Jung, H., Jung, S.Y., Lee, M.H., Kim, M.S., (2020). Assessing the presence of post-traumatic stress and turnover intention among nurses post-Middle East respiratory syndrome outbreak: the importance of supervisor support. Workplace Health Safety.
68 (7), 337–345. https://doi.org/10.1177/2165079919897693.
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kungliga vetenskapsakademien. (2020). Fakta och debatt om Covid-19. Hämtad 2020-09-04 från: https://www.kva.se/sv/nyheter/fakta-och-debatt-om-covid-19 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Källström, K. & Malmberg, J. (2019). Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten. (Femte upplagan). Uppsala: Iustus förlag.
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460).
Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Lam, K.K. & Hung, S.Y.M. (2013). Perceptions of emergency nurses during the human swine influenza outbreak: A qualitative study. International Emergency Nursing, 21, 240–246.
Lindahl, B., Lidén, E. & Lindblad, B.‐M. (2011). A meta‐synthesis describing the relationships between patients, informal caregivers and health professionals in home‐care settings. Journal of Clinical Nursing, 20(3–4), 454–463.
doi:10.1111/j.13652702.2009.03008.x
Liu, Y., Zhai, Z., Han, Y., Liu, Y., Liu, F. & Hu, D. (2020). Experiences of front-line nurses combating coronavirus disease 2019 in China: A qualitative analysis.
Public Health Nursing, 37(5), 757-763. https://doorg/10.1111/phn.12768 Lundman, B. & Hällgren - Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I:
B.,Höglund- Nielsen & M., Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.(s. 211-225). Lund: Studentlitteratur.
Martin, S.D. (2011). Nurses`ability and willingness to work during pandemic flu.
Journal of Nursing Management. 19, 98-108.
Martin, S.D., Brown, L.M. & Reid, W.M. (2013). Predictors of Nurses´Intentions to Work during the 2009 Influenza A (H1N1) Pandemic. America Journal of Nursing.
113 (2).
Nieuwenhuijsen, K., Bruinvels, D., & Frings-Dresen, M. (2010). Psychosocial work environment and stress-related disorders, a systematic review. Occupational
Medicine, 60(4), 277–286.
Patel, R. & Davidson, B. (2017). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Peeri, N.C., Shrestha, N., Rahman, M.S., Zaki, R., Tan, Z., Bibi, S., Baghbanzadeh, M., Aghamohammadi, N., Zhang, W., Haque, U. (2020). The SARS, MERS and novel coronavirus (COVID-19) epidemics, the newest and biggest global health threats: what lessons have we learned. Int. J. Epidemiology.
https://doi.org/10.1093/ije/dyaa033.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Regeringskansliet. (2016a). Hälsa och välbefinnande. Hämtad 20-04-13 från Regeringens webbplats: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/halsa-och-valbefinnande/
Regeringskansliet. (2016b). Agenda 2030 för hållbar utveckling. Hämtad 20-04-15 från Regeringens webbplats: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-for-hallbar-utveckling/
Samia, L-W., Hall Ellenbecker, C., Haig Friedman, D., & Dick, K. (2012). Home care nurses´ experience of job stress and considerations for the work environment.
Home health care services quarterly, 31(3), 243-265. doi:
10.1080/01621424.2012.703903
Schroeder, K., Norful, A. A., Travers, J., & Aliyu, S. (2020). Nursing perspectives on care delivery during the early stages of the covid-19 pandemic: A qualitative study. International journal of nursing studies advances, 2, 100006.
https://doi.org/10.1016/j.ijnsa.2020.100006
Silén, M., Svantesson, M., Kjellström, S., Sidenvall, B., & Christensson, L. (2011).
Moral distress and ethical climate in a Swedish nursing context: perceptions and instrument usability. Journal of clinical nursing, 20(23-24), 3483–3493.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03753.x
Sirilla, J. (2014). Moral distress in nurses providing direct care on inpatient oncology units. Clinical Journal of Oncology Nursing, 18(5), 536–541. doi:
10.1188/14.CJON.536–541
Socialstyrelsen (2017). Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2017
Hämtad:2020-09-16 Från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-2-2.pdf
Socialstyrelsen (2019a). Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård. Hämtad 20-10-12 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-2-17.pdf
Socialstyrelsen (2019b). Jämlik vård och omsorg. Hämtad 20-10-06 från:
https://www.socialstyrelsen.se/lattlast/sa-arbetar-vi/jamlik-vard-och-omsorg/
Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Sultan-Taïeb, H., Lejeune, C., Drummond, A., & Niedhammer, I. (2011). Fractions of cardiovascular diseases, mental disorders, and musculoskeletal disorders
attributable to job strain. International archives of occupational and environmental health, 84(8), 911–925.
Sun, N., Wei, L., Shi, S., Jiao, D., Song, R., Ma, L., Wang, H., Wang, C., Wang, Z., You, Y., Liu, S., & Wang, H. (2020). A qualitative study on the psychological experience of caregivers of COVID-19 patients. American journal of infection control, 48(6), 592–598. https://doi.org/10.1016/j.ajic.2020.03.018
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 20-10-11 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensksjukskoterskeforening/publikationer-svensksjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningarpublikationer/kompetensbeskr ivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Tan, R., Yu, T., Luo, K., Teng, F., Liu, Y., Luo, J., & Hu, D. (2020). Experiences of clinical first-line nurses treating patients with COVID-19: A qualitative study.
Journal of nursing management, 10.1111/jonm.13095. Advance online publication.
https://doi.org/10.1111/jonm.13095
Todaro-Franceschi, V. (2015). Samvetsstress och utmattningssyndrom inom omvårdnad. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, Hämtad 20-04-20 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wang, C. (2020). A novel coronavirus outbreak of global health concern. Lancet 395, 470–473.
Widjaja, F. F., Shatri, H., & Putranto, R. (2020). Health Issues Among Healthcare Workers During COVID-19 Pandemic: a Psychosomatic Approach. Acta medica Indonesiana, 52(2), 172–176.
Williamson, E.J., Walker, A.J., Bhaskaran, K., Bacon, S., Bates, C., Morton, C.E., Curtis, H.J., Mehrkar, A., Evans, D., Inglesby, P., Cockburn, J., McDonald, H.I., MacKenna, B., Tomlinson, L., Douglas, I.J., Rentsch, C.T., Mathur, R., Wong, A.Y.S., Grieve, R., ...Goldacre, B. (2020). Factors associated with COVID-19-related death using OpenSAFELY. Nature 584, 430–436.
https://doi.org/10.1038/s41586-020-2521-4
World Health Organization (1948). Constitution. Hämtad 20-10-09 från:
https://www.who.int/about/who-we-are/constitution
World Health Organization (2009). World now at the start of 2009 Influenza pandemic. Hämtad 20-05-15 från:
https://www.who.int/mediacentre/news/statements/2009/h1n1_pandemic_phase6_2 0090611/en/
World Health Organization (2010). What is a pandemic? Hämtad 20-05-12 från:
https://www.who.int/csr/disease/swineflu/frequently_asked_questions/pandemic/en/
World Health Organization (2020a). WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID-19 11 March 2020. Hämtad 20-04-15 från:
https://www.who.int/dg/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020
World Health Organization (2020b). State of the World’s Nursing Report - 2020.
Hämtad 20-09-03 från: https://www.who.int/publications/i/item/nursing-report-2020 Yi, X., Jamil, N.B., Gaik, I.T.C. & Fee, L.S. (2020). Community nursing services during the COVID-19 pandemic: the Singapore experience. British Journal of Community Nursing, 25(8) 390-395. https://doi.org/10.12968/bjcn.2020.25.8.390 Åsberg, M., Nygren, Å., Herlofson, J., Rylander, G & Rydmark, I. (2013) Utmattningssyndrom – var står vi idag? I: B. Arnetz & R. (red.), Stress: gen, individ, samhälle. (3. uppl. s. 138–146). Stockholm: Liber.
Bilaga 1 Etisk egengranskning
Ja Kanske Nej 1
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk
övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2
Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i studien)?
X
3
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande
eller avliden människa (t.ex. blodprov )? X
5
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av
försöksledaren)?
X
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i
vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande. X
7
Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk person) och anmälas till registeransvarig person (GDPR- ansvarig).
X
8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande risk-nytta samt
anpassat till nivån på studien. X
9
I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med deltagare under 15 år krävs vårdnadshavares godkännande t ex vid enkäter i skolklasser.)
X
10
Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
X
12 Det finns resurser för genomförande av projektet och
ansvariga för studien är namngivna (student och handledare) X