Ett förslag på vidare forskning utifrån resultaten av denna studie är att undersöka hur andra professioner inom skolan, främst lärarna, ser på skolkuratorns roll. Att övrig personal inom skolan får diskutera sådant som rör skolkuratorns roll och förväntningar på denne kan möjligen medföra en bättre förståelse för det arbete som skolkuratorn utför, vilket på längre sikt kan leda till bättre intern samverkan. Vidare skulle det behövas mer forskning kring skolkuratorers förutsättningar och vad de anser sig behöva för att kunna genomföra ett bra arbete. En kunskap om detta skulle på längre sikt kunna leda till att förbättra förutsättningarna och möjligheterna för skolkuratorer att kunna genomföra sitt arbete på ett bra och korrekt sätt.
30
10 REFERENSLISTA
Akademikerförbundet SSR (2015). Policy för skolkuratorer. Hämtad 29 januari, 2020, från Akademikerförbundet,
https://akademssr.se/sites/default/files/files/policy_for_skolkuratorer_mar_2015_w.pdf Akademikerförbundet (2017). Etisk kod för socialarbetare. Hämtad 5 februari, 2020, från Akademikerförbundet
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf
Andersen, M. L. (2016). Who is in need of empowerment? social work and young people with ADHD. Revista De Asistenta Sociala, (2), 109–122.
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljöverket (2017). Arbetsmiljön i skolan. Hämtad 13 februari, 2020, från
Arbetsmiljöverket https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/arbetsmiljon- i-skolan-broschyr-adi565.pdf
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan – Resurser, organisering och praktik. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete).
Berzin, S. C., & O'Connor, S. (2010). Educating today's school social workers: Are school social work courses responding to the changing context? Children & Schools, 32(4), 237-249. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1093/cs/32.4.237
Biddle, B., J. (1986). Recent developements in role theory. Annual Review Of Sociology, Vol
12(1986), pp. 67-92.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Carew, R. (1979). The place of knowledge in social work activity. British Journal of Social
Work, 9(3), 349–364.
Danermark, B., Ekström, M. & Karlsson, J.C. (2018). Att förklara samhället. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
D-Wester, Y. (2005). Socionomen i skolan. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.
D-Wester, Y. (2017). Socialt utsatta barns och ungas skolgång. I J, Milerad. & C, Lindgren. (red.) (2017). Evidensbaserad elevhälsa. (1. uppl.) (s. 125–141). Lund: Studentlitteratur. Elovainio, M., Pietikainen, M., Luopa, P., Kivimaki, M., Ferrie, J. E., Jokela, J., . . . Virtanen, M. (2011). Organizational justice at school and its associations with pupils' psychosocial school environment, health, and wellbeing. Social Science & Medicine, 73(12), 1675-1682. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1016/j.socscimed.2011.09.025
Eriksson, B., Lindberg, O., Flygare, E. & Daneback, K. (2002). Skolan - en arena för
mobbning: en forskningsöversikt och diskussion kring mobbning i skolan. Stockholm:
31 Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). I G, Ahrne & P, Svensson, Handbok i
kvalitativa metoder (s. 34–55). Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Fernell, E. (2014). Barn med utagerande beteende och barn som har svårigheter med det sociala samspelet. I J, Milerad. & C, Lindgren. (red.) (2014). Evidensbaserad elevhälsa. (1. uppl.) (s. 261–268). Lund: Studentlitteratur.
Frey, A. J. & Dupper, D. R. (2005). A Broader Conceptual Approach to Clinical Practice for the 21st Century. Children & Schools, 27:1, 33-44. DOI: 10.1093/cs/27.1.33
Frey, A., & George-Nichols, N. (2003). Intervention practices for students with emotional and behavioral disorders: Using research to inform school social work practice. Children &
Schools, 25(2), 97-104. doi:http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1093/cs/25.2.97
Granlund, M. (2014). Skolprestation och psykisk hälsa. I J, Milerad. & C, Lindgren. (red.) (2014). Evidensbaserad elevhälsa. (1. uppl.) (s. 51–58). Lund: Studentlitteratur.
Gren Landell, M. (2014). Barn med oro, rädsla och ångest. I J, Milerad. & C, Lindgren. (red.) (2014). Evidensbaserad elevhälsa. (1. uppl.) (s. 269–280). Lund: Studentlitteratur.
Guirguis, L. M. & Chewning, B. A. (2005). Role theory: Literature review and implications for patient-pharmacist interactions. Research in Social and Administrative Pharmacy, 1 (2005), pp. 483-507.
Gustafsson, L.H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Hernandez, Thomas J., & Seem, Susan R. (2004). A safe school climate: A systemic approach and the school counselor. Professional School Counseling, 7(4), 256–262.
Hillman. O. (2010). Skolhälsovård: introduktion och praktisk vägledning. (2., uppdaterade och utök. uppl.) Stockholm: Gothia.
Isaksson, C. (2016). Den kritiska gästen: En professionsstudie om skolkuratorer. Studier i socialt arbete vid Umeå universitet: avhandlings- och skriftserie, Umeå Studies in the Educational Sciences, 2016.
Isaksson, C. & Larsson, A. (2017). Jurisdiction in school social workers’ and teachers’ work for pupils’ well-being, Education Inquiry, 8:3, 246-261. DOI:
10.1080/20004508.2017.1318028
Isaksson, C. & Sjöström, S. (2016). Looking for ‘social work’ in school social work,
European Journal of Social Work, 20:2, 191-202, DOI: 10.1080/13691457.2016.1188775
Johansson, B., Hellfeldt, K. & Flygare, E. (2019). Att stödja utsatta elever i skolan. I B, Johansson. & Å, Källström. (red). (2019). (s. 155-168). Barn och ungas utsatthet. Våld och
32 Kadesjö, B. (2014). Elever med koncentrationsproblem. I J, Milerad. & C, Lindgren. (red.) (2014). Evidensbaserad elevhälsa. (1. uppl.) (s. 249-260). Lund: Studentlitteratur.
Katz, D., & Kahn, R. L. (1978). The social psychology of organizations. New York: Wiley. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, O. & Johansson, B. (2008). Mobbningens ritualer och emotionella konsekvenser. I Å, Westergren., B, Starrin. & G, Lindgren. (red). (2008). (s. 237-254). Det sociala livets
emotionella grunder. Malmö: Liber.
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I M, Hjerm., S, Lindgren. & M, Nilsson. (2014).
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) (s. 29-44).
Malmö: Gleerup.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. (30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.
Nilsson, B. (2015). Socialpsykologi: bakgrund och utveckling. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Olsson, E. & Ljunghill, J. (1997). The practitioner and ‘naive theory’ in social work
intervention processes. British Journal of Social Work, 27, 931–950. doi: 10.1093/oxfordjournals.bjsw.a011286
Sandström, G. (2009). På spaning efter en yrkesroll: [ett gräv-där-du-står-projekt]. Stockholm: SKL Kommentus.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 2017:900. Förvaltningslag. Stockholm: Justitiedepartement.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2018:1197. Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtad 24 mars, 2020, från Socialstyrelsen https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
33 Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt
arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Svensson, L. (2010). Mobbning i arbete: arbetsorganisationens inverkan på
handlingsutrymmet och mobbningsprocessen. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2010. Örebro.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlander, G. (1993). Socialpsykologi: tankemodeller om människor i arbete. Göteborg: Akademiförl..
White, S. & Kelly, F. (2010). The School Counselor's Role in School Dropout Prevention.
Journal of Counseling & Development, 88(2), 227-235.
Wrethander, M. (2007). Inneslutning och uteslutning: barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Zacka, B. (2017). When the state meets the street: public service and moral agency
34
11 BILAGOR
11.1 Informationsbrev