ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
SKOLAN SOM PLATS FÖR SOCIALT ARBETE
Skolkuratorers psykosociala arbete för att främja elevers hälsa
Författare Elin Stein Anna-Lena Söderström Handledare Björn Johansson Examinator Anna Petersén
Skolan som plats för socialt arbete: Skolkuratorers psykosociala arbete för att främja elevers hälsa.
Elin Stein & Anna-Lena Söderström Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
SAMMANFATTNING
Skolan är en plats där barn spenderar mycket av sin tid. Eleverna ska inte enbart nå
kunskapsmålen, utan de behöver också trivas och må bra för att lyckas. Skolkuratorn kan vara en viktig resurs i att främja elevers välmående samt vara ett stöd för elever som har det svårt. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer arbetar psykosocialt med elever samt vilka förutsättningar respektive hinder de upplever kringgärdar möjligheten till detta arbete. Empiri har samlats in i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer som arbetar på grundskolenivå. Empirin analyserades tematiskt och visade på ett frekvent elevvårdsarbete, främst på individnivå, men också på grupp- och organisatorisk nivå. Resultatet analyserades därefter med hjälp av begreppen yrkesroll, handlingsutrymme, gräsrotsbyråkrat, och organisatorisk rollteori. Resultatet visar att arbetet karaktäriseras av ett stort handlingsutrymme, men också många utmaningar och ställer krav på ett stort eget ansvar. Skolkuratorsrollen innefattar många förväntningar från olika håll, men också otydliga direktiv, vilket innebär att ett stort ansvar faller på individen, dennes engagemang och
kompetens – på gott och ont.
Nyckelord: skolkurator, psykosocialt arbete, handlingsutrymme, gräsrotsbyråkrat, yrkesroll,
School as a place for social work: The psychosocial work of school counselors to promote student health.
Elin Stein & Anna-Lena Söderström Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work Social Work
Undergraduate Essay 15 credits Spring 2020
ABSTRACT
The school is a place where children spend a lot of their time. Pupils should not only succeed in achieving the goals, but they also need to thrive and feel good to succeed. The school counselor can be an important resource in promoting pupils’ well-being as well as being a support for pupils who are struggling. The purpose of this study is to investigate how school counselors work psychosocially with pupils and what conditions and obstacles they
experience circumscribe the possibility of this work. Data has been collected through
qualitative semi-structured interviews with a total of seven school counselors working at the elementary school level. Data was analyzed thematically on the basis of the study's research questions and showed frequent student care work, mainly at the individual level, but also at the group and organizational level. The results were then analyzed using the concepts of professional role, discretion, streel-level bureaucrat and organizational role theory to bring further understanding. The result shows that the work is characterized by a large discretion, but also many challenges and demands a large, personal responsibility. The role of the school counselor has many expectations from different directions, but also unclear directives, which means that a great responsibility falls on the individual, his commitment and competence - for both good and bad.
Keywords: school counselor, psychosocial work, discretion, streel-level bureaucrat,
Innehållsförteckning
1 INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING 2
1.1 Inledning 2
1.2 Problemformulering 2
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3
2.1 Syfte 3
2.2 Frågeställningar 3
3 BAKGRUND OCH LAGSTIFTNING 3
3.1 Skolkuratorns uppdrag och regelverk 4
3.2 Elevhälsa och lärande 5
3.3 Skolan som system 5
4 TIDIGARE FORSKNING 6
4.1 Skolkuratorns roll 6
4.2 Teori, metoder och psykosociala insatser 7
5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 9
5.1 Gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme 9 5.2 Organisatorisk rollteori 10 5.3 Yrkesroll 11 6 FORSKNINGSMETOD 12 6.1 Informationssökning 12 6.2 Datainsamling 12 6.3 Urval 13 6.4 Beskrivning av intervjupersoner 13 6.5 Analysmetod 14 6.6 Studiens kvalitet 14 7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 15
8 RESULTAT OCH ANALYS 16
8.1 Skolkuratorns psykosociala arbete med elever 16
8.2 Metoder och psykosociala insatser 18
8.2.1 Metoder och insatser 18
8.2.2 Uppföljning och utvärdering 20
8.3 Möjligheter och hinder i arbetet 20
8.3.1 Handlingsutrymme 21
8.3.2 Att ha det sociala perspektivet i en pedagogisk miljö 22
8.3.3 Problem och förbättringsmöjligheter 24
8.4 Sammanfattande slutsatser 25
9 DISKUSSION 26
9.1 Resultatdiskussion 26
9.1.1 Skolkuratorns psykosociala arbete 26
9.1.2 Teori, metoder och insatser 27
9.1.3 Möjligheter och hinder 27
9.2 Metoddiskussion 28
9.3 Förslag på vidare forskning 29
10 REFERENSLISTA 30
11 BILAGOR 34
Kontaktuppgifter 34
11.2 Samtyckesblankett 35
2
1 INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING
1.1 Inledning
Skolan är en plats där alla människor under barn- och ungdomstiden befinner sig. I Sverige är det idag lagstadgad skolplikt, vilket regleras i Skollag (2010:800) 7 kap. Det innebär att alla barn behöver ha en skolgång där de kan utbildas och tillgodogöra sig kunskap. Barn spenderar mycket av sin tid i skolan, och skolgången innefattar därmed fler aspekter än just utbildning. Studiemiljön och upplevelsen av att ha en rättvis skolgång är faktorer som påverkar elevernas välmående och utveckling samt möjligheter att nå kunskapsmålen. Det är därför viktigt att elever känner sig trygga och trivs i skolan samt att de professioner som arbetar i skolan bidrar till det. I arbetet med elevhälsa har bland annat skolkuratorn ha en viktig roll, men även läraren då det är den personen som träffar eleverna största delen av tiden (Elovainio et al., 2011). Samarbetet mellan de olika professionerna kan dock präglas av olika bilder av hur elevvårdsarbetet ska fungera (Backlund, 2007). Isaksson och Larsson (2017) beskriver att både lärare och skolkuratorer ser ett behov av socialt arbete inom skolan, men det finns olika uppfattningar om hur det sociala arbetet ska gå till och vem som ska göra vad. Lärarna kan ha en uppfattning om vad skolkuratorn ska göra, medan skolkuratorn har en annan uppfattning och vice versa, vilket kan försvåra det sociala arbetet. Dessa skilda bilder av olika
professioners uppdrag belyser vikten av ett samarbete över professionsgränserna för att kunna agera på det sätt som anses vara bäst för eleverna.
Den psykosociala arbetsmiljön i skolan har visat sig ha en koppling till hur barn trivs och presterar i skolan. År 2010 fördes begreppet elevhälsa in i skollagen. En särskilt viktig uppgift som elevhälsan har är att vara ett stöd för elever med psykiska och sociala problem.
Elevhälsan ska också ständigt verka för att utveckla och främja en arbetsmiljö där alla elever kan få må bra och som präglas av studiero och trygghet (Hillman, 2010). Under år 2010 knöts också en särskild psykosocial kompetens till kuratorsrollen i skollagen. Arbetsmiljöverket (2017) beskriver att den psykosociala arbetsmiljön i skolan handlar om relationer, trivsel och den stämning som råder. I Akademikerförbundets (2015) policy för skolkuratorer finns mål för det skolkurativa arbetet, vilka bland annat är att tillföra kompetens inom det sociala arbetet, medverka till att elever uppnår kunskapsmålen i en miljö som främjar lärande samt bidra till att elever som är i behov av särskilt stöd får sina behov kartlagda och bedömda. Trots denna policy och de mål som finns tycks skolkuratorns roll vara komplex. Det är vidare en relativt ensam roll i förhållande till den dominerande professionen i skolan, lärarna, men också en roll som präglas av många förväntningar från olika håll. Elevhälsan och skolkuratorn står emellertid under rektorns ledning, vilket innebär att skolkuratorns arbete är beroende av rektorns synsätt, agerande och inställning (Isaksson, 2016).
1.2 Problemformulering
Skolan är så mycket mer än bara lärande och undervisning. Det är en plats där elever tillbringar större delen av sin tid. Skolan är därmed en plats för personlighetsutveckling och fostran, en arena där elever utvecklar sin sociala kompetens som har stor betydelse i framtiden (D-Wester, 2005). Av dessa anledningar, men också för att lyckas nå målen, är det viktigt att eleverna trivs, känner trygghet och bemöts med respekt i skolan (Elovainio et al., 2011). Elevvårdsteamet, och inte minst skolkuratorn, har en viktig roll i att främja elevhälsa och välmående (Backlund, 2007). Att ge pedagogisk stöttning till elever kan vara en del i att förbättra elevernas situation, men det kan också finnas andra psykosociala insatser som behöver göras för elevernas välmående i skolan. Överlag finns det få studier som rör enbart skolkuratorns arbete med elever, då de studier som finns berör det generella elevvårdsarbetet på skolor. Skolkuratorns omnämns ofta som en viktig person i arbetet, men det finns få studier som direkt undersöker hur skolkuratorn faktiskt arbetar – praktiskt, teoretiskt och
3 metodologiskt och som belyser skolkuratorernas egna tankar om arbetet (se Isaksson &
Larsson 2017; Backlund, 2007). Skolkuratorn har vidare en roll som försvåras av att det förekommer relativt spridda förväntningar på vilka arbetsuppgifter som ska utföras av personen i fråga. Dock anses skolkuratorn spela en viktig roll när det gäller det psykosociala arbetet på skolan eftersom denne har ett helhetsperspektiv på en elevs situation (Isaksson & Larsson, 2017).
En elev som känner sig respekterad, sedd och hörd i skolan känner sig sannolikt mer stärkt i sig själv och utvecklar ett bättre självförtroende än en elev som känner sig missförstådd, åsidosatt och malplacerad (Andersen, 2016). För att elever ska kunna utvecklas positivt i skolan och utveckla sitt självförtroende krävs det stöd och insatser från personal, både pedagogiskt och psykosocialt. De psykosociala aspekterna som en skolgång innefattar är viktiga för att elever ska kunna nå kunskapsmålen, och hälsa och lärande förutsätter varandra (Gustafsson, 2009). Skolkuratorn kan anses vara en av de professioner som kan erbjuda psykosocialt stöd till elever och vara en del i att förbättra deras situation (Backlund, 2007). Ambitionen med denna studie är att undersöka hur skolkuratorers arbete med elever ser ut samt vilka insatser skolkuratorn kan erbjuda eleverna och på vilket sätt dessa kan anses främja elevhälsa. Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och hinder som
skolkuratorerna upplever att de har att bedriva detta arbete. Att belysa skolsituationen i sin helhet och de svårigheter som skolgången kan medföra för elever samt hur skolkuratorn arbetar kan bidra till en kunskap om vad som fungerar bra och vad som skulle kunna fungera bättre, vilket i sin tur kan leda till bättre stödinsatser. Studien kan således ses som ett steg i att utveckla det skolsociala arbetet och socionomens roll på skolans arena. För det sociala arbetet är det också relevant att belysa och öka kunskapen gällande vad skolkuratorn kan göra för att stödja elever i skolmiljön och främja elevhälsa. Genom kunskap om hur elevers behov kan tillgodoses med hjälp av insatser från skolkuratorn minskar risken för tillkommande problem och därmed också risken för framtida sociala problem både på individ- och samhällsnivå.
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
2.1 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer arbetar psykosocialt med elever. Ambitionen är att få en uppfattning om arbetssättet i sig, skolkuratorernas egna upplevelser samt vilka förutsättningar respektive hinder de upplever kringgärdar möjligheten till detta arbete. För att få en förståelse för själva arbetssättet finns ett intresse i att undersöka vilka metoder och insatser skolkuratorerna arbetar med för att bidra till att elever får en bättre skolsituation.
2.2 Frågeställningar
Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur arbetar skolkuratorn med att främja elevhälsa?
- Hur används olika metoder och insatser för att främja elevhälsa?
- Vilka möjligheter respektive hinder upplever skolkuratorerna att de har att bedriva detta arbete?
3 BAKGRUND OCH LAGSTIFTNING
I det här avsnittet redovisas några av de aktuella lagar och riktlinjer som skolkuratorn har att förhålla sig till i sitt arbete. Det ges också en kort bakgrund kring de svårigheter som kan påverka elevers skolgång, och hur hälsa och lärande kan anses vara i ett ömsesidigt
4 beroendeförhållande. Avslutningsvis beskrivs det hur skolan kan förstås som ett system utifrån organisatoriska och institutionella ramverk.
3.1 Skolkuratorns uppdrag och regelverk
Skollagen är den lag som främst reglerar det arbete som utförs på skolor. År 2010 reviderades skollagen och elevhälsa fördes in som nytt begrepp. I SkolL 2 kap. 25 § föreskrivs det att elever som går i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola,
gymnasieskola och gymnasiesärskola ska ha tillgång till elevhälsa. Elevhälsan ska bestå av medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser och det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog. Det anges vidare att arbetet främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande samt att uppdraget är att stödja elevernas utveckling mot att nå kunskapsmålen. Hillman (2010) förklarar att elevhälsan även har som uppdrag att främja en god arbetsmiljö som präglas av studiero och trygghet.
Elevhälsan ska också särskilt stötta de elever som har olika psykosociala problem och kan tänkas behöva särskilt stöd under skoltiden. Enligt Backlund (2017) ställer inte skollagen krav på att en elev måste ha en diagnos eller funktionsnedsättning för att ha rätt till stöd. Samtliga elever som riskerar att inte nå kunskapskraven har rätt att få det stöd de behöver. Skolverket är vidare den myndighet som konkretiserar lagen och publicerar föreskrifter och allmänna råd om arbetet i skolan. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd är emellertid också
intressant när elevhälsa är i fokus. Dessa myndigheters föreskrifter är bindande, medan
allmänna råd mer är rekommendationer i hur lagar, förordningar och föreskrifter ska tillämpas (Socialstyrelsen, 2016).
Skolkuratorn ska arbeta i enlighet med det övergripande uppdraget som skolan har och som finns föreskrivet i skollagen, men har också fler lagar och föreskrifter att förhålla sig till (Socialstyrelsen, 2016). Ett exempel på en viktig lagstiftning för all skolpersonal, inte minst kuratorn är Barnkonventionen [BK]. I denna finns ett antal artiklar som all personal i skolan behöver ta hänsyn till i sitt arbete, men också ytterligare ett antal som är särskilt relevanta för elevhälsoteamet. Bland annat finns artiklar som berör principen om barnets bästa, barnets rätt till utbildning och att skydda barn från fysiskt eller psykiskt våld, vanvård, övergrepp och utnyttjande av föräldrar, vårdnadshavare eller annan som har hand om barnet. BK:s
huvudprinciper finns också konkretiserade i SkolL 1 kap. 10 §. Vidare omfattas skolkuratorn av vissa bestämmelser i bland annat OSL, SoL, Förvaltningslag (2017:900) [FL] och
Arbetsmiljölagen (1977:1160) [AML].
Skolkuratorn omfattas av OSL 23 kap. 2 § som innebär att uppgifter om en enskilds
personliga förhållanden som innefattar en psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats inte får röjas, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Skolkuratorn har dock ingen sekretess i förhållande till annan personal som arbetar på skolan. Möjligheten att dela uppgifter mellan professionerna om elever ska emellertid inte utnyttjas felaktigt, utan uppgifter får bara lämnas om det är nödvändigt för att mottagaren av informationen ska kunna utföra sitt arbete. Beslut omfattas däremot inte av sekretess.
Uppgifter som är sekretessbelagda kan lämnas ut om personen ifråga samtycker. I övrigt får de sekretessbelagda uppgifterna endast lämnas ut om det finns sekretessbrytande
bestämmelser. En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. Ett undantag från sekretessen är att anmäla till socialnämnden, enligt SoL 14 kap. 1 § utifall att kännedom eller misstanke finns om att ett barn far illa (Socialstyrelsen, 2016).
5 3.2 Elevhälsa och lärande
Elevhälsan var tidigare mycket inriktad på att stötta och hjälpa elever med fysiska problem, men i och med samhällets utveckling har det blivit allt mer vanligt att elever har olika psykosociala problem som visar sig i skolan. Dessa problem kan ta sig uttryck i
psykosomatiska symtom som magont och sömnsvårigheter, men också känslomässig labilitet och sociala svårigheter. Orsakerna till psykosociala problem kan vara många, men ofta handlar det om någon form av familjeproblematik i kombination med att barnet inte har tillgång till särskilt mycket stöd eller resurser (Hillman, 2010). D-Wester (2005) beskriver att den vanligaste anledningen till kontakt med skolkuratorn när det gäller de yngre eleverna ofta är inlärningsproblem. I takt med att eleverna blir äldre ökar dock andra orsaker som är
kopplade till hälsa och social problematik, vilka oftast handlar om problematiska hemförhållanden. Även individuella faktorer, relationella faktorer och massmedias
framställan av kön, kroppsideal, droger och liknande kan ha en påverkan på den psykosociala hälsan (Hillman, 2010).
Hälsa och lärande är faktorer som förutsätter varandra, och problem i det ena påverkar det andra negativt. Att elevers skolresultat försämras beror i de flesta fall på att någonting inte fungerar, antingen i elevens omgivning eller inom eleven själv (Gustafsson, 2009).
Skolmiljön utgör vidare en påverkan på både skolresultat och elevernas psykiska hälsa, då elever spenderar så pass mycket tid i skolan. Detta innebär att elevers psykiska hälsa också speglas i skolmiljön, det vill säga att skolmiljön blir bättre om eleverna har en god psykisk hälsa och omvänt. Skolmiljön och faktorer såsom kompisar, lärare, krav och resultat har också en påverkan på hur elever fungerar i skolan (Granlund, 2014). Psykosociala problem som kan göra det svårt för en elev att fungera i skolmiljön kan vara sådant som psykisk ohälsa,
utagerande beteende, koncentrationssvårigheter eller liknande kognitiva och sociala svårigheter, vilket kräver olika former av åtgärder (se Kadesjö 2014; Fernell, 2014; Gren Landell 2014). För att elevhälsan ska kunna ge rätt stöd och hjälp till elever som har
psykosociala svårigheter är det av vikt att se eleven utifrån ett helhetsperspektiv samt klargöra orsaken till svårigheterna (Hillman, 2010). Kuratorn på skolan är den person som har till uppgift att se till det sociala, även kallat psykosociala, av en elevs situation, men det ingår också i kuratorns profession att ha en helhetssyn på sina klienter (D-Wester, 2017), och därför kan kuratorn tänkas ha en viktig roll i arbetet med dessa elever.
3.3 Skolan som system
Skolan kan ses som en organisation bestående av två övergripande system - det administrativa systemet och ett övergripande informellt socialt system. Det administrativa systemet består av den organisatoriska och institutionella inramningen med bland annat lagar, förordningar och styrdokument. Det administrativa systemet är kopplat till aktörer som har specifika roller såsom lärare och elev samt till olika administrativa principer, däribland indelning i klasser och skolplikt. Det informella sociala systemet handlar istället om hur personer inom skolan, både personal och elever, organiserar sig i olika informella sociala grupperingar och på så vis får olika sociala positioner (Eriksson, Lindberg, Flygare & Daneback, 2002; Johansson, Flygare & Hellfeldt, 2019; Lindberg & Johansson, 2008; Wrethander, 2007). Att som elev behöva leva upp till skolans formella krav inom det administrativa systemet och samtidigt få en positiv social position inom det informella systemet kan vara ansträngande. Det kan innebära att en elev som misslyckats med att skapa en positiv social position och som möjligen är utstött trots det måste vara kvar i skolans sammanhang på grund av skolplikten (Johansson, Flygare & Hellfeldt, 2019). Som en länk mellan dessa system finns skolpersonalen som har inflytande på båda systemen och som ska arbeta för en god skolmiljö. För en god skolmiljö krävs arbete med framförallt det informella sociala systemet och de sociala relationerna, både
6 mellan elever och personal och elever emellan samt att all personal, elever och föräldrar är engagerade. Det administrativa systemet och det sociala informella systemet förutsätter varandra på så vis att en bra skolmiljö utgör grunden för att stärka positiva sociala relationer samtidigt som de positiva sociala relationerna är nödvändiga för att skapa och bibehålla ett positivt skolklimat (Johansson, Flygare & Hellfeldt, 2019).
4 TIDIGARE FORSKNING
Den forskning som finns om skolkuratorer är idag bristfällig och få studier berör enbart skolkuratorns arbete. Det som denna studie syftar till att undersöka är således någonting som är relativt outforskat i hela världen, inte minst i Sverige. Med anledning av detta kommer det kommande avsnittet att behandla forskning som berör skolkuratorers och elevhälsoteamens arbete överlag, både internationellt och i Sverige utan någon specifik inriktning. Avsnittet är uppdelat i underrubrikerna skolkuratorns roll och teori, metoder och psykosociala insatser. 4.1 Skolkuratorns roll
Skolkuratorn är ensam i sin profession på skolans arena och befinner sig i en roll som har flera olika typer av förväntningar på sig, men samtidigt få riktlinjer. I Backlunds (2007) studie berättar skolkuratorer om att deras arbete inte finns tydligt reglerat i varken Skollagen eller läroplaner såsom det gör för andra professioner inom skolan, utan skolkuratorn ska medverka till att skolan når de mål som har satts upp för hela skolan. Att arbetet inte är mer reglerat beskrivs som både positivt och negativt. Det positiva anses vara att varje skolkurator får möjlighet att forma sin egen yrkesroll och sitt arbete, samtidigt som det upplevs negativt att förväntningarna som finns på rollen är otydliga. Alla skolkuratorer ska dock följa de
yrkesmässiga riktlinjer som finns för socionomer i allmänhet, bland annat etiska riktlinjer (se Akademikerförbundet SSR, 2017). Skolkuratorer beskriver också Socialtjänstlagens
(2001:453) [SoL] anmälningsskyldighet 14 kap. 1 §, Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) [OSL] och Barnkonventionen (2018:1197) [BK] som viktiga i deras arbete. Isaksson och Larsson (2017) beskriver hur skolkuratorer ofta har mycket förväntningar på sig från olika håll, vilket kan försvåra det skolsociala arbetet. Lärare och skolkuratorer har ofta olika bilder av hur arbetet ska utföras samtidigt som de vill bibehålla jurisdiktionen som deras yrkesroller innebär, vilket kan medföra svårigheter i samarbetet som i sin tur kan påverka elever. Vidare beskriver Isaksson (2016) skolkuratorns roll som relativt ensam i förhållande till den dominerande professionen i skolan, det vill säga lärarna. Inom skolan finns det alltså ingen mer än skolkuratorn som har utbildning i socialt arbete och fokuserar på det sociala som en skolgång innefattar för en elev. Närmaste chef för skolkuratorn är rektorn och därmed är skolkuratorn också beroende av rektorns synsätt, agerande och inställning till hur skolkuratorn ska arbeta. Hernandez och Seems (2004) belyser att skolklimatet är betydelsefullt när det gäller skolans uppdrag. I studien diskuteras det vilka faktorer som kan påverka skolklimatet och att det inre klimatet kan innebära positiva effekter på känslan av trygghet och säkerhet i skolan. Skolkuratorn lyfts fram som en nyckelperson som kan skapa förändring både bland enskilda elever och inom hela skol- och samhällssystemet. Att skolans klimat och arbetsmiljö påverkar såväl elever som personal samt att skolkuratorn är en viktig person i att främja en god arbetsmiljö belyser även Elovainio et al. (2011) i sin studie.
Skolkuratorns uppdrag enligt SkolL 2 kap. 25 § är att arbeta förebyggande och
hälsofrämjande samt medverka till att elever når kunskapsmålen. Arbetet kan ske på såväl organisatorisk som på grupp- och individnivå. White och Kelly (2010) beskriver att
skolkuratorn kan spela en avgörande roll i det förebyggande arbetet på skolor. Resultatet från deras studie visar på betydelsen av att tidigt identifiera svårigheter hos elever, utreda,
7 Några exempel på förebyggande insatser som skolkuratorn kan genomföra är att ha
kamratgrupper, förse föräldrar med strategier och utbilda personal. I Backlunds (2007) studie berättar skolkuratorer vidare att de arbetar mycket med samtal i olika former, men också att de har en konsultativ roll gentemot lärare. Samtal kan ske både med elever, lärare, andra i elevhälsoteamet och föräldrar. Vidare berättar skolkuratorer om insatser som utbildningar för elever, värderingsövningar och familjesamtal. Flera av skolkuratorerna beskriver också hur de kan vara en länk mellan olika aktörer, såsom lärare-elev och förälder-elev. De kan även vara en del i att avdramatisera kontakt med andra myndigheter som familjen kan behöva ta kontakt med. Arbetet på skolorna kan vara såväl förebyggande och främjande som åtgärdande. När skolkuratorerna träffar enskilda elever beskriver de att kontakten ofta tas upp av lärare eller föräldrar, men att eleverna också kan söka upp dem på egen hand. Huruvida eleverna själva söker upp kuratorn beror på hur tillgänglig kuratorn är på skolan och enkelheten i att ta kontakt.
4.2 Teori, metoder och psykosociala insatser
Flera studier har visat att många socialarbetare har problem att benämna den teoretiska grunden för sitt arbete, att många socialarbetare inte är medvetna om huruvida det finns en teoretisk grund eller inte samt att socialarbetare formulerar egna teorier som förklarar
klienters problem och på så vis finner lämpliga insatser (se Carew, 1979; Olsson & Ljunghill, 1997). I skolsocialt arbete finns ett antal studier som visar på att skolkuratorer ofta är
individualistiska i sitt arbetssätt trots kunskap i hur de ska arbeta på organisatorisk nivå och mer förebyggande och främjande (se Berzin & O’Connor, 2010). Isaksson och Sjöström (2016) undersökte i sin studie skolkuratorers arbetssätt i relation till följande perspektiv; uppgiftscentrerat, systemteoretiskt, empowerment och antiförtryckande. Flertalet av de skolkuratorer som intervjuades hade svårt att svara på frågan om teoretisk grund och nämnde heller inga teorier som arbetet tog sin utgångspunkt i. Skolkuratorerna använde sig inte av särskilt många vanligt förekommande professionella termer när de talade. Många talade istället om erfarenhet och menade att det fanns svårigheter i att avgöra huruvida deras kunskap kom från utbildning eller erfarenhet. Resultatet visade dock att skolkuratorerna använde arbetssätt som grundade sig i ovan nämnda teorier, och att systemteori var det mest vanligt förekommande perspektivet. Att skolkuratorerna faktiskt använde sig av arbetssätt som grundar sig i ovanstående teorier visade sig när skolkuratorerna i intervjuerna ombads berätta mer specifikt om sitt arbete och exemplifiera situationer. Det var då möjligt för forskaren att förstå att deras tankesätt präglades av de ovan nämnda fyra arbetssätten. Vidare finns det en uppsättning metoder och insatser som sker på olika nivåer och som kan användas inom skolan av olika professioner. I en del insatser har skolkuratorn en stor och viktig roll, medan hen i andra insatser har en mer sekundär funktion. Vilka metoder och insatser som en skolkurator använder sig av kan också se olika ut då det styrs av bland annat geografisk plats, regelverk, organisation och det egna handlingsutrymmet.
Det skolsociala arbetet utvecklas i takt med att samhället utvecklas, och arbetssätt och insatser kan därför se olika ut i olika tidsperioder. Berzin och O’Connor (2010) ifrågasätter dock att det skolsociala arbetet faktiskt utvecklas i samma takt som samhället. I deras studie
undersöker de kursplaner för mastersprogrammet i socialt arbete i England, och finner att interventioner som har uppvisat ett gott resultat i det skolsociala arbetet inte framkommer i dessa kursplaner. Det kan därför antas att anledningen till att skolkuratorerna inte arbetar med de interventioner som visat sig vara effektiva grundar sig i att de inte lär sig något om dessa interventioner på utbildningen, då de istället lärt sig om andra mindre effektiva interventioner. Det kan således tänkas att skolkuratorerna inte är tillräckligt rustade för det kommande arbetet utifrån bristande kunskap. Bland annat beskrivs interventioner som givit gott resultat och som
8 tar hänsyn till elevers behov på olika nivåer, medan det i praktiken visar sig att skolkuratorn arbetar mest på individnivå. Skolkuratorer har således fått en mer klinisk roll i skolan istället för en systemisk roll. Frey och George-Nichols (2003) studerar i sin metaanalys olika
interventioner för elever med emotionella- och beteendemässiga störningar. De har i likhet med Berzin och O’Connor (2010) kommit fram till att skolkuratorn mestadels arbetar på individnivå och att det inte är lönsamt för skolkuratorn eller eleverna – varken resursmässigt eller effektmässigt. De interventioner som har visat sig vara mest framgångsrika är sådana som belyser helheten av elevens situation och som sker på grupp- eller organisatorisk nivå. Interventioner som syftar till beteendeförändring, som förstärker eleven och anpassningar i klassrum har visat sig ha god effekt, medan individuell rådgivning har sämre effekt.
Resultaten visar att skolkuratorn ska arbeta mer på organisatorisk nivå samt lägga fokus på att utbilda annan personal i att kunna bemöta de elever som har emotionella och beteendemässiga svårigheter. Frey och Dupper (2005) hävdar liksom de ovannämnda studierna att de mest framgångsrika insatserna är de som syftar till att förändra skolans klimat och kultur. De menar att skolan har mycket att vinna på om arbetet istället innefattar förebyggande insatser samt insatser som kan påverka större system. Kunskaper gällande individanpassade insatser på mikronivå delar socialarbetaren möjligen med andra yrkeskategorier, medan de insatser på makronivå som kan användas för att förbättra system inom skolor, mellan skolor och samhället istället är något som socialarbetare har speciell kompetens kring.
Backlund (2007) har undersökt två skolor och hur dess skolkurator arbetar. Det framkommer att skolkuratorns arbete huvudsakligen kretsar kring två typer av insatser, stöd till enskilda elever och stöd till lärare. Insatser till enskilda elever handlar framför allt om elev- och föräldrasamtal samt samverkan med socialtjänst. Stora delar av arbetstiden ägnas åt kontakter med omgivningen runt eleven och inte så mycket direktkontakt med eleven. Isaksson (2016) har vidare undersökt vilka specifika metoder och tekniker som svenska skolkuratorer
använder sig av. I studien framkom det att ett tiotal specifika metoder användes, men att endast ett fåtal av dessa var forskningsbaserade och nästan ingen kunde ses som
evidensbaserad. Några av de nämnda metoderna och som vilar på viss forskningsgrund är Depression in Swedish Adolescents programmet (DISA metoden), rePULSE, Motiverande samtal (MI) och Elevens behov i centrum (EBiC). Andra mer allmänna metoder från Sverige antimobbningsprogrammet ”Friends” och Olweus förebyggande program mot mobbning. Resultatet visade att skolkuratorerna har en ambivalent inställning till att använda
manualbaserade metoder, men har en vilja att arbeta evidensbaserat. Samtidigt som de vill arbeta efter organisationens krav och en evidensbaserad praktik upplever de att
manualbaserade metoder är tidskrävande. Det visade sig också att de olika metoderna ofta anpassas efter aktuella förutsättningar. Det kan då handla om att vissa steg hoppas över i en manual och att metoder för grupper anpassas till att passa för enskilda elever, vilket möjligen medför att skolkuratorerna inte arbetar likvärdigt. Det kan dock innebära positiva
konsekvenser för eleverna, då metoder anpassas efter deras behov. White och Kelly (2010) beskriver vidare vikten av att uppmärksamma problem och sätta in insatser tidigt, redan i grundskolan, för att förhindra senare svårigheter och möjliga skolavhopp. Insatser som nämns i studien är bland annat familjesamtal, att hjälpa eleverna att utveckla copingstrategier och stödgrupper. Andra insatser som nämns är att tidigt identifiera problem, utreda, övervaka framsteg och deltagande i insats för att sedan utvärdera. Att utvärdera insatser nämns vara viktigt, men det tycks inte finnas något direkt uttalat om vad som ska utvärderas och vem som ska göra det.
9
5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I detta avsnitt presenteras de teorier och begrepp som analysen kommer att genomföras utifrån för att skapa en djupare förståelse för skolkuratorernas arbete. De teorier och begrepp som presenteras i avsnittet är gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme, organisatorisk rollteori och yrkesroll. Anledningen till att dessa teorier och begrepp valts ut är då de har en naturlig koppling till det som studien undersöker. Skolkuratorn befinner sig i en position och i en organisation där det förekommer många olika krav och förväntningar, både på rollen i sig och på arbetet. Skolkuratorn står också i direktkontakt med elever, föräldrar och lärare och förväntas se till varje enskild elevs behov samtidigt som denne förväntas följa lagar, regler och organisatoriska riktlinjer. Med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrater, handlingsutrymme, organisatorisk rollteori och yrkesroll kan vi få en djupare förståelse för skolkuratorns arbete och yrkesroll inom skolans organisation samt vad som kan påverka rollen och arbetet. De olika teorierna och begreppen möjliggör också en utvecklad förståelse för skolkuratorers arbete främst på individnivå.
5.1 Gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme
Enligt Lipsky (2010) omfattar ”Street level bureaucrats” de offentliga tjänstemän, exempelvis poliser, lärare, advokater och socialarbetare, som i sitt arbete är i direktkontakt med
samhällets medborgare och som har ett relativt stort handlingsutrymme att förfoga över. Den svenska översättningen är vanligtvis gräsrotsbyråkrater och begreppet har för avsikt att definiera vilken position exempelvis socialarbetaren har som representant för organisationen. Skolkuratorn kan ses som en gräsrotsbyråkrat då det är en socialarbetare som representerar skolans organisation med direktkontakt med bland annat elever och föräldrar.
Enligt Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) organiseras offentliga organisationer efter politiska beslut och verksamheten utgår från lagstiftning. De offentliga organisationerna och det sociala arbetet präglas till stor del av byråkratiidealet genom att det finns regler, riktlinjer och överenskommelser. Organisationen ska garantera rättvisa och den är uppbyggd utifrån att skyldigheter ska uppfyllas och rättigheter tillgodoses. Detta ideal är dock svårt att leva upp till då det kan uppstå dilemman mellan att både vara aktiv och flexibel samtidigt som en behöver agera lika i alla situationer för att tillgodose medborgarnas rättigheter och inte behandla personer olika. Begreppet handlingsutrymme handlar om det utrymme som socialarbetaren har till förfogande för att kunna möta medborgarnas behov och det skapas i samspel mellan organisationen och den professionella. Möjligheten att påverka sitt handlingsutrymme handlar om den professionella kompetensen, det vill säga kompetensen att bedöma vilka val som är rimliga. Svensson (2010) gör en distinktion mellan formellt och informellt handlingsutrymme. Det formella handlingsutrymmet handlar om utrymmet gällande de medel, metoder, ansvar och auktoritet som organisationen tillhandahåller. Det är det som kan definieras i
anställningsavtal, lagar och regler. Det formella handlingsutrymmet kan vara olika stort, det påverkas av arbetsuppgifternas komplexa karaktär och hur den formella makten har fördelats. Gräsrotsbyråkrater behöver ett stort formellt handlingsutrymme då de ställs inför komplexa lagar och regler att hantera i de unika situationer som mötet med människor handlar om. Det informella handlingsutrymmet handlar istället om arbetsplatsens normer, om hur man som kollega bör och ska förhålla sig till exempelvis det formella handlingsutrymmet. Det påverkas i interaktion mellan individerna i det speciella sammanhanget och förändras om
arbetsgruppen ändras. Enligt Lipsky (2010) har en gräsrotsbyråkrat utrymme för att ta självständiga beslut men måste samtidigt förhålla sig till både lagar, regler samt normativa regler som finns inom den egna yrkeskategorin. Lipsky menar att anledningen till att gräsrotsbyråkrater har ett stort handlingsutrymme är på grund av de ofta hamnar i komplicerade situationer som inte kan reduceras ner till detaljstyrda listor att följa. Han
10 synliggör i sin teori det dilemma som finns i att vilja hjälpa klienten och samtidigt förhålla sig till bland annat bristande resurser, oklara organisatoriska riktlinjer och otydliga mål.
Även Zacka (2017) diskuterar handlingsutrymme ”on the street level” och menar att
gräsrotsbyråkraterna under både osäkerhet och oförutsägbarhet förväntas uppfylla tvetydiga och motstridiga mål med begränsade resurser. De måste balansera de motstridiga kraven som handlar om att vara effektiv i tillhandahållandet av tjänster och samtidigt hantera medborgare rättvist och med respekt samt tillgodose deras behov. Det finns flera faktorer som genomsyrar arbetet och som möjligen kan förklara vikten av ett omfattande handlingsutrymme, vilka handlar om tvetydiga och motsägelsefulla mål, begränsade resurser, otydliga gränser, osäkerhet, vaga gränsdragningar, svag bevisning och oförutsägbarhet. Motsägelsefulla och konfliktfyllda mål exemplifieras genom poliser som förväntas verkställa lagen och samtidigt främja goda samhällsband och akutpersonal som måste försöka tillgodose särskilda behov och samtidigt hantera så många patienter som möjligt. Det kan ställa krav både på moral, politisk beslutsamhet och kompromisser för att kunna följa direktiven. Som exempel på tvetydiga mål förklaras hur poliser är skyldiga att upprätthålla ordning med problem som samtidigt anses vara svårdefinierade - vad räknas som störande, enligt vem och under vilka omständigheter? Tvetydigheten reducerades ner med hjälp av reglerade procedurer, men då kom polisarbetet att bli mer fokuserat på det som blev lätt genom de tydliga procedurerna och försummade andra områden som inte var tydliggjorda. Zacka (2017) menar att tvetydiga mål gör att gräsrotsbyråkraterna behåller beslutsfrihet och makt, om målen skulle förtydligas finns risken att de förlorar handlingskraft. Begränsade resurser kan handla om tid, pengar, uppmärksamhet och empati. På grund av att de har begränsade resurser behövs handlingsutrymme som
möjliggör att själv kunna fatta beslut om hur de begränsade resurserna ska användas. En socialarbetare har möjligen tillgång till en begränsad genuin empati och måste därför bedöma vilka historier som är värda att lyssna på innan det finns risk för att hen blir utbränd. Det kan handla om att behandla alla lika, men kanske inte agera lika gentemot alla, då någon kan behöva mer hjälp än någon annan även om det leder till samma resultat. Riktlinjer och principer kan guida och stötta i att göra avvägningar i speciellt svåra fall. Riktlinjer kan dock inte fånga alla individuella komplexa situationer och gör därför att det måste finnas ett
handlingsutrymme kvar för att göra bedömningar. Vaga gränsdragningar handlar om att lagar och regler behöver vara något vaga för att ge tolkningsutrymme och förhindra att vissa ”faller mellan stolarna” och blir utan hjälp.
5.2 Organisatorisk rollteori
Enligt Nilsson (2015, s. 74) definieras begreppet roll ibland som ”summan av de
förväntningar som riktar sig mot en person som innehar en position i sociala sammanhang”. En annan definition som Katz och Kahn (1978, s. 186) nämner är en som mer handlar om de krav som ställs på utövningen av rollen, ”rollen är de sammanlagda kraven med vilka
systemet konfronterar den enskilde medlemmen”. Betoningen här ligger mer på att roller skapas av de som skapar systemet och inte av de som är bärare av rollen i ett specifikt socialt sammanhang. Den sistnämnda definitionen kan vara lämplig när det gäller synen på roller utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Westlander (1993) beskriver att en roll inom en
organisation ofta har koppling till en viss status och funktion inom verksamheten. Med rollen följer också förväntningar som utgår från den funktion som rollinnehavaren förväntas fylla utifrån verksamhetens uppdrag.
Ett sätt att se på formella roller är genom den organisatoriska rollteorin. Biddle (1986)
beskriver att den organisatoriska rollteorin utgår från att olika sociala system är uppbyggda på ett sätt där roller är förplanerade, hierarkiskt ordnade och uppgiftsorienterade. Rollerna inom
11 organisationen bygger på generella förväntningar och normer, men kan också påverkas av individuella faktorer och organisatoriska krav. Rollkonflikter kan således uppstå när
individens normer och förväntningar inte överensstämmer med organisationens normer och förväntningar, vilket riskerar att belasta individen och påverka arbetet negativt. Guirguis och Chewning (2005) beskriver olika typer av konflikter i form av rollotydlighet, rollkonflikter och överbelastning av rollen. Rollotydlighet innebär att det finns oklara förväntningar på rollen och vad personen i fråga förväntas göra. Rollkonflikter uppstår då de egna
förväntningar på arbetet inte överensstämmer med omgivningens förväntningar, och en överbelastning i rollen uppstår när det finns för mycket förväntningar i relation till den tid som personen i fråga har till förfogande för sitt arbete. Sammantaget kan dessa kallas för rollstressorer och de medför en risk för att den professionella inte kan prestera i sitt arbete och därmed inte känner sig nöjd. En längre tid med förekomst av rollstressorer kan medföra en sämre hälsa, mindre yrkesstolthet och en hög risk för att den professionella bestämmer sig för att lämna arbetsplatsen.
5.3 Yrkesroll
Begreppet yrkesroll består enligt Sandström (2009) av flera delar. Yrkesrollen består dels av det uppdrag och de arbetsuppgifter som den professionella har, dels utbildningen och
kunskapen, men också faktorer i den egna personligheten. I arbetet som socionom är
uppdraget och arbetsuppgifterna ofta abstrakta och arbetet som utförs samt resultatet osynligt, medan det i andra yrken ofta finns ett synligt resultat. I och med detta kan det professionella förhållningssättet i arbetet som socionom, alltså hur arbetet utförs, vara mer viktigt än i yrken där resultatet är synligt då resultaten är beroende av och synliggörs genom förhållningssättet. Den andra delen i yrkesrollen är utbildning och den teoretiska kunskap som individen har med sig in i yrket, och den tredje är personliga faktorer som påverkar hur individen formar sin yrkesroll och upplever sin kompetens.
I en organisation och i individens omgivning finns det faktorer som påverkar yrkesrollen och som antingen kan främja eller hämma utveckling. Sandström (2009) benämner att möjlighet till kompetensutveckling, handledning, stöttande arbetskollegor och ett gott arbetsklimat är faktorer som kan främja utveckling av yrkesrollen. Faktorer som ledarskap, lagstiftning och organisatorisk påverkan är faktorer som dels kan främja utveckling, dels hämma utveckling beroende på hur det fungerar. Ledarskapet beskrivs som en viktig del i hur en yrkesroll utvecklas. En chef som har tillit till sina anställda och lyssnar till dem samt har en god kompetens inom yrket ger goda förutsättningar till utveckling för de anställda. Ett flexibelt och situationsanpassat ledarskap där chefen både värnar om att arbetsuppgifterna utförs på ett bra sätt och om relationerna till de anställda är ofta framgångsrikt och främjar utveckling. Det medför också ett bättre arbetsklimat och en ökad trivsel. Om ledarskapet är för auktoritärt kan det däremot hämma att de anställda utvecklas, och ett osynligt ledarskap kan medföra ett alldeles för stort ansvar på den anställde där den blir alltför ensam i yrket utan stöd, vilket i sin tur kan leda till känslor av övergivenhet och utbrändhet. Lagstiftningen kan påverka yrkesrollen på så vis att den styr vad som kan göras och inte göras. I kombination med organisatoriska förutsättningar såsom ekonomi och tid kan den professionella ställas inför dilemman där lagstiftning och organisatoriska förutsättningar inte går hand i hand. Det kan således förekomma konflikter utifrån lojalitet till klient respektive till organisation. Vidare kan det inom en organisation finnas riktlinjer för vilka teoretiska perspektiv och metoder som förespråkas i arbetet, vilket kan begränsa den professionellas handlingsutrymme i sin
12
6 FORSKNINGSMETOD
I detta avsnitt följer en beskrivning av hur vi har gått tillväga för att genomföra denna studie. Studien har inspirerats av hermeneutiken utifrån de ontologiska och epistemologiska
antaganden som görs om verkligheten och kunskapen om den. Inom hermeneutiken görs det ontologiska antagandet att verkligheten uppfattas utifrån hur vi tänker och kommunicerar om den, vilket innebär att en objektiv verklighet inte existerar. Det epistemologiska antagandet som görs är att all kunskap är subjektiv då varje individ som studerar verkligheten gör sin egen tolkning (Fejes & Thornberg, 2015). Inom hermeneutiken eftersträvas kunskap om människors upplevelser, beskrivningar och tolkningar om fenomen snarare än siffror och objektiva sanningar (Andersson, 2014), vilket är i linje med denna studie där det som eftersträvas är en djupare förståelse om skolkuratorers upplevelser och beskrivningar av sitt arbete. Vidare innehåller avsnittet en beskrivning av informationssökningsprocessen samt tillvägagångssätt när det gäller datainsamling, urval och analys samt en beskrivning av intervjupersoner. Avslutningsvis följer ett avsnitt där ett resonemang förs kring studiens kvalitet.
6.1 Informationssökning
För att finna tidigare forskning har sökningar gjorts i flera av universitetsbibliotekets databaser, däribland Social Services Abstract, Primo, Swepub, PsycINFO och ERIC.
Sökningarna genomfördes under perioderna 27/1–31/1–20 samt 23/3–5/4–20. De sökord som användes i sökningarna var bland annat psychosocial work, school counselor, interventions, theory och school social work. Dessa användes i olika kombinationer och i flera databaser för att öka möjligheten att finna adekvata resultat. Vidare har svenska sökord använts i databasen Swepub, däribland skolkurator och skolsocialt arbete. Vid samtliga sökningar användes kriteriet peer reviewed. Hänsyn togs också till det år som artikeln publicerades, då målet var att använda relativt ny forskning, från år 2010 och framåt. Det visade sig emellertid vara svårt att finna tillräckligt med artiklar som var publicerade efter år 2010, och därför gjordes valet att även inkludera några äldre studier. Informationssökningen har resulterat i totalt 13 vetenskapliga artiklar och avhandlingar som berör det aktuella ämnet. Vidare har relevant litteratur funnits i några av artiklarnas referenslistor. Böcker som rör det aktuella ämnet har även funnits på universitetsbiblioteket samt det medicinska biblioteket.
6.2 Datainsamling
Den datainsamlingsmetod som valts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Tanken med att använda semistrukturerade
intervjuer var att låta intervjupersonerna få möjlighet att tala fritt, men att samtidigt med hjälp av en intervjuguide kunna hålla oss till det som är studiens syfte. Intervjuguiden utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar, vilket resulterade i fem teman med totalt 33 intervjufrågor (se Bilaga 3). Under intervjuerna kunde vi även ställa följdfrågor för att förtydliga otydliga eller svårtolkade svar. Genom att använda semistrukturerade intervjuer kunde vi på ett strukturerat sätt fånga de teman som var intressanta, samtidigt som deltagarna fick frihet att förmedla vad de upplever som viktigt och betydelsefullt. Isaksson och Larsson (2017) beskriver att semistrukturerade intervjuer gav dem möjlighet att genom formuleringen av teman undvika insamlande av överflödig information, samtidigt som det sedan
underlättade analysen. De beskriver också en fördel i att intervjupersonerna var fria i sina svar samtidigt som de som forskare kunde fånga upp intressanta reflektioner med hjälp av
följdfrågor, vilket var någonting som även vi upplevde. Den semistrukturerade intervjun är enligt Bryman (2011) en flexibel metod genom att frågorna inte strikt behöver följa
intervjuguidens ordning, då oplanerade frågor kan tillföras under pågående intervju samt att den intervjuade har stor frihet att forma sina svar. För att säkerställa att intervjufrågorna var
13 förståeliga och gav oss möjlighet att samla in relevant information genomfördes en
pilotintervju innan datainsamlingen påbörjades. Bryman (2011) förklarar att en pilotintervju innebär att frågorna säkerställs fungera som det är planerat. Några av intervjufrågorna omformades efter pilotintervjun då resultatet gav nya infallsvinklar.
Tre intervjuer har skett via nätet på grund av sjukdom eller riktlinjer för Covid-19. De övriga intervjuerna har skett på deltagarnas arbetsplats utifrån deras önskemål. En av de fysiska intervjuerna genomfördes som fokusgruppsintervju med två skolkuratorer utifrån att de arbetade mycket tillsammans. Alla intervjuer pågick mellan 45 och 60 minuter. Intervjuerna spelades in för att underlätta samtalet och transkriberingen. Intervjuerna inleddes med att muntligen gå igenom syfte och information kring studien och deltagarna fick skriva under en samtyckesblankett, se bilaga 2. Vid digitala intervjuer mailade deltagarna en underskriven version av samtyckesblanketten till författarna.
6.3 Urval
För att finna intervjupersoner gjordes valet att använda ett målstyrt urval som enligt Bryman (2011) handlar om att strategiskt välja ut sina intervjupersoner efter studiens ändamål. Utifrån syftet med studien valdes därför skolkuratorer som är yrkesverksamma i kommunala
grundskolor i en mellanstor stad. En avgränsning gällande vilka skolor som skulle ingå i studien gjordes genom att friskolor och statliga specialskolor inte valdes och därmed var det endast de allmänna kommunala grundskolorna som kom att inkluderas. I likhet med Isaksson och Larsson (2017) valde vi att rikta oss mot grundskolor med elever från förskoleklass upp till årskurs 9. I övrigt fanns inga särskilda inklusions- eller exklusionskriterier på grund av dels den begränsade tiden för studiens genomförande och dels för att öka möjligheten att finna deltagare som vill ställa upp. Vidare var en tanke med urvalet att kunna få en bredd både gällande erfarenhet och arbete med elever i olika åldrar. Kontakt togs per telefon och i samband med detta skickades ett mail ut där kuratorerna fick ytterligare information om studien. När sju skolkuratorer visat intresse för att delta ansåg vi att antalet var tillräckligt då tiden för studien är begränsad. Enligt Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) är sex
intervjupersoner egentligen ett för litet antal för att det ska kunna räknas vara representativt. Dock menar de att säkerheten ökar för att få ihop ett relativt oberoende material om intervjuer sker med sex till åtta personer från en särskild grupp. Därefter kontaktades de skolkuratorer som visat intresse att delta via ett mail med den överenskomna tiden och en förfrågan om vart de ville genomföra intervjun. På grund av det rådande läget med Covid-19 och risken för smittspridning fick respondenterna välja om de ville genomföra intervjun via nätet eller fysiskt. I mailet bifogades ett informationsbrev om deltagande och syftet med studien, se bilaga 1.
6.4 Beskrivning av intervjupersoner
För att bibehålla en hög grad av anonymitet gjordes valet att inte redovisa specifikt vilken intervjuperson som hör till de uppgifter vi har om utbildning, tidigare erfarenheter och antal år de arbetat som skolkuratorer. Sju skolkuratorer vid olika skolor har intervjuats i denna studie. En av intervjuerna genomfördes som fokusgruppsintervju med två skolkuratorer. Sex
intervjupersoner är socionomer och en har i grunden en beteendevetarutbildning. Antal år som skolkurator varierar från 1 år upp till 10 år. Intervjupersonerna har tidigare arbetat med
ensamkommande flyktingbarn, inom socialtjänsten, på ungdomsboende, behandlingshem, som församlingsassistent, kontaktperson, familjebehandlare och som elevkoordinator.
14 6.5 Analysmetod
Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys för att finna likheter, skillnader och mönster i respondenternas uttalanden. Genom den tematiska analysen kunde materialet ordnas utefter studiens frågeställningar och därefter utifrån de mönster som framkommit under intervjuerna. I det första steget användes färgkoder för att organisera materialet utefter studiens frågeställningar, och i andra steget ordnades materialet utefter centrala teman som framkommit. Dessa två steg kallas enligt Lindgren (2014) för kodning och tematisering och de sker i växelverkan med varandra, vilket innebär att forskaren kan behöva gå mellan dessa steg ett antal gånger innan analysen kan anses vara klar. Efter att ha gått igenom materialet ett antal gånger och försökt finna likheter, skillnader och mönster i intervjupersonernas uttalanden kunde ett antal centrala teman utläsas utifrån de tolkningar som gjorts. Dessa tolkningar och det summerade materialet utgjorde sedan underlaget för slutsatser samt för den teoretiska analysen. Den tematiska analysen och arbetet med tolkningarna genomfördes utifrån en abduktiv ansats, vilket innebär att växelvis gå mellan teori och empiri i tolkningen av resultatet (se Bryman, 2011). Empiri tolkades i relation till olika teorier, men sattes också in i ett större sammanhang för att möjliggöra en ny förståelse. Danermark, Ekström och Karlsson (2018) förklarar att teori kan användas som ett verktyg för att tolka enskilda fenomen som uttryck för sociala strukturer. Intervjupersonernas uttalanden är således beskrivningar av enskilda företeelser som vi med hjälp av den teoretiska
tolkningsramen har försökt att placera i ett större sammanhang. Detta förhållningssätt kan enligt Danermark, Ekström och Karlsson (2018) bidra till att forskaren kan tillskriva
händelser innebörd i ett större sammanhang utifrån en specifik teoretisk ram. I denna studie har rekontextualisering med hjälp av det teoretiska ramverket bidragit till att
intervjupersonernas uttalanden har kunnat tillmätas en ny förståelse i relation till en helhet. Den främsta anledningen till att en tematisk analys genomfördes var att den ansågs vara passande utifrån studiens syfte och frågeställningar samt den vetenskapsteoretiska
utgångspunkten. Fördelarna med att genomföra en tematisk analys är vidare att det underlättar i att finna mönster, likheter och skillnader i uttalanden samt att data kan ordnas efter studiens frågeställningar (se även Backlund, 2007). Vidare innebär den tematiska analysen att
forskaren går igenom materialet och tolkar det i flera omgångar, något som medför att de tolkningar som görs kan anses vara väl genomtänkta och solida. Dessutom har den tematiska analysen en naturlig koppling till hermeneutiken (se Lindgren, 2014).
6.6 Studiens kvalitet
De kriterier som kommer att användas för att ge en bild av studiens kvalitet är validitet, reliabilitet och objektivitet. Dessa begrepp kommer också relateras till de kriterier som ofta används för att bedöma kvaliteten i kvalitativa studier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera. För att stärka studiens interna validitet
(trovärdighet) och genomföra en givande analys användes teorier och begrepp som ansågs ha en naturlig koppling till studieobjektet. De teoretiska utgångspunkter som använts för att tolka intervjumaterialet kunde kopplas till flera av de mönster som varit möjliga att utläsa utifrån intervjupersonernas uttalanden. Dessa teoretiska utgångspunkter kunde således bidra till en djupare förståelse för intervjupersonernas upplevelse av sitt arbete. Intervjupersonerna har dock inte haft möjlighet att lämna synpunkter på de tolkningar som gjorts på grund av studiens tidsbegränsning, något som kan tänkas påverka studiens trovärdighet. Utöver den interna validiteten som handlar om huruvida relevanta teorier och begrepp har använts för att tolka studiens empiri samt om de tolkningar som gjort kan anses rimliga finns också den externa validiteten (överförbarhet). Den externa validiteten handlar om huruvida resultaten kan överföras till andra situationer och sociala miljöer. Tillsammans syftar intern och extern validitet till att säkerställa att forskaren undersöker det som var tänkt att undersöka (Bryman,
15 2011). Den externa validiteten kan diskuteras utifrån att studien baserades på ett målinriktat urval och inkluderade relativt få intervjupersoner. Studiens resultat kan på grund av det lilla urvalet inte anses vara generaliserbart i statistisk mening, men däremot kan det möjligen leda till att flera andra skolkuratorer kan känna igen sig och få nya tankar och insikter kring sitt arbete. Fejes och Thornberg (2015) menar att det senare är ett exempel på ett tankesätt kring generalisering som utgår från det hermeneutiska perspektivet. Här kan läsaren reagera på resultatet genom att få en ny förståelse för sig själv och sociala sammanhang, vilket också är förenligt med studiens syfte. Det kan också antas att studiens resultat möjligen kan överföras till andra svenska, liknande kontexter, dock under en begränsad tidsrymd då samhället och därmed också skolan är föränderligt.
För att öka studiens reliabilitet (pålitlighet) används semistrukturerade intervjuer med samma intervjuguide för att varje intervju skulle genomföras på liknande sätt. Frågor formulerades till intervjuguiden med en tanke om att intervjupersonerna skulle ha möjlighet att tala relativt fritt utifrån samma frågor samtidigt som vi kunde hålla oss till studiens syfte. Följdfrågor användes då något behövde förtydligas och för att säkerställa att det ej uppstod missförstånd. För att undvika att något viktigt inte fångades upp eller att någonting missförstods var vi båda med på alla intervjuer samt att alla intervjuer spelades in. Tematisering och analys har skett genom att vi gemensamt gått igenom materialet för att få en gemensam tolkning och ett samstämmigt resultat. Reliabilitet syftar till resultatets stabilitet, hur tillförlitligt det är och om resultatet kan reproduceras. Det kan handla om huruvida intervjupersonernas svar blir
annorlunda beroende på situation, vem som intervjuar och hur frågorna är formulerade. Det handlar också om att materialet från intervjuerna kan tolkas på olika sätt och leda till olika resultat (Kvale & Brinkmann, 2014). Enligt Bryman (2011) är det svårt eller rent utav omöjligt att reproducera det kvalitativa forskningsresultatet. Han menar till exempel att de sociala miljöer där intervjupersonerna befinner sig är föränderliga och inte har samma
betingelser som vid den första undersökningen. Möjligheten att kunna genomföra en liknande studie har möjligen ökat då tillvägagångssättet för studien redovisas tydligt i metodavsnittet samt att intervjuguiden finns bifogad, även om det inte kan garanteras att resultatet blir detsamma. Fullständig objektivitet är något som forskaren inte kan garantera i samhälleliga studier då denne är en del av den värld som studeras. Möjligheten att styrka och konfirmera handlar istället om att andra forskare kan säkerställa att forskaren inte medvetet låtit egna värderingar eller liknande påverka studien i någon riktning (Bryman, 2011). Vi har under studiens gång varit medvetna om att vår förförståelse kan påverka studiens resultat, vilket diskuteras vidare i metoddiskussionen.
7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN
I studien och under hela den vetenskapliga processen har vi haft ett etiskt förhållningssätt där hänsyn har tagits till individskyddskravet, GDPR och möjliga etiska dilemman som kan uppstå. Individskyddskravet handlar om att deltagare som ingår i forskningen ska skyddas mot skada och kränkning. Individskyddskravet innefattar fyra forskningsetiska principer vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet, 2017; Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att de som deltar i studien ska informeras om undersökningens syfte. I informationen ska alla moment som ingår i studien framgå, men också att det är frivilligt att delta, samt att de när som helst har rätt att avbryta sitt deltagande (Bryman, 2011). Genom att deltagarna mailades ett
informationsbrev angående studien samt informerades muntligen innan intervjun togs hänsyn till informationskravet. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna i studien ska ha möjlighet att själva kunna bestämma över sitt deltagande samt att deltagaren frivilligt ska lämna sitt samtycke (Bryman, 2011). I samband med att den muntliga informationen innan intervjuerna
16 påbörjades fick deltagarna skriftligt lämna sitt samtycke. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter gällande personer som ingår i studien skall behandlas med största
konfidentialitet samt att personuppgifter förvaras så att inga obehöriga kan ta del av dem (Bryman, 2011). Allt inspelat och transkriberat material förvarades på egna datorer samt på USB där ingen obehörig kan ta del av det. Vidare har alla personuppgifter avidentifierats i det utskrivna materialet och inga namn på personer eller skolor finns i uppsatsen. Det beskrivs heller inga områden där skolorna är belägna då det eventuellt skulle kunna leda till att det är möjligt att identifiera vilka skolor och skolkuratorer som ingått i studien. Nyttjandekravet innebär att allt material som samlats in gällande enskilda personer endast får användas för undersökningens ändamål. Inga insamlade uppgifter får användas eller lånas ut till icke-vetenskapliga syften eller användas för åtgärder eller beslut som kan påverka den enskilde individen om den inte har gett ett särskilt medgivande gällande detta (Vetenskapsrådet, 2002). Nyttjandekravet beaktades då allt insamlat material enbart använts för studiens syfte. Efter att studien genomförts och godkänts raderas allt insamlat material.
För att undvika att studien leder till skada för någon har ett övervägande gjorts mellan de positiva och negativa konsekvenser som studien kan medföra. Enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor 9 § får forskning enbart godkännas om de risker som kan drabba forskningsdeltagare uppvägs av det vetenskapliga värdet från studien. Studien kan medföra nytta i form av att skolkuratorernas arbete uppmärksammas och tillmäts betydelse. Studien tydliggör dels hur skolkuratorer faktiskt arbetar, men också vad som upplevs som positivt och negativt i arbetet. Eftersom studien belyser de förutsättningar som finns för skolkuratorers arbete kan det också stärka yrkesrollen och omgivningens tillit samt på längre sikt leda till att yrkesrollen kan utvecklas utifrån den nya kunskapen. Risker som identifierats är att deltagarna möjligen kan uppleva stress över att bli störda i sitt vardagliga arbete under intervjun eller möjligen att det öppnar upp för mycket under samtalet som de sedan kan ångra. Studien kommer endast behandla deltagarnas upplevelser av sitt arbete och ingenting från privatlivet, vilket gör att inga känsliga uppgifter riskerar att ge negativa konsekvenser i deltagarnas privatliv. Med grund i detta kan det anses att nyttan överväger de risker som studien kan medföra.
8 RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras resultatet av studien integrerat med en teoretisk analys utifrån de teorier och begrepp som tidigare presenterats. Avsnittet är strukturerat med utgångspunkt i de teman som framkommit genom den tematiska analysen av empirin. Det är tre centrala teman samt några underteman som alla grundar sig i studiens frågeställningar. I följande avsnitt kommer vi att använda oss av citat från intervjuerna för att illustrera de teman som framkommit under analysen.
8.1 Skolkuratorns psykosociala arbete med elever
Gällande vilka arbetsuppgifter som skolkuratorer anser vara de mest centrala redovisade alla kuratorer liknande sätt att arbeta, men med något olika syn på vad som upptar mest tid. Övervägande del av skolkuratorerna nämner spontant i första hand att arbetsuppgifterna består av samtal med enskilda elever, två av kuratorerna anser dock att mycket av arbetet sker på gruppnivå. Skolkuratorerna uppger också att de deltar i möten med elevhälsoteam och trygghetsteam och genomför sociala utredningar samt att de samverkar med olika
myndigheter gällande exempelvis utredningar och orosanmälningar. Andra vanliga arbetsuppgifter är konsultation till lärare och ledning, förebyggande och främjande arbete samt planering på organisationsnivå, vilket också uttrycks i följande citat.
17
Eh… Ja gud. Jamen det är ju samtal naturligtvis med barn. Och så är det ju handledning till personal, samtal med föräldrar, kan även ibland vara i klasser och göra observationer och sen är det ju… utredningar skulle jag säga. Framförallt utredningar inför prövning till särskola, sociala utredningar. Det är väl det som är det mesta, sen är det klart att det är massa annat också, ja men så, man är med på möten om det är… utifrån elevhälsan och så, men det är väl det som jag gör mest av så (Skolkurator 6).
Resultatet visar att det psykosociala arbetet består av flera olika typer av arbetsuppgifter på olika nivåer inom organisationen. Enligt Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) präglas det sociala arbetet i offentliga organisationer till stor del av byråkratiidealet då det finns regler, riktlinjer och överenskommelser som formar arbetet. Organisationen har skyldigheter att tillgodose människors rättigheter och garantera rättvisa. Hur skolkuratorernas arbete ser ut kan möjligen förstås utifrån byråkratiidealet och att arbetet utförs inom en offentlig
organisation. Skolkuratorerna har till uppgift att se till elevernas hela situation. För att tillgodose alla olika behov och människors rättigheter inom skolan behöver därmed det psykosociala arbetet som skolkuratorerna utför innefatta många olika arbetsuppgifter både på individ, grupp och organisationsnivå.
Skolkuratorerna berättar att de arbetar både främjande, förebyggande och åtgärdande. De är tydliga med att de inte arbetar behandlande utan enbart åtgärdande, även om en del menar att det finns vissa likheter mellan åtgärdande och behandlande arbete. På fråga om de arbetar uppsökande är svaret nej, men många belyser vikten av att vara ute bland eleverna. Dels för att eleverna ska veta vem skolkuratorn är, dels för att det kan vara ett naturligt tillfälle att lära känna eleverna i skolmiljön. Skolkuratorerna nämner att de enligt skollagen och de
föreskrifter som finns för arbetet ska arbeta främjande och förebyggande, men att det blir en hel del åtgärdande och att det också är det som tar den största delen av deras tid. I en
fokusgruppsintervju resonerar två skolkuratorer kring just främjande, förebyggande och åtgärdande arbete, vilket illustreras i följande citat.
Skolkurator 2: förebyggande skulle ju vara det vi jobbar med på heltid, skulle behöva va. Men det är hit och dit och där, och så måste vi springa bort där, och sen…
Skolkurator 3: ...och så händer det nånting då får man lägga allt åt sidan och så prioriterar man om och så gör man om hela almanackan [...]. Så mycket är ju här och nu. [...] Men jag tycker ändå att vi är lite bättre på, förebyggande. Vi har en tanke i alla fall.
Skolkurator 2: nej men asså som, men jag kan ge ett exempel, vi hade ett vanligt problem nu, men det här att dom skickar nakenbilder till varandra. Och då ”åh kan du sätta ihop en temadag om försiktighet på nätet”, ja men så gör man det, men då är det brandsläckning, men använder man det sen när det inte är aktuellt, då blir det ju förebyggande [...] (Skolkurator 2 och 3).
Som skolkuratorerna också beskriver finns det skrivet i skollagen att deras arbete ska vara främjande och förebyggande, men i verkligheten tycks det inte riktigt se så ut då mycket arbetstid går åt till att arbeta åtgärdande. Ett sätt att förstå detta är genom Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater, där det beskrivs att en gräsrotsbyråkrat inom ramen för sitt yrke har möjlighet att ta självständiga beslut samtidigt som denne måste förhålla sig till lagar och regler. Det handlingsutrymme som kommer med yrkesrollen finns då det kan vara problematiskt att ha detaljerade listor på arbetsuppgifter som måste följas eftersom yrket innefattar många komplicerade situationer. Det kan dock uppstå dilemman mellan att vilja hjälpa klienten och samtidigt förhålla sig till de lagar och riktlinjer som finns. Att
skolkuratorerna arbetar mycket åtgärdande trots att lagen och organisatoriska riktlinjer säger att de ska arbeta på ett annat sätt kan ses som ett sådant dilemma där arbetsuppgifterna behöver anpassas efter situationen och det som händer i nuet. Skolkuratorn behöver kunna åtgärda de bekymmer som elever har i nuet för att kunna ha ett mer förebyggande och främjande arbete som blir givande för eleverna.
