I resultatet framkom att det var vanligast att stödinsatser gavs utanför klassrummen i liten grupp eller en-till-en trots att forskningen visar att eleverna bör ges stödinsatser inom ramen för den ordinarie undervisningen. Speciallärarnas upplevelser var att eleverna uppskattade denna stödinsats då det blir en lugnare miljö med färre intryck och snabbare respons. En intressant förlängning på denna studie vore att intervjua eleverna och få ta del av deras perspektiv och hur de upplever undervisningen med specialläraren.
Då denna studie har undersökt 14 speciallärares erfarenheter och upplevelser skulle det vara intressant att genomföra en liknande studie med lärare och speciallärare för att jämföra hur de olika yrkeskategorierna ser på specialpedagogiska stödinsatser för elever i
matematiksvårigheter.
38
Referenslista:
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Liber AB.
Ashcraft, M. H. (2002). Math anxiety: Personal, educational, and cognitive consequences.
Current directions in psychological science, 11(5), 181-185. doi: 10.1111/1467-
8721.00196.
Ashcraft, M. H., & Krause, J. A. (2007). Working memory, math performance, and math anxiety. Psychonomic bulletin & review, 14(2), 243- 248.
doi:10.3758/BF03194059.
Bagger, A. (2015). Prövningen av en skola för alla: nationella provet i matematik i det tredje
skolåret. (1650–8858) [Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Institutionen för
naturvetenskapernas och matematikens didaktik Umeå]. Diva. http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:855578/FULLTEXT01.pdf
Berry, R. A., & Kim, N. (2008). Exploring Teacher Talk During Mathematics Instruction in an Inclusion Classroom. The Journal of Educational Research, 101(6), 363- 377. doi: 10.3200/JOER.101.6.363-378
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research
in psychology, 3(2), 77–101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Carty, A., & Farrell, A. (2018). Co‐teaching in a mainstream post‐primary mathematics classroom: an evaluation of models of co‐teaching from the perspective of the teachers. Support for Learning, 33(2) 101-121. doi: 10.1111/1467-9604.12198 Dahlgren, L-O., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s.162-175). Liber.
Dowker, A. (2004). What Works for Children with Mathematical Difficulties?. (554) University of Oxford.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion (2015:40). Karlstad University Studies. http://kau.diva-
portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber.
Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan: En forskningsöversikt (3:2013). Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b0a/1529480532452/I ndividualiserad-undervisning-i-skolan_VR_2013.pdf
Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: effekter av undervisningsansvar i det
39 universitet, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning].
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26669/3/gupea_2077_26669_3.pdf Hansson, Å. (2015). Effekter av intensivundervisning i matematik: Utvärdering av ett
pilotprojekt med personlig tränare i matematik för elever i behov av särskilt stöd. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/39316/2/gupea_2077_39316_2.pdf
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns "problem" i skolans värld: En
undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45-1988/89.
[Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, 106]. Uppsala Universitet. 116986 (diva-portal.se)
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk
och internationell belysning. Natur & kultur.
Geary, D. C., Hoard, M. K., Nugent, L., & Byrd-Craven, J. (2016). Strategy Use, Long-Term Memory, and Working Memory Capacity. I D. B. Berch & M. M. M. Mazzocco (Red.), Why Is Math So Hard for Some Children? The Nature and Origins Of
Mathematical Learning Difficulties and Disabilities (s.83-105). Brookes
Publishing Co.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136–142.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1038/889
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella
yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. (2015:13). Karlstads Universitet, Fakulteten för humanoria och
samhällsvetenskap.
Hurrell, D. (2018). I´m proud to be a toy teacher: Using CRA to become an even more effective teacher. Australian Primary Mathematics Classroom, 23(2), 32-36. https://researchonline.nd.edu.au/cgi/viewcontent.cgi?article=1211&context=edu _article
Jacobsson, K., & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande: för
utbildningsvetenskap. Studentlitteratur.
Jiménez-Fernández, G. (2016). How can I help my students with learning disabilities in Mathematics? Journal of Research in Mathematics Education, 5(1), 56-73. doi: 10.4471/redimat.2016.1469.
Jordan, N. C., Glutting, J., & Ramineni, C. (2010). The Importance of number Sense to Mathematics Achievement in First and Third Grades. Learn Individ Differ
20(2), 82-88. doi: 10.1016/j.lindif.2009.07.004.
Jönsson, A. (2018). Meeting the needs of low-achieving students in Sweden: An interview study. Frontiers in Education, 3(63), 1-16. doi: 10.3389/feduc.2018.00063 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.
40 Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik - Om resonemang och matematikuppgifters
egenskaper. (1403-8099;16) [Doktorsavhandling, Karlstad University Studies,
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap]. Diva.
https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:696528/FULLTEXT01.pdf Ljungblad, A. (2016). Takt och hållning: en relationell studie om det oberäkneliga i
matematikundervisningen. (0436-1121; 381) [Doktorsavhandling, Göteborgs
universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik]. http://hdl.handle.net/2077/41112
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli-finns det? aktuell forskning om svårigheter att
förstå och använda tal. Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs
universitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos - matematiksvårigheter ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Studentlitteratur.
Mntunjani, L.M., Adendorff, S.A., & Siyepu, S.W., (2018). Foundation phase teachers’ use of manipulatives to teach number concepts: A critical analysis. South African
Journal of Childhood Education 8(1), a495. doi: 10.4102/sajce.v8i1.495
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Studentlitteratur
Peng, A., & Nyroos, M. (2012). Values in the effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us? The Mathematics Enthusiast 9(3)
https://scholarworks.umt.edu/tme/vol9/iss3/9/
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. (Specialpedagogisk rapport, nr 11). Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik.
gupea_2077_13581_1.pdf
Powell, S. R., & Fuchs, L. S. (2015). Intensive Intervention in mathematics. Learning
Research and Practice, 30, 182–192. doi: 10.1111/ldrp.12087
Rexroat‐Frazier, N., & Chamberlin, S. (2019). Best practices in co‐teaching mathematics with special needs students. Journal of Research in Special Educational Needs,
19(3), 173-183. doi: 10.1111/1471-3802.12439
Roos, H. (2019). The meaning(s) of inclusion in mathematics in student talk Inclusion as a
topic when students talk about learning and teaching in mathematics.
(2019;353) [Doktorsavhandling, Linnaeus University, Department of Mathematics]. Diva.
https://lnu.divaportal.org/smash/get/diva2:1313227/FULLTEXT01.pdf Roos, H. (2020). Inkluderande matematikundervisning. Natur & Kultur.
Schmidt, M. C. S. (2016). Mathematics Difficulties and Classroom Leadership – A Case Study of Teaching Strategies and Student Participation in Inclusive Classrooms. I L. Lindenskov (Red.), Special Needs in Mathematics Education (s. 81-105).
41 Aarhus: Danish School of Education, Aarhus University. Tillgänglig:
https://dpu.au.dk/fileadmin/edu/Cursiv/CURSIV_18_-_Udgivet_version.pdf SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Utbildningsdepartementet.
Shanley, L., Clarke, B., Anderson, D. A., Turtura. J., & Doabler, C. T. (2019). Exploring the Utility of Assessing Early Mathematics Intervention Response via Embedded Assessment. School Psychology, 34(5), 541-554. doi:10.1037/spq0000326 Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - vad är det då? En multimetod studie av eleven
i matematikproblem ur ett logitudinellt perspektiv. (1650–8858; 7)
[Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap].
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverket.
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Reviderad 2019. Skolverket.
Skolverket. (2019b). Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning – i matematik årskurs 1–3. Hämtad från: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning- i-grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod- matematik-grundskolan, tillgänglig den 16 maj 2021.
SOU 2016:59. På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Wolters Kluwer.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Wettergren, S. (2013). SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet. En studie av lärares
tankestilar. [Licentiatsuppsats, Stockholms universitet, Institutionen för
pedagogik och didaktik]. Diva. https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:647986/FULLTEXT01.pdf
42
Bilaga A: Missivbrev till rektor
Hej!
Vi heter Veronica Persson och Marie Tannfors och läser sista terminen på
speciallärarprogrammet med inriktning mot matematikutveckling vid Mälardalens högskola. Vi ska under vårterminen 2021 skriva ett självständigt arbete i specialpedagogik och behöver hjälp av lärare och speciallärare som undervisar i matematik i årskurserna F-3.
Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare och speciallärare arbetar med att
identifiera elever i matematiksvårigheter och vilka insatser som erbjuds elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Vi skulle därför vilja komma i kontakt med
matematiklärare och speciallärare på er skola, via mail eller telefon.
Genom att delta i denna studie kommer lärare och speciallärare att bidra med kunskap om hur elever identifieras och insatser tillrättaläggs i undervisningssituationen, för att motverka att elever utvecklar matematiksvårigheter. Dels kommer deltagarna erbjudas möjlighet att reflektera över deras praktiska pedagogiska arbete omkring elever i behov av mer stöd. Dessutom finns förutsättningar till fortsatt diskussion omkring elever i behov av mer stöd, inom kollegiet.
Deltagandet kommer att ske i form av en intervju som beräknas ta ca 45 minuter. Med tanke på rådande pandemi finns möjlighet att genomföra intervjuer digitalt, eller på er skola. Vi önskar genomföra intervjun under veckorna 4–7.
Vi kommer under hela vår studie att följa Vetenskapsrådet etiska principer. Det innebär bland annat att deltagande är helt frivilligt och att man har rätt att när som helst avbryta sin
medverkan. Intervjun kommer att spelas in för att vi sedan transkriberas och kodas. Namn och platser kommer avidentifieras. Inspelningarna och det transkriberade materialet kommer endast att användas i syfte för denna studie.
Genom att delta i denna studie kommer ni att bidra med kunskap om hur lärare inom
matematik arbetar med elever i matematiksvårigheter. Lärarna kommer även ges möjlighet att reflektera över sitt eget arbete och åtgärderna kring dessa elever. Det hoppas vi kan vara givande både för de medverkande lärarna och för er skola.
Vi hoppas på och ser fram emot ert deltagande och är tacksamma för att ni tar er tid i denna annorlunda och påfrestande arbetssituation. Tack för er hjälp!
Om ni önskar ytterligare upplysningar eller vill komma i kontakt med oss av annan anledning så når ni oss på nedanstående mailadresser och telefonnummer:
Med vänliga hälsningar
Veronica Persson xx@student.mdh.se 070-xxx xx xx Marie Tannfors xx@student.mdh.se 070-xxx xx xx Handledare Mälardalens högskola Anna-Lena Andersson xx@mdh.se
43
Bilaga B: Missivbrev till informanter
Hej!
Vi heter Veronica Persson och Marie Tannfors och läser sista terminen på
speciallärarprogrammet med inriktning mot matematikutveckling vid Mälardalens högskola. Vi ska under vårterminen 2021 skriva ett självständigt arbete i specialpedagogik på avancerad nivå och behöver hjälp av lärare och speciallärare som undervisar i matematik i årskurserna F-3.
Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare och speciallärare arbetar med att identifiera elever i matematiksvårigheter och hur de förebygger och åtgärdar
inlärningssvårigheter. Det är därför vi kontaktar dig och undrar om du har möjlighet att delta i vår studie. Deltagandet kommer att ske i form av en intervju som beräknas ta ca 45 minuter. Då vi i dagsläget inte vet hur restriktionerna för covid-19 ser ut under våren kan vi anpassa oss och genomföra intervjun på din arbetsplats eller digitalt utifrån den rådande situationen och dina önskemål. Vi önskar genomföra intervjun under veckorna 4–7.
Vi kommer under hela vår studie att följa Vetenskapsrådet etiska principer. Det innebär bland annat att deltagande är helt frivilligt och att man har rätt att när som helst avbryta sin
medverkan. I studien kommer informanterna och dess arbetsplats att avidentifieras så det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Vi kommer att göra ljudupptagningar under intervjuerna som sedan kommer transkriberas. Inspelningarna och det transkriberade materialet kommer endast att användas i syfte för denna studie. Inspelningarna och det transkriberade materialet kommer endast att användas i syfte för denna studie.
Genom att delta i denna studie kommer du att bidra med kunskap om hur lärare inom matematik arbetar med elever i matematiksvårigheter. Du kommer även ges möjlighet att reflektera över ditt eget arbete och åtgärderna omkring dessa elever, vilket vi hoppas kan vara givande för både dig och din skola.
Vi har fått din rektors medgivande om att ställa en förfrågan om deltagande. Vi vore tacksamma om du har möjlighet att ställa upp i denna annorlunda och påfrestande tid. Tack för din hjälp!
Vid funderingar är du alltid välkommen att kontakta oss. Med vänliga hälsningar
Veronica Persson xx@student.mdh.se 070-xxx xx xx Marie Tannfors xx@student.mdh,se 070-xxx xx xx Handledare Mälardalens högskola Anna-Lena Andersson xx@mdh.se
44
Bilaga C: Intervjuguide
Presentation av oss och syftet med vårt arbete.
Vi informerar om att intervjutiden är ca 45 minuter, deltagandet är frivilligt, man kan när som helst avbryta intervjun och att inspelning kommer att ske.
Inledande frågor:
• Hur länge har du arbetat som speciallärare? • Skulle du vilja berätta om din utbildning?
• Skulle du kunna beskriva ditt uppdrag som speciallärare/lärare? • Hur har du fått kunskap om bedömning och kartläggning?
• Vilka erfarenheter har du av att arbeta med elever i matematiksvårigheter? Intervjufrågor:
1. Skulle du kunna beskriva vilka erfarenheter du har av hur man upptäcker och identifierar elever i matematiksvårigheter?
• Kan du beskriva hur samarbetet mellan speciallärare och klasslärare ser ut? • Kan du berätta om ditt arbete med att kartlägga matematiksvårigheter? • Berätta mer. / Hur menar du då? / På vilket sätt?
2. Hur arbetar ni vidare med de elever som ni bedömt är i behov av stöd?
• Skulle du kunna beskriva hur ni arbetar med stödinsatser i och utanför klassrummet?
• Kan du berätta om hur undervisning och arbetsmaterial anpassas utifrån elevens behov?
• Berätta mer. / Hur menar du då? / På vilket sätt?
3. Vilka faktorer i undervisningssituationen ser du som positiva för elevernas matematikutveckling?
• Berätta mer. / Hur menar du då? / På vilket sätt?
4. Vilka faktorer ser du som hinder i elevernas matematikutveckling? • Berätta mer. / Hur menar du då? / På vilket sätt?
45