5 Diskussion
5.4 Förslag till vidare forskning
Vygotskij menar att barn med särskilda behov ska inkluderas och inte segregeras.
Pedagogerna ska "bedöma barn med handikapp utifrån deras starka sidor och inte
30 utifrån deras svagheter" (Smidt, 2010:214). "Det är i interaktion med en vuxen eller äldre mer erfarna barn som den inlärning äger rum som skapar vad Vygotskij kallar zonen för den närmsta utvecklingen" (a.a:12) vilket kan tolkas som att barn med särskilda behov lär sig av barn och vuxna som har kommit lite längre i sin utveckling än de själva. Barn med särskilda behov tar efter och höjs i sin utveckling mer när de är tillsammans med ”normala” barn än när de umgås med barn som har problem.
I samhället ser vi en ökad segregering av barn med särskilda behov. Barnen segregeras från så kallade ”normala barn” och får en lugnare miljö där undervisningen sker i deras egen takt. Det vore intressant att studera om språkförskolorna hjälper barn med en språkstörning. En språkförskola är en förskola/skola där barn med olika språkproblem får gå och där undervisningen ligger på barnets egen nivå av vad de klarar av och inriktningen är just barnets tal- och språkutveckling. Behövs dessa språkförskolor eller kan man förändra i förskolan/skolans miljö så att det gagnar barnets behov i sin välkända miljö?
31
Referenser
Blom, Inger & Sjöberg, Malena (2000). Leva med språkstörning. Stockholm: Bilda Förlag.
Bohman, Ramsin, Kristina., Edenberg, Ejderhov, Eva., Lutteman, Kristina & Weiner, Ahlström, Susanne (2001). Mening med orden. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö (s.87–106). I Sandberg, Anette (red.). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund:
Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (2003). ”Bokstavsbarnen” och bokstäverna (s.253–274). I: Bjar, Louise
& Liberg, Caroline (red:er). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (2007). Problems of language and communication in children.
Identification and intervention. Lund: Lund university, Faculty of Medicine.
Bruce, Barbro & Thernlund, Gunilla (2008). Språkstörningar vid neuro-psykiatriska funktionshinder (s.165–174). I: Hartelius, Lena., Nettelbladt, Ulrika & Hammarberg, Britta (red:er). Logopedi. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (1998). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Espenakk, Unni (2004). Uttal. (s.94–100). I: TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, en handbok om språkutveckling hos barn. Herning:
Specialpedagogisk forlag.
Folkman, Marie-Louise & Svedin, Eva (2003). Barn som inte leker. Från ensamhet till social lek. Stockholm: Runa Förlag.
Grove, Hans (2004). Kommunikation (s.54–59). I: TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, en handbok om språkutveckling hos barn. Herning:
Specialpedagogisk forlag.
Gustavsson, Karin & Mellgren, Elisabeth (2009). Förskolans didaktik.
Förskoletidningen, nr 6. Stockholm: Fortbildning AB.
Horn, Erna (2004). Språkförståelse (s.74–81). I: TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, en handbok om språkutveckling hos barn. Herning:
Specialpedagogisk forlag.
Horn, Erna., Espenakk, Unni & Wagner, Åse Kari H (2004). Bakgrund till utveckling av TRAS (s.8–14). I: TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, en handbok om språkutveckling hos barn. Herning: Specialpedagogisk forlag.
Klepstad Fævaag Margaret (2004). Samspel (s.44–51). I: TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, en handbok om språkutveckling hos barn. Herning:
Specialpedagogisk forlag.
Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola.
Stockholm: Liber AB.
Løge, Inger Kristine (2004). Meningsbyggnad (s.114–119). I: TRAS, Tidig
registrering av språkutveckling, en handbok om språkutveckling hos barn. Herning:
Specialpedagogisk forlag.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika., Samuelsson, Christina., Sahlén, Birgitta & Ors, Marianne (2008) Språkstörningar hos barn och ungdomar – Allmän del (s.125–138). I: Hartelius, Lena., Nettelbladt, Ulrika & Hammarberg, Britta (red:er). Logopedi. Lund: Studentlitteratur.
Ohlson, Anna (2008). Barn med språkstörningar: En studie om språkstörningar och dess konsekvenser. Examensarbete 15 högskolepoäng. Lärarprogrammet. Karlstads universitet.
Pape, Kari (2001). Social kompetens i förskolan – att bygga broar mellan teori och praktik. Stockholm: Liber AB.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Lund:
Studentlitteratur.
Samuelsson, Iris & Sjöberg, Åsa (2006). Språkstörnig hos Förskolebarn. Stockholm:
Föräldraföreningen Talknuten och Afasiförbundet i Sverige.
Sjöberg, Malena (2007). Ibland låtsas jag att jag förstår. En bok om elever med språkstörning. Stockholm: Afasiförbundet i Sverige och Riksförbundet DHB.
Skolverket (2000). Att samla in och bearbeta data. Stockholm: Liber Distribution.
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan. Lpfö98. Stockholm: Fritzes.
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.
32
33 Stadler, Ester (1998). Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Strömqvist, Sven (2008) Barns språkutveckling (s.69–83). I: Hartelius, Lena.,
Nettelbladt, Ulrika & Hammarberg, Britta.(red:er). Logopedi. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (2009), Barnet språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Wagner Åse Kari H. (2004). Generellt om språkutveckling (s.22–27). I: TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, en handbok om språkutveckling hos barn. Herning:
Specialpedagogisk forlag.
Internetadresser
ABC Logopedtjänst / Om språkstörning. Tillgänglig på Internet:
http://www.abclogopedtjanst.se/?q=node/3 [Hämtad 2010.04.17].
Forskning.se. Språkstörning hos barn kan bero på epileptisk hjärnaktivitet. Tillgänglig på Internet:
http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/sprakstorninghosbarnk anberopaepileptiskhjarnaktivitet.5.6ca95f1c127b404846f8000369.html
[Hämtad 2010.07.27].
Karlstadmodellen. Tillgänglig på Internet:
http://www.karlstadmodellen.se/karlstadmodellen [Hämtad 2010.06.09].
Pedagogiska resurser. Folkbildningsnätet. Tillgänglig på Internet:
http://www.resurs.folkbildning.net/object/257429/cmsso/1/pictogram.
[Hämtad 2010.06.09].
PLU. Personuppgiftslagen (1998:204). Tillgänglig på Internet:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980204.htm [Hämtad 2010.07.27].
Rädda barnen. Barnkonventionen i lång version. Tillgänglig på Internet:
http://www.rb.se/vartarbete/barnkonventionen/pages/langversion.aspx#23 [Hämtad 2010.07.27].
TAKK. Tecken som AKK. Tillgänglig på Internet:
http://www.teckna.se/TAKK_folder_utskrift.pdf [Hämtad 2010.06.09].
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på Internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2010.07.12].
34
Bilaga A
Intervjufrågor till förskollärare/ specialpedagog/ logoped Inledande frågor.
Hur länge har du arbetat som förskollärare/ specialpedagog/ logoped?
Har du någon annan yrkesbakgrund?
Vilka utbildningar har du gått?
Har du några andra erfarenheter av att arbeta med barn med språkstörningar?
Upptäcka barn med språkstörningar.
Hur ska vi, pedagoger på förskolan, upptäcka barn med språkstörningar?
Vad ska vi, pedagoger på förskolan, vara speciellt uppmärksamma på och när bör vi gå in med stödjande åtgärder för dessa barn?
Arbetssätt och pedagogiska verktyg.
Hur arbetar du för att stötta barn med språkstörningar?
Hur kan vi, pedagoger på förskolan, hjälpa till att stötta dessa barn?
Vilka metoder och pedagogiska verktyg använder du?
Vad är din erfarenhet av dessa metoder och pedagogiska verktyg?
Förhållningssätt.
Hur ser du på din egen betydelse för barn med språkstörningar?
Hur påverkar barnens olika förutsättningar och problem ditt arbetssätt och förhållningssätt?
Språkets sociala betydelse.
På vilket sätt anser du att språket har en betydelse för det sociala samspelet i barngruppen?
Utgör en språkstörning ett hinder för det sociala samspelet?
Är det något du anser att du vill tillföra, som vi inte tagit upp i intervjun?
Bilaga B
6
I vår utbildning till förskollärare återstår vårt examensarbete. Vi har valt att använda oss av intervjuer och observationer som
datainsamlingsmetoder. Vi kommer att intervjua logopeder,
specialpedagoger och förskollärare för att få en så bred undersökning som möjligt.
Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur vi ska upptäcka barn med språkstörningar i vår verksamhet, och hur vi kan stötta dem. Vi vill veta om vi kan vi stärka barnen i deras språkutveckling och ge dem en bättre förutsättning för att klara det sociala samspelet i barngruppen.
Vi ber dig att vara med i vår undersökning genom att besvara några frågor vid en intervju. Vi kommer att spela in intervjuerna, för att sedan lättare kunna bearbeta dina svar. Själva intervjun beräknas ta ca 30 minuter.
Alla som vi intervjuar är anonyma och efter bearbetning raderas inspelningen. Det insamlade materialet kommer endast att användas i forskningssyfte och kommer att behandlas enligt gängse sekretessregler.
Din medverkan är frivillig och du kan när som helst välja att avbryta intervjun.
Vi vill tacka för ditt engagemang och för att du vill ge utav din tid till vår intervju.
Med vänliga hälsningar
Margareta Bergqvist Ewa Englund Axvallen Telefon: XXXX-XXXXXX/ Förskolan XXXXXX
35
36
Bilaga C
Observationsmall Namn
Datum: Pedagog:
Påklädning Pyssel eller
pussel
Gymnastik Mat Samling Lek
Grov-motorik
Fin-motorik
Audi-tiva sinnet
Visuella sinnet
Taktila sinnet
Social och emotio-nell kompe-tens Koncen-tration
37
Bilaga D
Observation med hjälp av frågeställningar tagna från TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling
Uttal
1. Uttrycker barnet sig oftast förståeligt och är uttalet tydligt?
2. Kan barnet uttala ord med k och g riktigt? Hur är det med sje-ljuden?
Ordförråd
1. Använder barnet verb, pronomen, frågeord?
2. Använder barnet dåtidsform, pluralform?
3. Använder barnet ord som anger form, storlek och antal?
Meningsbyggnad
1. Använder sig barnet av meningar?
2. Ställer barnet frågor, som hur och varför?
3. Kan barnet berätta vad som hänt och vad som ska hända?
Språkförståelse
1. Kan barnet peka ut vardagliga föremål? Kan barnet färgerna?
2. Kan barnet följa instruktioner?
3. Förstår barnet uttryck som innehåller prepositioner? Kan det kategorisera?
Kommunikation
1. Tar barnet verbalt kontakt med andra?
2. Använder barnet språket relevant i förhållande till situationen?
3. Deltar barnet i en dialog?
4. Kan barnet formulera sina önskemål?
5. Gör sig barnet förstått när det leker med sina kamrater?