FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

Med den här studien försökte vi skapa ett intresse och nyfikenhet om impression management och hur den kan användas för att se hur företag använder sig av retorik och språket i

informationen som de ger ut till sina intressenter. Vi fokuserade endast på tre av sju kategorier inom impression management. Det skulle därför kunna vara intressant att studera någon av de andra kategorierna, att titta på en helt annan bransch eller bortse från företags

hållbarhetsredovisningar och fokusera på annan information där företaget har stor frihet att själv bestämma vad som ska vara med, exempelvis VD-orden i årsredovisningar.

En utveckling av den här studien skulle kunna vara att titta på om det finns något samband mellan det resultatet vi fått fram med ytterligare en eller ett flertal faktorer. Detta skulle kunna vara att studera finansiella mått, resultat eller någon annan faktor för att se om företaget använder sig mer av impression management vid ett dåligt ekonomiskt år jämfört med ett bra år.

Det hade även varit intressant att göra en komparativ studie där man jämför och analyserar hållbarhetsredovisning hos företag i olika branscher ur ett impression management-

40 branscherna, vilket skulle leda till en ökad förståelse hos läsarna när de behöver vara mer uppmärksamma på användandet av impression management

7 Referenser

Ader, C. R. (1995). A longitudinal study of agenda setting for the issue of environmental pollution. Journalism & Mass Communication Quarterly, 72(2), 300–311.

Antonym.se. (2017.). Antonymordbok. Hämtad 2017-04-22 från http://antonym.se/

Antonymer (u.å.). Sveriges största antonym-ordbok. Hämtad 2017-04-22 från http://antonymer.nu/

Bab.la. (u.å.). Onlinelexikon för 28 språk. Hämtad 2017-04-22 från http://sv.bab.la/

Bakar, A., Sheikh, A., & Ameer, R. (2011). Readability of corporate social responsibility communication in Malaysia. Corporate Social Responsibility and Environmental

Management, 18(1), 50-60.

Baginski, S. P., Hassell, J. M., & Hillison, W. A. (2000). Voluntary causal disclosures: Tendencies and capital market reaction. Review of Quantitative Finance and

Accounting, 15(4), 371-389.

Bansal, P., & Kistruck, G. (2006). Seeing is (not) believing: Managing the impressions of the firm’s commitment to the natural environment. Journal of Business Ethics, 67(2), 165-180.

Bazillier, R., & Vauday, J. (2014). CSR into (new) perspective. Foresight, 16(2), 176-188.

Bowen, F., & Aragon-Correa, J. A. (2014). Greenwashing in corporate environmentalism research and practice: The importance of what we say and do. Organization & Environment, 27(2), 107-112.

Björnsson, C-H. (1968). Läsbarhet. Stockholm: Liber.

Brennan, N. M., Guillamon-Saorin, E., & Pierce, A. (2009). Methodological Insights: Impression management: developing and illustrating a scheme of analysis for narrative

disclosures–a methodological note. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 22(5), 789-832.

Brennan, N. M. & Merkl-Davies, D. M. (2013). Accounting narratives and impression management. In L. Jack, J. Davison & R. Craig (Eds.), The Routledge Companion to Accounting Communication (p. 109-132). Routledge.

Bryman, A., & Bell E. (2013). Företagsekonomiska Forskningsmetoder. Stockholm: Liber.

Chelli, M., Durocher, S., & Richard, J. (2014). France's new economic regulations: insights from institutional legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 27(2), 283-316.

Clatworthy, M., & Jones, M. J. (2001). The effect of thematic structure on the variability of annual report readability. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 14(3), 311-326.

Clatworthy, M., & Jones, M. J. (2003). Financial reporting of good news and bad news: evidence from accounting narratives. Accounting and business research, 33(3), 171-185.

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory: European Edition (2 ed.). McGraw Hill Higher Education / Europe, Middle East & Africa.

Delmas, M. A., & Burbano, V. C. (2011). The drivers of greenwashing. California Management Review, 54(1), 64-87.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dobele, A. R., Westberg, K., Steel, M., & Flowers, K. (2014). An examination of corporate social responsibility implementation and stakeholder engagement: A case study in the Australian mining industry. Business Strategy and the Environment, 23(3), 145-159.

Elsbach, K. D., Sutton, R. I., & Principe, K. E. (1998). Averting expected challenges through anticipatory impression management: A study of hospital billing. Organization Science, 9(1), 68-86.

EY. (2017). Is your nonfinancial performance revealing the true value of your business to investors?. Hämtad 2017-03-10 från http://www.ey.com/gl/en/services/assurance/climate-change-and-sustainability-services/ey-nonfinancial-performance-may-influence-investors

Fagerström, A., Hartwig, F., & Lindberg, P. (2016). Redovisning av hållbart förädlingsvärde. Balans. Hämtad från http://www.tidningenbalans.se

Gray, R. (2013). Impression Management: Developing and Illustrating a Scheme of Analysis for Narrative Disclosure–A Methodological Note. Social and Environmental Accountability Journal, 33(2), 121.

Gray, R., Owen, D., & Maunders, K. (1988). Corporate social reporting: emerging trends in accountability and the social contract. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 1(1), 6-20.

Greenwashingindex. (2017). What is greenwashing?. Hämtad 2017-03-15 från http://greenwashingindex.com/about-greenwashing/

Guo, R., Tao, L., Li, C. B., & Wang, T. (2017). A path analysis of greenwashing in a trust crisis among Chinese energy companies: The role of brand legitimacy and brand

loyalty. Journal of Business Ethics, 140(3), 523-536.

Hahn, R., & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner

Production, 59, 5-21.

Hahn, R., & Lülfs, R. (2014). Legitimizing negative aspects in GRI-oriented sustainability reporting: A qualitative analysis of corporate disclosure strategies. Journal of Business Ethics, 123(3), 401-420.

Heider, F. (2013). The psychology of interpersonal relations. Psychology Press.

Hildebrandt, H. W., & Snyder, R. D. (1981). The Pollyanna hypothesis in business writing: initial results, suggestions for research. The Journal of Business Communication

(1973), 18(1), 5-15.

Hopwood, A. G. (2009). Accounting and the environment. Accounting, Organizations and Society, 34(3), 433-439.

Jamali, D. (2008). A stakeholder approach to corporate social responsibility: A fresh perspective into theory and practice. Journal of business ethics, 82(1), 213-231.

Jensen, M. C. (2001). Value maximization, stakeholder theory, and the corporate objective function. Journal of applied corporate finance, 14(3), 8-21.

Jorden Vänner. (2017). Svenska Greenwashpriset – Sveriges minst attraktiva miljöpris. Hämtad 2017-03-15 från http://www.jordensvanner.se/svenska-greenwashpriset-sveriges-minst-attraktiva-miljopris

Junior, F. H., Galleli, B., Gallardo-Vázquez, D., & Sánchez-Hernández, M. I. (2017).

Strategic aspects in sustainability reporting in oil & gas industry: The comparative case-study of Brazilian Petrobras and Spanish Repsol. Ecological Indicators, 72, 203-214.

Lillqvist, E., & Louhiala-Salminen, L. (2014). Facing Facebook: Impression management strategies in company–consumer interactions. Journal of Business and Technical

Communication, 28(1), 3-30.

Lindahl, B. (2012, 18 april). Statoil säljer bensinmackarna. Svenska Dagbladet [SvD]. Hämtad från

http://www.svd.se

LIX. (u.å.). LIX räknare. Hämtad 2017-03-22 från http://lix.se/

Lyon, T. P., & Maxwell, J. W. (2011). Greenwash: Corporate environmental disclosure under threat of audit. Journal of Economics & Management Strategy, 20(1), 3-41.

Mahoney, L. S., Thorne, L., Cecil, L., & LaGore, W. (2013). A research note on standalone corporate social responsibility reports: Signaling or greenwashing?. Critical perspectives on Accounting, 24(4), 350-359.

Melloni, G., Caglio, A., & Perego, P. (2017). Saying more with less? Disclosure conciseness, completeness and balance in Integrated Reports. Journal of Accounting and Public Policy.

36(3), 220-238.

Merkl-Davies, D. M., & Brennan, N. M. (2007). Discretionary disclosure strategies in corporate narratives: incremental information or impression management? Journal of

Accounting Literature, 27, 116-196.

Naturvårdsverket. (2016). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter. Hämtad 2017-04-22 från http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/

Naturvårdsverket. (2017). Allmänhetens attityder till lösningar för klimatet. Hämtad 2017-04-22 från

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Attitydundersokning-klimat/

Naturvårdsverket. (2017). Nationella utsläpp och upptag av växthusgaser. Hämtad 2017-04-22 från

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag-1990-2015/

OKQ8. (2017). Om OKQ8. Hämtad 2017-04-05 från https://www.okq8.se/om-okq8/

Owen, D. L., Swift, T. A., Humphrey, C., & Bowerman, M. (2000). The new social audits: accountability, managerial capture or the agenda of social champions?. European Accounting Review, 9(1), 81-98.

Patelli, L., & Pedrini, M. (2014). Is the optimism in CEO’s letters to shareholders sincere? Impression management versus communicative action during the economic crisis. Journal of Business Ethics, 124(1), 19-34.

Pearse, G. (2014). The Greenwash Effect: Corporate Deception, Celebrity Environmentalists, and What Big Business Isn’t Telling You about Their Green Products and Brands. (1 ed.) Skyhorse Publishing, Inc.

Pesqueux, Y., & Damak-Ayadi, S. (2005). Stakeholder theory in perspective. Corporate Governance: The international journal of business in society, 5(2), 5-21.

Pittroff, E. (2014). Whistle-blowing systems and legitimacy theory: A study of the motivation to implement whistle-blowing systems in German organizations. Journal of Business

Ethics, 124(3), 399-412.

Preem. (2015). Preems historia och ledning. Hämtad 2017-04-05 från http://preem.se/om-preem/om-oss/vilka-vi-ar/

Raban, D. R., Danan, A., Ronen, I., & Guy, I. (2017). Impression management through people tagging in the enterprise: Implications for social media sampling and design. Journal of Information Science, 43(3), 295-315.

Rasche, A., Morsing, M., & Moon, J. (2017). Corporate social responsibility: Strategy, Communication, Governance (1. ed.). Cambridge University Press.

Readability Formulas. (u.å.). Readability Formulas. Hämtad 2017-04-10 från http://readabilityformulas.com/

Regeringskansliet. (2016). Nu ställer vi krav på hållbarhet för företag. Hämtad 2017-04-05 från http://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/05/nu-staller-vi-krav-pa-hallbarhet-for-foretag/

Rutherford, B. A. (2005). Genre analysis of corporate annual report narratives: A corpus linguistics–based approach. The Journal of Business Communication (1973), 42(4), 349-378.

Sandberg, M., & Holmlund, M. (2015). Impression management tactics in sustainability reporting. Social Responsibility Journal, 11(4), 677-689.

Shell Global. (2017). Who we are. Hämtad 2017-04-05 från http://www.shell.com/about-us/who-we-are.html

Shell Sverige. (2016). Om Shell och St1. Hämtad 2017-04-05 från http://www.shell.se/om-shell-och-st1.html

Sinclair, H. (2016, 25 oktober). Sveriges revisorer har nyckeln till framtiden. Balans. Hämtad från http://www.tidningenbalans.se/

Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches. Academy of management review, 20(3), 571-610.

Tessarolo, I. F., Pagliarussi, M. S., & Luz, A. T. M. D. (2010). The justification of organizational performance in annual report narratives. BAR-Brazilian Administration Review, 7(2), 198-212

Torugsa, N. A., O’Donohue, W., & Hecker, R. (2013). Proactive CSR: An empirical analysis of the role of its economic, social and environmental dimensions on the association between capabilities and performance. Journal of Business Ethics, 115(2), 383-402.

UC. (u.å.). How to Write Plain English. Hämtad 2017-05-05 från http://www.mang.canterbury.ac.nz/writing_guide/writing/flesch.shtml

Vos, J. (2009). Actions speak louder than words: Greenwashing in corporate America. Notre Dame JL Ethics & Pub. Pol'y, 23, 673.

Westermark, C. (2013). Hållbarhetsredovisning: teori, standarder och praktisk tillämpning (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Wilson, M. (2003). Corporate sustainability: What is it and where does it come from. Ivey Business Journal, 67(6), 1-5.

Wilson, M. C. (2013). A Critical Review of Environmental Sustainability Reporting in the Consumer Goods Industry: Greenwashing or Good Business?. Journal of Management and Sustainability, 3(4), 1.

Zajonc, R. B. (1968). Attitudinal effects of mere exposure. Journal of personality and social psychology, 9(2p2), 1.

Årsredovisningslag (SFS 2017:682). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk