FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

Då miljöeffekterna inte har inräknats i denna studie kan det vara av stort intresse och mer avgörande att försöka mäta dessa effekter. Tidigare gjordes sotning och rengöring och enklare brandskyddskontroll samtidigt. Numera har sotningsverksamheten delats i två separata uppdrag – sotning och brandskyddskontroll. Det skulle kunna vara av intresse att försöka mäta effekterna av att genomföra brandskyddskontrollen i samband med sotning då åtgärden blir billigare om den genomförs i samband med sotning.

Pellets är numera ett bra alternativ till vedeldning. Det är både billigare och miljövänligare än ved. Effekterna av eldning med pellets har inte mätts i denna studie och därför skulle det vara intressant att även undersöka dess effekter. Jag har dessutom inte kunnat komma över bättre material i denna uppsats när det gäller kostnader för sotbränder som endast är anmälda till försäkringsbolagen. Att kunna beräkna dessa kostnader skulle kunna ge ett mer rättvisande resultat.

44

9. SLUTSATSER

Syftet med den här studien var dels att utvärdera reformen 2003 för att se om liberaliseringen av fristreglerna har lett till en effekt i form av ökade sotbränder dels att göra en uppdatering av en tidigare studie av analyser av samhällets fördelar och nackdelar av alternativa sotningsfrekvenser för olje- och vedpannor.

Resultatet av den statistiska analysen visar att skillnaderna mellan olika kommuners sotningsfrister inte kan förklaras med skillnader på klimatförhållanden, dvs. kommunerna har inte perfekt anpassat fristerna efter temperatur. Vidare visar koefficienten för D för både konventionella och keramikpannor att medelvärdet för antalet sotbränder har minskat i genomsnitt efter reformen vilket kan bero på andra orsaker då andra variabler som inte har tagits hänsyn till i modellen kan påverka den beroende variabeln. En annan orsak som jag nämnt tidigare är skillnaden mellan de verkliga och de officiella fristerna.

Resultatet av kostnadsnyttoanalysen visar i linje med Mattsons tidigare resultat att om man inte tar hänsyn till miljöeffekterna så är ytterligare förlängningar av sotningsfristerna samhällsekonomiskt motiverad för både oljeeldade och vedeldade pannor i småhus. För oljepannor bör antalet sotningar sänkas från en sotning vartannat år till en sotning vart tredje år om miljöeffekterna understiger 60 kronor per panna och år. För vedpannor vill jag i linje med Mattsson rekommendera en sänkning av antalet sotningar från 3-5 gånger per år till en sotning per år om miljöeffekterna understiger 1160 kronor per panna och år.

Notera att på grund av brist på data ska viss försiktighet iakttas när det gäller långtgående slutsatser. Att antalet sotbränder har minskat efter reformen kan även bero på varmare klimat vilket i sin tur har lett till att man eldar mindre i småhus. Dessutom, som jag nämnde tidigare finns det ofta en betydande skillnad mellan de verkliga och de officiella fristerna, dvs. det är ovisst om de bestämda fristerna verkligen tillämpas i varje kommun.

45

REFERENSER

Boardman, A. E., Greenberg, D. H. Vining, A. R. & Weimer, D. L. (2011). Cost-benefit analysis - concepts and practice. Upper Saddle River, New Jersey: Pearson Education Inc.

O´Sullivan, A. Sheffrin, S. & Perez, S. (2008). Economics. Harlow: Pearson Education Inc.

Rosen, H. S., & Gayer, T. (2008). Public Finance. New York: McGraw- Hill/Higher Education, cop.

Mattson, B. (2004). Kostnadsnyttoanalys - värdegrunder, användbarhet, användning. Karlstad: Räddningsverket.

Mattsson, B. (1988). Cost-benefit kalkyler. Göteborg: Esselte studium/Akademiförl.

Zerbe, Jr. R.O. & Bellas, A.S. (2006). A Primer for Benefit- Cost Analysis. Northhampton, MA : Edward Elgar Pub., cop.

Gramlich, E.M. (1990). A Guide to Benefit-Cost Analysis. New Jersey: Prentice-Hall,Inc.

Gujarati, D. N., & Porter, D. C. (2009). Basic Econometrics. Boston : McGraw-Hill.

Varian, H.R. (2006). Intermediate Microeconomics . New York: Norton & company.

Wilkinson, N. (2012). An introduction to behavioral economics. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Johansson, H. (2003). Decision Analysis in Fire Safety Engineering: Department of Fire Safety Engineering, Lund University.

Von Neuman, J. & Morgenstein, O. (2004). Theory of games and Economic Behaviour, Princeton, NJ: Princeton University Press, cop.

46 Mattsson, B. (2002). Riskhantering vid skydd mot olyckor: problemlösning och beslutsfattande. Karlstad: Räddningsverket.

Hultkrantz, L. och Nilsson, E. (2008). Samhällsekonomisk Analys: En introduktion till mikroekonomin. Stockholm: SNS förlag.

Grevelle, H. & Rees, R. (2004). Microeconomics. England: Pearson Education Limited.

Kymlicka, W. (1995). Modern politisk filosofi. Nora: Nya Doxa.

Olsson, U. (2002). Generalized Linear Models: An applied approach. Lund: Studentlitteratur

Hilbe, J.M. (2007). Negative Binomial Regression. Cambridge: Cambridge University Press. Mattsson, B. (1994). Hur ofta skall småhusen sotas? : Samhällets fördelar och kostnader vid ändrade sotningsfrister. Karlstad: Högskolan i Karlstad

Mattsson, B. (1995). Optimal brandsäkerhet för samhället och beslutsfattare. Karlstad: Högskolan i Karlstad

Mattsson, B. (2004). Kostnadsnyttoanalys . Karlstad: Räddningsverket.

Peterson, F. (1988). Behovsprövad sotning. Stockholm: Institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik, KTH.

Peterson, F. (1989). Sotbildning vid vedeldning. Stockholm: Institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik, KTH.

Mattsson, B. (2004). Vad är lagom säkerhet nu? Karlstad: Räddningsverket

Lagar

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

47 SCB:

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx (hämtad den 18 03 2013)

Brandskyddsföreningen:

http://www.brandskyddsforeningen.se/press/pressmeddelanden/skorstensbrander_okar_i_kallt _vader (hämtad den 20 03 2013)

Räddningstjänsten Karlstadsregionen:

http://www.raddningkarlstad.se/web/krt/raddningstjansten.nsf/$all/49EB6DC9F1110DFFC12 5760B002F4F39 (hämtad den 26 03 2013)

Ekonomifakta:

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/ (hämtad den 04 04 2013)

MSB2013a:

http://ida.msb.se/ida2#page=a0080 (hämtad den 16 04 2013)

MSB2013b: http://ida.msb.se/netdiver;jsessionid=18037CD344E5F123240171EAF7587553#file=/insatsst atistik/avanceradFridyk.dbk,area=Sotarmodell,topic=Sotarmodell (Hämtad 16 04 2013) MSB2013c: https://www.msb.se/externdata/rs/51f44b15-6581-402f-a68d-004ea0884835.pdf (Hämtad 16 04 13) MSB2013d: https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Tillsyn--tillsynsvagledning/Skydd-mot- olyckor/Tillsynsvagledning/Arsuppfoljning-LSO/ (Hämtad 20 04 13) MSB:

http://ida.msb.se/nordstat#page=a0003 (hämtad den 16 04 2013)

48 http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&id =feae595091d444d295b3ddda322d6282 (Hämtad 12 04 2013) Energimyndigheten 2013b: http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Biobransle---ved-och-pellets/ (hämtad 21 04 2013) Länsförsäkringar Värmland: http://www.lansforsakringar.se/SiteCollectionDocuments/Sak/Boende/Tillagg/Forkopsinform ation_allrisk.pdf (Hämtad 12 05 2013)

49

APPENDIX

APPENDIX A

ATT UNDERSÖKA OM REFORMEN 2003 HAR HAFT EFFEKT PÅ SOTBRÄNDER Tabell 1. OLS Fixed Effects (FE)