Förslag på vidare forskning

Ett förslag på vidare forskning är att undersöka i vilka ärenden socialsekreterare väljer att upprätta en polisanmälan. Vid intervjuerna som gjorts för denna studie reagerade flera respondenter på hur vinjetten var utformad. Några respondenter menade att det sannolikt inte hade gjorts en polisanmälan på de grunder som anmälan beskrevs ha. Detta framkom, trots att det inför intervjuerna konsulterades med Barnahus samordnare för att det skulle vara ett verklighetstroget fall. I intervjuerna fördes det diskussioner gällande polisanmälningar generellt och att det inom arbetsgruppen alltid diskuteras huruvida en anmälan ska upprättas eller inte. Respondenterna berättade att en orosanmälan sällan leder till en polisanmälan, även om det som anmälan innehåller kan tänkas vara ett brott. De förklarade att en polisanmälan oftast upprättas efter att de har inlett utredning och fått in mer information. Samordnarna på Barnahus lyfte under våra samtal att länets olika kommuner har olika rutiner och tankar kring polisanmälan, vilket leder till att liknande ärenden kan polisanmälas i en kommun men inte anses tillräckligt för en annan. Av lagstiftning framgår det att socialsekreterare bör anmäla, men att det ska ske en individuell bedömning om det är till barnets bästa. Det skulle således vara intressant att vidare undersöka när socialsekreterare väljer att upprätta en polisanmälan och i vilka fall de underlåter sig och isåfall på vilka grunder. Till denna studie saknades resurser i form av tid samt att studien innefattade för få respondenter för att detta ämne skulle

35

kunna undersökas vidare. För att kunna uttala sig om när socialtjänsten väljer att polisanmäla i Sverige generellt bör en fortsatt studie inkludera flera respondenter samt att urvalet bör ske på en nationell nivå. För att nå ut till möjliga respondenter med erfarenhet av målgruppen bör ett annat rekryteringssätt användas, då det i föreliggande studie endast var fyra av tolv kommuner som besvarade mailet. Vidare kan det tänkas vara intressant att en ny studie utgår från både en kvalitativ och en kvantitativ ansats för att fånga fler dimensioner. Den kvalitativa ansatsen kan tänkas ge möjlighet att få en förståelse för hur exempelvis socialsekreterare resonerar när de gör sin bedömning medan kvantitativa data skulle kunna visa i hur stor utsträckning socialtjänsten anmäler till polisen.

36

Käll- och litteraturförteckning

Annerbäck, E-M., Sahlqvist, L., Svedin, Cg. & Gustafsson, P. (2012) Child physical abuse and concurrence of other types of child abuse in Sweden – Associations with

health and risk behaviors. Child Abuse & Neglect: The international

Journal, vol. 36 (7), 585-595

Annerbäck, E-M., Wingren, G., Svedin Cg. & Gustafsson, P. (2010) Prevalence and characteristics of child physical abuse in Sweden – findings from a population-based youth survey. Acta Paediatrica, vol. 99 (8), 1229-1236.

Booth, A., Papaioannou, D. & Sutton, A. (2012). Systematic approaches to a successful

literature review. London: Sage.

Brottsförebygganderådet. (2017). Barnmisshandel. Hämtad 2018-03-26 från

https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/barnmisshandel.html

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Danermark, B. (2004). Samverkan - en fråga om makt. Örebro: Läromedia.

Darlington, Y., Healy, K. & Feeney, J. (2010) Approaches to assessment and intervention across four types of child and family welfare service. Children and Youth Services Review, vol. 32 (3), 356-364.

Doğangün, B., Gönültaş, B., Uzun-Oğuz, E., Oral, G. & Öztürk, M. (2016) Psychological complaints reported by sexually abused children during criminal investigations: Istanbul example. Child Abuse & Neglect, vol. 56, 54-61.

Edvardsson, B. & Vahlne Westerhäll, L. (2014). På saklig grund: utredningsarbete inom

socialtjänsten. Malmö: Gleerup

Elfström, H., Landberg, Å. & Svedin, Cg. (2017) Efter barnförhöret - en modell för att ge stöd och information till barn och föräldrar vid misstanke om barnmisshandel. Hämtad 2018- 04-05 från

http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/09/Efter-barnförhöret- Handbok.pdf

Forsberg, G. & Wallmark, J. (2002). Nätverksboken: om mötets möjligheter. Stockholm: Liber.

Frost, N., Robinson, M. & Anning, A. (2005) Social Workers in Multidisciplinary Teams: Issues and Dilemmas for Professional Practice. Child and Family Social Work, vol. 10 (3), 167-196.

Hedrenius, S. & Johansson, S. (2013). Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser:

att stärka människors motståndskraft. Stockholm: Natur & Kultur.

Hjerm, M. & Lindgren, S. (2014). Metod och metod – jag vill ju förstå samhället? I

37

Hindberg, B (2004) Barn och ungdomar som brottsoffer. I M. Lindgren, K. Pettersson & B. Hägglund (Red) Utsatta och sårbara brottsoffer (s. 241-264). Stockholm: Jure

Hollander, A. (2006) Juridik och socialt arbete. I Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H. (Red.), Socialt arbete: En grundbok (s. 110-126). Stockholm: Natur och kultur.

Jernbro, C. (2015) Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv: Omfattning, hälsa,

avslöjande och stöd: Prevalence, health, disclosure and support. (Doktorsavhandling,

Karlstad University Studies). Hämtad från http://kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:861072/FULLTEXT01.pdf

Jones, L., Cross, T., Walsh, W. & Simone, M. (2005) Criminal Investigations of Child Abuse: The Research Behind “Best Practices”. Trauma, Violence & Abuse, vol. 6 (3), 254- 268.

Kommittén mot barnmisshandel. (2001). Barnmisshandel - Att förebygga och åtgärda:

slutbetänkande (SOU 2001:72). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Kullberg, C. & Brunnberg, E. (2007) Vinjetter som verktyg i studier av välfärdsprofessioner. I A. Kullberg, C. & Brunnberg, E. (Red.), Välfärdspolitik i praktiken - Om perspektiv och

metoder i forskning (s. 175-195). Uppsala: NSU Press.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Landberg, Å. & Svedin, Cg. (2013) Inuti ett barnahus - En kvalitetsgranskning av 23 svenska verksamheter. Hämtad 2018-04-05 från http://asalandberg.se/wp-

content/uploads/2014/09/inuti-ett-barnahus-2013.pdf

Lenberg, E., Geijer, U. & Tansjö, A. (2017) Offentlighets- och sekretesslagen. Hämtad 2018-05-06 från https://zeteo-nj-

se.db.ub.oru.se/document/oslkomm_oslk2009400avdiii_s6_s2_s1?anchor=xoslkommq2009q 400_12_kap_3_px

Lindell, C. (2005) Child physical abuse: Reports and interventions. (Doktorsavhandling, Medical Dissertations, Linköping University) Hämtad från http://liu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:249519/FULLTEXT01.pdf

Lindell, C. & Svedin, Cg. (2004) Social services provided for physically abused children in Sweden: background factors and interventions. International Journal of Social Welfare, vol. 13 (4), 340-349.

Linell, H. (2017a). The characteristics and extent of child abuse: Findings from a study of the Swedish Social Services child protection. European Journal of Social Work, vol. 20 (2) 231- 241.

Linell, H. (2017b). The process of disclosing child abuse: a study of Swedish Social Services protection in child abuse cases. Child & Family Social Work, vol. 22 (4), 11-19.

38

Ljungwald, C. (2011) The emergence of the crime victim in the swedish social services act (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete). Från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:406201/FULLTEXT01.pdf

Ljungwald, C. & Svensson, K. (2007) Crime victims and the social services: Social workers viewpoint. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, vol. 8 (2), 138-156.

Lundberg, K. (2015). Juridik: civilrätt, straffrätt, processrätt. Stockholm: Sanoma utbildning. Lundgren, L., Sunesson, P. & Thunved, A. (2018). Nya sociallagarna: med kommentarer i

lydelsen den 1 januari 2018. Stockholm: Norstedts juridik.

Polisen. (u.å.). Brott mot barn - polisens arbete. Hämtad 2018-04-03 från https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/brott-mot-barn/

Polisen. (u.å.). Brott mot barn och unga Hämtad 2018-04-03 från

https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/brott-mot-barn-och-unga/

Rasmusson, B. (2011). Children’s Advocacy Centers (Barnahus) in Sweden – Experiences of Children and Parents. Child Indicators Research, vol. 4 (12), 301-321.

Rädda Barnen. (u.å.). Barnkonventionen. Hämtad 2018-04-03 från

https://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-lang- version/#Art%201

SFS 1962:700. Brottsbalk. Hämtad 5 april, 2018, Från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700

SFS 1949:381. Föräldrabalk. Hämtad den 5 april, 2018. Från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381

SFS 2009: 400 Offentlighets- och sekretesslagen. Hämtad den 28 april, 2018. Från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad den 5 april, 2018. Från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

SFS 1999:997. Lag om särskild företrädare för barn. Hämtad den 28 april, 2018. Från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-1999997-om-sarskild-foretradare-for-barn_sfs-1999-997

Socialstyrelsen (2016) Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete

med våld i nära relationer (Artikelnr 2016-6-37) Hämtad 2018-04-03 från

39

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt

arbete. Stockholm: Natur & kultur.

Thunberg, S., Ahonen, L. & Degner, J. (2016) Crime victims in limbo - The importance of collaborating between municipal social services and victim support organisations. Nordic

Social Work Research, vol. 6(1), 53–68

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 2017-01-04 från:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Våld i nära relationer (SOSFS 2014:14). Hämtad

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19441/2014-5-7.pdf Åklagarmyndigheten. (u.å.a). Brottsutredningen. Hämtad 2018-04-03 från

https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-atal/forundersokningen/

Åklagarmyndigheten. (u.å.b). Sekretess under pågående förundersökning. Hämtad 2018-05- 06 från https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-

atal/forundersokningen/sekretess-under-pagaende-forundersokning/

Ödman, P-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Bilaga 1