Det finns en del tidigare forskning om hur stigmatisering i samhället bidrar till
självstigmatisering och känslor av skam relaterat till psykisk ohälsa. Dock kan det tyckas att det krävs mer forskning hur personal inom psykiatrisk vård ska arbeta kring ett stort ämne som skam. Resultatet visar att skam är svårt att beröra och något som sjuksköterskan ibland inte tänker på finns eller tonar ned som något patienten inte bör känna. Då sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar så kan det tyckas att vidare forskning är av vikt för att bidra till mer kunskap om såväl vad psykisk ohälsa ändock skapar för känslor och hur sjuksköterskan, när skam uppmärksammas, kan bemöta patienten på bästa sätt för att hjälpa patienten att möta och förstå sina känslor av skam och försonas med sitt lidande. Det kan tänkas att vidare forskning även behövs för att kunna utveckla riktlinjer på organisatorisk nivå för att skam ska kunna uppmärksammas och lyftas upp ännu mer på respektive enheter.
7
SLUTSATS
Skam är vanligt hos människor samtidigt som resultatet visar är svårt att vidröra, ibland hos patienter och ibland även av sjuksköterskor. Vår slutsats är att patienters upplevelser av skam behöver uppmärksammas mer av sjuksköterskor och beröras i samtal för att lindra det lidande som äsr förknippat med skam. Vidrörs inte skammen som patienter eventuellt bär på, kan det utgöra hinder för att främja patienters hälsa och problematiken och ett sämre mående kvarstår. Om sjuksköterskor eller vårdpersonal i stort får ökad kunskap och
förståelse om ämnet skam och på vilka sätt skam kan uppmärksammas så kan det tänkas att skam även framkommer oftare i samtal, vilket kan öka chanserna att hjälpa patienten i
riktning mot hälsa. Avslutningsvis kan skam vara ett känsligt ämne att vidröra men det första steget är att vara beredd på samtalet och sätta sig ned och prata med patienten.
REFERENSLISTA
Affleck, W., Thamotharampillai, U., Jeyakumar, J., & Whitley, R. (2018). “If one does not fulfil his duties, he must not be a man”: Masculinity, mental health and resilience amongst Sri Lankan tamil refugee men in Canada. Culture, Medicine & Psychiatry, 42(4), 840–861.
http://dx.doi.org/10.1016/j.childyouth.2019.03.030
Barnfield, J., Cross, W., & McCauley, K. (2018). Therapeutic optimism and attitudes among medical and surgical nurses towards attempted suicide. International Journal of Mental Health Nursing.,27(6), 1826–1833.https://doi.org/10.1111/inm.12490
Bjorkman, A., Andersson, K., Bergström, J., & Salzmann-Erikson, M. (2018). Increased mental illness and the challenges this brings for district nurses in primary care settings. Issues in Mental Health Nursing., 39(12), 1023–1030.
https://doi.org/10.1080/01612840.2018.1522399
Brohan, E., Slade, M., Clement, S., & Thornicroft, G. (2010). Experiences of mental illness stigma, prejudice and discrimination: a review of measures. BMC Health Services Research, 10, 80. http://dx.doi.org/10.1186/1472-6963-10-80
Brown, J.R., Holloway, E.D., Mauer, E., Bruno, D.G., Ashirifi, G.D., & Aalsma, M.C. (2019). How previously detained youths perceive “mental health” and Counseling.” Children & Youth Services Review, 102, 27–33. http://dx.doi.org/10.1016/j.childyouth.2019.03.030
Bygstad-Landro, M., & Giske, T. (2018). Risking existence: The experience and handling of depression. Journal of Clinical Nursing, 27(3–4), e514–e522.
https://doi.org/10.1111/jocn.14056
Chambers, M., Guise, V., Välimäki, M., Botelho, M., Scott, A., Staniuliené, V., & Zanotti, R. (2009). Nurses’ attitudes to mental illness: A comparison of a sample of nurses from five European countries. International Journal of Nursing Studies, 47(3), 350–362.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2009.08.008
Chung, K., Tse, S., Lee, C., & Chan, W. (2019). Changes in Stigma Experience among mental health service users over time: A qualitative study with focus groups. Community Mental Health Journal, 55(8), 1389–1394. https://doi.org/10.1007/s10597-019-00442-4
Crocker, P., Brune, S., Kowalski, K., Mack, D., Wilson, P., & Sabiston, C. (2013). Body-related state shame and guilt in women: Do causal attributions mediate the influence of physical self- concept and shame and guilt proneness. Body Image, 11(1), 19–26.
https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2013.08.002
Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I: M. Henricson, Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:e uppl., s. 285–300). Lund: Studentlitteratur AB. Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap: vetenskapen om vårdandet: om det tidlösa i tiden. (1., uppl.).
Stockholm: Liber.
Foster, J. (2010). Perpetuating stigma?: Differences between advertisements for psychiatric and non-psychiatric medication in two professional journals. Journal of Mental Health, 19(1), 26–33. https://doi.org/10.3109/09638230902968274
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105–112.
Hansdotter, Å. (2014). Vetenskap & hälsa. Hämtad 2019-12-27 från https://issuu.com/medfak- lu/docs/ungdomar_22maj2014_korr5_final_till
Happell, B., Platania-Phung, C., Bocking, J., Scholz, B., Horgan, A., Manning, F., & Biering, P. (2018). Nursing students’ attitudes towards people diagnosed with mental illness and mental health nursing: An international project from Europé and Australia. Issues in Mental Health Nursing, 39(10), 829–839. https://doi.org/10.1080/01612840.2018.1489921
Hasan, A. A., & Musleh, M. (2018). Self‐stigma by people diagnosed with schizophrenia, depression and anxiety: Cross‐sectional survey design. Perspectives in Psychiatric Care, 54(2), 142–148. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/ppc.12213
Leeming, D., & Boyle, M. (2013). Managing shame: An interpersonal perspective. The British Journal of Social Psychology, 52(1), 140–160.https://doi.org/10.1111/j.2044-
8309.2011.02061.x
Lindgren, B., Ringner, A., Molin, J., & Graneheim, U. H. (2019). Patients’ experiences of isolation in psychiatric inpatient care: Insights from a meta- ethnographic study. International Journal and Mental Health Nursing, 28(1), 7–21. http://dx.doi.org/10.1111/inm.12519
Linz, S.J., & Sturm, B.A. (2013). The phenomenon of social isolation in the severely mentally ill. Perspectives in Psychiatric Care, 49(4), 243–254.http://dx.doi.org/10.1111/ppc.12010 Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B.
Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159– 172). Lund: Studentlitteratur.
McLaughlin, C., McGowan, I., O’Neill, S., & Kernohan, G. (2014). The burden of living with and caring for a suicidal family member. Journal of Mental Health, 23(5), 236–240. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.3109/0963837.2014.928402
Muir-Cochrane, E., Van der Merwe, M., Nijman, H., Haglund, K., Simpson, A., & Bowers, L. (2012). Investigation into the acceptability of door locking to staff, patients, and visitors on acute psychiatric wards. International Journal of Mental Health Nursing., 21(1), 41–49. https://doi.org/10.1111/j.1447-0349.2011.00758.x
Peters, H., Schwenk, H., Ahlstrom, Z., & McIalwain, L. (2017). Microaggressions: The experience of individuals with mental illness. Counselling Psychology Quarterly, 30(1), 86–112.
https://doi.org/10.1080/09515070.2016.1164666
Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research : generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2014).
Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad 2019-12-09 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf
Rörtveit, K., Åström, S., & Severinsson, E. (2010). The meaning of guilt and shame: A qualitative study of mothers who suffer from eating difficulties. International Jurnal of Mental Health Nursing, 19(4), 231-239. http://dx.doi.org/10.1111/j.1447-0349.2010.00672.x
Sercua, C., Ayalaa, R. A., & Bracke, P. (2015). How does stigma influence mental health nursing identities? An ethnographic study of the meaning of stigma for nursing role identities in two Belgian Psychiatric Hospitals. International Journal of Nursing Studies, 52(1), 307–316. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.07.017
Socialstyrelsen. (2012). Att nå personer med psykisk ohälsa- Uppsökande och informerande verksamhet. Hämtad 2019-12-12 från
https://www.socialstyrelsen.se/sok/?q=Att+n%C3%A5+personer+med+psykisk+oh%C3%A 4lsa-+Upps%C3%B6kande+och+informerande+verk
Staiger, T., Waldmann, T., Rüsch, N., & Krumm, S. (2017). Barriers and facilitators of help-seeking among unemployed persons with mental health problems: A qualitative study. BMC Health Services Research, 17(1), 1–9. https://doi.org/10.1186/s12913-017-1997-6
Tidström, A., & Nyberg, R. (2012). Beskriv material och metoder. I: R. Nyberg, A. Tidström (red.), Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. (2:1 uppl., s. 115-138). Lund: Studentlitteratur.
Treichler, E., & Lucksted, A. (2018). The Role of sense of belonging in Self-Stigma among people with serious mental illnesses. Psychiatric Rehabilitation Journal, 41(2), 149–152.
Tzouvara, V., Papadopoulos, C., & Randhawa, G. (2018). Self- stigma experiences among older adults with mental health problems residing in long-term care facilities: A qualitative study. Issues in Mental Health Nursing, 39(5), 403-
410.http://dx.doi.org/10.1080/01612840.2017.1383540
Vatne, S. (2017). Exposed to an accumulation of burdensome feelings: Mental health nurses’ vulnerability in everyday encounters with seriously ill inpatients. Advances in Nursing Science, 40(2), 194–206. https://doi.org/10.1097/ANS.0000000000000149
Vatne, S., & Nåden, D. (2012). Finally, it became too much- experiences and reflections in the aftermath of attempted suicide. Scandinavian Journal of caring Sciences, 26(2), 304–312.
http://dx.doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00934.x
Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-12-09 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiklund, L. (2000). Lidandet som kamp och drama. Åbo Akademis förlag, Åbo.
Wiklund Gustin, L. (2014). Att balansera mellan värdighet och skam. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa- på avancerad nivå (s. 231–246). Lund: Studentlitteratur. Wiklund, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis (1. utg). Stockholm: Natur &
Kultur.
Xu, X., Li, X., Zhang, J., & Wang, W. (2018). Mental health-related stigma in China. Issues in Mental Health Nursing., 39(2), 126–134. https://doi.org/10.1080/01612840.2017.1368749
Yu, S., Kowitt, S., Fisher, E., & Li, G. (2018.). Mental health in China: Stigma, family obligations, and the potential of peer support. Community Mental Health Journal, 54(6), 757–764.
https://doi.org/10.1007/s10597-017-0182-z
Zarea, K., Fereidooni-Moghadam, M., & Hakim, A. (2016). Adherence to medication regimen in patients with severe and chronic psychiatric disorders: A qualitative study. Issues in Mental Health Nursing., 37(11), 868–874. https://doi.org/10.1080/01612840.2016.1239147
BILAGA A BREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola
Datum 2020-01-12
Till XXX XXX, Verksamhetschef för Psykiatriska Kliniken, XXXXXX.
Förfrågan om tillåtelse att genomföra
studie
Vi heter Abdulhakim Landerhall och Linnea Hallblom Olsen och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva hur sjuksköterskan uppmärksammar och möter skam hos patienter med psykisk ohälsa.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att datainsamling kommer att ske genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, om möjligt i ett avskilt rum i er verksamhet. Intervjuerna kommer att pågå under ca en timmas tid och kommer att spelas in via författarnas mobiltelefoner. Intervjuerna kommer sedan att transkriberas, avidentifieras och sedan analyseras. Vi önskar påbörja intervjuerna direkt efter att den skrivna intervjuguiden är godkänd av handledare den 11/2 i kursen för examensarbete. Intervjuerna kommer fortlöpa under en tvåveckorsperiod om möjligt mellan datumen 12/2–26/2-20.
Då det är 5 sjuksköterskor som önskas från öppenvården och 5 sjuksköterskor som önskas från slutenvården så är författarnas plan att intervjua 4 sjuksköterskor vecka 7 och 6
sjuksköterskor vecka 8. Under vecka 7 finns det tre dagar som ger möjlighet för intervjuer mellan datumen 12/2- 14/2-20 och den andra vecka 8 ges möjlighet för intervjuer mellan datumen 17/2- 21/2- 20.
Målet är att alla intervjuer ska vara utförda den 21/2-20. Om alla intervjuer inte är utförda av diverse anledningar som till exempel sjukdom så finns det tid i planeringen att utföra dessa intervjuer en tredje vecka mellan datumen 24/2-28/2- 20.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlade data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Resultatet kommer att presenteras på ett sådant sätt att inga enskilda verksamheter eller personer kommer att kunna identifieras.
Etik
Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisad på sida 9 i bifogad projektplan. Indirekta konsekvenser av att
intervjua sjuksköterskor på arbetstid är att det inkräktar på ordinarie vårdarbetet då författarna till detta arbete tar sjuksköterskornas i anspråk.
Nyttan som författarna ser med detta projekt är att det har för avsikt att beskriva hur sjuksköterskan upptäcker upplevelsen av skam hos patienter med psykisk ohälsa och hur sjuksköterskan då kan bemöta patientens upplevelser av skam, för att kunna stödja patientens adaptionsförmåga och lindra lidandet som kan vara en konsekvens av skam. Nytta med projektet är även att det kan öppna upp kunskaps och metodutveckling inom området, vilket kan gagna såväl enskilda personer som den psykiatriska vården.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Om du ger din tillåtelse att studien genomförs på din verksamhet, önskar författarna till studien att detta brev skrivs under och skickas tillbaka till författarna snarast möjligast. Detta kan du göra genom att scanna in dokumenten och skicka via mejl till Abdulhakim eller Linnea. Ytterligare upplysningar kan lämnas av författarna till projektet eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan.
Med vänliga hälsningar
Abdulhakim Landerhall 0700900781 nll10001@student.mdh.se Linnea Hallblom Olsen 0762265229 lhn18006@student.mdh.se Handledare
Lena Wiklund Gustin, Docent i vårdvetenskap 021107332
lena.wiklund@mdh.se
Samtycke till genomförande av projektet, Hur uppmärksammar vi skam hos patienter? - Sjuksköterskans erfarenheter av skam inom psykiatrisk vård.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska
genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet.
_______________________________
Ort och datum
________________________ ___________________________
Underskrift Namnförtydligande
BILAGA B: MISSIVBREV
Tillfrågan om deltagande i studie ”Hur uppmärksammar vi skam hos patienter? - sjuksköterskans erfarenheter av skam inom psykiatrisk vård”.
Vi heter Abdulhakim Landerhall och Linnea Hallblom Olsen och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva hur sjuksköterskan uppmärksammar och möter skam hos patienter med psykisk ohälsa.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev!
Att delta i projektet skulle för din del innebära att medverka i en kvalitativ intervju, om möjligt i ett avskilt rum på din arbetsplats under arbetstid. Intervjuerna kommer att pågå under ca en timmas tid per intervju och intervjuerna kommer att spelas in via mobiltelefon. Intervjuerna kommer sedan att avidentifieras och skrivas ut ord för ord innan de analyseras i relation till vårt syfte.
Vi har reflekterat över vad som skulle kunna finnas för fördelar och nackdelar för
ditt deltagande. En nackdel skulle kunna vara att intervjuerna tar tid från ditt arbete, dock finns det fördelar att medverka då deltagande kan öppna upp för egen reflektion kring ämnet, samt bidra till vårdvetenskaplig kunskapsutveckling och eventuellt senare
förbättringsarbete.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig och din arbetsplats. Vid eventuell vetenskaplig artikel så kommer datamaterialet att sparas av handledare enligt HVVs rutiner. Om ingen artikel skrivs så kommer materialet att kasseras direkt efter att arbetet godkänts. Om du är intresserad av att delta i en intervju, maila ditt intresse till någon av författarna, kontaktuppgifter finns nedan. Du är även välkommen att maila eventuella frågor om studien.
I mailet om intresse att delta i studien är det önskvärt att du skriver hur länge du jobbat inom psykiatrisk vård och om du jobbar inom öppen psykiatrisk vård eller sluten psykiatrisk vård och är grund eller specialistutbildad samt om du har önskemål om dag och tid enligt nedan Då det är 5 sjuksköterskor som önskas från öppenvården och 5 sjuksköterskor som önskas från slutenvården så är vår plan att intervjua 4 sjuksköterskor under vecka 7 och 6
sjuksköterskor vecka 8. Under första veckan finns det tre dagar som ger möjlighet för intervjuer mellan datumen 12/2–14/2–20 och den andra veckan ges möjlighet för intervjuer mellan datumen 17/2–21/2–20.
Målet är att alla intervjuer ska vara utförda den 21/2–20.
Om alla intervjuer inte är utförda av diverse anledningar som till exempel sjukdom så finns det tid i planeringen att utföra dessa intervjuer en tredje vecka mellan datumen 24/2– 28/2–20.
Om du har några frågor angående denna studie är du välkommen att höra av dig. Ytterligare upplysningar kan lämnas av författarna till projektet eller vår handledare, Lena
Wiklund Gustin, se nedan.
Med vänliga hälsningar
Abdulhakim Landerhall 0700900781 nll10001@student.mdh.se Linnea Hallblom Olsen 0762265229 lhn18006@student.mdh.se Handledare
Lena Wiklund Gustin, Docent i vårdvetenskap 021107332
lena.wiklund@mdh.se
Samtycke till att deltaga i projektet, Hur uppmärksammar vi skam hos patienter? - Sjuksköterskans erfarenheter av skam inom psykiatrisk vård.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
• JA, jag vill delta i projektet, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas
behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida. _______________________________ Datum ______________________ ______________________ Underskrift Namnförtydligande _____________________________________________ Mejladress för kontakt
BILAGA C: INTERVJUGUIDE
1. Vad tänker du då jag nämner ordet skam?· Hur tänker du kring skam kopplat till psykisk ohälsa?
2. Hur vanligt tror du att det är att patienter inom den psykiatriska vården känner skam?
· Vad tror du miljön runt om har för betydelse till upplevd skam?
· Vilka erfarenheter har du av att man berör skam inom psykiatrin
3. Vilka erfarenheter har du personligen av att möta patienter med upplevd skam?
· Kan du ge exempel på någon situation?
4. Hur uttrycker sig skam hos patienter du möter?
5. Vad gör du i dessa situationer?
· Hur tar patienterna emot det?
6. Hur tror du det kommer sig att patienter du möter upplever skam?
· Hur kan man uppmärksamma dold skam?
7. Har du något du vill tillägga som inte framkom under mina frågor?
Alternativt: Finns det andra aspekter av skam relaterat till psykiatrisk omvårdnad som du tänker på som vi inte berört i vårt samtal?