Förslag till vidare forskning

Vi anser att det är av vikt att genomföra studier om vad som egentligen är mest gynnsamt för våldsutsatta kvinnor, om personal på skyddade boenden har en adekvat utbildning eller om lång arbetserfarenhet är att föredra? Vidare kan det vara viktigt att studera vad som egentligen är

viktigast; att beakta de våldsutsatta kvinnornas långsiktiga hjälpbehov eller hjälpen de behöver vid akuta skeenden? Det kan även vara betydelsefullt att studera vilken inverkan makthierarkier mellan kvinnorna på skyddade boenden har på dem. Slutligen anser vi det relevant att genomföra studier om hur utslussningen från skyddade boenden bör genomföras för att det ska gynna våldsutsatta kvinnor.

26

9. REFERENSLISTA

Al-Baldawi, Riyadh (1998). I migrationens och exilens spår. Psykosociala konsekvenser av en förändrad familjestruktur. Läkartidningen, 95(19), 2223-2231.

Almqvist, Kjerstin & Broberg, Anders & Grip Karin (2010). Psykisk hälsa hos mammor som utsatts

för våld av sin partner. Stiftelsen allmänna barnhuset.

Blennberger, Erik & Starrin, Bengt & Swärd Hans (2006). Etik för socialt arbete. Makt och socialt arbete. I Anna Meeuwisse, Sune Sunesson & Hans Swärd (red). Socialt arbete. En grundbok.

Stockholm: Natur och kultur.

Burr, Vivien (2003). Social constructionism. (2. ed.) London: Routledge.

Brottsförebyggande rådet (2014) Våld mot närstående. [Elektronisk resurs] Hämtad den 2014-04-15 från

https://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800052655/1360329875154/12+Våld+ mot+närstående.pdf

Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, Mona & Ellgrim, Barbro (2006). Mäns våld mot kvinnor i nära relationer. En

kunskapsöversikt [Elektronisk resurs]. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hämtad 2014-04-08 från http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc38666_1.pd.

Enander, Viveka & Wendt, Eva (2013) Övergiven eller stöttad? Våldsutsatta kvinnors erfarenhet av bemötande inom hälso- och sjukvården. Göteborg: Västra Götalandsregionens

kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV).

Fernbrant, Cecilia. Department of Clinical Sciences, Malmö, Lund University, Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Public Health, Medicin. (2013). Violence against

foreign-born women in sweden.

Juteau-Lee, Danielle (1995) (Re)constructing the categories of ”race” and ”sex”: the work of a precursor. I Guillaumin, Colette (1995) Racism, Sexism, Power and Ideology Routledge London,

and New York. preface. S.1- 26.

Krug, Etienne G. & Dahlberg Linda L. & Mercy James A. & Zwi Anthony B. & Lozano Rafael, red. (2002). World report on Violence and health. World Health Organization: Geneva.

Larsson, Margareta (2010). Att fråga kvinnor med olika etnisk och kulturell bakgrund om våld i en

nära relation. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).

Larsson, Sam (2005). Kvalitativ metod. I Sam Larsson, John Lilja och Katarina Mannheimer (red.),

Forskningsmetoder i socialt arbete (1:a utgåvan, s. 91-128). Lund: Studentlitteratur.

Lee, Christina & Parker, Glennys (2007) Relationships among abuse characteristics, coping strategies, and abused women's psychological health: A path model. Journal of Interpersonal

27

Lidskog, Rolf & Deniz, Fuat (2009). Mångkulturalism: socialt fenomen och politisk utmaning. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Lundgren Eva, Heimer Gun, Westerstrand Jenny, och Kalliokoski Anne-Marie (2001). Slagen dam.

Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning. Umeå:

Brottsoffermyndigheten.

Länstyrelsen i Östergötland. (2008). Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Linköping: Länsstyrelsen i Östergötland.

Menjívar C, Salcido O (2002). Immigrant women and domestic violence: common experiences in

different contries. Gender & society. 16:6, s. 989-920.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våldsutsatthet och särskild sårbarhet. [Elektronisk resurs]. Hämtad 2014-04-28 från

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/särskild_sårbarhet/Sarskilt_ utsatta_grupper_amnesguide/

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2009) Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld – Alla kommuners ansvar. Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2013). Ensam och utsatt. Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med utländsk

bakgrund. Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2013) Kartläggning av skyddade boenden i Sverige. Socialstyrelsen. SOU 2006:65. Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.

Stockholm: Edita Sverige AB.

SOU 2012:45. Kvinnor och barn i rättens gränsland. Betänkandet av utredningen om kvinnor som

utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning.

Stockholm:Elanders Sverige AB.,

Regeringskansliet (2014) Mellanöstern och Nordafrika. [Elektronisk resurs] Hämtad 2014-04-24 från http://www.regeringen.se/sb/d/2688

Reyes, Maria Pilar (2006) Resursteam mot hedersrelaterat våld. Stöd till myndigheternas insatser

för utsatta ungdomar. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.

Rikskvinnocentrum (2003). Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt: ett

utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårens personal. (Rev, uppl.) Uppsala: Universitet.

Runner, Michael & Yoshihama, Mieko & Novick Steve (2009). Intimate Partner Violence in

28

Skau, Greta Marie (2007). Mellan makt och hjälp. Malmö: Liber AB. Socialtjänstlagen (2001:453).

Teater, Barbara (2010). Applying social work theories and methods. New York: McGraw Hill. Vetenskapsrådet (2013) Forskningsetiska principer - inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning.Elanders Gotab: Vetenskapsrådet.

World Health Organization (1997). Violence against women: a priority health issue. Geneva. World Health Organization (2002). World report on violence and health. Geneva.

29

Bilaga (1:1) Missivbrev

Hej!

Vi är tacksamma över att du tackat ja till att delta i vår studie. Syftet är att nyansera förståelsen om hur personal på skyddade boenden beskriver sitt arbete med att bemöta de behov som våldsutsatta kvinnor från mellanöstern har.

Inför intervjun har vi förberett teman med frågor som vi kommer ställa vid intervjutillfället. Vi bifogar dessa teman tillsammans med detta brev till dig så du får möjlighet att förbereda dig. Vi räknar med att intervjun totalt sett kommer ta ungefär en timme. Du får när som helst, både före och under intervjun, avbryta din medverkan då du deltar i studien på frivillig grund. De uppgifter du lämnar vid intervjun kommer enbart användas av oss för egna studier. Dina personliga uppgifter kommer behandlas konfidentiellt, utifrån detta kommer enbart vi ha tillgång till dem. Vi kommer att spela in intervjuerna för att vidare transkribera dem. Inga personliga uppgifter eller namn på

arbetsplatser kommer att framgå i det transkriberade materialet. Filen som innehåller det

transkriberade materialet kommer inte att döpas med uppgifter som kan avslöja din identitet eller arbetsplats. I studien kommer det dock framgå att intervjuerna är genomförda med personal på skyddade boenden i två olika mellanstora städer och en storstad.

Om du undrar något inför eller efter intervjun kan du nå oss via mail.

Med vänliga hälsningar

Gabriella Malki Marie Toutoungi

Gabriellaa91@hotmail.com Marietoutoungi@hotmail.com Handledare:

Åsa Cater

30

Bilaga (2:1) Intervjuguide

Bakgrund – cirka 5 minuter.

Detta tema kommer beröra din egen utbildning samt din erfarenhet av arbete med våldsutsatta kvinnor.

Arbetsprocess – cirka 20 minuter.

Detta tema kommer beröra arbetsprocessen på det skyddade boendet och om det förekommer några skillnader i arbetet med kvinnor från mellanöstern och andra grupper av våldsutsatta kvinnor, exempelvis svenska kvinnor. Frågorna kommer handla om processen när en kvinna kommer i kontakt med er, arbetet under tiden hon är placerad samt hur utslussningen ser ut.

Med kvinna från mellanöstern menar vi en kvinna som antingen själv är född där eller då minst en av hennes föräldrar är född där. Länder som ingår i Mellanöstern är följande: Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Turkiet, Syrien, Libanon, Irak, Iran, Afghanistan, Pakistan, Israel, Jordanien, Jemen, Kuwait, Oman, Qatar och Saudiarabien.

Hjälpbehov – cirka 15 minuter.

Under detta tema kommer vi ställa frågor gällande vilka hjälpbehov våldsutsatta kvinnor från mellanöstern har och hur de påverkas av sin våldsutsatthet.

Kultur och traditionsförståelse – cirka 15 minuter.

Vi är medvetna om att våldet är mannens ansvar och förstår därför att det är viktigt att ställa frågor om hur mannens kultur påverkat hans användning av våld. Dock är vi mer intresserade av den gruppen ni arbetar med kommer därför under detta tema ställa frågor om hur ni tror att kultur och tradition påverkar kvinnorna i deras våldsutsatthet.