Våldsutsatta kvinnor från mellanöstern på skyddade boenden : - En kvalitativ studie ompersonalens konstruktioner gällande kvinnornas hjälpbehov, personalens arbete samt maktens förekomst.

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete C C-uppsats 15 högskolepoäng VT 2014

Våldsutsatta kvinnor från mellanöstern på skyddade

boenden

- En kvalitativ studie om personalens konstruktioner gällande kvinnornas

hjälpbehov, personalens arbete samt maktens förekomst.

Författare: Gabriella Malki Marie Toutoungi Handledare: Åsa Cater

Våldsutsatta kvinnor från mellanöstern på skyddade boenden

Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

Socialt arbete C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2014

SAMMANFATTNING

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta oss på våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehov och hur de arbetar för att bemöta dessa. Studien syftar även till att förstå hur makt förekommer på skyddade boenden. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem personal på fyra skyddade boenden. Det insamlade materialet analyserades genom tematiskt analys utifrån

socialkonstruktionismen samt begreppen makt, kultur och tradition.

Resultatet visade att personal på skyddade boenden konstruerade kvinnor från mellanösterns hjälpbehov som att bland annat lära sig det svenska språket, få information om sina rättigheter och skyldigheter och skapa sig nya sociala nätverk. Allt detta är en förutsättning för att kvinnorna på längre sikt ska bli självständiga och därigenom kunna leva ett liv fritt från våld. Resultatet har även visat att det är att personalen är medvetna om vilket maktövertag deras professionella roll innebär för att makten inte ska missbrukas.

Nyckelord: våldsutsatta kvinnor, våldsutsatta kvinnor från mellanöstern, våld, skyddade boenden, kvinnor.

Abused women from the Middle East at shelters

Örebro University

School of law, psychology and social work Social work program Social work C

C-essay, 15 credits Spring term 2014

ABSTRACT

Research has shown that violence is a social problem considered that it´s one of the main

underlying causes of the health problems that exist among women in the world. Women belong to a group in society who are at high risk of exposure to domestic violence. Research shows that women with a foreign background are an extremely vulnerable group. To limit our study we have chosen to focus on women from the Middle East. The purpose of this study is to create an understanding of how staff at shelters constructs abused women from the Middle East's assistance needs and how they are working to address these. The study also seeks to understand how power is present at the shelters and the impact power can bring. We used qualitative interviews with five staff from four diffrent shelters. The collected material was analyzed by thematic analysis based on social constructionism and the concepts of power, culture and tradition. The results showed that staff at shelters constructed women from the Middle East's need for assistance among other things, get to learn the Swedish language, get information about their rights and responsibilities and create new social networks. Women also need to know how to get information about agencies' work to know where to turn for help, and feel the confidence to trust authorities. All of this is a prerequisite essential for the women in the long term if she ever will become independent and thus able to live a life free of violence. It is also important that staff is aware of the power they possess in their

professional role and know that this power should not be abused.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ... 1 1.1 Problemformulering ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Definitioner ... 2 2. TIDIGARE FORSKNING ... 2 2.1 Våld i nära relationer ... 2 2.2 Konsekvenser av våldet ... 3

2.3 Utländska kvinnor som ytterst sårbar och utsatt grupp ... 3

2.4 Bemötande ... 4 2.5 Socialtjänstens ansvar ... 5 2.6 Skyddade boenden ... 5 3. TOLKNINGSRAM ... 6 3.1 Socialkonstruktionism ... 6 3.2 Makt ... 7

3.3 Kultur och tradition ... 8

4. METOD ... 9 4.1 Val av metod ... 9 4.2 Litteratursökning ... 9 4.3 Urval... 9 4.4 Datainsamling ... 10 4.5 Bearbetning av data ... 10

4.6 Teoretisk analys process ... 10

4.7 Validitet och reliabilitet ... 11

4.8 Etik ... 12

5. PRESENTATION AV SKYDDADE BOENDEN OCH INFORMANTER ... 12

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 13

6.1 Kvinnor från mellanöstern som särskild sårbar grupp ... 13

6.2.1 Kvinnor från mellanöstern är ingen homogen grupp ... 13

6.2.2 Brist på kunskap om det svenska samhället ... 14

6.2.3 Social isolering och ekonomiska problem ... 15

6.2.4 Utsatt av flera förövare ... 15

6.3 Kulturens inflytande i arbetet ... 16

6.3.1 Kulturens påverkan på kvinnorna ... 17

6.3.2 Personalens kulturkompetens ... 17

6.4 Arbetsprocessen med våldsutsatta kvinnor från mellanöstern ... 18

6.4.1 Placering och det första mötet med kvinnorna ... 18

6.4.2 Arbetet med kvinnorna under tiden som de bor på boendet ... 19

6.4.3 Utslussningen från boendet ... 20

6.4.4 Personalens påverkan av tidigare erfarenheter i arbetet med kvinnorna ... 21

6.5 Makt på skyddade boenden ... 22

6.5.1 Personalens kunskaper ... 22

6.5.2 Hierarkier kvinnorna emellan ... 22

7. SLUTSATSER ... 23

8. DISKUSSION ... 23

8.1 Metoddiskussion ... 24

8.2 Förslag till praktisk utveckling ... 24

8.3 Kunskapsbidrag till forskningsfältet ... 25

9. REFERENSLISTA ... 27 Bilaga (1:1) Missivbrev ... 30 Bilaga (2:1) Intervjuguide ... 31

1

1. INLEDNING

1.1 Problemformulering

Socialstyrelsen (2009) skriver att våld är ett samhällsproblem då det är ett omfattande och komplicerat problem vilket bidrar till bland annat juridiska, sociala och ekonomiska svårigheter. Våld räknas även som övergrepp och kränker de mänskliga rättigheterna. Forskning visar att kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att drabbas av våld i nära relationer. En ojämn maktfördelning mellan män och kvinnor kan vara en förklaring till att det förekommer våld i nära relationer (Brottsförebyggande rådet [BRÅ], 2009). Varje år dödas 17 kvinnor i Sverige till följd av våld av en man som de antingen har eller tidigare haft en relation till (Rikskvinnocentrum, 2003). Förenta Nationerna [FN] (1993) definierar våld mot kvinnor enligt följande:

”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet” (Socialstyrelsen, 2009, folkhälsorapport).

Enligt socialtjänstlagen (2001: 453) 5 kap. 11 § [SoL] ska socialtjänsten särskilt beakta kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och bistå dem hjälp. Länsstyrelsen i Östergötland (2009) skriver att varje våldsutsatt kvinna bör bemötas individuellt eftersom varje kvinna har enskilda behov. Utifrån detta krävs det att socialtjänstens verksamheter, bland annat skyddade boenden, i sitt arbete

genomför en analys av kvinnans enskilda behov. Detta kräver i sin tur att verksamheterna är medvetna om hur de arbetar med våldsutsatta kvinnor. Vidare skriver Länsstyrelsen att all personal inom socialtjänstens verksamheter behöver ha kunskaper som är grundläggande för att kunna upptäcka våld i nära relationer.

Socialstyrelsen (2009) skriver att skyddade boenden och kvinnojourer i Sverige består av en stor andel våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund. Enligt Socialstyrelsen skriver regeringen i sin handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, att våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Kvinnor som räknas till gruppen med utländsk bakgrund är varje kvinna som är född utomlands eller vars föräldrar är födda utomlands. Vidare skriver Socialstyrelsen att det är viktigt att beakta att kvinnor med utländsk bakgrund inte är någon homogen grupp. Vissa kvinnor har bott i Sverige hela sitt liv medan andra är nyinflyttade. En del kvinnor har en nära anknytning till Sverige medan andra är asylsökande och ibland ensamma. Gemensamt för dessa kvinnor är att deras problematik kan vara svår. En förklaring till detta är att flertalet kvinnor är i behov av praktiskt hjälp på grund av isolering, brist på socialt nätverk samt språksvårigheter. Vidare har flertalet kvinnor bristande kunskaper om samhället, främst gällande deras rättigheter och möjligheter till hjälp och skydd. De kvinnor som saknar en nära anknytning till landet vågar inte söka hjälp från myndigheter på grund av rädsla att förlora sitt uppehållstillstånd och bli utvisade.

I vår studie kommer vi begränsa oss till våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Anledningen till detta motiveras i att de anses vara en särskilt sårbar och utsatt grupp som måste beaktas. Då det bedrivits lite forskning om våldsutsatta kvinnor från mellanöstern, ur personalens perspektiv, är det av vikt att genomföra en studie om detta. Vi anser att studien är relevant inom socialt arbete då socialtjänstlagen menar att målgruppen våldsutsatta kvinnor särskilt ska beaktas.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehov, och hur personalen arbetar för att bemöta

2

hjälpbehoven. Studien syftar även till att förstå hur maktförekommer på skyddade boenden.

1.3 Definitioner

Våld i nära relationer innebär enligt Socialstyrelsen (2009) bland annat det våld som en närstående person utövar mot en individ. Till gruppen kvinnor med utländsk bakgrund tillhör kvinnor som själva är födda utomlands eller vars båda föräldrar är det. Denna studie begränsas enbart till kvinnor som kommer från mellanöstern. Länder som ingår i mellanöstern är följande:

Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Turkiet, Syrien, Libanon, Irak, Iran, Afghanistan, Pakistan, Israel, Jordanien, Jemen, Kuwait, Oman, Qatar och Saudiarabien (Regeringskansliet, 2014).

Enligt Socialstyrelsen (2013) definieras skyddade boenden som ”boenden som tillhandahåller platser för heldygnsvistelser för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser”.

2. TIDIGARE FORSKNING

Det är relevant att lyfta upp det rådande samhällsproblem som orsakar kvinnors ohälsa i världen. Vidare är det viktigt att lyfta upp gruppen kvinnor från mellanöstern då de anses vara särskilt utsatta och sårbara. Utifrån forskning är det ytterst viktigt att undersöka om professionella som arbetar med våldsutsatta kvinnor från mellanöstern är medvetna om vilka hjälpbehov kvinnorna har, samt hur de konstruerar sitt arbete med kvinnorna utifrån det. Forskning har visat att professionella som arbetar med särskilt utsatta grupper som kvinnor från mellanöstern har kunskaper för att hjälpa dem men att dessa är otillräckliga. Det är även av vikt att beakta socialtjänsten 5 kap. 11 § där det framkommer att kvinnor som utsätts för våld skall få den hjälp och stöd som de är i behov av.

2.1 Våld i nära relationer

Våld anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen (World healt Organization [WHO], 1997). Hemmet anses vara den farligaste platsen för en kvinna att vistas på eftersom övervägande fall av misshandel, våldtäkter, dråp och mord sker där (WHO, 2002). Varje år dödas cirka 17 kvinnor i Sverige till följd av våld av en man som de antingen har eller tidigare haft en relation till. 46 procent av alla kvinnor har någon gång under sitt liv blivit utsatta för våld av en man och 10 procent utsätts för våld i sin nuvarande relation. Vidare har var femte kvinna mellan åldrarna 18-24 år utsatts för våld under det senaste året

(Rikskvinnocentrum, 2003). Forskning visar att kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att drabbas av våld i nära relationer. Våld i nära relationer förklaras många gånger utifrån en ojämn maktfördelning mellan män och kvinnor (Brottsförebyggande rådet, 2009).

Det förekommer enligt forskning tre olika nivåer som våld kan förklaras utifrån; individ-, strukturell- och kulturell nivå. Den individuella nivån innefattar problematik som kan föreligga hos mannen såsom exempelvis drog- och alkoholmissbruk, psykiska problem samt egna erfarenheter från barndomen när det gäller våld. Den strukturella nivån innebär att somliga

samhällsorganisationer främjar och gör det enkelt för män att bruka och behärska våld. Den

kulturella nivån syftar till de normer och värderingar som råder i samhället och som används för att försvara våldsutövning (Elias, 2006). Vidare är det viktigt att inte endast förklara våld ur

strukturella perspektiv. Detta på grund av att våld i nära relationer kan bero på individuella samt livsstilsrelaterade omständigheter (BRÅ, 2009). Vidare visar forskning att det inte endast finns en faktor som påvisar varför kvinnor drabbas av våld i nära relationer. Det handlar snarare om ett samspel mellan individuella, sociala och situationsbetingade faktorer som kan påverka och variera beroende på situation, person och tid (Broberg & Grip, 2013). Enligt forskning syftar våld alltid till att bruka samt etablera makt och kontroll genom att skrämma och skada. Att våld i nära relationer

3

anses skilja sig från andra typer av våld beror på att det ofta brukas under en längre tid och att våldet ofta ökar med tiden. Det kan resultera i att den våldsutsatte både accepterar och förväntar sig att bli utsatt för våld i sin vardag. Forskning visar att våld är ett erkänt och utbrett problem i

samhället och att det förekommer grupper som är extra sårbara när det gäller våld, bland annat kvinnor från mellanöstern (Nationellt centrum för kvinnofrid, [NCK], 2014).

2.2 Konsekvenser av våldet

Internationell forskning visar att våld i nära relationer bidrar till ohälsa som kan visa sig i fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Våldet kan bidra till skuld- och skamkänslor samt skapa en låg självkänsla. Dessa känslor kan bidra till att våldsutsatta kvinnor förnekar sin

problematik. Kvinnor som blir utsatta för våld kan få en rad psykologiska och beteendemässiga konsekvenser. Kvinnorna kan till följd av våldet utveckla depression och ångest vilket i sin tur kan bidra till bland annat ät- och sömnsvårigheter, fobier, paniksyndrom och i värsta fall självmord (Lee & Parker, 2007). En del av de våldsutsatta kvinnorna drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som är ett allvarligt och långvarigt stressyndrom som uppstår efter svåra traumatiska upplevelser (se bl. a. Broberg & Grip, 2013; WHO, 2006). PTSD kan påverka individers nivåer av stresshormoner vilket kan leda till nedsatta hjärnfunktioner som försvårad inlärningsförmåga och sämre minne (NCK, 2014).

Fysiskt våld kan orsaka skador som är synliga på kroppen som exempelvis blåmärken, rivmärken, skrubbsår samt bröst- och buksmärtor. Det kan även leda till kroniska smärtor såsom magkatarr och tarmsjukdomar. Ytterligare en fysisk konsekvens som våldet kan medföra är traumatic brain injury (TBI) vilket kan uppstå genom fysiskt våld mot huvudet. Vidare kan det fysiska våldet tillsammans med kränkningar, hot och kontroll bidra till social isolering. Kvinnan kan bli socialt isolerad på grund av att hon behöver flytta till annan ort eller land för mannens skull där hon saknar ett eget socialt nätverk. Mannen kan genom hot och kontroll se till att kvinnan förlorar kontakten med sitt gamla sociala nätverk genom att bland annat förhindra kommunikation dem emellan. Detta genom att kvinnan exempelvis inte har en egen telefon eller liknande, vilket kan bidra till svårigheter för kvinnan att ha fortsatt kontakt med sin familj och sina vänner. Vidare kan våldsutsatta kvinnor ibland avstå från att gå till sitt arbete på grund av synliga fysiska skador eller hinder från sina män. På längre sikt kan det innebära att kvinnor förlorar sina arbeten på grund av hög frånvaro. Det kan bidra till försämrad ekonomi som i sin tur minskar chansen för kvinnor att vara ekonomiskt självständiga (se bl. a. Almqvist, Broberg och Grip, 2010; Enander och Wendt, 2013).

2.3 Utländska kvinnor som ytterst sårbar och utsatt grupp

Studier har visat att våld påträffas i alla kulturer men vad som är acceptabelt våld kan se olika ut beroende på kultur. I en del kulturer räknas inte våld som ett brott utan mer något som angår familjen och anses privat. Våldsutsatthet kan ge allvarliga konsekvenser om offret känner och litar på våldsutövaren. Detta då våldet oftast sker i hemmet och kvinnan som utsätts för våldet inte vill att någon utomstående ska få kännedom om det. Kvinnor som dock väljer att lämna sina män eller avslöjar partnervåld riskerar att utsättas för social isolering då deras familjer och övriga nätverk inte accepterar att de lämnar sina män. För att kvinnan ska leva ett liv fritt från våld krävs det att hon bryter upp med sin man och sitt sociala nätverk. Vidare kan kvinnan på grund av en flytt till ett nytt land förlora ett stöd från samhället då hon saknar kunskaper om hur organisationer och myndigheter arbetar, vilket skapar rädsla för dessa kvinnor när det gäller myndighetsingripande. Rädslan är en anledning till att kvinnor med utländsk bakgrund väljer att stanna kvar hos männen trots

våldsutsattheten (se bl.a. Broberg och Grip, 2013; Larsson, 2010; Socialstyrelsen, 2013).

Utländska kvinnor är en heterogen grupp då de har olika social bakgrund. En del av sina

4

särskilt bunden till deras utländska bakgrund. Ytterligare en orsak till att de anses vara en heterogen grupp är att de har bott i Sverige under olika lång tid. En del av kvinnorna har levt hela sitt liv i Sverige medan andra är nyinflyttade och har bristande kunskaper om hur samhället fungerar i allmänhet (Socialstyrelsen, 2013).

Det finns ett stort mörkertal gällande hur många kvinnor som utsätts för våld generellt, vilket gör det svårt att uppskatta hur många utländska kvinnor som är våldsutsatta. Studier har dock visat att kvinnor med utländsk bakgrund löper större risk än svenskfödda kvinnor att utsättas för våld (Heimer & Lundgren & Westerstrand & Kalliokoski, 2010; Statens offentliga utredningar [SOU] 2012). Att utländska kvinnor löper större risk än svenska kvinnor att utsättas för våld kan bero på att de saknar kunskap om hur samhället fungerar. Detta dels genom språksvårigheter men även genom brist på kunskap om svenska lagar och rättigheter. I vissa fall saknar de kunskap om vilken hjälp som finns att söka. De riskerar även att utsättas för social isolering på grund av brist på social- och arbetsmarknadsintegration. Minst hälften av de kvinnor som söker sig till kvinno- och tjejjourer har en utländsk bakgrund (Fernbrant, 2013).

Studier visar att utländska kvinnor som flyttar till ett land på grund av en anknytning till en man är särskilt utsatta. Kvinnan står då i beroendeställning till mannen, främst genom ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som kräver att paret är gifta under en bestämd tid. Om kvinnan väljer att lämna mannen innan tiden har gått ut riskerar hon att bli av med sitt uppehållstillstånd. På grund av detta väljer flertalet kvinnor att leva kvar med mannen trots det våld de utsätts för, detta för att inte riskera utvisning från landet. Dessa kvinnor står i beroendeställning till männen då dem ofta saknar egna ekonomiska resurser samt har bristande kunskaper om sina rättigheter i landet (Runner & Novick & Yoshihma, 2009; Menjívar & Salcido, 2002).

2.4 Bemötande

Professionella som arbetar med våldsutsatta kvinnor bör enligt Socialstyrelsen (2009) ha

grundläggande kunskaper om den problematik som våld medför. Detta för att uppmärksamma och ställa relevanta frågor om våld. Det är även viktigt att yrkesverksamma som möter våldsutsatta kvinnor har en god förmåga att möta individer i kris och utsatta situationer med respekt. Vidare skriver Socialstyrelsen att professionella som möter våldsutsatta kvinnor bör sträva efter att ta till sig kvinnornas berättelse om våld för att sedan kunna gå vidare med exempelvis stödinsatser och eventuella utredningar. Yrkesverksamma bör vara medvetna om sina egna arbetsuppgifter, rutiner och bestämmelser i verksamheten de arbetar i. De är även av vikt att professionella har kunskap om vilka ansvarsområden, möjligheter och begränsningar som andra myndigheter har. Detta för att kunna hjälpa kvinnan vidare till den hjälpen/stödet hon är i behov av.

En trygg miljö och garanterad sekretess är en förutsättning för att kvinnor ska våga berätta om sin våldsutsatthet. Det är av vikt att stärka kvinnans självförtroende samt att professionella är beredda på att ta hand om berättelser som våldsutsatta kvinnor bär med sig. Professionella måste ha kunskap om vilken information de behöver förmedla till våldsutsatta kvinnor som söker hjälp. Detta kan ske genom att professionella ger råd till kvinnorna eller hänvisar dem vidare till annan hjälp de kan vara i behov av (Larsson, 2010).

Socialstyrelsen (2009) skriver att yrkesverksamma som arbetar med våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund behöver vara medvetna om sin egen och den utländska kvinnans kultur. De behöver ha kompetens om vilka olika faktorer som påverkar kvinnornas livssituation. Det krävs en medvetenhet hos professionella om kvinnornas föreställningsvärld men också sin egen. Vidare skriver Socialstyrelsen att professionella bör ha kunskap om hur kultur och religion påverkar de problem som finns men även vilka lösningar som kvinnan är i behov av. För att lyckas skapa ett gott bemötande är det viktigt att professionella har en interkulturell kompetens. Det innebär att

professionella förstår olika synsätt och respekterar andra individers perspektiv samt ifrågasätter sitt eget tänkande. För att skapa ett gott bemötande med utländska kvinnor kan det vara betydelsefullt

5

att ha kunskap om kultursensitivitet. Det innebär enligt Socialstyrelsen att professionella bör vara medvetna om specifika förutsättningar som gäller för en viss kulturell situation. Utifrån detta är det av stor vikt att professionella är uppmärksammande på kvinnans behov och anpassar sitt arbete efter det. Det kan även vara betydelsefullt att ställa frågor och möta kvinnan med en öppenhet.

Medvetenhet och kunskap om att kulturer kan förändras är därför viktig.

En förutsättning för att våld mot kvinnor med utländsk bakgrund skall minska är enligt Larsson (2010) att individer som flyttar till Sverige blir informerade om den svenska lagstiftningen, främst de lagar som gäller våld. Den informationen bör förmedlas, gärna genom konkreta exempel, av någon som pratar samma språk som de nyinflyttade. Detta då det ökar chanserna att dem förstår lagens innebörd. Vidare är det viktigt att informera om de konsekvenser som våld kan medföra samt vilka rättigheter och skyldigheter individer har. Information gällande myndigheters arbete och rättigheter är sådant som behöver beaktas.

2.5 Socialtjänstens ansvar

Enligt 1 kap. 1§ SoL skall socialtjänsten på solidaritetens och demokratins grunder främja människors ekonomiska och sociala trygghet, aktivt deltagande i samhällslivet samt jämlikhet i människors levnadsvillkor. Vidare ska socialtjänsten visa hänsyn till människans ansvar för sin egen situation och ha som mål att frigöra och utveckla enskilda individers egna resurser. Socialtjänstens arbete ska bygga på individers integritet och självbestämmanderätt. 2 kap. 2 § SoL skriver att kommunen har det yttersta ansvaret för att individer som vistas inom kommunen får den hjälp och stöd som de är i behov av. Vidare står det i 3 kap. 1 § SoL att det är socialnämndens uppgift att ha kunskap om de levnadsförhållanden som finns i kommunen. De ska medverka i

samhällsplaneringen och samarbeta med andra organisationer och föreningar. Socialtjänsten ska främja förutsättningar för goda levnadsvillkor och svara för omsorg, service, stöd, vård och bistånd till individer som är i behov av det. 3 kap. 3 § SoL skriver att socialtjänstens insatser skall vara av god kvalitet vilket innebär att anställd personal bör ha adekvat utbildning och erfarenhet. Vidare ska socialnämndens insatser enligt 3 kap. 5 § SoL genomföras och utformas tillsammans med den hjälpsökande och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar. Socialtjänsten skall enligt 5 kap. 11§ SoL särskilt beakta kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående och som kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Forskning visar att socialtjänsten borde öka sin uppmärksamhet i situationer där våld kan förekomma i hemmet. Detta utan att kvinnan som söker hjälp direkt berättar om att våldet

förekommer. Stödjande samtal, råd samt hjälp med kontakt med andra myndigheter är exempel på metoder som socialtjänsten kan använda sig av för att upptäcka detta. Det ligger även under socialtjänstens ansvar att hjälpa kvinnor till skyddade boenden om detta anses nödvändigt (SOU, 2006).

2.6 Skyddade boenden

Socialtjänsten har ett ansvar att stödja och skydda våldsutsatta kvinnor som är i behov av det för att förändra sin livssituation. För att socialnämnden skall kunna skydda kvinnor mot våld och hot placeras en del av dem på skyddade boenden.

På skyddade boenden skall det enligt Socialstyrelsen finnas anställd personal under dagtid med adekvat utbildning. Anledningen till detta är att personalen ska ha teoretiska kunskaper om vad våld innebär samt vilka insatserna är som genererar positiva resultat. Detta för att vidare kunna tillämpa dem i sitt arbete med kvinnorna. Det är önskvärt att personal med adekvat utbildning finns på skyddade boenden på kvällar, nätter och helger med anledning att det kan ske akuta situationer dygnet runt där en kvinna kan behöva skydd. Det är även önskvärt att personer som arbetar på skyddade boenden har kunskap om hur krissituationer bör hanteras samt har god kännedom om

6

processen kvinnan genomgår när hon lämnar sin våldsutsatthet. Vidare ska personalen vara medveten om vilka sekretessbestämmelser som gäller i deras arbete samt deras tystnadsplikt (Socialstyrelsen, 2009).

Det rekommenderas enligt socialstyrelsen att boendet gör en säkerhetsplanering som innefattar enskilda samtal och säkerhetsrutiner tillsammans med kvinnorna. Säkerhetsplaneringen innebär en genomgång tillsammans med den skyddssökande kvinnan angående hennes situation, då det gäller risk för fortsatt våld eller andra behov av skydd under vistelsetiden. Vidare informeras kvinnan om att hon inte får avslöja vart hon befinner sig då boendet har en hemlig adress. Genom dessa samtal lär sig kvinnan att skapa ett säkerhetstänk vilket anses vara en av de viktigaste insatserna som skyddade boenden bidrar med. En genomförandeplan upprättas tillsammans med kvinnan som kommer till boendet för att främja hennes delaktighet i arbetet (Socialstyrelsen, 2009).

Skyddade boenden skall ha som rutin att använda sig av tolk vid behov. Det är av stor vikt att kvinnorna kan kommunicera med personalen genom språket och att förståelsen dem emellan är god. I annat fall riskeras det att stödbehov inte uppmärksammas eller tillgodoses på ett adekvat sätt. Slutligen bör skyddade boenden ha rutiner där de samverkar med socialnämnden, polisen samt hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2009).

Detta är några av de kvalitetsindikationer som skyddade boenden i Sverige bör tillämpa. De skall dock aldrig ersätta lagbestämmelser, förordningar, föreskrifter eller allmänna råd. Dessa

kvalitetsindikationer har en eller flera referenser till lagrum, lagförfrågningar, föreskrifter eller allmänna råd. De är baserade på forskning, professionens kunskap och erfarenhet (Socialstyrelsen, 2013).

3. TOLKNINGSRAM

Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehov och hur de arbetar för att bemöta dessa. Studien syftar även till att förstå hur makt förekommer på skyddade. Vi anser det därför av vikt att lyfta upp en teori och komplettera den med centrala begrepp. Vi anser att arbetet på skyddade boenden måste förstås i relation till idén om hur kultur, tradition och makt konstrueras, varför vi valt att föra ett teoretiskt resonemang om dessa.

3.1 Socialkonstruktionism

Socialkonstruktionismen är en ”ism” inom samhällsvetenskapen och utgör en kritisk kraft då den inte tar det omedelbara förgivet. Den försöker avslöja direkta fenomen för att hitta bakomliggande och mer existerande orsaker. De menar att handlingar inte bestäms av naturen utan konstrueras socialt. Det anses att vetenskap skapas genom individers tolkningar och meningsskapande. Då socialkonstruktionismen utgår från att verkligheten är socialt konstruerad menar de att institutioner i samhället är socialt konstruerade (Wenneberg, 2010). Inom socialkonstruktionismen anses det att individer uppfattar verkligheten genom kategorier och begrepp. Burr (2003) menar att det inom socialkonstruktionismen är av vikt att individer är kritiska till hur verkligheten uppfattas då den är socialt konstruerad. Det är viktigt att ifrågasätta kategoriseringarna som finns om världen då det inte finns någon objektiv verklighet. Dessa kategorier och begrepp påverkas dock enligt författaren av historiska och kulturella kontexter. Hur individer förstår och upplever sin värld påverkas av var de är bosatta men även vilken tidsepok de lever i. Det är av vikt att individer har en förståelse för att den kunskap individen själv har inte är bättre eller mer sann än någon annan kunskap. Vidare menar författaren att den kunskap individer erhåller om världen är social konstruerad genom social

interaktion, därmed anses språket vara ett socialt instrument då individer genom språket interagerar med varandra. Språket anses enligt Wenneberg (2010) vara ett avgörande instrument för att nå kunskap, detta eftersom språket konstruerar verkligheten. Hur individer uppfattar verkligheten kommer ha stor betydelse för deras agerande. Inom vissa tidsepoker och/eller kulturer anses en del

7

handlingar tillåtna medan det inom andra är otillåtna. En del handlingar som anses naturliga inom vissa historiska och kulturella kontexter behöver inte vara det i andra (Wenneberg, 2010).

Det anses att individers kunskap om världen och sociala handlingar styrs av diskurser och att det finns en nära anknytning mellan makt, kunskap och diskurs. Genom exempelvis högre utbildning kan en individ få mer makt då mer kunskap enligt författaren genererar större makt (Burr, 2003). Ett problem som Börjesson (2003) tar upp som kan uppstå inom socialkonstruktionismen är påståendet om att det inte finns någon sann verklighet. Detta då det bidrar till tanken om att ingenting egentligen existerar. Kategorier anses vara socialt konstruerade vilket innebär att kategorier inte existerar eller ger verkliga konsekvenser, vilket de i verkligheten gör. Samtidigt anses det omöjligt att bortse från att kategorier existerar eftersom dem bildar de samhällsstrukturer som förekommer och är påtagliga för de individer som lever inom dem. Dessa strukturer påverkas i sin tur av maktordningar såsom värden och hierarkier.

3.2 Makt

Samhällsstrukturer är enligt socialkonstruktionismen socialt konstruerade och påverkas av maktordningar genom värden och hierarkier. Det är relevant att lyfta upp maktbegreppet då makt påverkar professionellas agerande och är knutet till kunskap samt sociala handlingar.

Enligt Skau (2007) är grunden till makt ojämlikhet mellan individer. Oftast är individers intentioner med maktutövning att hjälpa andra, dock kan hjälpen i vissa fall istället komma till skada. Swärd och Starrin (2007) framlägger hur makt präglar alla yrkesrelationer inom socialt arbete. Maktdimensioner förekommer enligt författarna i de problem som professionella möter och förväntas lösa. Makt fördelas utifrån de positioner individer har. Skau (2007) menar att det är viktigt för socialarbetare att vara medvetna om sin maktposition för att inte missbruka den. För att skapa ett gott samspel mellan professionella och klienter är det viktigt att professionella har ett professionellt bemötande. Socialarbetare utsätts enligt Swärd och Starrin (2006) för att behöva utöva synlig samt osynlig makt. Den synliga makten innefattar allt som har med klienten och andra

personer/organisationer att göra. Osynlig makt anses vara då professionella, i exempelvis möten, inte hjälper individen till framgång. En del klienter är inte medvetna om vilka rättigheter de har och vet därför inte om professionella utgör sitt arbete felaktigt.

För att kunna skapa en konstruktiv kontaktmellan en professionell och en klient krävs det att den professionellas beteende leder till att klienten efter samtal har en starkare självkänsla. Klienten ska också uppleva att dennes kompetens i förhållande till sin hälsa och sitt eget liv har ökat. För att detta ska vara möjligt måste den professionella utgå från ett resursorienterat tänkande. Detta innebär att den professionella tror på att individen kan lösa sina livsproblem. Den professionella ska inta en roll där denne hjälper klienten till att själv förstå och använda sig av sin egen potential och egna resurser. Ansvaret för att varje människa ska göra det som är bäst i dennes liv är individuellt och klienter kan komma till skada om professionella försöker hjälpa dem med mer än de egentligen är i behov av. Klienten måste beaktas som en självständig individ för att mötet med en professionell ska ge ett positivt resultat. Professionella kan genom att använda sig av ett egen professionellt språk utöva kontroll och makt. Det är av stor vikt att professionella anpassar sitt språk till klientens behov för att vara till hjälp. För att skapa möjligheten att lösa gammal problematik som klienten har måste detta ses ur ett nytt perspektiv eller benämnas med nya begrepp. När en klient talar med en

professionell om sina personliga problem förutsätter klienten att den professionella ska se saker som klienten själv inte kan se, exempelvis möjligheter att kunna ta sig ur problematiken. Om den

professionella enbart ser det som klienten själv gör kommer hjälpen inte vara till någon nytta (Skau, 2007).

Skau (2007) skriver om att professionella som vill hjälpa andra att utvecklas och förändras, själva behöver befinna sig i en utveckling. De professionella måste ha som intresse att vilja lära sig av sina egna erfarenheter. Genom handledning finns möjligheten att bearbeta och tänka igenom

8

handlingar och händelser. Handledning skapar möjligheter för professionella att stärka sin yrkesmässiga utveckling. Enligt författaren är det viktigt att en professionell kan identifiera sig känslomässigt med en klient inom rimliga gränser. Med detta menas att professionella bör kunna skilja mellan sina egna och klientens känslor (Skau, 2007).

Patriarkala strukturen handlar om en hierarkiskt ordnad struktur av makt där män anses vara överordnade kvinnor. Kvinnor blir därmed förtryckta av män på grund av sitt kön (Juteau-Lee, 1995). Anledningen till att det förekommer patriarkala system inom familjer är för att bevara familjens intressen i relation till familjens omgivning. Strukturen inom familjen grundar sig i inre hierarkier där äldre generationer är överordnade yngre och där män är överordnade kvinnor (Al-Baldawi, 1998). Reyes (2006) skriver att traditionella maktutövningar är vanligt förekommande i kulturer från bland annat mellanöstern. Denna form av traditionella maktutövning kräver att alla individer inom den berörda kulturen följer den. En betydande faktor för att denna typ av

maktutövning ska upprätthållas är att yngre kvinnors agerande övervakas av äldre kvinnor. De äldre kvinnorna blir därmed betydelsefulla förmedlare av de yngre kvinnornas överträdelser.

3.3 Kultur och tradition

Enligt socialkonstruktionismen är allt i samhället socialt betingat vilket innebär att kulturer är socialt konstruerade. Kulturer påverkar individers tankesätt och därmed även deras agerande. Det är av vikt att diskutera kulturförståelsen som personal på skyddade boenden har vilket är anledningen till att begreppet lyfts upp. Ytterligare en anledning är att kvinnor från mellanöstern är uppväxta i en annan social kontext där kulturen skiljer sig från den svenska. Det är relevant att skapa en

medvetenhet om hur kulturer påverkar människor. Traditionsbegreppet har även lyfts upp då kulturer utövas genom traditioner.

Deniz och Lidskog (2009) skriver att kultur är meningssystem, normsystem, värden, sedvänjor, symboler och en samling idéer som en grupp delar. Kultur är något som historiskt växer fram och går i generationer. Kulturer kan bestå av förväntningar och krav på hur individer ska tänka, känna och handla. Traditioner är etablerade och bestående sedvänjor som en grupp delar och som går vidare i generationer. Begreppen kultur och tradition har enligt författarna ett moraliskt bindande innehåll och stadgar hur en individ bör handla. En individ kan bli påtvingad att ta till sig en viss kulturs krav och förväntningar. En del normer som finns inom en viss kultur är införlivade hos en individ och kan därmed inte enbart ses utanför individen. Med detta menas att vissa normer finns inträngda innanför individens skinn och har blivit en bärande del av individens identitet. Genom detta kan yttre tvång bli ett yttre krav och normer blir moraliska plikter som individen får det svårt att bryta mot. Om individen bryter mot kulturens normer riskerar denne enligt författarna att uppleva skuldkänslor. Vidare kan även känslan av att individen inte uppfyller de moraliska kraven uppstå. Yttre konsekvenser av detta kan vara social utestängning, förlorad vänskap och i extrema fall mord. För att slippa utsättas för yttre sanktioner kan individen istället välja att kämpa för att leva upp till kulturens krav och moraliska plikter. Reyes (2006) menar att de yttre konsekvenserna bland annat kan drabba kvinnor som lever i en hederskultur. Detta då kvinnor anses ”smutsa ner” familjens heder genom exempelvis umgänge med fel personer, otrohet, sex före äktenskap eller önskan om skilsmässa. När kvinnor som lever i en hederskultur handlar på ett sätt som anses felaktigt inom hennes kultur utövas principer om bestraffning som på förhand är traditionellt bestämda. Exempel på sådana bestraffningar är enligt Reyes social isolering, fysisk och psykisk våld och i värsta fallmord. Kvinnor som lever i en hederskultur utsätts inte för det som vanligtvis benämns som kvinnomisshandel. De bestraffningar som dessa kvinnor utsätts för är betydligt större då ett kollektiv som utgörs av familj och släkt ser till att kollektivets tydliga traditioner bevaras. Detta innebär att kvinnan inte utsätts av exempelvis våld av enbart en förövare utan av flera. För att kvinnan ska bli fri från sin våldsutsatthet krävs det att hon bryter upp med hela eller delar av sin familj och släkt vilket gör det svårare för henne att våga ta steget att lämna (Reyes, 2006).

9

4. METOD

I detta avsnitt beskrivs studiens genomförande, planering samt tillvägagångssätt. Vidare diskuteras etiska överväganden, validitet och reliabilitet.

4.1 Val av metod

Forskningsmetoder av kvalitativ art har sitt fokus på informanters berättelser och data som är beskrivande. Metoder av kvalitativ art har som mål att förstå subjektiva upplevelser och

uppfattningar som informanter har. För att forskaren ska uppnå ett helhetsperspektiv i studien är det av fördel att träffa intervjupersonen i dennes naturliga sammanhang (Larsson, 2005). Vidare är det av fördel att använda sig av kvalitativ forskning då studien är begränsad till ett få antal personer (Bryman, 2011). Denna studie kommer att grunda sig i en kvalitativ forskning. Detta med anledningen att vi vill skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar

våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehov samt hur de arbetar för att bemöta dessa. Vidare syftar studien även till att skapa en förståelse för hur makt, enligt personalen, förekommer på skyddade boenden. En studie av kvalitativ art är lämpligast då den skapar utrymme för möjligheten att utgå från empirisk fakta och med hjälp av teorier tolka och förstå empirin.

4.2 Litteratursökning

Till en början valde vi att genomföra en litteratur- och forskningsgenomgång för att skapa förståelse för det problemområde som studerats. För att fördjupa oss, få en ökad förståelse och upptäcka ett område som behöver undersökas vidare sökte vi efter tidigare forskning. Vi använde oss av databaser via Örebro Universitet för att söka efter litteratur och forskning. De databaser som vi använde oss av var; Summon, DiVA och Libris. För att få en ytterligare överblick över tidigare forskning använde vi oss av söktjänsten Google. Information har även sökts genom Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Regeringskansliet och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). De sökord vi använt oss av var följande; våld, våldsutsatta kvinnor, mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer,

kvinnomisshandel, utländska kvinnor som bevittnar våld, utsatta kvinnor, kvinnor i skyddade boenden, violence against women och mens violence against women. Studier som ansågs relevanta och aktuella för studien valdes ut. Under sökningens gång upptäckte vi att det fanns en del befintlig forskning som var relativt ny. Det viktigaste som kunde användas i de utvalda studierna

sammanfattades.

4.3 Urval

Ett målinriktat urval innebär att forskaren väljer ut sina deltagare strategiskt. Detta för att utvalda individer ska ha relevanta kunskaper om det ämne som forskningsfrågorna i studien utgör.

Forskaren skall även vara medveten om vilka kriterier som informanterna måste uppfylla för att kunna ställa relevanta frågor som berör studiens syfte (Bryman, 2011). Informanter som vi ansåg vara aktuella för vår studie var personal som arbetar på skyddade boenden, som har erfarenhet av att arbeta med våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Detta med anledningen att de är de enda

personerna som har den kunskap som är nödvändig för att studiens syfte ska kunna besvaras. Vi började med att kontakta skyddade boenden i två mellanstora städer och en storstad. Detta för att öka chansen till att få tag på informanter. Vi ringde och mailade verksamhetschefer på olika boenden för att undersöka om möjligheten till att genomföra intervjuer fanns. En del av

verksamhetscheferna på boendena tackade nej på grund av hög arbetsbelastning, eller då personal ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper för att besvara frågor om gruppen våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Efter alla samtal och mail kunde totalt fyra boenden tänka sig att ställa upp.

10

4.4 Datainsamling

Vi använde oss av intervjuer för att samla in empirisk data. Intervjuerna var av semi-strukturerad art vilket enligt Bryman (2011) innebär att forskaren har en lista över specifika teman som ska beröras i intervjun. Dessa skrivs vidare in i en intervjuguide som används under intervjutillfället. Författaren skriver att frågorna inte alltid behöver komma i samma ordning som de gör i intervjuguiden vid intervjutillfället. Detta menar Bryman skapar en möjlighet för informanten att få en större frihet att utforma svaren på sitt vis. En intervjuguide liknar en förenklad minneslista där områden och frågor som ska tas upp i intervjun står.

Sammanlagt bokades fem intervjuer in på fyra olika skyddade boenden. Tre intervjuer

genomfördes i en storstad och två intervjuer genomfördes i två olika mellanstäder. Alla intervjuer genomfördes med en informant i taget. De fyra första intervjuerna genomfördes under samma vecka medan den sista genomfördes veckan efter. Detta anser vi varit till fördel då vi efter att ha

sammanställt de fyra första intervjuerna haft möjlighet att upptäcka om det saknades något svar i resultatet som behövdes för att kunna besvara studiens syfte. Detta kunde kompletteras i den sista intervjun genom att ställa särskilda frågor om det som saknade. Inför intervjuerna skickades en intervjuguide (Bilaga 2:1) ut där teman med korta beskrivningar om det vi tänkt ta upp under intervjuerna var nedskrivna. På så vis fick informanterna möjlighet till att förbereda sig inför intervjun. Tillsammans med intervjuguiden skickades ett missivbrev som förklarade informanternas rättigheter i deltagandet både före, under och efter intervjun.

Under intervjuernas gång placerades ett papper ut där bestämda teman stod och ungefär hur lång tid varje tema skulle ta. Detta för att informanterna skulle få veta på hur mycket tid de skulle ägna åt varje tema. Vi hade ett eget papper med flertalet frågor nedskrivna under varje tema som vi använde oss av under intervjun. Vi ställde öppna frågor i den mån som gick och ställde frågorna efter den ordning som de var nedskrivna, dock ändrades ordningen ibland och följdfrågor ställdes vid relevanta tillfällen.

Vi är väl medvetna om att det finns en nackdel med intervjuer som metod då det förekommer risker med att informanterna påverkas av intervjupersonen, vilket enligt Patel och Davidson (2003) kallas för intervjuareffekt. Utifrån detta är vi medvetna om att de svar som lämnats vid intervjuerna kan ha påverkats av oss.

4.5 Bearbetning av data

Vi spelade in intervjuerna med hjälp av våra mobiltelefoner för att i efterhand kunna avlyssna och transkribera dem. Transkriberingen genomfördes för att säkerställa att viktig information som framkom under intervjuerna inte glömdes bort. När vi transkriberade materialet valde vi att inte skriva ner läten som ”hmm”, ”eh”, ”öh” och så vidare, detta för att underlätta läsningen av det transkriberade materialet men även för att spara tid. Vidare valde vi att inte skriva ner upprepningar i samma intervju för att underlätta kodningen av materialet. Det uppstod inga längre pauser under intervjuerna men de få korta pauser som uppstod skrevs inte ner då vi ansåg att dem inte hade någon relevans för intervjuns innehåll.

4.6 Teoretisk analysprocess

Det transkriberade materialet från samtliga intervjuer sammanfattades och delades in i olika

kategorier för att vidare kunna analyseras, utifrån tematisk analys. Tematisk analys är en metod där den insamlade datan delas upp i olika teman för att vidare jämföras och analyseras (Bryman, 2011). Under sammanfattningen av intervjuerna upptäckte vi det fanns ett antal centrala kategorier som var viktiga att belysa. De centrala kategorierna upptäcktes genom repetitioner, likheter och skillnader i informanternas svar. Bryman (2011) skriver att det är viktigt att uppmärksamma likheter, skillnader och repetitioner i sökandet av kategorier. Vidare valde vi att koda in det transkriberade materialet

11

för att därigenom kunna söka kopplingar och mönster i intervjuerna. Dessa mönster och kopplingar låg till grund för de teman som vi ansåg relevanta för studiens syfte. Resultatet från intervjuerna sammanfattades i löpande text med relevanta teman som underrubriker. Vi har kort beskrivit de olika skyddade boendena och vilken målgrupp de arbetar med. Vi har vidare benämnt dem med bokstäver för att särskilja dem. För att ytterligare förtydliga vilken informant som säger vad har vi valt att döpa om informanterna till namn som börjar på samma bokstav som vi döpt det skyddade boendet de arbetar på till. Vidare analyserades resultatet utifrån tolkningsramen och jämfördes med tidigare forskning. För att underlätta förståelsen i analysen använde vi oss av citat från intervjuerna.

Svårigheter som kan uppstå vid kodning av kvalitativt material är att det framkommer flertalet olika teman (Bryman, 2011). Vi mötte på detta problem och fick välja ut de teman vi ansåg mest relevanta för att besvara studiens syfte. De teman vi prioriterande var sådana som återupprepades i intervjuerna. Ytterligare en svårighet som uppstod var att de olika teman berörde varandra vilket medförde svårigheter vid analysen då det var svårt att undvika upprepningar.

4.7 Validitet och reliabilitet

Patel och Davidson (2003) skriver om validitet och att det innebär att forskaren undersöker det som denne planerat att undersöka. En negativ aspekt kan vara att det var två intervjuare som turades om med att leda intervjuerna. Informanterna kan ha påverkats av hur intervjuaren ställt frågor till dem men även hur dem förstått frågan och därefter anpassat sina svar till det. Något som ökat validitet i vår studie var att frågor ställdes ur en intervjuguide vilket innebär att alla informanter besvarade samma frågor. Följdfrågorna i intervjuerna varierade beroende på de svar som informanterna lämnade, dock anses detta inte minskat validiteten då följdfrågorna syftade till att utveckla huvudfrågans svar. Materialet från samtliga intervjuer transkriberades, tematiserades,

sammanfattades och analyserades. Det går att anse att validiteten i analysen ökade med grund i att empirin uppfattades snarlikt av båda författarnat. Vi har under analysen varit noga med att blicka tillbaka i det transkriberade materialet för att undvika misstolkningar i det empiriska materialet. Vår analys pekar på det forskning tidigare belyst om ämnet vilket kan öka validiteten. Analysen

besvarar även studiens syfte vilket var målet med vår undersökning.

Bryman (2011) skriver om extern validitet och att det innebär i vilken utsträckning en studies resultat kan generaliseras till andra sociala situationer och sammanhang. Vidare skriver författaren att generalisering vid målinriktade urval inte är genomförbara då det är ett icke-sannolikhetsurval. Det innebär att informanter på förhand är bestämda av forskaren. Den går att anse att den externa validiteten är mycket låg då studiens resultat inte är generaliserbart eftersom vi på förhand bestämt vilka informanter som skulle delta i studien. Dock ökar den externa validiteten tack vare att

intervjuer genomförts med personal i tre olika städer vilket kan ge ett större perspektiv. Patel och Davidson (2003) skriver att reliabilitet handlar om tillförlitlighet och metoder som anses relevanta används för att undersöka frågeställningen. Det finns flertalet faktorer som kan ha påverkat studiens reliabilitet. Någon som kan ha påverkat studiens resultat är intervjuguiden då den hade en god struktur men även brister då en del av frågorna kunde uppfattas olika av informanterna. Frågorna borde utformats med mindre tolkningsutrymme för att undvika detta. Vidare kan

informanterna påverkats av oss som forskare i sina svar, detta genom hur vi under intervjuerna ställt frågor. Bryman (2011) skriver att extern reliabilitet har som syfte att skapa möjligheter att återskapa en studie. Den externa reliabiliteten i detta avseende är hög då studien går att återskapa. Svårigheter med detta kan dock uppstå då kvalitativa studier innebär att forskaren deltar i sociala miljöer på olika vis. Studiens externa reliabilitet är låg med anledning att vi själva konstruerat studien och att informanterna vid intervjutillfällena kan ha påverkats av vilka vi är. Risken med att någon annan skulle genomföra samma studie är att resultatet skulle kunna bli annorlunda då den forskaren är en annan person. Forskaren kommer själv påverka informanterna på det sätt denne utformar och ställer frågor.

12

4.8 Etik

Det har förekommit flertalet etiska frågor som beaktats i vår studie. Enligt Vetenskapsrådets

forskningsetiska principer (2013) förekommer fyra olika krav. Informationskravet är något som bör beaktas i forskning. Forskaren bör informera informanterna om studiens aktuella syfte, innebörd men även informantens självbestämmanderätt. Utgivarna skriver om samtyckeskravet vilket innebär rätten att bestämma över sitt medvetande samt deltagande. Detta innebär att deltagaren när som helst under studien får avbryta sin medverkan om denne önskar det. Vetenskapsrådet skriver även om konfidentialitetskravet vilket innebär att informanternas medverkan bör vara anonym samt att inga obehöriga ska få ta del av den information som framkommer. Slutligen innebär nyttjandekravet att de uppgifter som framkommer enbart får användas i forskningsändamål.

Vi informerade informanterna om studiens aktuella syfte, innebörd och frivillighet genom ett missivbrev som förklarade deras rättigheter, samt att uppgifterna de lämnat enbart kommer användas i forskningsändamål av oss (se bilaga 1:1). Missivbrevet fick de ta del av innan intervjutillfället via mail för att ha möjligheten att avbryta sin medverkan i studien om de så

önskade. Informanternas uppgifter har behandlats konfidentiellt för att de inte ska kunna identifieras av utomstående. För att undvika att informanterna samt deras arbetsplatser identifieras valde vi att ge det transkriberade materialet ett kodnamn samt inte nämna namn på individer, arbetsplatser eller städer i vår empiri.

En annan etisk aspekt som förekommer i studien är hur vi som författare av studien framställer våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Hur vi väljer att skriva om våldsutsatta kvinnor från mellanöstern kan påverka den bilden läsare får om dem. Om vi väljer att lyfta upp dem som

hjälplösa och sårbara är chansen stor att läsaren får den uppfattningen om våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Skriver vi om dem som kapabla till att vara självständiga och som en grupp individer med stora möjligheter är det troligtvis den bilden läsaren kommer få av dem. Ytterligare en etisk aspekt vi reflekterat kring är huruvida informanternas identitet går att dölja för deras kollegor. Vi har försökt att skriva resultatet så neutralt som möjlig men är medvetna om att det finns risker med att kollegor kan identifiera varandra utifrån citat. Vidare har en reflektion kring hur etiskt det varit att ändra språket i citat för att undvika talspråk. Det finns en risk med att citaten fått en annan innebörd än vad informanten haft som avsikt att förmedla. Detta eftersom vår egen tolkning har påverkat citatet.

5. PRESENTATION AV SKYDDADE BOENDEN OCH

INFORMANTER

Vi har genomfört intervjuer med personal på fyra olika skyddade boenden i tre olika städer. Varje boende har benämnts med en bokstav och personalen på de olika boendena har kodnamn. Detta för att inte riskera att avslöja vilka boenden vi genomfört intervjuerna på eller informanternas identitet. Två av de skyddade boendena arbetar med kvinnor med svensk och/eller utländsk bakgrund. Dessa boenden har vi benämnt som; A där vi intervjuat ”Annika” och B där vi intervjuat ”Beatrice”. De andra två boendena arbetar enbart med kvinnor med utländsk bakgrund. Dessa boenden har vi benämnt som C, där vi intervjuat ”Cecilia” och D där vi intervjuat ”Diana” och ”Daniella”. Då vi skriver ”personalen” syftar vi på samtliga fem informanter.

Intervjupersonernas bakgrund skiljer sig åt både gällande utbildning och arbetserfarenheter när det gäller arbetet med våldsutsatta kvinnor. Tre av intervjupersonerna är utbildade socionomer medan två av dem saknar adekvat utbildning inom socialt arbete. Samtliga personal har deltagit i föreläsningar, seminarier och kurser som handlar om mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck. Två av dem har utöver dessa kurser gått en utbildning inom samtalsmetodik. Tre av intervjupersonerna har arbetat på skyddade boenden i minst fyra år och har tidigare arbetat ideellt som volontärer på skyddade boenden och/eller kvinnojourer. En av intervjupersonerna skiljer

13

sig från de övriga då hon har över 18 års erfarenhet av arbete med våldsutsatta kvinnor.

6. RESULTAT OCH ANALYS

Under detta avsnitt presenteras olika delsvar på syftet. Empirin är uppdelad i teman som analyseras utifrån studiens tolkningsram. Anledningen till detta är att analysen ska vara tydlig och överskådlig. Det första temat, ”kvinnor från mellanöstern som särskild sårbar grupp” och det andra temat, ”kulturens inflytande i arbete”, besvarar vilka hjälpbehov som våldsutsatta kvinnor från

mellanöstern har enligt personalen. Vidare besvarar det tredje temat, ”arbetsprocessen på skyddade boenden”, personalens konstruktion av deras arbete med våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Avslutningsvis besvarar det sista temat, ”maktens förekomst på skyddade boenden”, hur makt förekommer på skyddade boenden.

6.1 Kvinnor från mellanöstern som särskild sårbar grupp

Detta tema besvarar hur personalen på skyddade boenden konstruerarhjälpbehovet hos våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehov.

6.2.1 Kvinnor från mellanöstern är ingen homogen grupp

Beatrice och Diana lyfter särskilt upp att kvinnor från mellanöstern inte kan ses som en homogen grupp då vissa är mer etablerade i samhället än andra. En del av de våldsutsatta kvinnorna har flera års uppehållstillstånd, andra har precis flyttat till Sverige. En del är födda och/eller har växt upp i Sverige medan andra nyligen flyttat till landet. Beroende på hur deras bakgrund ser ut och hur etablerade de är i samhället, avgör vilka insatser som är nödvändiga för att de ska få rätt hjälp i sin våldsutsatthet.

”Varje kvinna är unik och hjälpen hon får måste anpassas till de särskilda behov som hon har”

(Daniella)

Samtliga personal är medvetna om att arbetet med dessa kvinnor måsteanpassas till varje kvinnas individuella behov för att hon ska frigöras från sin våldsutsatthet.

Utifrån personalens resonemang går det att tolka att personalen har en god förståelse för att kvinnor från mellanöstern är en heterogen grupp. Det går att tolka att personalen är medvetna om att kvinnornas problematik bör beaktas individualistiskt eftersom deras bakgrund och erfarenheter ser olika ut (jfr socialstyrelsen, 2013). Det går vidare att tolka att personalen menar att kvinnorna har som behov att behandlas som enskilda individer med individuella behov.

Det går att tolka att personalen har kunskap om att kvinnorna har olika livserfarenheter, eftersom dem växt upp på olika platser i världen och under olika tidsepoker. Denna tolkning kan förstås utifrån det Burr (2003) skriver om att individers upplevelser och förståelse påverkas av var de är bosatta men även vilken tidsepok de lever i. Detta genom att personalen exempelvis är medvetna om att kvinnor som vistats i Sverige olika lång tid inte har behov av samma sorts hjälp. Det går att tolka att personalen konstruerat att kvinnorna har som behov att behandlas individuellt.

6.2.2 Brist på kunskap om det svenska samhället

Samtliga personal menar att en rad olika problem uppstår på grund av att kvinnorna ofta har

språksvårigheter. Deras språksvårigheter utgör ett hinder för dem när det gäller kontakten med olika myndigheter samt kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Samtlig personal menar att

kvinnorna behöver lära sig språket för att vidare kunna lära sig hur samhället fungerar. Till följd av detta menar personalen att dessa kvinnor har svårt att bli självständiga. Detta då de ofta är beroende av andra individers hjälp i kontakten med samhällets olika institutioner och myndigheter. Annika

14

och Diana menar att det i många fall behövs en tolk i kommunikationen med kvinnorna. Det uppstår enligt Annika hinder i kommunikationen med kvinnorna då möjligheten att göra spontana samtal inte är möjliga. Vidare menar samtliga personal att kvinnornas brist på kunskap om sina rättigheter och skyldigheter i det svenska samhället bidrar till att kvinnorna avstår från att ta hjälp från

myndigheter. Detta då de saknar medvetenhet om vilken hjälp de kan få. Annika berättar hur

männen vilseleder kvinnorna gällande vilken hjälp de kan få från myndigheter. Detta sker genom att mannen påstår att deras barn kommer omhändertas om kvinnan kontaktar socialtjänsten, eller att kvinnan kommer utvisas från landet om hon kontaktar polisen. Beatrice berättar att anledningen till att kvinnorna avstår från att ta hjälp av myndigheter även kan bero på att de kommer från ett land där det saknas tillit till myndigheter. Dessa kvinnor är vana vid att vända sig till sin familj och släkt för att få hjälp.

”Det är svårt för kvinnorna att komma till Sverige där ett individualistiskt tänkande finns och där vi vänder oss till samhället om vi behöver hjälp” (Beatrice).

Beatrice menar att det uppstår en krock för dessa kvinnor då det samhället är uppbyggt på ett annorlunda jämfört med samhällen i mellanöstern.

Det går att tolka att personalen har en förståelse för att kvinnorna som har språksvårigheter får det svårare att få kunskap om hur samhället fungerar i form av rättigheter och skyldigheter. Detta påvisar att personalen har en förståelse för vad kvinnornas problematik kan grundas i. Det går att tolka att personalen menar att kvinnornas språksvårigheter är en bidragande orsak till att många av dem har svårt att bli självständiga och är därför beroende av andra individers hjälp. Genom att lära sig språket kommer de vidare kunna lära sig sina rättigheter och skyldigheter i samhället och därmed bli mer självständiga (jfr bl.a Broberg och Grip, 2013; Fernbrant, 2013; Larsson, 2010; Socialstyrelsen, 2013). Det går att tolka att språkkunskaper är avgörande för att kvinnor ska kunna nå kunskap om verkligheten. Detta eftersom språket konstruerar verkligheten och är ett socialt instrument som används för att nå kunskap (se Burr, 2013; Wenneberg, 2010). Kvinnornas behov utifrån detta är att lära sig det svenska språket.

Det kan tolkas att personalen har en medvetenhet om att kvinnor från mellanöstern väljer att stanna kvar hos männen som utsätter dem för våld med grund i rädsla för myndighetsingripande. Då personalen har en förståelse för att dessa kvinnor är vana vid att ta hjälp av familj och släkt samt saknar tillit till myndigheter. Det går att tolka att de behov som dessa kvinnor har enligt personalen är att öka sin kunskap om och tillit till svenska myndigheter (jfr Broberg och Grip, 2013; Larsson, 2010; Socialstyrelsen, 2013).

Vidare går det att tolka att kvinnorna enligt personalen är i behov av mer kunskap för att kunna förstå världen. Ett behov som personalen konstruerar är att kvinnorna behöver lära sig hur det svenska samhället fungerar, för att dem på sikt ska kunna ta makten över sina egna liv och bli självständiga. Detta eftersom individers kunskap om världen och sociala handlingar styrs av diskurser och att det finns en nära anknytning mellan makt, kunskap och diskurs. En högre utbildning kan ge individen en högre maktposition då mer kunskap enligt författaren genererar större makt (se Burr, 2003).

6.2.3 Social isolering och ekonomiska problem

Annika, Diana och Daniella berättar att den typiska våldsutsatta kvinnan från mellanöstern har flyttat till Sverige med anknytning till en man. Flytten kan medföra att kvinnan saknar ett eget socialt nätverk i det nya landet, både i form av släktingar och vänner. Det är vanligt att männen hindrar kvinnorna från att vistas utomhus vilket skapar svårigheter för kvinnorna i skapandet av ett nytt socialt nätverk. Enligt Annika och Daniella är det även vanligt att dessa kvinnor inte får gå i skolan eller ha ett arbete.

15

”Många gånger är deras uppgift att vara hustru, föda barn, ta hand om sina barn och sin man, inte röra sig utomhus mer än nödvändigt – framförallt inte ensam.” (Annika).

Annika menar att kvinnorna som flyttar till Sverige från mellanöstern ofta har en given roll som de förväntas inta. Denna roll bidrar till isolering då den begränsar kvinnornas frihetsutrymme. Annika menar vidare att kvinnan ofta inte har tillgång till sina egna och/eller familjens ekonomiska resurser, även detta bidrar till social isolering då hon står i beroendeställning till mannen när det gäller

ekonomi. Den sociala isoleringen och avsaknaden av egen ekonomi kan även bidra till att hon saknar kunskap om hur ekonomi hanteras. Även kvinnor som är födda och/eller uppväxta i Sverige drabbas av social isolering då deras män och/eller kollektiv styr deras liv. Kvinnorna får inte umgås med vem de vill, även om de personerna tidigare varit en del av kvinnans nätverk. Det är även i dessa fall vanligt att kvinnan inte får vistas utomhus när hon vill eller hantera familjens ekonomi. Kvinnorna utsätts för våld när de väljer att bryta mot de normer som mannen bestämt.

Det går att tolka att personalen har en förståelse för hur social isolering konstrueras för kvinnor från mellanöstern. Personalen förstår vilka faktorer det är som orsakar den sociala isoleringen vilket bidrar till en medvetenhet om vilka hjälpbehov kvinnorna har för att ta sig ur den sociala isoleringen (jfr se bl. a. Broberg och Grip, 2013; Enander och Wendt, 2013). Utifrån det personalen beskriver kan det tolkas att personalen konstruerar kvinnornas hjälpbehov som att de behöver skapa sig ett eget socialt nätverk för att kunna bli självständiga. Vidare måste kvinnorna enligt personalens konstruktioner integreras med nya individer för att bryta den sociala isoleringen som de utsatts för. Detta då kunskap om världen sker genom social interaktion (Burr, 2003). Ytterligare ett behov som konstrueras av personalen är att kvinnorna behöver integreras i arbetsmarknaden, antingen genom att gå i skolan eller att ha ett arbete. Detta eftersom kunskap genom exempelvis utbildning eller arbete kan bidra till att kvinnorna kan ta makten över sina egna liv (se Burr, 2003).

Personalen är medveten om att ekonomiska problem bidrar till social isolering då de leder till att kvinnan står i beroendeställning till mannen (jfr Broberg och Grip, 2013; Enander och Wendt, 2013). Utifrån detta går det att tolka att personalens konstruktion av kvinnornas behov i detta avseende är att kvinnorna behöver få kontroll över sin egen ekonomi.

6.2.4 Utsatt av flera förövare

Samtliga personal berättar att våldsutsatta kvinnor från mellanöstern har en särskild problematik då de är utsatta för våld av flera förövare än en. Kvinnorna kommer från familjer som har ett kollektivt tankesätt och där hela kollektivet bestraffar kvinnan om hon agerar felaktigt. Kvinnans agerande påverkar inte bara henne själv utan även med de andra inom kollektivet, det vill säga familjen och släkten. Beatrice berättar att kvinnan kan få hela kollektivet emot sig om hon väljer att agera på ett sätt som de tycker är felaktigt, exempelvis genom att vilja skilja sig från sin man. Om detta är fallet innebär det att kvinnan måste bryta kontakten med både sin man men även de övriga i kollektivet för att kunna leva ett liv fritt från våld. Det innebär vidare att hon har fler personer som hon måste skydda sig från om hon väljer att lämna sin man. Daniella menar att dessa kvinnor är särskilt utsatta då de förlorar hela sitt nätverk om de väljer att separera. Det innebär vidare att de inte har något nätverk som kan stödja dem i deras beslut men även att de blir dömda inte bara av sin man utan av hela sitt kollektiv. Detta till skillnad från en etnisk svensk kvinna som oftast enbart behöver bryta upp med sin man och har ett nätverk som stöttar henne i de beslut hon tar.

”Det är ingen som säger till en svensk kvinna: om du skiljer dig förstör du vår heder, det är heller ingen som säger: om du skiljer dig är du en hora”. (Daniella)

16

av från sitt nätverk. Dock blir hon aldrig dömd av sitt nätverk på grund av sitt agerande på samma sätt som våldsutsatta kvinnor från mellanöstern blir. Daniella berättar att kvinnor från mellanöstern får höra att de smutskastar familjens heder och att de exempelvis beter sig som horor.

Våldsutsatta kvinnor från mellanöstern som lämnar sina män eller avslöjar partnervåld kan utsättas för social isolering då deras familjer och övriga nätverk inte accepterar att de lämnar sina män (jfr. Broberg och Grip, 2013; Larsson, 2010; Socialstyrelsen, 2013). Det kan tolkas att personalen är medvetna om vilka konsekvenser som kan uppstå när en våldsutsatt kvinna från mellanöstern lämnar sin man. Detta eftersom det finns en medvetenhet om att våldsutsatta kvinnor från mellanöstern i högre grad utsätts för bestraffningar, detta eftersom de har ett kollektiv som ser till att kollektivets tydliga tradition bevaras. Detta innebär vidare att kvinnan kan utsättas för våld av fler än en förövare och måste bryta upp med hela eller delar av sin familj och släkt för att frigöras från sin våldsutsatthet (se Reyes, 2006). Det går att tolka att personalens konstruktion av kvinnornas behov i detta avseende är att skyddas från både sin man och sitt övriga nätverk då det kan utsätta henne för hot och våld.

6.2.5 Saknad av uppehållstillstånd

Ett problem som Annika, Beatrice och Cecilia tar upp är att våldsutsatta kvinnor från mellanöstern kan ha ett uppehållstillstånd som är knutet till den man som kvinnan är gift med. Enligt Beatrice innebär det att kvinnan riskerar att bli av med sitt uppehållstillstånd om hon väljer att lämna sin man innan dem varit gifta i minst två år.

”Det är väldigt tydligt att kvinnorna inte ser som alternativ att återvända till sitt hemland som skild kvinna”. (Beatrice)

Beatrice menar att det är vanligt att kvinnor som riskerar att bli av med sitt uppehållstillstånd vid en skilsmässa väljer att återvända till sina män för att inte riskera att bli utvisade från Sverige. Detta då en flytt tillbaka till hemlandet kan vara för riskfylld då kvinnan kan hotas till livet.

Studier visar att kvinnor som flyttar till ett land på grund av anknytning till en man är särskilt utsatta då de står i beroendeställning till mannen. Detta genom ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som kräver att paret bor ihop under en bestämd tid. Om kvinnan väljer att lämna mannen innan tiden har gått ut riskerar hon att bli av med sitt uppehållstillstånd (jfr. Runner & Novick &

Yoshihma, 2009; Menjívar & Salcido, 2002). Att personalen är medveten om detta är ett bevis på att de vet vilka konsekvenser kvinnan kan få av att lämna sin man. Det kan innebära att personalen konstruerar kvinnans behov som att snarast få hjälp med att få ett uppehållstillstånd som inte är knutet till mannen, detta för att inte utsättas för bestraffningar. En flytt tillbaka till hemlandet kan innebära bestraffningar såsom social isolering, fysisk och psykisk våld och i värsta fall mord, detta eftersom kvinnan bryter mot regler inom kulturen genom att begära en skilsmässa (se Reyes, 2006).

6.3 Kulturens inflytande i arbetet

Detta tema besvarar hur personalen konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehov utifrån deras kultur.

6.3.1 Kulturens påverkan på kvinnorna

Beatrice berättar att den yngre generationen av kvinnorna påverkas av vad som anses vara rätt eller fel inom deras kultur. De har många gånger växt upp under regler som säger att de enbart får arbeta på dagtid eller inte arbeta alls samt att de inte får ha vänner. Kvinnorna ska vara hemma och sköta hushåll och laga mat. Beatrice menar att det uppstår problem när dessa kvinnor flyttar till det skyddade boendet och behöver få hjälp med att söka arbete och eget boende. Detta på grund av att kvinnorna är vana vid att inte få arbeta eller enbart arbeta på dagtid. Det är svårt att få dem att förstå