Sjuksköterskor beskrev att äldre patienters vård var komplext och en del sjuksköterskor uttryckte oro över nyexaminerade sjuksköterskor eftersom de saknade tidigare erfarenhet. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka äldre patienters erfarenheter av att bli vårdade av nyexaminerade sjuksköterskor.
REFERENSLISTA
*= artiklar som ingår i analysen
Adamson, E., Pow, J., Houston, F., & Redpath, P. (2016). Exploring the experiences of patients attending day hospitals in the rural Scotland: Capturing the patient’s voice. The International Voice of Nursing Research, Theory and Practice. 26(2017), 3044–3055. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.13651
American Psychological Association. (2019). APA-Style. Hämtad från http://www.apastyle.org/products/asc-landing-page
Andersson, L., Burman, M., Skär, L. (2011). Experiences of caretime during hospitalization in a medical ward: older patients' perspective. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 25(4), 642–652. doi: https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1471- 6712.2011.00874.x
*Baumbusch, J., Leblanc, M-E., Shaw, M., & Kjorven, M. (2015). Factors influencing nurses’ readiness to care for hospitalised older people. International Journal of Older People, 11(2), 149-159. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/opn.12109
*Blomberg, K., James, I., & Kihlberg., A. (2013). Meanings over time of working as a nurse in elderly care. The Open Nursing Journal, 7(2013), 107–113.
doi: 10.2174/1874434620130726005
*Canzan, F., Heilemann, M-V., Saiani, L., Mortari, L., Ambrosi, E. (2013). Visible and invisible caring in nursing from the perspectives of patients and nurses in the gerontological context. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 732-740. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12105
*Carlson, E., Rämgård, M., Bolmsjö, I. & Bengtsson, M. (2014). Registered nurses’
perceptions of their professional work in nursing homes and home-based care: A focus group study. International Journal of Nursing Studies, 51(5), 761–767. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.10.002
*Cleary, J. & Doody, O. (2016). Nurses' experience of caring for people with intellectual disability and dementia. Journal of Clinical Nursing, 26(5/6), 620–631. doi: 10.1111/jocn.13431
*Clifford, C., Dip, G., & Doody, O. (2017). Exploring nursing staff views of responsive behaviours of people with dementia in long-stay facilities. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 25(1), 26-36. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jpm.12436
Codex. (2018). Oredlighet i forskning. Hämtad från http://codex.vr.se/etik6.shtml *Dierckx de de Casterlé, B., Mertens, E., Steenacker, J., & Denier, Y. (2020). Nurses’
experiences of working under time pressure in care for older persons. Nursing Ethics,(1–12). doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0969733019895797
Donnelly, L., & MacEntee, M. (2016). Care perceptions among residents of LTC facilities purporting to offer person-centred care. Canadian Journal on Aging; Toronto, 35(2), 149–160. doi: 10,1017 / S0714980816000167
Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé. (2. Uppl.). Stockholm: Liber Eriksson, K. (2017). Vårdprocessen. (5. Uppl.). Stockholm: Liber
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2).
Forsman, B., & Svensson, A. (2019). Frail older persons’ experiences of information and participation in hospital care. International Journal of Envirnomental Research and Public Health, 16(16), 1–13. doi.org/10.3390/ijerph16162829
Friberg, F. (2017a). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 187–188). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Gallagher, R., Fry, M., Chenoweth, L., Gallagher, P., & Stein-Parbury, J. (2014). Emergency department nurses’ perceptions and experiences of providing care for older people. Nursing and Health Sciences, 16(4), 449–453. doi:10.1111/nhs.12137
Henricson, M., & Bilhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.111–119). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Hunter, S. & Levett-Jones, T. (2010). The practice of nurses working with older people in long term care: an Australian perspective. Journal of Clinical Nursing, 19(3–4), 527-536. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2702.2009.02967.x
Johnsson, A., Wagman, P., Boman, Å., & Pennbrant, S. (2019). Striving to establish a care relationship- Mission possible or impossible?- Triad encounters between patients,
relatives and nurses. Health Expectations, 22(6), 1304–1313. doi: https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/hex.12971
Kelly, F., Reidy, M., Denieffe, S., & Madden, C. (2019). Older adults’ views on their person- centred care needs in a longterm care setting in Irland. British Journal of Nursing, 28(9), 552–557. doi-org.ep.bib.mdh.se/10.12968/bjon.2019.28.9.552
Kristensson, J., Andersson, M., & Condelius, A. (2018). The establishment of a shared care plan as it is experienced by elderly people and their next of kin: A qualitative study. Archives of Gerontology and Geriatrics. 79(2018), 131–136.
doi.org/10.1016/j.archger.2018.08.013
*Kristiansen, S., Konradsen, H., Beck, M. (2018). Nurses' experiences of caring for older patients afflicted by delirium in a neurological department. Journal of Clinical Nursing, 28(5–6), 920–930. doi:10.1111/jocn.14709
McCance, T., & McCormack, B. (2017). Personcentrerad omvårdnad. J. Leksell & M. Lepp (Red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber.
Morphet, J., Decker, K., Crawford, K., Innes, K., Williams, A-F, Griffiths, D. (2015). Aged care residents in the emergency department: the experiences of relatives. Journal of Clinical Nursing, 24(23–24), 3647–3653. doi: https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.12954
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M, Henricson (red), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad, 421–438. Lund: Studentlitteratur
* Nilsson, A., Edvardsson, D., & Rushton, C. (2019). Nurses’ descriptions of person‐centred care for older people in an acute medical ward—On the individual, team and organisational levels’. Journal of Clinical Nursing, 28(7-8), 1251–1259. doi: https://doi.org/10.1111/jocn.14738
Nygren, B., & Lundman, B. (2014). Åldrande och att vara gammal. Friberg, F., & Öhlén (red), Omvårdnadens grunder perspektiv och förhållningssätt. (s. 153–177). (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur
Petry, H., Ernst, J., Steinbrüchel-Boesch, C., Altherr, J., Naef, R. (2019). The acute care experience of older persons with cognitive impairment and their families: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 96, 44–52. doi: https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2018.11.008
Polit, D-F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (10:e upplagan). Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet
Soares, C. C., Marques, A. M., Clarke, P., Klein, R., Koskinen, L., Krasuckeine, D., … Kücükgüclü, Ö. (2018). Older people’s views and expectations about the
competences of health and social care professionals: a European qualitative study. European Journal of Ageing, 16(2019), 53–62. doi.org/10.1007/s10433-018-0466- 3.
Socialstyrelsen. (2004). Anhörig. Hämtad från
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=263&SrcLang=sv Socialstyrelsen. (2007a). Hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad från
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=635&SrcLang=sv Socialstyrelsen. (2007b). Patient. Hämtad från
https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=626&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2017). Vård och omsorg om äldre- Lägesrapport 2019. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-18.pdf
Socialstyrelsen (2020). Vård och omsorg om äldre. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från https://www.swenurse.se/Sa-
tyckervi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-
riktlinjer/kompetensbeskrivning-forlegitimerad-sjukskoterska/
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad från http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationersvensk-
sjukskoterskeforening/etikpublikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_20 16.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2018). Äldre personer har rätt till god omvårdnad. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet- publikationer/aldre-personer-har-ratt-till-god-och-saker-omvardnad-till-webb.pdf
*Toivonen, K., Charalambous, A., & Suhonen, R. (2017). Supporting spirituality in the care of people living with dementia: a hermeneutic phenomenological inquiry into nurses’ experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 880-888. Doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12519
Westgård, T., Wilhelmson, K., Dahlin-Ivanoff, S., & Ottenvall Hammar, I. (2019). Feeling Respected as a person: a qualitative analysis of Frail Older people’s Experiences on an acute geriatric ward practicing a comprehensive geriatric assessment. Geriatrics, 4(1), 1–12. Doi: 10.3390/geriatrics4010016
World Health Organisation. (2018). Åldrande och hälsa. Hämtad från
BILAGA A; SÖKMATRIS
Databas Sökord Begränsningar Antal träffar Antal läsa abstract Urval
Cinahl Plus 17/4–20
Nurs* experiences AND caring AND elderly or older
Full text, Peer Reviewed, 2013– 2020.
31 4 ” Visible and invisible
caring in the perspectives of
patients and nurses in the gerontological context.”
Pubmed 20/4–20
Older people AND caring AND nursing AND care AND nurses experiences
Full text, 2019–2020 20 4 ” Nurses´ experiences
of caring for older patients afflicted by delirium in a neurological department” Cinahl Plus 20/4–20 Nurse-patient
relations AND elderly AND nurses
experiences
Full text, Peer Reviewed, 2014– 2020
6 1 ” Registered nurse´s
descriptions of their professional work in nursing homes and home-based care: A focus group study” Cinahl Plus
19/4–20
Nurses experiences AND nursing care AND older people or
Full text, Peer Reviewed, 2015- 2020.
45 16 Supporting spirituality
in the care of people living with dementia: a hermeneutic
Cinahl Plus
20/4–20
elderly
Nurse-patient
relations AND elderly
Full text, Peer
Reviewed, 65+, 2014- 2020
18 1
phenomenological inquiry into nurses’ experiences.
Pubmed
20/4–20
Care* older people AND Nurs*
experiences AND nurse perspective
Full text, 2013-2020 85 17 Meanings over time of
working as a nurse in elderly care
Pubmed
20/4–20
Care* older people AND Nurs*
experiences AND nurse perspective
2018–2020 129 12 Nurses’ experiences of
working under time pressure in care for older persons Pubmed
20/4–20
Nurs* experience of caring for older people
Full text, Abstract, 2017–2018
131 18 Nurses’ experience of
caring for people with intellectual disability and dementia. Factors influencing nurses’ readiness to care for hospitalised older people. Cinahl Plus 21/4–20 Nurs* experiences OR Nurses perspective AND Caring for older
Peer reviewed, 2010-2020
18 4 The practice of nurses
working with older people in long term care: an Australian
people perspective Cinahl Plus
21/4–20
Nurs* experiences AND Nurses caring for older people OR Geriatric care Peer reviewed, 2014–2019 18 2 Emergency department nurses’ perceptions and experiences of providing care for older people Pubmed
21/4–20
Nurses’ AND older people AND Aged AND Care ward
Full text, 2019-2020 35 15 Nurses’ description of
person-centred care for older people in an acute medical ward- on the individual, team and organisational levels’
BILAGA B; KVALITETSGRANSKNING
Kvalitetsgranskningen genomfördes enligt Friberg (2017a) vilket är förslag på frågor för att bedöma hur hög kvalitet studierna har. Samtliga föreslagna kvalitetsgranskningsfrågorna användes för att bedöma kvaliteten på artiklarna. Dessa frågor besvarades med ja respektive nej. Ja genererade ett poäng och nej genererade noll poäng.
0–5 poäng= Låg studie kvalitet
6–10 poäng= Medelhög studie kvalitet 10–14= Hög studie kvalitet
Kvalitetsgranskningsfrågor Artikel1 Artikel2 Artikel3 Artikel4 Artikel5 Artikel6 Artikel7 Artikel8 Artikel9 Artikel10 Artikel11 Artikel12 Finns en tydlig problemformulering? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Finns teoretiska utgångspunkter? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA Finns en omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Finns ett tydligt syfte? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Är metoden beskriven? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Är
undersökningspersonerna
beskrivna?
Har data analyserats? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Hänger metod och
teoretiska utgångspunkter ihop?
JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Finns ett resultat? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Har författarna tolkat resultatet?
JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Argumenterar författarna? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Är studien etiskt godkänd? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
Finns det en metoddiskussion?
NEJ JA NEJ JA JA JA NEJ NEJ JA JA NEJ JA
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden till exempel vårdvetenskapliga antaganden?
JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA
BILAGA C; ARTIKELMATRIS
Tidskrift Titel Författare
Syfte Metod Resultat
International Journal of Older People, 2015.
(1) Factors influencing nurses’ readiness to care for hospitalised older people.
Baumbusch, J., Leblanc, M-E., Shaw, M., & Kjorven, M.
Att få bättre förståelse av sjuksköterskans perspektiv på faktorer som påverkar deras beredskap att ge lämplig vård för inlagda äldre. Kvalitativ metod. Intervju med 41 sjuksköterskor. Tematisk innehållsanalys
Sjuksköterskor beskrev en känsla av att ta hand om det okända när de arbetade med gamla och svaga patienter och uppgav att de äldre människor behöver mycket tid för att återhämta sig efter en akut episod. Sjuksköterskorna identifierade de unika behoven hos de äldre personer som sträckte sig över det funktionella, sociala och fysiska behoven. Förutom de äldres komplexitet framkommer det även det är stor arbetsbelastning på sjuksköterskor vilket innebar att de tenderade att fokusera på arbetsuppgifter än individanpassad vård.
The Open Nursing Journal, 2013.
(2) Meanings over time of working as a nurse in elderly care.
Blomberg, K., James, I., & Kihlgren., A.
Att utforska innebörden av att arbeta i äldreomsorgen över tid ur registrerade sjuksköterskors perspektiv. Kvalitativ studie. Intervju med 13 sjuksköterskor. 6 av de intervjuades år 2000 och 7 av de intervjuades år 2012. Induktiv analys
Sjuksköterskorna uppgav att för att kunna ge en vård som är anpassad efter den enskilda äldre personen behöver
sjuksköterskorna lyssna på den äldre och bör vara flexibla. Vidare uppgav
sjuksköterskorna att de hade tid att vårda de äldre och att de medvetet valde att inte bli stressade för att kunna ge den bästa möjliga vården till den äldre
patienten. Sjuksköterskor beskrev även de äldres behov som krävande men att vårda
äldre var samtidigt väldigt givande. Scandinavian
Journal of Caring
Sciences, 2013.
(3) Visible and invisible caring in nursing from the perspectives of patients and nurses in the gerontological context. Canzan, F., Heilemann, M-V., Saiani, L., Mortari, L., & Ambrosi, E.
Att utforska, beskriva och jämföra
uppfattningar hos gerontologiska sjuksköterskor och patienter relaterade till dimensioner av vård i omvårdnad i en italiensk sjukhusmiljö. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 20 sjuksköterskor.
Olika analytiska tekniker
Sjuksköterskorna betonade aspekter av omvårdnaden som var relativt osynliga som handlade om sjuksköterskornas
reflekterade kring patientens tidigare behov, att utvärdera omvårdnaden som givits till patienten, planera för en mer lämplig omvårdnad för patienten i
framtiden, inneha kliniska färdigheter och kompetens. International Journal of Nursing Studies, 2014. (4) Registered nurses’ perceptions of their professional work in nursing homes and home- based care: A focus group study.
Carlson, E., Rämgård, M., Bolmsjö, I. & Bengtsson, M.
Syftet var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på vårdhem och hembaserad vård uppfattade sitt professionella arbete. Kvalitativ studie. Intervjuer med 30 sjuksköterskor. Induktiv analys
Resultatet visade hur sjuksköterskor som arbetar i äldreomsorgen uppfattade sin professionella vård som respektfull och helhetlig.
Tre kategorier framkom under analysen; att upprätta långsiktiga relationer, omvårdnad utöver tekniska färdigheter samt att balansera självständighet med en känsla av ensamhet.
Journal of Clinical
Nursing, 2016.
(5) Nurses' experience of caring for people with intellectual disability and dementia.
Cleary, J. & Doody, O.
Att utforska sjuksköterskors upplevelser av att ta hand om äldre personer med intellektuella En kvalitativ beskrivande metod. 11 sjuksköterskor Colaizzis ramverk
I resultatet framkom tre teman: kunskap om demens, personcentrerad vård och övergång/flytt av äldre. Sjuksköterskors kunskap om demens visar att
sjuksköterskor generellt var kunniga på symtom och tecken på demensutveckling.
funktionshinder och
demens. dataanalys Sjuksköterskor uttryckte engagemang för att säkerställa behoven hos individer med intellektuell funktionsnedsättning.
Sjuksköterskorna hade förståelse för de äldres beteende i samband med övergång i flytt och kände att de inte kunde ge
personcentrerad vård på grund av de förutsättningar som fanns.
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 2017.
(6) Exploring nursing staff views of responsive
behaviours of people with dementia in long-stay facilities.
Clifford, C., Dip, G., & Doody, O.
Att utforska sjuksköterskors uppfattningar om att stödja personer med demens och responsivt beteende i
anläggningar för långvarig vistelse.
Kvalitativ beskrivande studie. Intervju med nio sjuksköterskor.
Induktiv analys
Samtliga sjuksköterskor talade
om responsivt beteende vid demens och deltagarna beskrev det som ett sätt att samtala, deltagarna identifierade även känsliga beteenden hos personer med demens. Vidare uppgav deltagarna vikten av att lära känna sina patienter, deras livshistoria. Deltagarna uppgav också att det är viktigt med självmedvetenhet när man tar hand om personer med demens. Det framkommer även att förståelsen för icke-verbal kommunikation och svara på lämpliga situationer kom från deltagarnas kunskap, erfarenhet och hur väl de känner den äldre personen.
Nursing Ethics,
2020. (7) Nurses’ experiences of working under time pressure in care for older persons.
Dierckx de de Casterlé, B., Mertens, E., Steenacker, J., & Denier, Y.
Syftet var att visa hur geriatriksjuksköterskor upplever att arbeta under tidspress, uppfattar dess
påverkan på vård och hantera tidspress i den dagliga vården. Kvalitativ beskrivande intervjudesign. 11 sjuksköterskor intervjuades från geriatrisk vårdavdelning. Leuven (QUAGOL) analys
I resultatet framkommer det av sjuksköterskor att tidspress är vanligt förekommande när det gäller äldre personers dagliga vård. Sjuksköterskorna uppgav även hur de känner sig tvungna till att under akut tidspress att “reducera” vård av bra kvalitet till ett grundläggande. En del sjuksköterskor uppgav att för de var det svårt att arbeta under tidspress i vård av äldre personer utan konsekvenser både för den vården det gav de äldre personer och
för de själva. Nursing and Health Sciences, 2014. (8) Emergency department nurses’ perceptions and experiences of providing care for older people. Gallagher, R., Fry, M., Chenoweth, L., Gallagher, P., & Stein-Parbury, J.
Syftet var att undersöka akutmottagnings sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att vårda äldre. Kvalitativ metod. Intervju med 27 sjuksköterskor. Tematisk innehållsanalys
Sjuksköterskorna uppgav att de kände en frustration över att de inte kunde ge de äldre patienter lämplig vård av kvalitet på grund av den tidsbristen och andra prioriteringar. Vidare uppgav
sjuksköterskor att de misslyckades att uppfylla sina egna förväntningar på att vårda de äldre. Det framkommer att familj var viktiga resurser som många
akutsjuksköterskor använde som stöd under perioder med hög arbetsbelastning då sjuksköterskor själva inte kunde säkerställa de äldres säkerhet. Journal of
Clinical
Nursing, 2010.
(9) The practice of nurses working with older people in long term care: an Australian perspective. Hunter, S. & Levett-Jones, T. Att ge en modern beskrivning av hur sjuksköterskor tar hand om äldre i långtidsvård.
En blandad metod. Data samlades in genom frågeformulär, dokumentanalys och Semistrukturerade intervjuer av 21 sjuksköterskor. Innehållsanalys
Sjuksköterskorna såg sin roll som ledande och stödjande så att all vårdpersonal kunde leverera vård. Sjuksköterskorna ansvarade för planeringen av individuella långsiktiga och kortsiktiga mål för de äldre,
sjuksköterskorna planerade
vårdpersonalens dagliga aktiviteter samt planerade och prioriterade eget arbete.
Journal of Clinical
Nursing, 2018.
(10) Nurses' experiences of caring for older patients afflicted by delirium in a neurological department. Kristiansen, S.,
Konradsen, H., & Beck, M.
Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ta hand om äldre patienter drabbade av delirium på en neurologisk avdelning. En kvalitativ utforskande design med intervjuer av 14 sjuksköterskor
Tematisk analys
Tre teman framkom: Förhållandet med patienten utmanas, hinder för samarbete finns, kompetens krävs. I temat
“förhållandet med patienten utmanas” var sjuksköterskorna överens om att
tillvägagångssättet och inställningen till patienten med delirium var avgörande för kvaliteten av omvårdnad.
utmanande och det var svårt att resonera med och nå fram till patienten eftersom patienten inte tänkte logiskt. I temat “hinder för samarbete finns” var
sjuksköterskorna eniga om att patienter med delirium behövde en lugn miljö och tät observation och omvårdnad. I temat
“kompetens krävs” önskade
sjuksköterskorna mer kunskap om hur man kan behandla och förebygga delirium. Journal of
Clinical
Nursing, 2019.
(11) Nurses’ descriptions of person‐centred care for older people in an acute medical ward—On the individual, team and organisational levels’. Nilsson, A., Edvardsson, D., & Rushton, C.
Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge personcentrerad vård till äldre personer i akutvården.
En intervjustudie med 14 sjuksköterskor
kvalitativ
innehållsanalys.
Den personcentrerade vården beskrevs på tre olika nivåer inom vården. Inom den individuella sjuksköterskenivån beskrev sjuksköterskorna personcentrerad bedömning, utvärdering, relationer och avstånd. På teamnivå beskrev
sjuksköterskorna den personcentrerade vården som personcentrerad målsättning, teamets ansvar och ett klimat med stöd och