Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT VÅRDA ÄLDRE
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre
ALVA NORDÉN OLSÅKER
ZOHRA ZIRAK
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15 hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Handledare: Camilla Svanberg & Jenny Olofsson
Examinator: Heléne Appelgren Engström Seminariedatum: 2020-08-21
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Antalet äldre fortsätter att öka och de flesta personer över 65 år förväntas att
leva länge. Ungefär 65 procent av personer över 65 år har minst två kroniska sjukdomar. Äldre anser att det är viktigt att bli bekräftad och sedd som individ av vårdpersonalen. Kommunikation med vårdpersonalen och möjlighet till att vara delaktig i sin vård är av betydelse för äldre.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre.
Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) med
induktiv ansats har tillämpats.
Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter beskrevs i två teman och fyra subteman. Första
temat var äldres behov av vård med två subteman individanpassad vård kräver förståelse för äldre och att arbeta i team har betydelse för en god vård. Andra temat var utmaningar i att vårda äldre med två subteman tidsbrist påverkar vården negativt och att vårda äldre är komplext.
Slutsats: Sjuksköterskor erfor att det var viktigt att uppmärksamma äldres individuella
behov och önskningar. För att se hela människan och individanpassa vården behövde sjuksköterskorna lära känna och förstå äldre. Kommunikationen var en viktig del i att förstå och stödja äldre.
ABSTRACT
Background: The number of elderly continues to increase and most people over the age of
65 are expected to live long with good health. Elderly people consider it important to be confirmed and seen as individual by the healthcare staff.
Aim: To describe nurses experiences of caring for older people.
Method: Systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans (2002)
with an inductive approach has been used.
Results: Nurses' experiences were described in two themes with four subthemes. The first
theme was the elderly’s need for carewith subthemes individualized care requires
understanding for the elderly and working in teams is important for good care. The second theme was challenges in caring for the elderly with subthemes lack of time has a negative impact on care and caring for the elderly is complex.
Conclusion: Nurses’ experienced that it was important to pay attention to the individual
need and desires of the elderly. In order to see the whole person and personalize the care nurses’ needed to get to know and understand the elderly. Communication was an important part of understanding and supporting elderly.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Definitioner av centrala begrepp ... 2
2.1.1 Anhöriga ... 2
2.1.2 Hälso- och sjukvårdspersonal ... 2
2.1.3 Patient ... 2
2.1.4 Äldre ... 2
2.2 Åldrandet... 2
2.3 Äldre patienters erfarenheter av att bli vårdade ... 3
2.4 Anhörigas erfarenheter och perspektiv på vården av äldre patienter ... 5
2.5 Lagar och styrdokument ... 5
2.6 Teoretiskt perspektiv ... 6 2.6.1 En helhetssyn ... 7 2.6.2 Vårdrelationen ... 7 2.7 Problemformulering ... 8 3 SYFTE... 9 4 METOD ... 9 4.1 Val av metod ... 9
4.2 Datainsamling och urval ... 9
4.3 Genomförande och analys av data ... 10
5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 12
6 RESULTAT ... 13
6.1 Äldres behov av vård ... 13
6.1.1 Individanpassad vård kräver förståelse för äldre ... 13
6.1.2 Att arbeta i team har betydelse för en god vård ... 15
6.2 Utmaningar i att vårda äldre ... 16
6.2.2 Att vårda äldre är komplext ... 17 7 DISKUSSION... 18 7.1 Resultatdiskussion ... 18 7.2 Metoddiskussion ... 22 7.3 Etikdiskussion ... 24 8 SLUTSATS ... 25
8.1 Förslag till vidare forskning ... 25
REFERENSLISTA ... 26
BILAGA A; SÖKMATRIS
BILAGA B; KVALITETSGRANSKNING BILAGA C; ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Intresseområdet väcktes redan under sjuksköterskeprogrammets första verksamhetsförlagda utbildning då författarna till examensarbetet kom i kontakt med och vårdade äldre patienter. Under samtliga verksamhetsförlagda utbildningar uppfattades det att äldre patienter utgör en stor andel av patientgrupper i Hälso- och sjukvården och att vårdbehoven skiljer sig åt. Att vårda äldre personer är komplext på grund av att dem har ett omfattande vårdbehov och många äldre är multisjuka, detta uppmärksammades och ökade nyfikenheten på hur sjuksköterskor i möten med patienter kan ge en god vård. Det uppstod även funderingar kring om det finns utmaningar som sjuksköterskor möter i vården av äldre patienter och i sådana fall vilka utmaningar sjuksköterskor möter. Sjuksköterskeprofessionen innebär ett ansvar för patientens omvårdnad, att främja hälsa och lindra lidandet. För att åstadkomma det behöver sjuksköterskan vara professionell i sin roll och visa lyhördhet, förståelse, tilltro och beakta patientens integritet.
Grundidén för examensarbetet presenterades av forskargruppen Comcare på Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens Högskola och handlar om innebörden av ett
personcentrerat arbetssätt utifrån sjuksköterskans perspektiv. Ursprungssyftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av personcentrerad vård. En modifiering av
ursprungssyftet genomfördes på grund av författarnas personliga erfarenheter och intresse vilket resulterade i syftet att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre.
2
BAKGRUND
Bakgrunden i detta examensarbete innehåller beskrivningar om åldrandet, definitioner av centrala begrepp, äldre patienters erfarenheter av att bli vårdade, anhörigas erfarenheter och perspektiv på vården av äldre patienter, lagar och styrdokument, teoretiskt perspektiv samt problemformulering.
2.1 Definitioner av centrala begrepp
I detta avsnitt definieras de centrala begrepp som är återkommande i examensarbetet.
2.1.1 Anhöriga
Definieras som en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna
(Socialstyrelsen, 2004). Med anhörig i detta examensarbete avses en person som är en familjemedlem eller en släkting med äldre patienter över 65 år.
2.1.2 Hälso- och sjukvårdspersonal
Definieras som en person eller personer som i sitt yrke utför Hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2007a). I detta examensarbete avses begreppet vårdpersonal som sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar inom vårdverksamheter.
2.1.3 Patient
Definieras som en person som erhåller eller är registrerad för att erhålla Hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2007b). Med patient i detta examensarbete avses en person som erhåller eller har erhållit Hälso- och sjukvård inom vårdverksamheter.
2.1.4 Äldre
Personer som är äldre än 65 år definieras i Sverige som äldre (Nygren & Lundman, 2014). Detta styrks även av Socialstyrelsen (2017). I detta examensarbete avses äldre som personer med en ålder av 65 år eller äldre.
2.2 Åldrandet
Antalet äldre personer fortsätter att öka framtill år 2060 visar framtidsanalyser (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). De flesta personer över 65 år förväntas att leva 20 år längre och utan funktionsnedsättning (Socialstyrelsen, 2020). Bland äldre personer är kroniska sjukdomar vanliga och enligt Socialstyrelsens beräkningar har ungefär 65 procent av personer över 65 år i Sverige minst två sjukdomar som kategoriseras som kroniska eller långvariga (Svensk sjuksköterskeförening, 2018). Med stigande ålder kan en rad olika
förändringar ske i personens liv och kropp, bland annat att kroppens kapacitet av fysiska och psykiska aktivitet minskar långsamt som kan leda till ökad risk för sjukdomar och död i slutändan (World Health Organisation, 2018). Det är dock möjligt att minska
försämringshastigheten av kroppens fysiska och psykiska förmåga genom motionering och träning (Nygren & Lundman, 2014). I samband med den stigande åldern kan så kallade geriatriska syndrom uppstå som är en konsekvens av underliggande faktorer som innefattar
svaghet, trycksår, delirium, fall och urininkontinens som uppkommer senare i livet.
Åldrandet kan anknytas till livsövergångar som pensionering, att flytta till en adekvat bostad samt bortgång av partner och vänner. Tillstånd som uppstår i samband med åldern innefattar bland annat demens, depression, hörselnedsättning, artros, diabetes och kronisk obstruktiv lungsjukdom (World Health Organisation, 2018). I omvårdnaden av den äldre personen är det därmed viktigt att identifiera problem och besvär men lika viktigt att identifiera den äldre personens inneboende resurs och styrkor (Nygren & Lundman, 2014).
2.3 Äldre patienters erfarenheter av att bli vårdade
Äldre patienter beskriver att det är viktigt att bli sedda och bekräftade som en person av vårdpersonalen (Canzan, Heilemann, Saiani, Mortari & Ambrosi, 2013; Kelly, Reidy, Denieffe & Madden, 2019; Petry, Ernst, Steinbrüchel-Boesch, Altherr & Naef, 2019; Soares m.fl., 2018 & Westgård, Wilhelmson, Dahlin-Ivanoff & Ottenvall Hammar, 2019). Äldre patienter beskriver att de upplever sig sedda med värdighet och som en person med egen identitet när vårdpersonalen har en djupare förståelse och är medvetna om personliga skillnader (Soares m.fl., 2018). Äldre patienter upplever att hela existensen blir bekräftad när vårdpersonalen välkomnar, respekterar och omhändertar dem (Westgård m.fl., 2019). Att sjuksköterskorna behandlar äldre patienter som individer, lär känna dem som unika personer och visar respekt för värdighet och känslor värderas högt av äldre patienter (Canzan m.fl., 2013). Att bli
bekräftad och sedd är viktigt för äldre patienter och vårdpersonalens extra ansträngning är betydelsefullt eftersom det ökar välbefinnandet hos äldre patienter (Kelly m.fl., 2019). Äldre patienter med kognitiv funktionsnedsättning anser det som viktigt att bli sedd som en individ och att vårdpersonalen intresserar sig för dem som person (Petry m.fl., 2019). Det
förekommer även att äldre patienter uppger att vårdpersonalen hänsynslöst talar över huvudet i samtal med äldres anhöriga, vilket gör att de äldre känner sig kränkta och nedvärderade (Donnelly & MacEntee, 2016).
Kommunikation mellan äldre patienter och vårdpersonal beskrivs som viktigt av äldre
patienter (Canzan m.fl., 2013; Soares m.fl., 2018; Westgård m.fl., 2019). Genom en ömsesidig relation med vårdpersonalen som innehåller kommunikation, kontinuitet och förståelse bidrar till att äldre patienter trots sjukdom kan känna sig trygga, lugna och värdefulla (Westgård m.fl., 2019). För att äldres behov ska kunna tillgodoses behöver de känna sig trygga i att kommunicera med vårdpersonalen och dela information i olika situationer. Äldre upplever att det är viktigt att vårdpersonalen anpassar verbal och icke-verbal kommunikation efter olika situationer samt att lyssna och ge återkoppling (Soares m.fl., 2018). Det anses som viktigt av äldre patienter att sjuksköterskor lyssnar på berättelser och tar sig tid till att lära känna dem, vilket beskrivs nödvändigt för en god kommunikation och bättre förståelse. Äldre patienter ser att sjuksköterskorna uppfattar kroppsspråket och beskriver att
sjuksköterskorna förstår vad de behöver hjälp med i vården utan att äldre patienter verbalt uttrycker det (Canzan m.fl., 2013).
Äldre patienter fick information av sjuksköterskorna före och efter behandling och anser att det är viktigt att sjuksköterskorna frågar om äldre patienters åsikt så de kan vara med och
delta i beslut gällande sin vård (Andersson, Burman & Skär, 2011). Sjuksköterskornas ansträngningar gällande noggranna förklaringar av information och planering ökar äldre patienters förståelse av vården vilket värderas högt av äldre patienter (Canzan m.fl., 2013). En del äldre patienter uppger sig oroliga att innan sjukhusbesöket men sjuksköterskors bemötande resulterar i att de känner sig lugna och bekväma. Äldre patienter uppger även att uppriktig och fullständig information gällande vård och behandling är viktigt att få
(Adamson, Pow, Houston & Redpath, 2016). Välinformerade äldre patienter har en ökad förståelse för sin medicinering och given vård (Forsman & Svensson, 2019). När äldre patienter har förståelse för sin egen situation och kommunicerar sina önskemål med vårdpersonalen blir äldre patienter delaktiga i beslut av sin vård beskrev äldre patienter (Westgård m.fl., 2019). I samband med vårdplaneringsmöte upplever äldre patienter sig sedda, bekräftade och individuella behov sätts i fokus. Somliga äldre patienter anser att de inte är införstådda med vårdplaneringsmötets syfte på grund av brist på information om mötets innehåll av vårdpersonalen (Kristensson, Andersson & Condelius, 2018). Äldre patienters delaktighet av sin vård beror även på om de har fått möjlighet eller fått en form av inbjudan, att vara med och delta när beslut fattas (Westgård m.fl., 2019). Bristande
information under vårdtiden eller information given i bullriga och stressiga miljöer bidrar med missnöje och osäkerhet som skapar problem med egenvård efter utskrivning beskriver äldre patienter (Forsman & Svensson, 2019).
Äldre patienter uppskattar vårdpersonalens vänlighet och positiva attityder (Andersson m.fl., 2011; Canzan m.fl., 2013; Soares m.fl., 2018). Vårdpersonalens vänlighet har betydelse för hur relationen och samarbete kan utvecklas under vårdtiden (Soares m.fl., 2018). Äldre patienter menar att relationen till sjuksköterskan är betydelsefull och känner av att
sjuksköterskorna har en positiv inställning till dem i vården. För äldre patienter är det viktigt att utveckla goda relationer med vårdpersonalen eftersom det skapar trygghet för äldre patienter (Andersson m.fl., 2011). Äldre patienter ser att det finns ett vårdande förhållande mellan dem och sjuksköterskorna när de upplever vårdpersonalens vårdande gester och handlingar på ett hjälpsamt sätt (Canzan m.fl., 2013). Äldre patienter beskriver vikten av att ha kompetent och professionell vårdpersonal tillgänglig (Andersson m.fl., 2011; Canzan m.fl., 2013; Petry m.fl., 2019). Tillgång till kompetent vårdpersonal som stöd och hjälp i den
dagliga vården uppskattas av äldre patienter (Petry m.fl., 2019). Äldre beskriver att det är viktigt att bli omhändertagen av kompetent vårdpersonal som snabbt kan känna igen symtom, tecken och kliniska förändringar (Canzan m.fl., 2013). För att kunna behålla kontrollen över sitt liv behöver äldre patienter känna sig trygga och veta att det finns professionell vårdpersonal (Andersson m.fl., 2011).
Äldre patienter är tvungna att anpassa sig och acceptera vårdpersonalens tidsbegränsningar. Flera äldre patienter uppger att vårdpersonalen inte frångår avdelningens rutiner och äldre upplever det kränkande eftersom de inte själva kan välja vilken dag eller antal gånger per vecka de kan duscha (Donnelly & MacEntee, 2016). Ibland undviker äldre patienter att be vårdpersonalen om hjälp när de ser att vårdpersonalen är underbemannad och att ett samtal skulle bidra med ökad arbetsbelastning. Äldre patienter önskar att vårdpersonalen hade mer tid till att hjälpa dem eller att gå på en promenad men ser att det inte finns tid till det
finns för lite att göra vilket medför att äldre patienter saknar en meningsfull tillvaro (Petry m.fl., 2019). Trots att vårdpersonalen är upptagna känner äldre patienter att
sjuksköterskorna alltid finns där för de och ger de den bästa vården (Andersson m.fl., 2011).
2.4 Anhörigas erfarenheter och perspektiv på vården av äldre patienter
Anhöriga till äldre patienter anser att kommunikationen med vårdpersonal behöver vara tydlig (Morphet m.fl., 2015; Petry m.fl., 2019). Anhöriga beskriver att god kommunikation med vårdpersonalen leder till att de känner sig inkluderade och får möjlighet att vara med och fatta beslut (Morphet m.fl., 2015). Anhöriga till äldre patienter med kognitivfunktionsnedsättning beskriver det som viktigt att skapa en kommunikationslinje med vårdpersonalen för att få information om den äldres situation, vårdplanering och få svar på frågor (Petry m.fl., 2019). Anhöriga vill ha möjlighet till delaktighet i vården av äldre
patienter (Johnsson, Wagman, Boman & Pennbrant, 2019; Morphet m.fl., 2015; Petry m.fl., 2019). Genom planerade vårdmöten mellan sjuksköterskan, anhöriga och äldre patienter får anhöriga information om hälsostatus och pågående behandling. Anhöriga anser det som ett bra tillfälle att stödja och hjälpa till med äldre patienters återhämtning (Johnsson m.fl., 2019). Anhöriga beskriver att de vill spela en aktiv vårdande roll. När anhöriga involveras för att diskutera vårdplanering eller delge kunskap om äldre patienter uppstår en bekräftelse av att vara en viktig person i vården av den äldre (Petry m.fl., 2019). Anhöriga utesluts från beslut gällande äldre patienters vård och somliga anhöriga anger att de uppmanas att stanna kvar utanför i väntrummet under pågående behandling av äldre patienter (Morphet m fl., 2015). Bristande möjlighet till involvering och delaktighet i äldre patienters vård upprör anhöriga (Petry m.fl., 2019). Anhörigas förväntningar på vårdpersonalen överensstämmer inte alltid eftersom anhöriga ibland kan uppleva ignorans i kommunikationen där
vårdpersonalen inte tar anhöriga på allvar (Johnsson m.fl., 2019). Oro hos anhöriga kan uppstå när anhöriga uppfattar att vårdpersonalen saknar empati, tillräcklig förståelse och en bristande medkänsla för äldre patienters behov (Morphet m.fl., 2015).
2.5 Lagar och styrdokument
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är en god vård ett krav och uppfylls bland annat genom att vården håller en god kvalitet och främjar trygghet och kontinuitet för patienten. Målet för Hälso- och sjukvården är att bedriva en god vård på lika villkor för hela befolkningen där den person som har störst behov av vård ska ges företräde. Vårdpersonalen ska bemöta personer med respekt för allas lika värde och ansvarar för att utföra sitt arbete med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patientlagen (SFS 2014:821) syftar till att stärka och tydliggöra patienters ställning i Hälso- och sjukvårdsverksamhet samt till att främja
patienters självbestämmande, delaktighet och integritet. Hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig. Vården får inte ges utan patientens samtycke och patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Patienten har rätt till delaktighet där Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Närstående till
patienten ska få möjlighet att medverka vid utformning och genomförandet av vården om det är lämplig och tystnadsplikt eller sekretess inte hindrar. Enligt Offentlighet- och
sekretesslagen (SFS 2009:400) gäller sekretess inom Hälso- och sjukvården som innefattar uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Det som avgör om en allmän handling ska omfattas av sekretess är om innehållet kan leda till skada för någon. Att bryta mot tystnadsplikten och sekretesslagen är straffbart.
Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) leder sjuksköterskan och ansvarar för omvårdnadsarbetet. Det innebär att
sjuksköterskan självständigt, inom teamsamverkan och tillsammans med patienten och patientens närstående ansvarar för att bedöma, diagnostisera, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden. Omvårdnaden riktar sig åt patientens grundläggande behov och upplevelser och inkluderar psykosociala, fysiska, kulturella och andliga dimensioner. Sjuksköterskan ska ha kompetens att med skicklighet utföra omvårdnadsuppgifter och en förutsättning för god omvårdnad är att etablera en förtroendefull relation med patienten och patientens närstående. Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) innefattar sjuksköterskans kompetens ett helhetsperspektiv på patientens situation och kunskap om problem och komplexa behov hos patienten till exempel kommunikation, aktivitet och rörlighet, smärta, cirkulation, andning, kognition, ätande och nutrition, personlig hygien, sömn och vila, uttömningar samt psykosociala- kulturella- och andliga faktorer. Sjuksköterskan har ett ansvar att vid behov av kompletterande kompetens exempelvis aktivitet, nutrition och smärta konsultera andra medarbetare i teamet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). En legitimerad sjuksköterska har ansvar att utifrån den enskilda patientens behov och resurser systematiskt initiera, prioritera, samordna och utvärdera teamarbetet. Sjuksköterskan ska med respekt kommunicera med patienter, närstående och andra i teamet och vara lyhörd och empatisk (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Värdegrund för omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2016) syftar till att skapa en gemensam etisk plattform och ett gemensamt etiskt förhållningssätt i sjuksköterskors dagliga omvårdnadsarbete. Värdegrunden utgår från att allt som människor gör, har en etisk
dimension och att vi alltid ansvarar för vad vi gör eller låter bli att göra. Sjuksköterskans förhållningssätt förutsätter öppenhet för det patienten förmedlar samt att respektera
patientens upplevelser och beslut som rör patientens hälsa och ohälsa för att kunna ge en god omvårdnad. Omvårdnadens centrala värden är kopplade till grunden för människans
existens. Om det finns respekt för personens värdighet, sårbarhet, integritet,
självbestämmande kan personen med ohälsa ges möjlighet till att uppleva mening, hopp, tillit och det kan i sin tur bidra till lindrat lidande för personen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
2.6 Teoretiskt perspektiv
Examensarbetets vårdvetenskapliga perspektiv utgår från Erikssons (2017, 2015) teorier om helhetssyn och vårdrelationen. Enligt Eriksson (2015) utgör teorierna om helhetssyn och
vårdrelationen en grund i vårdandet som möjliggör att tillämpa teorierna inom samtliga vårdkontexter.Eriksson (2015, 2017) skriver om vikten av att ha en helhetssyn på människan som en enhet av kropp, själ, ande och därmed beakta och anpassa vården efter den unika patienten. Vårdrelationen utgör grunden i vårdandet och i den relationen sker ett möte med hela människan och bygger på patientens delaktighet där patienten får möjlighet att uttrycka sina behov, begär och problem. Detta examensarbete har för avsikt att studera
sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre och Erikssons teorier om helhetssyn och vårdrelationen har valts att mot resultatet diskuteras i examensarbetets diskussionsavsnitt.
2.6.1 En helhetssyn
Grundläggande kunskaper om filosofi, naturvetenskap, humaniora och tros- och livsåskådningsvetenskap behövs för att förstå människans helhet (Eriksson, 2017). En helhetssyn på människan grundar sig i vårdvetenskapens människobild där mötet med människan sker som en unik enhet av kropp, själ och ande. Kroppen beskrivs som det biologiska hos människan, själ beskrivs som det psykologiska och ande beskrivs som det andliga som inkluderar existentiella frågor, som tillsammans bildar en helhet. Eftersom människan är en unik varelse, bör vårdarens förhållningssätt vara individuellt för varje patient. Människor har gemensamma drag men samtidigt har varje människa unika särdrag och därför bör vårdaren konstant fördjupa sina kunskaper om den unika människan. Den levande människan är inte enbart en biologisk kropp. En levande människa har tankar, livsvilja, tro, hopp, drömmar, fantasier, önskningar och känslor vilket vårdaren bör beakta. Att utgå från varje människas individuella särdrag i vårdandet innebär att vården blir individualiserad. På grund av de individuella särdragen kan två vårdprocesser aldrig bli identiska. Vårdaren bör möta patienter med värdighet eftersom vården bygger på respekt för den unika människan (Eriksson, 2017). En helhetssyn innebär en förståelse för att det egna valet är en möjlighet bland flera olika lösningar på det aktuella problemet. Det betyder att det finns en medvetenhet kring sambandet mellan kropp, själ och ande och hur de samverkar med varandra. Helheten påverkas oberoende av vilken dimension som det utgås från. Val av dimension beror på den bedömningen som görs av den människan som är i behov av vård (Eriksson, 2015). Den humanistiska vården bygger på ödmjukhet och respekt för den unika människan och innebär att våga ge något av sig själv och våga se en människa som lider (Eriksson, 2017).
2.6.2 Vårdrelationen
Eriksson (2017) skriver att patient-vårdar relationen utgör grunden i vårdandet och i den relationen sker ett möte med hela människan. Relationen mellan vårdaren och patienten bygger på ömsesidighet och förtroende till varandra. I en vårdrelation är det viktigt att patienten får utrymme att växa och få utrymme att beskriva sina problem, behov och begär. Det finns skillnader mellan en vårdrelation och en interaktion. En interaktion enligt Eriksson (2017) kan innebära att genomföra olika aktiviteter eller utbyte av information som
förekommer i en vårdprocess. Vårdrelationen skiljer sig åt och varierar i djup och intensitet. Inom en vårdrelation får patienten lära sig att ge och ta emot. Det är viktigt att givandet eller tagandet i en vårdrelation inte uppfattas som självklara. Eriksson (2017) menar att vårdandet
är något naturligt mänskligt som innebär en kärleksgärning där den andres existens
bekräftas. Omtanke och kärlek bekräftar människan som människa och är ett uttryck för det äkta mänskliga. Vården i vårdandet består av kärlekens kraft som kan uttryckas genom ansning, ömhet och närhet. De mest grundläggande mänskliga begären är önskan efter kärlek och liv. Önskan efter kärlek yttrar sig i relationer till andra människor och någon form av Gudstro. Önskan efter liv yttrar sig i form av en strävan efter ett meningsfullt liv, strävan efter balans i hälsan och att försvara sig mot faror. I en vårdrelation får vårdaren inte tvinga fram en relation utan strävan i en vårdrelation bör vara att stödja patienten i hälsoprocessen. Detta stöd kan erhållas genom egenvårdarsystemet (Eriksson, 2017). Egenvårdarsystem innebär att en vårdare får ansvar för ett antal patienter och genom en trygg vårdrelation med patienten åstadkomma optimal hälsa. En vårdrelation är grunden i de olika faserna som innefattar patientanalysen, prioriteringen och vårdhandling. Vårdrelationen bör vara professionell och ska bygga på kunskap med hänsyn till dem etiska aspekterna (Eriksson, 2017).
2.7 Problemformulering
Framtidsanalyser visar att antalet äldre personer kommer att öka och de flesta personer över 65 år förväntas att leva längre. Med stigande ålder minskar kroppens kapacitet av fysiska och psykiska förmågor som kan leda till ökad risk för sjukdomar och geriatriska syndrom.
Tidigare forskning visar att äldre patienter anser att vårdpersonalens verbala och icke-verbala kommunikation bör beaktas och att vårdpersonalen anpassar vården efter äldre patienters situation. Att utveckla en god relation med vårdpersonalen är betydelsefullt uppger äldre patienter eftersom det bidrar med en känsla av trygghet och bättre samarbete under vårdtiden. Äldre patienter vill få tydlig information för att känna sig delaktiga och därmed möjlighet att påverka vården. Tidigare forskning visar även att äldre patienter är tvungna att acceptera och anpassa sig efter vårdpersonalens tidsbegränsningar. Vid underbemanning undviker äldre ibland att be om hjälp eftersom det skulle öka
vårdpersonalens arbetsbelastning ytterligare. Anhöriga uppger att tydlig kommunikation med vårdpersonalen är betydelsefull eftersom det bidrar med en känsla av delaktighet och möjlighet till att vara med och fatta beslut om den äldre patientens vård. Anhöriga upplever ibland ignorans i kommunikationen med vårdpersonalen där vårdpersonalen inte tar
anhöriga på allvar. Sjuksköterskors omvårdnad ska vara riktad mot patienters grundläggande behov av vård. En förutsättning för att ge en god omvårdnad är att skapa en förtroendefull relation med patienter och anhöriga. Sjuksköterskor har ansvar för omvårdnaden och har en viktig roll i vården av äldre patienter. Eftersom äldre över 65 år förväntas att öka kommer äldre i framtiden att utgöra en stor patientgrupp och det är därmed intressant att ta reda på vilka erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda äldre. Genom att ta reda på sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre kan det bidra med en ökad förståelse och kunskap kring vården av äldre patienter.
3
SYFTE
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre.
4
METOD
Metoden innehåller val av metod, datainsamling och urval, genomförande och analys av data samt etiska överväganden.
4.1 Val av metod
En kvalitativ studiedesign svarar bra an på examensarbetets syfte som är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre. Friberg (2017b) beskriver att kvalitativa studier är lämpliga för att få ökad förståelse för ett fenomen, exempelvis upplevelser eller erfarenheter. Metoden som valdes för examensarbetet var en litteraturstudie med
beskrivande syntes enligt Evans (2002).
4.2 Datainsamling och urval
Databaser som användes vid sökning av studier och artiklar var CINAHL Plus och PubMed som var lämpliga databaser att använda vid sökandet av vårdvetenskapliga artiklar.
Inklusionskriterier och exklusionskriterier användes vid sökningen. Inklusionskriterierna bestämdes att innefatta artiklar som skulle vara registrerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre, att enbart inkludera äldre patienter över 65 år samt att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2010–2020. Exklusionskriterierna bestämdes att innefatta artiklar med exempelvis patientperspektiv eller anhörigperspektiv, artiklar äldre än 2010 eller artiklar med kvantitativ metod. Vid sökningen kombinerades några sökord med varandra, Nurs* experiences, caring, older people, nursing care, care for older people och nurse perspective, nurses caring for older people, geriatric care för att ringa in ämnet. Sökvägarna redovisas ingående i Bilaga A. Boolesk söklogik med operatorerna AND och OR tillämpades under sökningen. Friberg (2017b) skriver att operatorn AND kan användas för att koppla samman två olika söktermer med varandra, vilket innebär att databaser då styrs mot att söka efter dokument som handlar om samtliga söktermer, exempelvis caring AND nurses experience AND older people. Medan operatorn OR kan användas mellan två eller flera olika söktermer för att få träffar på en eller flera av söktermerna, exempelvis Nurses caring for older people OR Geriatric care. Vid sökningen användes även trunkeringstekniken genom att skriva in enbart ordstammen av sökordet och avsluta med trunkeringstecknet ”*” för att få fram ordets alla böjningar i sin sökning, exempelvis Nurs* (Friberg, 2017b).
Efter sökningen av artiklarna lästes artiklarnas titlar som framkom av sökningarna. Artiklarnas titlar som verkade relevanta för examensarbetets syfte lästes abstrakt därefter, om artikeln inte var relevant för examensarbetets syfte efter att ha läst abstrakt valdes dessa därmed bort. Under sökningen av sökorden kom det fram många artiklar med
patientperspektiv, anhörigperspektiv, artiklar med kvantitativ metod samt artiklar med undersköterskeperspektiv vilket framkom i artiklarnas titlar och nyckelorden vilket
resulterade i att en del sökresultat var relativt höga medan lästa abstrakt betydligt lägre. Det lästes sammanlagt 94 abstrakt under sökningarna av artiklar. Artiklar som ansågs vara relevanta för examensarbetets syfte lästes sedan vidare. Därefter lades dessa relevanta
artiklar in i ett dokument med artiklarnas titlar och dess webblänk som båda författarna hade åtkomst till för att sedan lättare återfinna. Efter att samtliga artiklar lästes i sin helhet
sparades artiklarna för kvalitetsgranskning. Slutligen återstod 12 artiklar för kvalitetsgranskningen. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån Friberg (2017a) som
innefattade 14 granskningsfrågor för kvalitativa studier. Under granskningen inkluderades samtliga granskningsfrågor och tillämpades för kvalitetsgranskningen med avsikt att få fram hållbara artiklar till examensarbetets analys. Samtliga 12 artiklar som kvalitetsgranskats ansågs ha tillräckligt hög nivå för att användas i examensarbetet och redovisas i Bilaga B. En av artiklarna innehöll både sjuksköterskors och patienters perspektiv och valdes att
inkluderas i bakgrunden med patientperspektivet. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades samma artikel även i analysen eftersom sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre tydligt framgick. I Bilaga B kvalitetsgranskningstabell redovisas kvalitetsgranskningsfrågorna som har inkluderats samt hur många poäng respektive artikel erhöll. För att inkludera
artiklarna i examensarbetets analys skulle artiklarna ha en hög studie kvalitet det vill säga mellan 10–14 poäng vilket redovisas mer ingående i Bilaga B. Artiklarna som har inkluderats i analysen redovisas i artikelmatrisen i Bilaga C.
4.3 Genomförande och analys av data
Beskrivande syntes enligt Evans (2002) innebär att söka fram artiklar som är relevanta för examensarbetets syfte med avsikt att därefter med minimal tolkning beskriva vad som framkommer i den valda studiens resultat. I detta examensarbete tillämpades
tillvägagångssättet som enligt Evans (2002) delas in i fyra steg. Enligt Evans innebär det första steget i en litteraturstudie att samla in och lokalisera relevant datamaterial som svarar på examensarbetets syfte. Författarnas tillvägagångssätt beskrivs mer ingående under 4.2. I andra steget beskriver Evans (2002) analys av insamlade data. Under andra steget bör artiklarna läsas om ett flertal gånger för att få bättre förståelse för studiens syfte. Under läsningen bör det läggas fokus på detaljerna i studien för att därefter kunna söka fram
nyckelfynd i artiklarnas resultat som svarar på examensarbetets syfte. Nyckelfynd är text som tas ut i artiklarna som svarar på syftet (Henricson och Bilhult, 2017). Artiklarna lästes
igenom var för sig ett flertal gånger för att få en helhetsbild och bättre förståelse av artiklarna. Därefter söktes nyckelfynd i artiklarnas resultat som kunde svara på
examensarbetets syfte och skrevs ner i ett dokument. När samtliga artiklar hade lästs och nyckelfynden funnits, bearbetades nyckelfynden tillsammans för att sovra bort nyckelfynd som inte svarade på examensarbetets syfte. Varje nyckelfynd markerades med tillhörande
artikelnummer i kanten för att tydliggöra vilken artikel dem tillhörde. Utifrån dem 12 artiklarna identifierades 116 antal nyckelfynd som bibehölls i originalspråket, det vill säga engelska för att undvika misstolkningar.
I tredje steget beskriver Evans (2002) att finna likheter och skillnader mellan de olika nyckelfynden för att urskilja gemensamma teman för de nyckelfynd som identifierats och därefter skapas underteman. Nyckelfynden som författarna hade funnit, lästes igenom gemensamt för att kunna urskilja likheter och skillnader. Nyckelfynden som handlade om liknande erfarenheter markerades med samma överstrykningsfärg. Nyckelfynden
bearbetades tillsammans och likheter och skillnader diskuterades. Slutligen kategoriserades nyckelfynden in i fyra olika grupperingar utefter vad nyckelfynden handlade om, exempelvis sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre individanpassat eller sjuksköterskors
erfarenheter av en komplex vård. Utifrån dessa fyra grupperingar bildades två teman med två subteman vardera under respektive tema.
I fjärde steget beskriver Evans (2002) att utifrån valda teman sedan återgå till orginalartiklarna för att kontrollera att teman är korrekt införstådda med artiklarnas
budskap. Utifrån valda nyckelfynd bildade författarna därefter två teman och fyra subteman som presenteras under resultatet. Subteman bestämdes utifrån teman som framkommit. Nyckelfynden lästes om flera gånger för att identifiera vad budskapet var och därefter bestämdes olika subteman som nyckelfynden ansågs vara relevanta till. Nyckelfynden sorterades in under varje subtema och nyckelfynden lästes ännu en gång för att säkerställa att inga egna tolkningar hade gjorts under indelningen och för att försäkra att nyckelfynden hade gemensam kärna och innebörd. Exempel på valda nyckelfynd, subteman och tema, se tabell 1.
Tabell 1. Exempel på nyckelfynd, subteman och tema
Nyckelfynd
Tema
Subteman
“The reason, given by the nurses, was that caring for older people was an advanced and complex nursing skill requiring experience from a variety of nursing specialties”
(Carlson, Rämgård, Bolmsjö & Bengtsson, 2014, s. 764)
Att vårda äldre är komplext
” Participants related the increasing complexity of providing care for older patients with increasing demands on nurses to work to the full scope of their practice. Concern was expressed about the influx of newly graduated nurses who lacked the
experience needed to
accurately assess the needs of complex older people.”
(Baumbusch, Leblanc, Shaw & Kjorven, 2015, s. 154)
Utmaningar i att vårda äldre
” Time pressure made the nurses feel that they were obliged to limit their care to a ‘lower level’, which made them feel they failed to offer good care.” (Dierckx de Casterlé,
Mertens, Steenacker & Denier, 2020, s. 985)
Tidsbrist påverkar vården negativt
“The nurses described how a lack of time meant they essentially could not provide the care they wanted to give to the older persons.” (Blomberg,
James & Kihlgren, 2013, s. 109)
5
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Etiska aspekter utgår från Codex (2020) som följer de föreskrifter och regler som finns och har tillämpats i examensarbetet. Det innebär att inte plagiera, förfalska, stjäla vetenskapliga data eller förvränga resultat. För att ge examensarbetet trovärdighet, undvika plagiat samt att stärka källhänvisningen till primärkällorna har det med noggrannhet refererats enligt APA (American Psychological Association, 2019). Det möjliggör att läsaren själv kan kontrollera att originalkällorna stämmer överens med given information. Referenshantering tillämpas för att inget missförstånd kan ske och författarnas egna ord kan därmed lätt urskiljas från andra artiklar i examensarbetet. Polit och Beck (2017) beskriver att artiklar som är Peer-Reviewed är mer respekterade än artiklar som inte är det. Enligt Friberg (2017a) är det lämpligt att göra en kvalitetsgranskning av artiklar som innefattar att kontrollera, granska och göra en totalbedömning av artiklarnas kvalitet och försäkrar att artiklarna uppfyller de vetenskapliga krav som finns inom forskningsområdet. Artiklarna har genomgått flera omläsningar och granskningar för att minska risken för förvrängning av artiklarnas budskap. Etiska reflektioner har tillämpats när artiklar lästs för att få översikt om vad syfte, metod och resultat presenterat. Enligt Polit och Beck (2017) är det viktigt att vid analys av insamlade data vara objektiv och saklig. Genom att exkludera personliga värderingar och egna tolkningar undviks risken för vilseledning.
6
RESULTAT
Resultatet beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre. Det framkom två teman och fyra subteman av sjuksköterskors erfarenheter. Dessa teman var: Äldres behov av vård och Utmaningar i att vårda äldre. En översikt av teman och subteman kan ses i tabell 2.
Tabell 2. Teman och Subteman
Teman
Subteman
Äldres behov av vård
Individanpassad vård kräver förståelse för äldre
Att arbeta i team har betydelse för en god vård
Utmaningar i att vårda äldre
Tidsbrist påverkar vården negativt Att vårda äldre är komplext
6.1 Äldres behov av vård
Ett av de teman som framkom var: Äldres behov av vård. Det beskrevs av sjuksköterskorna att för att åstadkomma en individanpassad vård var det viktigt att ha förståelse äldre patienters behov och önskningar samt att arbeta i team har betydelse för en god vård. De subteman som framkom var Individanpassad vård kräver förståelse för äldre och Att arbeta i team har betydelse för en god vård.
6.1.1 Individanpassad vård kräver förståelse för äldre
Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att vara uppmärksam på äldre patienters individuella behov och önskningar. Det var viktigt att vården anpassades utefter äldre patienters preferenser (Blomberg, James & Kihlgren, 2013; Canzan m.fl., 2013; Carlson, Rämgård, Bolmsjö & Bengtsson, 2014; Clifford, Dip & Doody, 2017; Nilsson, Edvardsson & Rushton, 2019). För att förstå äldre patienter behöver sjuksköterskorna se hela människan inom vården erfor sjuksköterskorna (Blomberg m.fl., 2013; Clifford m.fl., 2017).
Sjuksköterskorna beskrev för att ha förståelse för äldre patienter med demens i olika vårdsituationer försökte sjuksköterskorna läsa av patienters kroppsspråk (Clifford m.fl., 2017). Sjuksköterskorna erfor att deras närvaro och tillgänglighet i vården av de äldre skapade trygghet för äldre patienter (Canzan m.fl., 2013; Nilsson m.fl., 2019; Toivonen, Charalambous, & Suhonen, 2017). Sjuksköterskorna beskrev vikten av grundläggande
äldre patienten vid namn och skaka hand med den äldre (Nilsson m.fl., 2019).
Sjuksköterskorna beskrev att de bemötte äldre patienter som värdefulla personer vilket gav äldre patienter tröst och hopp. Sjuksköterskorna beskrev att de kunde visa sin närvaro genom kroppskontakt som att hålla handen och att lyssna och verkligen höra vad äldre patienter förmedlade (Toivonen m.fl., 2017). När sjuksköterskorna var närvarande och lyssnade in och försökte förstå de individuella behoven som äldre patienter hade, kunde sjuksköterskorna trösta och lugna de beskrev sjuksköterskorna (Cleary & Doody, 2016). Sjuksköterskorna erfor betydelsen av att visa respekt för äldre patienters livsåskådning (Blomberg m.fl., 2013; Toivonen m.fl., 2017). Sjuksköterskorna uppgav att det var
nödvändigt att vara flexibla och lyssna för att visa respekt och låta äldre fatta beslut eftersom det var äldre patienters liv det handlade om och att äldre fick leva sina liv på egna villkor (Blomberg m.fl., 2013). Sjuksköterskorna erfor att förståelse och acceptans för äldre
patienters religiösa övertygelser innebar att de respekterade äldre patienters individuella syn på livet (Toivonen m.fl., 2017). Vidare erfor sjuksköterskorna att kommunikationen var en viktig del för att förstå och kunna vårda äldre patienter (Canzan m.fl., 2013; Clifford m.fl., 2017). Sjuksköterskorna beskrev även att de lade fokus på att hitta olika strategier för att förstå och kommunicera med äldre patienter vilket möjliggjorde att sjuksköterskorna kunde stödja och motivera äldre patienter att bibehålla och utveckla sina hälsoresurser (Canzan m.fl., 2013). ”The priority was to succeed in communicating with the patient, to capture his/her attention to understand him/her. Therefore, multiple possibilities of ways to interact with a patient would be considered” (Canzan m.fl., 2013, s 736). Sjuksköterskorna beskrev att tidigare egna erfarenheter, kunskaper och att lära känna äldre patienter var betydelsefullt för att bedöma olika situationer och ha förståelse för vikten av
sjuksköterskornas närvaro för äldre patienter (Clifford m.fl., 2017). Sjuksköterskornas närvaro bidrog med en känsla av trygghet hos äldre patienter med intellektuell
funktionsnedsättning och demens beskrev sjuksköterskorna (Cleary & Doody, 2016). Sjuksköterskorna beskrev betydelsen av att lära känna äldre patienter för att kunna ge en individanpassad vård och tillgodose äldres behov och därmed beskrev sjuksköterskorna vikten av att se hela människan (Blomberg m.fl., 2013; Carlson m.fl., 2014).
Sjuksköterskorna som vårdade äldre patienter med demens beskrev betydelsen av att lära känna äldre patienters andliga behov väl. Det andliga behovet hos äldre patienter ansågs som en viktig del i äldres liv vilket gav sjuksköterskorna möjlighet att komma närmare äldre patienter (Toivonen m.fl., 2017). Sjuksköterskorna i äldreomsorgen erfor att kontinuitet i vården bidrog till att sjuksköterskorna lärde känna individen väl och kunde skapa långsiktiga relationer (Blomberg m.fl., 2013). Sjuksköterskor som vårdade äldre patienter på
akutmottagningen beskrev det som nödvändigt att lägga tid på att skapa relationer med äldre patienter (Baumbusch, Leblanc, Shaw & Kjorven, 2015). Att få möjlighet att etablera
långsiktiga relationer med äldre patienter var viktigt för att individanpassa vården beskrev sjuksköterskorna (Carlson m.fl., 2014). Samtal mellan sjuksköterskorna och äldre patienter sågs som värdefullt för den individanpassade vården beskrev sjuksköterskorna (Baumbusch m.fl., 2015). Sjuksköterskorna beskrev att de planerade vården efter äldre patienters
individuella behov och satte både kortsiktiga och långsiktiga mål (Hunter & Levett-Jones, 2010). Den långsiktiga relationen var också betydelsefullt i den mening att sjuksköterskorna
fick möjlighet att följa omvårdnadsprocesserna och se effekter av omvårdnadsinsatserna som getts till äldre patienter erfor sjuksköterskorna (Blomberg m.fl., 2013).
6.1.2 Att arbeta i team har betydelse för en god vård
Sjuksköterskorna erfor att allas kunskaper och erfarenheter inom teamet var betydelsefulla för att åstadkomma en god vård för äldre patienter. När det fanns ett samarbete och flera kunskaper och kompetenser tillvaratogs inom teamet kunde vården av äldre patienter individanpassas (Canzan m.fl., 2013; Hunter & Levett-Jones, 2010; Nilsson m.fl., 2019; Blomberg m.fl., 2013). Sjuksköterskorna beskrev att det egna bidragande delarna inom teamet innefattade en ledarroll som organiserade och planerade äldre patienters vård utifrån sjuksköterskors kärnkompetenser. Sjuksköterskorna erfor att egen arbetsmoral och den professionella vården sjuksköterskorna gav i sin tur påverkade hur kollegorna skulle ge äldre patienter en god vård (Hunter & Levett-Jones, 2010). När alla yrkesgrupper inom vårdteamet samarbetade och hjälptes åt kunde en individanpassad vård för äldre patienter åstadkommas (Blomberg m.fl., 2013; Nilsson m.fl., 2019). Bra teamarbete beskrev sjuksköterskorna var när äldre patienter och anhöriga var delaktiga i patientens vård. Sjuksköterskorna beskrev att målet inom teamet var att uppfylla äldre patienters specifika behov, önskningar om framtida resultat, nå samförstånd för målen och vilken vårdnivå och behandling som var bäst lämpad (Nilsson m.fl., 2019). Att samarbeta med kollegor var nödvändigt i vården av äldre patienter, exempelvis vid överrapportering efter ett skift kunde sjuksköterskorna få viktig information av sjuksköterskekollegorna som var av vikt att ha kännedom om erfor sjuksköterskorna (Canzan m.fl., 2013). I vissa lägen kunde oenighet uppstå mellan teamets medlemmar eftersom alla i teamet hade olika åsikter om vad som ansågs bäst för den äldre patientens hälsa (Canzan m.fl., 2013; Kristiansen, Konradsen & Beck, 2018). Sjuksköterskorna erfor att det fanns brister i dialogerna och gemensam planering i vården av äldre patienter
(Kristiansen m.fl., 2018). Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt att stå upp för och skydda äldre patienten när ingen annan gjorde det (Canzan m.fl., 2013).
Anhöriga sågs som en viktig resurs i teamet för att individanpassa vården för äldre patienter erfor sjuksköterskorna (Baumbusch m.fl., 2015; Blomberg m.fl, 2013; Canzan m.fl, 2013; Gallagher, Chenoweth, Gallagher & Stein-Parbury, 2014; Nilsson m.fl,, 2019).
Sjuksköterskorna beskrev att anhöriga bidrog med nödvändig information och kunskap om äldre patienter som var en viktig del i vården och ledde till att sjuksköterskorna lättare förstod äldres situation (Blomberg m.fl., 2013; Canzan m.fl., 2013; Gallagher m.fl., 2014). “The nurses also collaborated with the older persons’ relatives, allowing them to gain knowledge of the older persons and obtain a holistic view of their lives.” (Blomberg m.fl., 2013, s. 110). Anhöriga var skickliga på att märka av och förstå förändringar och kunde varna sjuksköterskorna för förändringar i äldre patienters hälsotillstånd beskrev sjuksköterskorna (Gallagher m.fl., 2014). När anhöriga fanns där som stöd och var förespråkare för äldre patienter sågs anhöriga som en resurs, vilket sjuksköterskorna beskrev att det annars var sjuksköterskornas uppdrag (Baumbusch m.fl., 2015; Blomberg m.fl., 2013). Sjuksköterskorna prioriterade att lyssna på vad anhöriga berättade och lät anhöriga vara närvarande under dagarna samt delaktiga och involverade i vården av äldre patienter erfor sjuksköterskorna (Canzan m.fl., 2013). Sjuksköterskorna beskrev att de bad anhöriga att ta med något bekant
för äldre patienter, det kunde vara ett foto, kläder eller en sjal som skapade trygghet för äldre patienter i en sjukhusmiljö (Nilsson m.fl., 2019). Äldre patienters anhöriga beskrevs av sjuksköterskorna som hjälpsamma. Sjuksköterskor beskrev att äldre patienter med
demenssjukdom vars anhöriga bodde kvar tillsammans bidrog till att äldre patienter faktiskt tillfrisknade fortare (Baumbusch m.fl., 2015). Anhörigas närvaro skapade trygghet för äldre patienter som var förvirrade och desorienterade. Sjuksköterskorna erfor att äldre patienters säkerhet och vårdkvalitet förbättrades genom anhörigas och sjuksköterskors samarbete (Gallagher m.fl., 2014). Sjuksköterskorna beskrev att anhörigas engagemang i vissa fall kunde ses som ett hinder i vården av äldre patienter. Sjuksköterskorna erfor att hinder som uppstod var exempelvis när anhöriga och äldre patienter hade olika önskemål och
sjuksköterskorna hamnade mitt emellan dem (Baumbusch m.fl., 2015).
6.2 Utmaningar i att vårda äldre
Under temat Utmaningar i att vårda äldre beskrivs sjuksköterskors erfarenheter av tidsbristen inom vården av de äldre patienter samt hur det påverkar vården av äldre patienterna och sjuksköterskors erfarenheter av den komplexa vården. Subteman som framkom var Tidsbrist påverkar vården negativt och Att vårda äldre är komplext.
6.2.1 Tidsbrist påverkar vården negativt
Sjuksköterskorna erfor att kvaliteten på vården av äldre patienter påverkades negativt på grund av tidsbrist (Blomberg m.fl., 2013; Dierckx de Casterlé, Mertens, Steenacker & Denier, 2020; Gallagher m.fl., 2014; Kristiansen m.fl., 2018). Sjuksköterskorna erfor att de inte kunde ge äldre patienter den vård de önskade på grund av tidsbrist och medförde att äldre patienters behov av närhet och personlig integritet inte kunde tillgodoses (Blomberg m.fl., 2013). När sjuksköterskorna arbetade under tidsbrist resulterade det i konsekvenser som ledde till en sämre vårdkvalitet av äldre patienter beskrev sjuksköterskorna (Dierckx de Casterlé m.fl., 2020). Vid tidsbrist erfor sjuksköterskorna att vården av äldre patienter behövde prioriteras (Dierckx de Casterlé m.fl., 2020; Gallagher m.fl., 2014).
Sjuksköterskorna erfor att brist på tid innebar mindre tid för samtal med de äldre patienterna även fast sjuksköterskorna kände att äldre patienter och anhöriga verkligen behövde ha ett samtal (Dierckx de Casterlé m.fl., 2020). ”They experienced a decreasing number of opportunities or decreasing lengths of time for conversation with patients, even though they felt that their patients or their families truly needed good conversation” (Dierckx de Casterlé m.fl., 2020, s. 986). Eftersom sjuksköterskorna vårdade flera patienter erfor sjuksköterskorna att de behövde prioritera den mest akuta vården först och det fanns därför mindre tid kvar till att ge äldre patienter grundläggande vård (Gallagher m.fl., 2014). Sjuksköterskorna erfor att de brådskande vårdbehoven prioriterades först och innefattade medicinsktekniska moment som att ge äldre patienter infusioner och administrera
läkemedel. De mindre brådskande vårdbehoven som var att tvätta håret, nagelvård eller servera kaffe till äldre patienter fick vänta eller uteblev även om det ansågs vara en viktig del av äldres vård beskrev sjuksköterskorna (Dierckx de Casterlé m.fl., 2020). Den
grundläggande vården ansågs viktig och sjuksköterskorna beskrev en frustration och
besvikelse när de inte kunde möta sina egna vårdstandarder och möta äldre patienters behov av den grundläggande vården (Gallagher m.fl., 2014). Sjuksköterskorna erfor att de då var tvungna att sänka sina krav på vad en god omvårdnad innebar och det ledde till känslor av att ha misslyckats att ge äldre patienter en god vård (Dierckx de Casterlé m.fl., 2020).
Sjuksköterskorna erfor att äldre patienter inte kunde få en lika god vård när det var tidsbrist eftersom sjuksköterskorna även hade många andra arbetsuppgifter (Blomberg m.fl., 2013; Kristiansen m.fl., 2018). På grund av arbetsuppgifter som dokumentation och
avdelningsronder beskrev sjuksköterskorna att det var svårt att hinna med att ge den vård och stöd äldre patienter med delirium behövde (Kristiansen m.fl., 2018). Det administrativa arbetet tog tid från dem möjligheterna som fanns att vara nära äldre patienter och ge en god omvårdnad och administrativa arbetsuppgifterna kunde bli ett mentalt hinder, som i sin tur kunde leda till minskad arbetseffektivitet (Blomberg m.fl., 2013). Sjuksköterskorna erfor att vården av äldre patienter med delirium var tidskrävande eftersom dessa patienter behövde stöd och tät observation (Kristiansen m.fl., 2018). Sjuksköterskorna erfor det som stressande att arbeta själv som sjuksköterska och ansvara för och vårda väldigt många äldre patienter samtidigt under ett pass (Carlson m.fl., 2014). Trots tidsbrist beskrev en del sjuksköterskor att de försökte göra det bästa för att upprätthålla en god vårdkvalitet utifrån den tiden som fanns. Sjuksköterskorna beskrev att de gjorde ett aktivt val av att inte bli stressade av tidsbristen och trots att sjuksköterskorna visste att vissa moment i vården av de äldre
patienterna tog längre tid, valde sjuksköterskorna att göra de delarna i vården ändå eftersom de ansåg det som viktigt (Blomberg m.fl., 2013; Dierckx de Casterlé m.fl., 2020).
Sjuksköterskorna erfor att äldre patienter kunde se och känna av när sjuksköterskorna på grund av tidsbrist var stressade eftersom sjuksköterskorna då gav ett brådskande intryck som ofta gav negativa effekter på äldre patienter som då kunde känna sig ensamma (Dierckx de Casterlé m.fl., 2020).
6.2.2 Att vårda äldre är komplext
Sjuksköterskorna erfor att vårda äldre patienter var komplext och erfarenhet inom
professionen hade betydelse för vården av äldre patienter (Baumbusch m.fl., 2015; Carlson m.fl., 2014). Sjuksköterskorna erfor att eftersom många äldre patienter var svaga och sköra tog det därmed längre tid för de att återhämta sig vid sjukdom (Baumbusch m.fl., 2015). Vården av äldre patienter krävde kompetens beskrev sjuksköterskorna och att tidigare erfarenheter inom vården innebar en fördel för sjuksköterskorna för att beslut i vissa fall behövde fattas självständigt kring äldre patienters hälsa (Carlson m.fl., 2014).
Sjuksköterskorna uttryckte därmed oro över alla nyexaminerade sjuksköterskor som ansågs sakna den erfarenheten som krävdes för att ge äldre patienter den komplexa vården
(Baumbusch m.fl., 2015).
Participants related the increasing complexity of providing care for older patients with increasing demands on nurses to work to the full scope of their practice. Concern was expressed about the influx of newly graduated nurses who lacked the experience needed to accurately assess the needs of complex older people. (Baumbusch m.fl., 2015, s. 154).
Sjuksköterskor som arbetade med äldre patienter med funktionsnedsättning och demens reflekterade tillbaka till när sjuksköterskorna själva började arbeta och beskrev att de hade kunnat hantera patienters beteenden bättre om de hade mer kunskap om demens (Cleary & Doody, 2016). Sjuksköterskor som arbetade med äldre patienter med delirium beskrev att det krävdes kompetens att skapa en relation och att kommunicera med patienter med delirium ansågs svårt på grund av patienters inre kaos. Det framkom också att det var komplext att vårda dessa patienter och de önskade få allmän utbildning för att få bättre förståelse och ökade kunskaper att vårda dessa patienter beskrev sjuksköterskorna (Kristiansen m.fl., 2018). Sjuksköterskorna erfor att arbetet med äldre patienter inom akutsjukvården var komplext och omfattade enorma bedömnings kunskaper som individuella strategier inom demensvård, palliativ vård, kunskaper om polyfarmaci och farmakologi (Hunter & Levett-Jones, 2010). Dock beskrev sjuksköterskor som arbetade inom äldreomsorgen att arbetet med äldre var något mer komplext i jämförelse med akutmottagningen, eftersom de arbetade närmare patienten och deras anhöriga och vården även var förebyggande och kurativ inom äldreomsorgen (Carlson m.fl., 2014). Sjuksköterskorna att det var viktigt att ha vårdpersonal som förstod behoven hos äldre patienter (Cleary & Doody, 2016). Sjuksköterskorna erfor att äldre patienter var krävande och ville ha mycket uppmärksamhet samt förutsatte att få snabb hjälp av sjuksköterskorna vilket inte var möjligt i alla lägen. Äldre saknade förståelse för att det även fanns andra äldre patienter i behov av hjälp beskrev sjuksköterskorna (Blomberg m.fl., 2013). Sjuksköterskorna beskrev att äldre patienter med delirium saknade förståelse för den givna vården på grund av konfusion vilket ledde till irritation och aggressivitet hos äldre patienter (Kristiansen m.fl., 2018).
7
DISKUSSION
Under följande avsnitt kommer examensarbetets resultatdiskussion, metoddiskussion och etikdiskussion att diskuteras. I resultatdiskussionen diskuteras examensarbetets resultat mot tidigare forskning med patientperspektiv. Resultatet diskuteras även mot de valda
vårdvetenskapliga perspektiven samt utifrån de relevanta lagar och styrdokument som har valts i bakgrunden. I metoddiskussionen diskuterar författarna styrkor och svagheter i förhållande till den valda analysmetoden. I etikdiskussionen diskuteras de etiska överväganden som har tagits hänsyn till under examensarbetets gång.
7.1 Resultatdiskussion
I resultatet framkom det att sjuksköterskorna var uppmärksamma på och anpassade vården efter äldre patienters individuella behov och önskningar för att förstå och se hela människan. Detta bekräftas även av äldre patienter som beskrev att det var viktigt att bli sedd och
bekräftad som en individ av vårdpersonalen (Canzan m.fl., 2013; Kelly m.fl., 2019; Petry m.fl., 2019; Soares m.fl., 2018; Westgård m.fl., 2019). Sjuksköterskorna hade förståelse för
äldre patienters individuella behov och det var därför viktigt att sjuksköterskorna anpassade äldres vård individuellt och efter olika vårdsituationer. Vilket styrks av Eriksson (2017) som menar att människan är som en unik varelse och därmed bör vårdarens förhållningssätt vara individuellt för varje patient. Äldre patienter beskrev att när vårdpersonalen hade en djupare förståelse och var medvetna om personliga skillnader kunde äldre patienter uppleva
värdighet, bekräftelse och känna sig sedd som en unik person (Canzan m.fl., 2013; Kelly m.fl., 2019; Soares m.fl., 2018). Patientlagen (SFS 2014:821) syftar till att tydliggöra patientens ställning i Hälso- och sjukvården och ska främja och stärka patientens integritet. Detta bekräftas i resultatet då sjuksköterskorna uppgav vikten av att visa respekt och låta äldre fatta beslut och leva sina liv på egna villkor. I resultatet framkom det att sjuksköterskor erfor att sjuksköterskornas närvaro och tillgänglighet i vården skapade trygghet för äldre patienter. Sjuksköterskorna beskrev att de kunde visa sin närvaro genom kroppskontakt och på djupet lyssna vad äldre patienter förmedlade vilket gav äldre trygghet och tröst. Äldre patienter beskrev att när vårdpersonalen välkomnade, omhändertog och visade respekt upplevde äldre patienter att hela existensen blev bekräftad (Westgård m.fl., 2019). Sjuksköterskorna erfor att det var det viktigt att visa respekt för äldre patienter som innebar att lyssna in och låta äldre leva sina liv på egna villkor och respektera äldres individuella syn på livet som bland annat inkluderade äldre patienters religiösa övertygelser. Detta styrks av sjuksköterskors värdegrund för omvårdnad som menar att om det finns respekt för personens värdighet, sårbarhet, integritet och självbestämmande kan personen med ohälsa ges möjlighet till att uppleva mening, hopp, tillit och det kan i sin tur bidra till lindrat lidande för personen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Även Eriksson (2017) menar att vårdaren bör möta patienter med värdighet eftersom vården bygger på respekt för den unika människan. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att kommunikationen var en viktig del för att kunna förstå och vårda äldre patienter, där fokus lades på att hitta olika individanpassade strategier för att förstå och kommunicera med äldre patienter på bästa sätt. Även äldre patienter beskrev att det var viktigt med kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen (Canzan m.fl., 2013; Soares m.fl., 2018; Westgård m.fl., 2019). Äldre behövde känna sig trygga i att våga kommunicera och vårdpersonalen bör anpassa den verbala och icke verbala kommunikationen efter olika vårdsituationer (Soares m.fl., 2018). Enligt
kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) ska sjuksköterskan ha kompetens som omfattar att ha en helhetssyn på patientens situation som innehåller kunskap om problem och behov hos patienten om bland annat
kommunikation. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna beskrev att de behövde lära känna äldre patienterna väl för att ge en individanpassad vård och tillgodose äldre patienters behov. Genom att sjuksköterskorna lärde känna äldre patienterna väl bidrog till att
sjuksköterskorna och äldre skapade långsiktiga relationer och därmed kunde vården individanpassas. Eriksson (2017) menar att i en vårdrelation är det viktigt att patienten får utrymme att växa och få utrymme att beskriva sina problem, behov och begär. Äldre patienter beskrev att de uppskattade vårdpersonalens vänlighet och positiva attityder och påverkade hur relationen mellan äldre och sjuksköterskorna kunde utvecklas under
vårdtiden. Vårdpersonalens handlingar och positiva inställning bidrog till att äldre patienter och vårdpersonalen skapade en god och trygg relation beskrev äldre patienter (Andersson m.fl., 2011; Canzan m.fl., 2013; Soares m.fl., 2018). Detta styrks av Eriksson (2017) som menar att patient-vårdar relationen utgör grunden i vårdandet och i den relationen sker ett
möte med hela människan där relationen bygger på ömsesidighet och förtroende till varandra. Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017) är en förutsättning för en god omvårdnad att etablera en förtroendefull relation med patienten.
I resultatet framkom det att teamarbete som innefattade sjuksköterskor, läkare, patient, anhöriga till patienten samt andra professioner var betydelsefulla för att ge äldre patienter en god vård. Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017) har sjuksköterskan ett ansvar att konsultera en annan
profession om den egna kompetensen är otillräcklig. Sjuksköterskan har ett ansvar att med respekt tala med andra i teamet. Av sjuksköterskornas erfarenheter framkom det att för att åstadkomma en god vård var det viktigt att inkludera patienten och patientens anhöriga för att uppfylla patientens specifika behov och önskningar, vilket även ansågs av
sjuksköterskorna som ett bra teamarbete. I Patientlagen (SFS 2014:821) står det att patienten har rätt att vara delaktig i sin vård och Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt
utformas i samråd med patienten. Närstående till patienten ska få möjlighet att medverka i genomförandet av patientens vård om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det. Enligt Offentlighet- och sekretesslagen (SFS 2009:400) gäller sekretess inom Hälso- och
sjukvården som innefattar uppgifter om enskilda personers hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Det som avgör om en allmän handling ska omfattas av sekretess är om innehållet kan leda till skada för någon. Sjuksköterskan ansvarar att tillsammans med patienten och patientens anhöriga bedöma, diagnostisera, planera, genomföra samt att utvärdera effekten av given vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Detta styrks även av Eriksson (2017) som menar att en vårdrelation är av betydelse för vårdprocessens olika faser som omfattas av patientanalys, prioritering och vårdhandling. Denna vårdrelation bör vara professionell och grunda sig i kunskap avseende de etiska aspekterna (Eriksson, 2017). Äldre patienter beskrev att det var betydelsefullt när sjuksköterskorna med tydlighet informerade äldre patienter gällande patienters behandling (Andersson m.fl., 2011). Äldre patienter uttryckte även att de fick en ökad förståelse för den vård de fick av sjuksköterskorna när de var välinformerade (Andersson m.fl., 2011; Forsman & Svensson, 2019). Anhöriga till äldre patienter ansåg också att en god kommunikation var viktig för att de skulle känna sig
delaktiga och det bidrog med möjlighet att fatta beslut kring äldre patientens vård (Morphet m.fl., 2015). I resultatet framkom det av sjuksköterskornas erfarenhet att anhöriga var en viktig resurs i vården av äldre patienter eftersom sjuksköterskorna i vissa fall kunde få information av anhöriga som var viktigt att känna till. Anhöriga beskrev att när de
inkluderades i vården av äldre patienter, i vårdplaneringen och när de fick möjlighet att delge sin kunskap om äldre patienter resulterade det i att dem upplevde sig bekräftade och som en viktig person (Petry m.fl., 2019). I resultatet framkom det av sjuksköterskors erfarenheter att anhöriga var hjälpsamma och att anhörigas närvaro resulterade i att äldres hälsotillstånd förbättrades snabbare. För anhöriga var det även ett bra tillfälle att hjälpa till och stödja äldre patienter med återhämtning (Johnsson m.fl., 2019).
Anhöriga beskrev att de i vissa fall inte fick möjlighet att fatta beslut kring äldre patienters vård och i de fallen anhöriga uppfattade sjuksköterskornas bemötande som oempatiskt gentemot äldre patienter uppstod en känsla av oro hos anhöriga (Morphet m.fl., 2015). Detta
framkom dock inte i resultatet, sjuksköterskorna erfor däremot att anhörigas engagemang i patientens vård ibland innebar hinder för sjuksköterskorna exempelvis när anhöriga och äldre patienter hade olika önskemål och detta ledde till att sjuksköterskorna hamnade mitt emellan. I värdegrunden för omvårdnad framgår det att allt människor gör har en etisk dimension samt att vi ansvarar för våra handlingar. Sjuksköterskans förhållningssätt
förutsätter en öppenhet för det patienten förmedlar och för att kunna ge en god vård behöver sjuksköterskan respektera patientens upplevelser och de beslut patienten tar beträffande sin hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
I resultatet framkom det att sjuksköterskor erfor att kvaliteten på vården påverkades negativt på grund av tidsbrist. Sjuksköterskorna beskrev att vid tidsbrist var sjuksköterskorna
tvungna att prioritera äldre patienters vård efter brådskande och mindre brådskande vårdbehov. Vilket även framkom av äldre patienter som uppgav att de var tvungna att
anpassa sig efter vårdpersonalens tidsbegränsningar där vårdpersonalen bestämde när äldre patienter fick hjälp med hygienen exempelvis duschning (Donnelly & MacEntee, 2016). Resultatet visade att sjuksköterskorna erfor att de brådskande vårdbehoven prioriterades först vilket ledde till mindre tid för äldre patienters grundläggande vårdbehov. Vilket motsägs av vad som står i kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017) som hävdar att omvårdnaden ska rikta sig åt grundläggande behov och upplevelser och inkluderar psykosociala, fysiska, kulturella och andliga
dimensioner. I resultatet beskrev sjuksköterskorna att sjuksköterskorna prioriterade äldre patienters brådskande vårdbehov först. Dock erfor sjuksköterskorna att den grundläggande vården var en viktig del av äldre patienters vård och beskrev det som besvikelse och
frustration över att tvingas sänka vårdkraven på vad sjuksköterskorna ansåg vara en god vård. Det framkom att äldre patienter önskade att vårdpersonalen hade mer tid att avsätta för att hjälpa äldre (Andersson m.fl., 2011). Eriksson (2017) menar att den unika människan har tankar, livsvilja, tro, hopp, drömmar, fantasier, önskningar och känslor vilket vårdaren bör beakta. Resultatet visar att sjuksköterskorna erfor att äldre patienter kunde se och känna av när sjuksköterskorna var stressade på grund av tidsbrist eftersom sjuksköterskorna gav ett brådskande intryck vilket gav negativa konsekvenser för äldre patienters vård. Vilket även framkom av äldre patienter som ibland undvek att be vårdpersonalen om hjälp när äldre såg att vårdpersonalen var stressad och inte hade tid och exempelvis ett samtal skulle öka arbetsbelastningen hos vårdpersonalen (Andersson m.fl., 2011). Men enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är en god vård ett krav och uppfylls bland annat genom att vården håller en god kvalitet som främjar trygghet och kontinuitet för patienten. I resultatet framkom det att en del sjuksköterskor erfor att trots tidsbristen försökte sjuksköterskorna göra det bästa för att upprätthålla en god vårdkvalitet av tiden som fanns och därmed gjorde ett aktivt val av att inte bli stressade. Sjuksköterskorna beskrev att vissa moment i vården visste sjuksköterskorna skulle ta längre tid, men sjuksköterskorna valde ändå att utföra dessa delar i vården eftersom det ansågs som viktiga delar i vården av äldre patienter. Detta styrks av Eriksson (2017) som menar att vården bygger på ödmjukhet och respekt för den unika människan och innebär att våga ge något av sig själv och våga se en människa som lider (Eriksson, 2017). Värdegrund för omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2016) utgår också från att allt som människor gör har en etisk dimension och att vi alltid ansvarar för vad vi gör eller låter bli att göra där sjuksköterskans förhållningssätt förutsätter öppenhet för det
