Som synes i avsnitt 4.3 ovan finns det inte så många språkvetenskapliga studier av kyrko- och gudstjänstspråk. Det gör att det finns många kvar att utföra. Det som ligger närmast till hands är att göra en liknande studie som denna, fast om tio år när den nya kyrkohandboken antagligen är i bruk.
Det skulle vara intressant att se om något ändrats, både i hur gudstjänstbesökarna upplever språket
och om i hur deras önskade språkbruk ser ut. Dessutom skulle det vara intressant med en ny stilistisk analys av kyrkohandboken om tio år, för att se om man kan komma fram till andra slutsatser då.
Det finns också andra studier som skulle kunna utföras i relation till den här, i skärningspunkten mellan språkvetenskap och teologi och religionsvetenskap. Det finns ju fler kristna samfund än Svenska kyrkan i Sverige, vart och ett med sin egen tradition och sina egna rötter vilket påverkar språket i deras gudstjänster. En jämförande studie av språkbruk i olika samfund och församlingar skulle vara intressant att läsa, kanske mer ur en teologisk aspekt än ur en språkvetenskaplig.
För en teolog är givetvis språket väsentligt. All teologi börjar och slutar med vilka ord och uttryck vi använder om Gud och om relationen till Gud. Därför är det nyttigt för teologiska studier att tillföra språkvetenskapliga perspektiv, på det sätt som jag gjort i den här studien. Det är också, ur ett språkvetenskapligt perspektiv, intressant att undersöka en sådan avskild språkgemenskap som kyrkan många gånger utgör.
7 Avslutning
Syftet med denna uppsats har varit att beskriva de attityder som gudstjänstdeltagare i Svenska kyrkan har till gudstjänstens språkliga utformning och att undersöka vilka faktorer bland gudstjänst-deltagarna som påverkar deras attityd. Attityd är ett komplext begrepp och det låter sig inte beskrivas i korta ordalag. Det går att konstatera att gudstjänstdeltagarna i stort sett verkar vara nöjda med gudstjänstspråket. Svaren hamnar förhållandevis nära mitten på skalan mellan adjektivpolerna.
Som en informant skrev i den öppna frågan på slutet: ”Att man upplever ett ord ålderdomligt behöver inte innebära något negativt”. Det är också en låg frekvens av informanterna som uttrycker en önskan om att språket ska vara annorlunda än vad det är nu, de flesta verkar vara nöjda med det som det är nu.
Vad gäller vilka faktorer som påverkar attityderna har jag bara lyckats påvisa påverkan av två faktorer, informanternas ålder och kön. I studien undersöktes även två till faktorer, utbildningsnivå och kyrkogångsfrekvens, men informanterna visade sig vara för homogena i svaren på de frågorna så slutsatser inte kunde dras. Det är möjligt att de med låg utbildningsnivå eller som inte går i kyrkan så ofta svarar annorlunda, men eftersom de som kryssade i de rutorna var för få går det inte att säga något om det. Både ålder och kön visade sig dock påverka resultatet, ålder mer än kön. På faktorn ålder finns skillnader i nästan alla frågor, medan faktorn kön bara ger utslag på en del av frågorna.
Några långtgående slutsatser av den här studien går inte att dra, men den besvarar några frågor.
Till exempel kan man med hjälp av undersökningen se att det arbete som pågår att ta fram en ny kyrkohandbok med gudstjänstordningar för Svenska kyrkan i huvudsak är på rätt spår rent språkligt.
Flera av de språkliga riktlinjer som de haft i det arbetet har kunnat bekräftas som relevanta i den här studien. Dock visar undersökningen också att de flesta informanterna tycker att språket i huvudsak är bra som det är. Det kan också vara viktigt att ta med sig i arbetet med den nya kyrkohandboken.
Studien stödjer teorier om hur ungdomars och vuxnas språkliga utveckling över tid tar sig uttryck.
Förhoppningsvis kan den också bidra till den språkvetenskapliga förståelsen av Svenska kyrkans gudstjänster.
Litteratur
Andersson, Lars-Gunnar (1985). Fult språk: svordomar, dialekter och annat ont. Stockholm:
Carlsson
Andersson, Lars-Gunnar (2010). Attitydbegreppet i språkvetenskapen. I Bo65. Festskrift till Bo Ralph. Meijerbergs arkiv för nordisk ordforskning. 39, 231–241.
Andersson, Lars-Gunnar & Ralph, Bo (1987). Mål på hemmaplan. Göteborg: L.-G. Andersson Bijvoet, Ellen (1998). Sverigefinnar tycker och talar: om språkattityder och stilistisk känslighet hos
två generationer sverigefinnar. Diss. Uppsala : Univ.
Edgardh, Ninna (2010). Gudstjänst i tiden: gudstjänstliv i Svenska kyrkan 1968-2008. Lund: Arcus Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin (2007). Språk och kön. Stockholm: Norstedts
akademiska förlag
Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur
Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2. [omarb.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Eriksson, Anne-Louise (2004). Genusperspektiv på teologi. Stockholm: Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Tillgänglig på internet: http://www.hsv.se/
download/18.539a949110f3d5914ec800076732/genus_teologi.pdf
Ekenberg, Anders (2013). Eukaristisk bön. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/eukaristisk-bön (Hämtad 2013-05-06).
Eukaristiska bönen. 2013. Wikipedia. http://sv.wikipedia.org/wiki/Eukaristiska_bönen (Hämtad 2013-05-06).
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf Gustafsson, Berndt, Esaiasson, Birgitta & Ögland, Anne-Sofie (1970). När folket ber. Stockholm Hallqvist, Britt G. (1974). Det liturgiska språket. I Svenska kyrkans gudstjänst. Bil. 1, Gudstjänst i
dag : liturgiska utvecklingslinjer, 1968 års kyrkohandbokskommitté, 315–360. Stockholm:
LiberFörlag/Allmänna förl.
Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur
Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin (2006). Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Håkansson, Gisela (2003). Ett lingvistiskt perspektiv på det liturgiska språket. I Han har gjort oss och vi är hans: om kallet att leva i Svenska kyrkan, Glamsjö, Henrik & Fyrlund, Katriina (red.), 68–89. Skellefteå: Artos
Jarl Kerzar, Helena (1999). Gammalt och nytt i predikospråket: språklig-stilistisk analys av predikan i Svenska kyrkans radio- och TV-sända högmässor 1938-1984. Diss. Uppsala : Univ.
Jespersen, Otto (1922). Language: its nature, development and origin. London: Allen & Unwin Lagerholm, Per (2008). Stilistik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lakoff, Robin Tolmach (2004). Language and woman's place: text and commentaries. Rev. and expanded ed. New York: Oxford University Press
Larsson, Kent (red.) (1982). Skola, språk och kön. Lund: Studentlitt.
Melin, Lars (2009). Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. 1. uppl. Stockholm: Liber
Melin, Lars & Lange, Sven (2000). Att analysera text: stilanalys med exempel. 3., [omarb. och rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur
Morén, Kristoffer (2012). Kyrkohandboken oväntad Facebookframgång. Kyrkans tidning. 29 maj.
http://www.kyrkanstidning.se/notis/kyrkohandboken-ovantad-facebookframgang (Hämtad 2013-05-06).
Nyström Höög, Catharina (2005). Teamwork? Man kan lika gärna samarbeta: svenska åsikter om importord. Oslo: Novus
Oakes, Leigh. (2001). Language and national identity: Comparing France and Sweden.
Amsterdam: J. Benjamins Pub. Co.
Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002). Sociologisk metodik. 5., [omarb. och utök.] uppl.
Malmö: Liber
Svenska kyrkan (1988). Missale för Svenska kyrkan: ordningar för den allmänna gudstjänsten med musik enligt Den svenska kyrkohandboken jämte kyrkoårets kollektböner enligt Den svenska evangelieboken. Stockholm: Verbum
Svenska kyrkan (1999). Kyrkoordning med angränsande lagstiftning för Svenska kyrkan.
Stockholm: Verbum
Svenska kyrkan (2012a). Förklaringar till Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1.
Stockholm: Svenska kyrkan. Tillgängligt på internet: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?
di=925742
Svenska kyrkan (2012b). Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1. Stockholm: Svenska kyrkan. Tillgängligt på internet: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=925732 Svenska kyrkan (2012c). Information om kyrkohandboksförslag. http://www.svenskakyrkan.se/
default.aspx?di=892788 (Hämtad 2013-05-06).
Syndabekännelse. 2013. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/syndabekännelse (Hämtad 2013-05-06).
Teleman, Ulf (2013). Konjunktiv. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/konjunktiv (Hämtad 2013-05-06).
Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur Wallgren Hemlin, Barbro (1997). Att övertyga från predikstolen: en retorisk studie av 45
predikningar hållna den 17:e söndagen efter trefaldighet 1990. Diss. Göteborg : Univ.