I den här studien har en analys genomförts på om den vertikala växtligheten kan ha betydelse ur ett rekreationsperspektiv. För vidare forskning på ämnet skulle det vara intressant att göra en undersökning på en verklig växtvägg. Om en studie skulle mäta uppfattningen före och efter en växtvägg skulle det dock krävas att det är växtlighet i form av moduler där växterna planteras direkt för att inte behöva vänta i flera år. Det skulle även vara intressant att undersöka om olika sorters vertikal växtlighet påverkar rekreationsvärdet olika mycket. Eventuellt borde olika typer av vertikal växtlighet ha olika delfaktorer beroende på hur växtligheten ser ut.
Det här arbetet fokuserar på hur kommuner kan arbeta med grönytefaktorn och vertikal växtlighet. För vidare forskning vore det intressant att undersöka vilka kommuner som bör använda verktyget baserat på storlek. Ett annat förslag på vidare forskning är att studera hur byggherrarna arbetar för att uppnå den bestämda grönytefaktorn.
Referenser
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl.). Malmö, Sverige: Liber
Andersson-Sköld, Y., Klingberg, J., Gunnarsson, B., Cullinane, K., Gustafsson, I., Hedblom, M., … Thorsson, S. (2017). A framework for assessing urban greenery's effects and valuing its ecosystem services. Elsevier, 205, 274-285. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2017.09.071
Blanc, P. (u.å). The vertical garden A scientific and articic approach by Patrick
Blanc. Hämtad 6 april 2019 från
https://www.verticalgardenpatrickblanc.com/documents
Bokalders V., & Block M. (2014). Byggekologi Kunskap för ett hållbart
byggande. Göteborg, Sverige: Svenskbyggtjänst.
Boverket. (2007). Bostadsnära natur – inspiration & vägledning. Hämtad 17 mars 2019 från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/bostadsnara_n atur.pdf?fbclid=IwAR0Y_17oK88biDZ6NQ2EHplDrZzedNpojTRF-Hfl-M7- ABq9Dm2t2Ajy07A
Boverket. (2015). Gestaltning av offentliga miljöer – lärdomar från 13 projekt.
Hämtad 17 mars 2019 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/offenliga-miljoers- gestaltning/
Boverket. (2018a). Ekosystemtjänster ger attraktiva och hållbara städer. Hämtad 20 mars 2019 från http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/ekosystemtjanster/naturen/attraktivt/
Boverket. (2018b). Gestaltning och arkitektur avgörande för god livsmiljö. Hämtad
17 mars 2019 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/gestaltning-och- arkitektur/
Boverket. (2018c). Grönska främjar hälsa och välbefinnande. Hämtad 20 mars 2019 från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/ekosystemtjanster/naturen/valbefinnande/
Boverket. (2018d). Grönytefaktor – räkna med ekosystemtjänster. Hämtad 15 februari från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/ekosystemtjanster/verktyg/gronytefaktor/
Boverket. (2018e). Grönytefaktorn för kvartersmark. Hämtad 15 februari från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-
PBL/teman/ekosystemtjanster/verktyg/gronytefaktor/kvartersmark/
Boverket. (2019a). Typer av ekosystemtjänster. Hämtad 5 april från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-
Boverket. (2019b). Utveckla vårdens miljöer. Hämtad 22 mars från https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-
livsmiljo/boverkets-uppdrag/utveckla-vardens-miljoer/
Bratman, G. N., Hamilton, J. P., Hahn, K. S., Daily, G. C., & Gross, J. J. (2015). Nature experience reduces rumination and subgenual prefrontal cortex activation. PNAS, 112(28) 8567-8572. https://doi.org/10.1073/pnas.1510459112 C/O City. (2017). Grönytefaktorn för allmän platsmark 2.0. Hämtad 10 maj 2019 från https://www.cocity.se/wp-content/uploads/2018/06/gyf-ap-20- manual_lagupplost.pdf
Diligenta AB. (2014). Projekt Biodivercity, Diligenta AB, Grön Vägg, Masstorget
6. Hämtad 11 april 2019 från
htps://malmo.se/download/18.3c0b3b6f15965118c0e31428/1491298594937/ gr%C3%B6n%2Bv%C3%A4gg%2BDiligentia%2BMasttorget.pdf
Fastighets AB Briggen. (2018). Grönt kontorshus, Briggen. Hämtad 11 april 2019 från
https://malmo.se/download/18.3c0b3b6f15965118c0e31426/1491298595447/Gr% C3%B6n_Fasad_Briggen.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Vad är social hållbarhet för oss? Hämtad 20 mars 2019 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social- hallbarhet/social-hallbarhet/#Definitioner
Google Maps. (2019). Hoppets Torg, Jönköpings kommun. Hämtad 30 juli 2019 från
https://www.google.com/maps/place/HOPPETS+TORG+4,+553+21+Jönköping/ @57.7820873,14.1675048,16.85z/data=!4m5!3m4!1s0x465a6deacf770467:0x159 159d1ae5a9e1f!8m2!3d57.7821384!4d14.1699368
Gunnarsson, B., Knez, I., Hedblom, M., Sang, Å. O. (2017). Effects of bioversity and environment-related attitude on urban green space. Urban Ecosystem, 20(1),37- 49. DOI 10.1007/s11252-016-0581-x
Hauschild & Siegel. (2018). Hauschild+Siegel rapport. Hämtat 11 april från https://malmo.se/Service/Om-Malmo-stad/Sa-arbetar-vi-med.../Malmo-stads- miljoarbete/Natur-och-miljo/BiodiverCity/Grona-fasader-och-vaggar.html
He, Y., Yu, H., Ozaki, A., Dong, N., & Zheng, N. (2017). An investigation on the terminal and energy performance wall system in shanghai area. Elsevier 140, 324– 335. http://dx.doi.org/10.1016/j.enbuild.2016.12.083
Hermelin, B. (2017). Samhällsplaneringen och dess praktik i förändring. I
Forsberg G (red). Planeringens utmaningar och tillämpningar s. (306–316). Lund, Sverige: Studentliteratur.
Referenser
Hulthén, K. T., & Böhme, L. (2014). Riktlinjer för grönyte-faktor. Hämtat 20 maj från
https://malmo.se/download/18.3c0b3b6f15965118c0e31b82/1491305415136/Gr% C3%B6nytefaktor%20stadsbyggnadskontoret.pdf
Hållbar Stad. (2018). Hämtad 22 mars 2019 från https://hallbarstad.se/mistra- urban-futures/ny-metod-lyfter-fram-gronskans-betydelse-for-staden/
Igun, E., & Williams, M. (2018). Impact of urban land cover change on land surface temperature. Global Journal of Environmental Science and Management,
4(1), 47-58. DOI: 10.22034/gjesm.2018.04.01.005
Jimenez, M. S. (2018). Green walls: a sustainable approach to climate change, a case study of London. Architectural Science Review, 61, 48-57. https://doi.org/10.1080/00038628.2017.1405789
Jönköpings kommun. (2019). Grönstrukturplan för Jönköpings kommuns tätorter
2019. Jönköping, Sverige: Jönköpings kommun.
Küller, R., & Cross Tucker, L. (2003). Utvärdering av Stadsrum Bo01 i Malmö. Hämtad från 20 april 2019 http://docplayer.se/5625364-Utvardering-av-
stadsrum.html?fbclid=IwAR2jPCUNnzN9adVBTdPb91gKxUntcGfnfGVh0uhON byuhON7TktdMWrUnas
Lambertini, A., & Leenhanhardt, J. (2007). Vertical gardens – Bringing the city to
life, London: Thames & Hudson.
Mazzai, U., Peron, F., Romagnoni, P., Pulselli, R. M., & Bastianoni, S. (2013). Experimental investigation on the energy performance of Living Walls in a
temperate climate. Elsevier 64, 57-66
https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2013.03.005
Mårtensson, L. M., Fransson, A. M., & Emilsson, T. (2015). Exploring the use of edible and evergreen LWS in the Scandinavian climate. Elsevier, 15, 84-88 https://doi.org/10.1016/j.ufug.2015.12.001
Nationalencyklopedin. (u.å). Innehållsanalys. Hämtad 12 februari 2019 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/inneh%C3%A5lls analys
Ohly, H., White, P. M., Wheeler, W. B., Bethel, A., Ukoumunne, C. O., Nikolaou, V., & Garside, R. (2016). Attention Restoration Theory: A systematic review of the attention restoration potential of exposure to natural environments. Journal 19 (7) 305-343, https://doi.org/10.1080/10937404.2016.1196155
Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB
Salingaros, Nikos A. (2015). Biophilia and Healing Environments: Healthy Principles For Designing the Built World. New York: Terrapin Bright Green,
Statistiska Centralbyrån. (2013). Världens städer växer allt snabbare. Hämtad 12 februari från https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Varldens-stader- vaxer-allt-snabbare/
Statistiska Centralbyrån. (2015). Tätorter 2015 – befolkning 2015–2018, landareal,
andel som överlappas av fritidshusområden. Hämtad 2 april från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/miljo/markanvandning/tatorter/
Stadsbyggnad. (2015). Så tillämpar du grönytefaktorn. Hämtad 12 februari 2019 från https://stadsbyggnad.org/2015/sa-tillampar-du-gronytefaktorn/
Svanström, S. (2015). Urbanisering – från land till stad. Hämtat 9 februari 2019 från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till- stad/
Sveriges Miljömål. (2017). God bebyggd miljö -Saker kommuner kan göra. Hämtad 20 mars 2019 från http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd- miljo/
Sveriges Miljömål. (2018). God bebyggd miljö. Hämtad 20 mars från http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/
Wahba, S. M., Kamel, B. A., Nassar, K. M., & Abdelsalam, A. S. (2018). Effectiveness of Green Roofs and Green Walls on Energy Consumption and Indoor Comfort in Arid Climates. Civil Engeering journal, 4(10), 2284- 2295 https://dx.doi.org/10.28991/cej-03091158
Formatmall
Bilagor
Bilaga 1 Intervju Malmö Sara Lööf.
Bilaga 2 Intervju Jönköping Åsa Lindblom och Emma Gunnarsson. Bilaga 3 Formulär för undersökningsstudie.
Bilaga 4 Rekreations kvaliteter enligt C/O City. Bilaga 5 Hoppets Torg, platsen för upplevelsestudien.
• Vad är den största anledningen till att ni använder Grönytefaktorn/Till att få in mer grönska i städerna? / Tyngsta faktorn?
• I vilket skede använder ni grönytefaktorn? (Översiktsplan, Detaljplanering, bygglov)
- Använder ni Grönytefaktorn för all planering av nya områden?
• Kan ni ställa krav på byggherren att använda grönytefaktorn? (Får man?)
- Kan ni ställa krav på vilken typ av växtlighet det ska finnas i ett område?
• Vilka är de största utmaningarna med att uppnå grönytefaktorn?
• Vilka faktorer har påverkat den grönytefaktorn ni vill uppnå i dessa områden? - Finns det vissa områden där ni vill ha högre minimum än 0,6?
- Varför just 0.6?
• Hur ser ni på grönytefaktorn och rekreation?
- Hur mycket hänsyn tar ni till rekreation när ni bestämmer vilken grönytefaktor som ska användas på ett område?
• Hur gör ni för att uppfylla grönytefaktorn i befintliga områden?
- Vilken typ av växtlighet är ett bra alternativ i dessa områden? • Hur arbetar ni med vertikal växtlighet?
• När ni arbetar med vertikal växtlighet och grönytefaktorn, finns det olika delfaktorer för olika typer av vertikal växtlighet?
• Vilka olika typer av vertikal växtlighet använder ni er av? - Varför just dessa?
Bilaga 2.
Intervjufrågor: Åsa Lindblom, Jönköpings kommun
• Hur långt har ni kommit i planeringen av grönytefaktorn?
• Vad har påverkat att ni vill börja använda er av grönytefaktorn?
• Vad är den största utmaningen med att få in tillräckligt med grönska i staden?
• Vilken grönytefaktor kommer ni sträva efter att uppnå i olika områden?
• I vilket skede tänker ni att ni kommer att tillämpa grönytefaktorn?
• Kommer ni tillämpa grönytefaktorn för både nybyggnation och renovering?
• Hur ser ni på grönytefaktorn och rekreation?
Intervjufrågor: Emma Gunnarsson, Jönköpings kommun • Hur arbetar ni med vertikal växtlighet?
Grönskande
Bra
Dåligt
Vet ej
Trivsam
Bra
Dåligt
Vet ej
Tillgänglig
Bra
Dåligt
Vet ej
Trygg
Bra
Dåligt
Vet ej
Attraktiv
Bra
Dåligt
Vet ej
Avkopplande
Bra
Dåligt
Vet ej
Varierande
Bra
Dåligt
Vet ej
Hållbar
Bra
Dåligt
Vet ej
Öppen
Bra
Dåligt
Vet ej
Levande
Bra
Dåligt
Vet ej
Kvaliteter
Kriterier:
Bevarade naturmiljöer med höga biologiska värden med många växter och djur att upptäcka och studera. Då värdet ligger i områdets rika natur och upplevelsen av denna måste nyttjandet planeras och styras så att områdets värden bevaras på lång sikt. Ytan ska innehålla både lättillgängliga, mer ordnade delar och vilda, orörda partier.
Faktor: 1,0 Yttyp: Yta Artrik natur
K32
Kriterier:
Skogsdungar och skogsområden, minst 200x200 meter, men helst större, gärna uppemot 5 ha. De kan utgöras av både artrik natur eller mer ordinär skogsmiljö, så kallad vardags- natur. Ytan kan innehålla både lättillgängliga mer ordnade delar och mer orörda delar.
Faktor: 0,7 Yttyp: Yta Skogskänsla
K33
EXEMPEL:
Ekmiljöer och annan ädellövskog med hassel och rik vårflora, hällmark med gamla tallar, äldre kulturparker, våtmarksområden med dammar, naturstränder, naturliga bäckar, bäckraviner, naturliga ängs- och betesmarker.
EXEMPEL:
Naturmiljöer samma som K32, om de uppfyller stor- lekskravet. Skogsbacke med berg och hällmarksskog (mer ensartad) , ungskog, triviallövskog av björk och asp, småvatten, våtmark och dammar som inte pekats ut som särskilt värdefulla, gräsmarker med träd, buskar och träd. Artrik natur ges poäng även under K32
Kriterier:
Gröna miljöer utpekade i kulturmiljöprogram eller liknande. De ska vara av kulturhistoriskt värde, ha betydelse för att förstå om- rådets historia och/eller av stor betydelse för områdets identitet. Ska vara tillgängliga för människor men på så sätt att slitage undviks och ytans värde bibehålls.
Faktor: 0,8 Yttyp: Yta
K35
Kulturhistorisk grön miljö
ytor får räknas. Ska vara tillgängliga för människor men vara tillräckligt stora i relation till antal nyttjare så att slitage och trängsel undviks och ytans värde bibehålls.
Faktor: 0,5 Yttyp: Yta Grönskande stadsmiljö
K34
Kvaliteter
EXEMPEL:
Äldre parker och trädgårdsanläggningar, slottsträdgårdar, fornlämningsmiljöer, gamla trädgårdar.
EXEMPEL:
Fickparker, trädgårdar och trädgrupper, skogsdungar, trädgårdar eller delar av befintliga parker som bevarats och integreras i ny stadsmiljö, nya fickparker med mycket grönska
Kvaliteter
Kriterier:
Grönska och naturobjekt av betydelse för stadsbild och upplevelsen av stadsmiljön. Träd som tillför viktiga visuella stadsbildskvalitéer, upplevelser och årstidsväxlingar. Hit räknas även exotiska blommande träd in.
Faktor: 0,5 Yttyp: Punktobjekt,
25 kvm/st.
Övriga träd och naturobjekt av värde för stadsbild
K37
Kriterier:
Här räknas enskilda bevarade natur- och kulturobjekt som utpekats som särskilt värdefulla i natur- och kulturutredning- ar, landskapsanalyser eller liknande och som inte står inom annan kulturell yta. Väcker fantasi och mystik, värdefulla för lärande m.m.
Faktor: 3,0 Yttyp: Punktobjekt,
25 kvm/st.
Särskilt värdefulla träd, natur- och kulturobjekt
K36
EXEMPEL:
Gamla stora träd till exempel gamla, vackra ekar, stora barrträd, gamla alléer, hålträd, särskilt vackra träd, kul- turobjekt som stenrösen, gravhögar, stenmurar, öppna diken och småvatten.
EXEMPEL:
Blommande träd, stora lönnar, björkar, tallar. Arter, enskil- da eller i dungar. Här räknas träd på gator, torg och andra platser.
Kriterier:
Avser ytor med rik blomning. Avser både befintliga och nyanlagda ytor förutsatt att de är blomrika och sköts på än- damålsenligt sätt. Endast den faktisk blommande yta räknas. Vertikala ytor får räknas. Träd räknas i kvalitet K36 eller K37. Ska vara tillgängliga för människor men vara tillräckligt stora i relation till antal nyttjare så att slitage och trängsel undviks.
Faktor: 0,3 Yttyp: Yta Blomsterprakt
K39
K6/K7. För att få räknas krävs att området kan nyttjas för rekre- ation (promenader och lugn vistelse), lärande m.m. Ska vara tillgängliga för människor men vara tillräckligt stora i relation till antal nyttjare så att slitage och trängsel undviks.
Faktor: 0,5 Yttyp:Yta
Nyanlagd varierad artrik miljö
K38
Kvaliteter
EXEMPEL:
Nya dagvattendammar/parker som också iordningställs för vistelse, pedagogik, inslag av naturbiotoper, ny ängsmark, nya vattenmiljöer, nyplantering av ekskog, bokskog, utveckling av nya skogsbryn med blommande och bärande växter, ”Wilderness” i park dvs.en mer ”vild” naturlig yta som iordningställs för biologisk utveckling inom ett parkområde.
EXEMPEL:
Trädgårdsodlingar, koloniområden, botaniska trädgårdar, blommande stråk längs banvallar och gator, blomman- de buskage, skogs och parkbryn, bullerskärmar med blomsterplantering eller blommande klätterväxter.
Kvaliteter
Kriterier:
Områden avsatta för odling eller djurhållning i det offentliga rummet som uppmuntrar till delaktighet. Odlingsområden ska vara iordningställda med tillgång till vatten, kompostplatser m.m. Områden för pallkragar får räknas om de är större än 100 kvm och iordningställda för ändamålet.
Faktor: 0,3 Yttyp: Yta
Odling och/eller djurhållning
K40
Faktor: 0,4 Yttyp: Linje
Kriterier:
Sammanhängande natur- och parkstruktur som möjliggöra längre promenader (mer än 20 min) i gröna miljöer. Stråken kan utgöras av omväxlande större grönområden och gröna stråk. Gröna promenadstråk kan innehålla både natur och park och kan bestå av både befintlig och anlagd grönska. En väg genom park/naturområde räknas (alltså räknas ej alla stigar med möjliga vägar)
Längre sammanhängande gröna promenadstråk
K41
EXEMPEL:
Sammanhängande natur- och parkstråk längs vatten- drag, naturstränder, esplanader. Grönstruktur som kopplas samman med dagvattenanläggningar och bildar sammanhängande strukturer genom stadsmiljö, trädplanteringar och växtbäddar. Natur- och parker sammankopplade med gröna stråk.
EXEMPEL:
Kolonilotter/odlingslotter, plats upplåten för gemen- samma odlingar i parker, platser för pallkragar > 100 kvm, gröna betesmarker (ej rasthagar för hästar), 4H-gårdar.
Faktor: 0,3 Yttyp: Yta / Linje
antal nyttjare så att slitage och trängsel undviks. Ryms flera aktiviteter inom en yta får dessa räknas förutsatt att aktiviteter- na inte stör eller motverkar varandra. Ytor med konstgräs och gummiytor får inte räknas.
K42
Natur- och parkytor för aktiviteter
Kvaliteter
EXEMPEL:
Gräsytor anordnade för vistelse, picknick, solbad, lek och spontan idrott och spel. Naturlekplatser, anlagda lekplatser (ej gummi- och konstgräsytorna), pulkabackar, utsiktsberg, picknickplatser, motionsområde för löpning och skidåkning, bollplaner och andra idrottsytor i gräs. Vattenytor som kan nyttjas för skridskoåkning. Sydvända, soliga naturmarksytor, klippor, badplatser, fiskeplatser, anläggningar för kanot, småbåtar och jollesegling.
Kvaliteter Faktor: 0,3 Yttyp: Yta
Kriterier:
Natur- och parkområden som har särskilt god ljudmiljö, < 45 dBA men helst < 40 dBA och som är utformade så att de upplevs lugna och rofyllda, utan störningar från trafik, verk- samheter, högljudda aktiviteter eller andra störande element.
Rofylldhet
K43
EXEMPEL:
Områden där rofylldhet har särskilt stor betydelse för upplevelsen: Artrik natur och skog, kulturmiljö, träd- gårdsmiljö eller odlingsområde inom allmän plats. Platser invid och längs vatten.