Vertikal växtlighet
- En undersökning om hur den vertikala växtligheten
påverkar grönytefaktorn och rekreationsvärdet
.
Vertical vegetation
-A survey on how the vertical vegetation affects the Green
Space Factor and the recreational value.
Matilda Andersson
Emma Karlsson
EXAMENSARBETE 2019
Byggnadsteknik
Examinator: Géza Fischl Handledare: Nina Andersson Omfattning: 15 hp
Abstract
Abstract
Purpose: The intense urbanization causes mental illnesses and depression increase in
the population as the natural environment disappears from the urban areas. Which also reduces the possibility for the residents of the city to be able to see and hear animals and plants. The Green Space Factor is a tool the municipalities can use to build dense cities but still design the city so that the ecosystem services get a good place in society. The aim of this study is to investigate how the vertical vegetation can be used in the Green Space Factor, as well as its ability to increase the recreational value in districts with little greenery. This is to create a more attractive urban environment and thus contribute to a better health for the residents.
§ How dose Jönköping municipality works with vertical vegetation? § How is vertical vegetation perceived from a recreational perspective?
§ How can vertical vegetation be used in the Green Space Factor to increase the recreational value?
Method: The work has been carried out with a combination of qualitative and
quantitative methods. Document analysis has been carried out to investigate how the municipalities can make use of the Green Space Factor and how they use the vertical vegetation. Semi structured interviews were conducted with experts in the City of Malmö and Jönköping. A study was also carried out in the form of an inventory of how visitors experience vertical vegetation performed at Hoppets square in Jönköping. Where an illustration of a vertical vegetation was shown to visitors in the area and they then assessed the illustration after 10 environmental qualities.
Findings: The results from the study shows that Jönköping does not use the vertical
vegetation so much. The study shows it that a vertical plant wall is perceived as positive with a recovery effect and can give a higher recreational value where it is placed. The inventory at Hoppets square showed a significant positive effect for six of the ten environmental qualities for that vertical vegetation.
Implications: The study's conclusion is that vertical vegetation can contribute to
recreational value. When using the vertical vegetation, it should be considered if the vegetation is green for a longer period of the year, and how long it takes for the vegetation to spread out over the intended area.
Limitations: The result of the work shows only the recreational value of a vertical
vegetation. The study has been limited to Jönköping and Malmö municipality, although the study is generally valid for all places where a vertical vegetation can be implemented. In the study, only one image was used to show a vertical vegetation at the site, which reduces the reliability of the study and another result might have appeared if the visitors had been able to assess an environment with a vertical vegetation.
Sammanfattning
Syfte: Den kraftiga urbaniseringen medför att mentala sjukdomarna och depressioner
ökar hos befolkningen då den naturliga miljön försvinner från de tätbebyggda städerna. Vilket även minskar möjligheten för de boende i staden att kunna se och höra djur och växter. Grönytefaktorn är ett verktyg kommunerna kan använda för att bygga täta städer men ändå utforma staden så att ekosystemtjänsterna får en bra plats i samhället. Målet med den här studien är att undersöka hur den vertikala växtligheten kan användas i grönytefaktorn, samt dess möjligheter att öka rekreationsvärdet i stadsdelar med lite grönska. Detta för att skapa en attraktivare stadsmiljö och på så sätt bidra till en bättre hälsa hos invånarna.
§ Hur arbetar Jönköpings kommun kring vertikal växtlighet?
§ Hur uppfattas den vertikala växtligheten ur ett rekreationsperspektiv?
§ Hur kan vertikal växtlighet användas i grönytefaktorn för att öka rekreationsvärdet?
Metod: Arbetet har utförts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder.
Dokumentanalys har utförts för att undersöka hur kommunerna kan använda sig av grönytefaktorn och hur de använder sig av vertikal växtlighet. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sakkunniga i Malmö stad och Jönköpings. Även en upplevelsestudie utfördes i form av en inventering om hur besökare skulle kunna uppleva vertikal växtlighet utfördes på Hoppes torg i Jönköpings. Där en illustration av en vertikal växtlighet visades för besökande i området och de bedömde sedan illustrationen efter 10 miljökvaliteter.
Resultat: Resultatet utifrån studien visar att Jönköpings kommun inte använder sig av
den vertikala växtligheten så mycket. Från upplevelsestudien visar det sig att en vertikal växtvägg uppfattas som positiv med en återhämtande effekt och kan ge ett högre rekreationsvärde där den placeras. Inventeringen på Hoppetstorg visade ett en betydande positiv effekt för 6 av de 10 miljökvaliteterna för den vertikala växtligheten.
Konsekvenser: Studiens slutsats är att den vertikala växtligheten kan bidra till ett
rekreativt värde. Vid användandet av den vertikal växtlighet så bör det beaktas om växtligheten är grön under en längre period av året, samt hur lång tid det tar för växtligheten att breda ut sig över det tänkta området.
Begränsningar: Resultatet för arbetet visar endast de rekreativa värdet av en växtvägg.
Studien har begränsats till Jönköpings och Malmös kommun trots detta är studien allmänt giltig för alla platser där en vertikal växtvägg kan implementeras. I undersökningsstudien användes endast en bild för att visa en växtvägg på platsen vilket minskar reliabiliteten för studien och ett annat resultat hade kanske visat sig om de besökande hade kunnat bedöma en miljö med en växtvägg.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 32
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.4.1 Dokumentanalys ... 5 2.4.2 Intervjuer ... 5 2.4.3 Upplevelsestudie ... 7 2.5 ARBETSGÅNG ... 7 2.5.1 Dokumentanalys ... 7 2.5.2 Intervjuer ... 7 2.5.3 Upplevelsestudie ... 8 2.6 TROVÄRDIGHET ... 12
3
Teoretiskt ramverk ... 13
3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 13
3.2 SAMHÄLLSPLANERING ... 13
3.2.1 Grönytefaktorn ... 14
3.3 VERTIKAL VÄXTLIGHET ... 17
3.4 REKREATION ... 18
3.5 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER ... 19
4
Empiri ... 20
4.1.1 Grönytefaktorn, Malmö Stad ... 20
4.1.2 Vertikal växtlighet, Malmö stad ... 20
4.2 INTERVJUER ... 23
4.2.1 Malmö stad – Sara Lööf ... 23
4.2.2 Jönköpings kommun – Åsa Lindblom och Emma Gunnarsson ... 24
4.3 UPPLEVELSESTUDIE – HOPPETS TORG, JÖNKÖPING ... 25
4.4 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 27
4.4.1 Dokumentanalys ... 27
4.4.2 Intervjuer ... 27
4.4.3 Upplevelsestudie ... 27
5
Analys och resultat ... 28
5.1 ANALYS ... 28
5.1.1 Samhällsplanering ... 28
5.1.2 Vertikal växtlighet ... 28
5.1.3 Rekreation ... 29
5.2 HUR ARBETAR JÖNKÖPINGS KOMMUN KRING VERTIKAL VÄXTLIGHET? ... 29
5.3 HUR UPPFATTAS DEN VERTIKALA VÄXTLIGHETEN UR ETT REKREATIONSPERSPEKTIV? ... 30
5.4 HUR KAN VERTIKAL VÄXTLIGHET ANVÄNDAS I GRÖNYTEFAKTORN FÖR ATT ÖKA REKREATIONSVÄRDET? ... 30
5.5 KOPPLING TILL MÅLET ... 31
6
Diskussion och slutsatser ... 32
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 32
6.2 METODDISKUSSION ... 32
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 33
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 34
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 34
Referenser ... 35
Inledning
1 Inledning
Det här examensarbetet skrivs under vårterminen 2019 som en avslutande del av högskoleingenjörsutbildningen inom Byggteknik vid Jönköpings Tekniska Högskola och omfattar 15 högskolepoäng.
För att få en mer detaljerad bild av vad examensarbetet innehåller, kommer detta kapitel behandla problemets bakgrund och problembeskrivning, samt mål och frågeställning. Kapitlet kommer även beskriva studiens avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Hållbar stad har blivit ett ämne med stort fokus på. Inom samhällsplanering har mycket forskning på förtätning och hållbar stadsutveckling av snabbt växande städer gjorts. En orsak till förtätning av städerna är urbanisering. Urbanisering är när allt fler människor i ett land bosätter sig i städer. Urbaniseringen har ökat kraftigt i världen de senaste hundra åren. Enligt FN bodde för första gången majoriteten av människorna i städer jämfört med på landsbygden år 2008 (Statistiska Centralbyrån [SCB], 2013). Hur urbaniseringen sett ut i olika delar av världen skiljer sig åt. I Sverige bor idag 85 procent av befolkningen i städer (SCB, 2015).
Att städerna byggs allt tätare ger en ekonomisk och social vinst då människor samlas närmare varandra samt får ett socialt hållbart samhälle. Dock ställs städerna inför nya utmaningar när de växer i högt tempo, vilket leder till ett ökat tryck för att omvandla städernas grönområden till bland annat bostäder, samhällsservice och infrastruktur (Andersson-Sköld et al., 2017). Färre grönområden bidrar till att den biologiska mångfalden försvinner från staden och djurriket blir lidande. Även växter som behövs för att ta hand om koldioxiden från trafiken blir färre och en konsekvens av det är mer luftföroreningar i städerna (Igun & Williams, 2018).
Stadens grönska är viktig även med hänsyn till rekreation och invånarnas välmående (Andersson-Sköld et al., 2017). Rekreation behövs för att människor ska kunna återhämta sina krafter i en avstressande och rofylld miljö. Det finns ett tydligt samband mellan urbanisering och psykisk ohälsa när möjligheter till rekreation blir mindre (Bratman, Hamilton, Hahn, Daily & Gross, 2015). Ohly et al. (2016) har sammanställt 31 olika studier för att få en systematisk översyn på hur naturen påverkar människans kognitiva förmåga, förmågan att fokusera. Sammanställningen visade positiva resultat i de flesta studierna. Tillgång till närliggande grönområden blir därför betydelsefullt för invånarna och ger värdefulla ekosystemtjänster för välbefinnande. Trots den urbana grönskans stora betydelse för samhället bortprioriteras den ofta när städer förtätas (Andersson-Sköld et al., 2017).
Ett hjälpmedel för att få in mer grönska i städerna är grönytefaktorn som utvecklades 2001 i Malmö stad. Syftet var att utveckla ett verktyg för kommunerna vid planering av nya områden (Boverket, 2018a). Det är upp till varje kommun att avgöra hur mycket grönyta det bör finnas i de olika områdena (Block & Bokalders, 2014).
1.2 Problembeskrivning
Urbaniseringen ger samhället både för och nackdelar. När människor bor närmare varandra minskar transportbehovet som i sin tur leder till att mindre växthusgaser släpps ut. Med snabbt växande städer så försvinner även allt mer viktig jordbruksmark samt att sämre levnadsförhållanden och miljöproblem skapas (SCB, 2013). Urbaniseringen medför även att mentala sjukdomar och depressioner ökar hos befolkningen, då den
för de boende eller besökande i staden att kunna se och höra djur och växter. Detta är en viktig aspekt för människans välmående (Bratman et al., 2015).
Genom att få in mer grönyta i städerna skapar det möjligheter för rekreation i staden, genom att den biologiska mångfalden ökar och flera organismer kommer till området skapas en naturligare miljö (Gunnarsson, Knez, Hedblom & Sang, 2017). Växterna dämpar buller och binder damm i omgivningen, de reducerar även koldioxidutsläppen och sänker temperaturen i den omgivande miljön (Wahba, Kamel, Nassar & Abdelsalam, 2018).
Med hjälp av grönytefaktorn kan kommunerna planera och skapa en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Verktyget ger möjligheterna att bygga tätare men ändå utforma miljön så att ekosystemtjänsterna får en stor plats i det nya samhället. Ytorna utformas så att det gynnar det biologiska mångfalden, dämpar buller och samtidigt bidrar till rekreativa värden (Stadsbyggnad, 2015). Grönytefaktorn är ett verktyg som är skapat för att kunna användas på olika platser och bör därför anpassas till den platsen och det behov som finns där (Boverket, 2018d).
Även fast det finns många fördelar med att ta hjälp av verktyget grönytefaktorn i stadsplaneringen, finns det ingen tydlig bild om vilka kommuner som använder verktyget eller på vilket sätt de använder det. Idag finns inget lagkrav på att kommunerna ska använda sig av grönytefaktorn utan de kommuner som vill använda verktyget kan anpassa det till sina visioner och mål för att säkerhetsställa en god byggnadsmiljö (Boverket, 2018e).
När nya områden planeras är det enklare att ta hänsyn till grönområden och bestämma vart grönska ska placeras. Ett problem är dock att grönytefaktorn inte alltid har funnits till hjälp och trots att stadsgrönskans betydelse är stor har grönområden tidigare inte prioriterats (Andersson-Sköld et al., 2017). Detta betyder att många städer saknar tillräckligt med grönt för att få ett bra rekreationsvärde. I de här områdena krävs nya innovativa lösningar för att kompensera bristen på grönytor. Detta arbete undersöker hur vertikal växtlighet skulle kunna vara ett alternativ för att kompensera för grönskan och på så sätt bidra till förbättrade rekreationsmöjligheter.
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med den här studien är att undersöka hur vertikal växtlighet kan användas i grönytefaktorn, samt dess möjligheter att öka rekreationsvärdet i stadsdelar med lite grönska. Detta för att skapa en attraktivare stadsmiljö och på så sätt bidra till en bättre hälsa hos invånarna. Arbetet genomförs genom att studera hur Jönköpings kommun arbetar med vertikal växtlighet och grönytefaktorn. Problemfrågorna som kommer att studeras och utredas i det här arbetet är:
§ Hur arbetar Jönköpings kommun kring vertikal växtlighet?
§ Hur uppfattas den vertikala växtligheten ur ett rekreationsperspektiv?
§ Hur kan vertikal växtlighet användas i grönytefaktorn för att öka rekreationsvärdet?
1.4 Avgränsningar
Den här studien behandlar inte de tekniska aspekterna så som konstruktion och dagvattenhantering för vertikal växtlighet. Någon hänsyn till de ekonomiska faktorerna analyseras inte heller i detta arbete. Studie genomförs på Jönköpings kommun samt Malmö stad för att begränsa undersökningen.
Inledning
Det finns i huvudsak två olika kategorier av vertikal växtlighet, typiska gröna fasader som består av klätterväxter samt levande väggsystem där växterna planteras i moduler på fasaderna. Då den här studien inte behandlar systemens konstruktion utan dess rekreativa värde, avser benämningen vertikal växtlighet båda varianterna.
1.5 Disposition
Figur 1. Beskriver rapportens disposition.
2 Metod & genomförande
3 Teoretiskt ramverk
4 Empiri
5 Analys & resultat
6 Diskussion & slutsatser
Här redovisas undersökningsstrategin samt datainsamlingsmetoderna som används i arbetet och hur de tillämpats. Även trovärdigheten för arbetet
redogörs i detta kapitel.
Presenterar väsentliga teorier samt kopplingen mellan teori och frågeställningar.
Redovisar den insamlade data från dokumentanalys, intervjuer och observationer som ger ett underlag för analys och diskussion
Redovisar svaret på frågeställningarna utifrån den insamlade empirin i samband till det teoretiska ramverket.
Arbetets resultat redovisas och diskuteras, samt begränsningar och rekommendationer på fortsatt forskning.
Hur arbetar
Jönköpings kommun kring
Vertikal växtlighet?
Hur uppfattas den vertikala växtligheten ur ett
rekreationsperspektiv?
Hur kan vertikal växtlighet användas i grönytefaktorn för att öka rekreationsvärdet?
2 Metod och genomförande
2.1 Undersökningsstrategi
Undersökningen kombineras med kvantitativa och kvalitativa metoder. En kvalitativ metod innebär att forskaren befinner sig i den sociala verkligheten som studeras för att försöka uppfatta personers beteende och handlingar, med en strävan att skapa en helhetsbeskrivning om ämnet. Datainsamling och analys sker växelvis med varandra och metoden handlar ofta om en tolkning av insamlade data (Patel & Davidsson, 2011). Enligt Patel & Davidsson (2011) innebär kvantitativ metod att forskaren samlar in empiriska och kvantifierbara data där statistiken sammanfattas och sedan analyseras. Den kvalitativa data som analyseras i denna studie utgörs i första hand av intervjuer med berörda personer inom det ämne som arbetet behandlar. Berörda personer i den här studien är personer som arbetar på Jönköpings kommun samt Malmö stad med kunskaper om ämnet. Syftet är att få en uppfattning om hur kommunerna använder grönytefaktorn och hur de arbetar med vertikal växtlighet. En mindre del i arbetet utgörs av en analys av dokument från Malmö stad.
Den kvantitativa metoden som tillämpas i arbetet är en upplevelsestudie i form av en inventering av hur vertikal växtlighet skulle kunna uppfattas av besökare. Upplevelsestudien genomfördes i Jönköpings kommun och är baserad på bedömningsinstrumentet Semantisk Miljöbeskrivning. Syftet med inventeringen är att undersöka hur vertikal växtlighet kan uppfattas ur ett rekreationsperspektiv.
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
Detta avsnitt redovisar vilka datainsamlingsmetoder som används i arbetet för att besvara de olika frågeställningarna samt hur dessa är kopplade till varandra, se Figur 2.
Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och metoder.
Metod och genomförande
2.3 Litteraturstudie
Litteraturstudien skedde huvudsakligen i Web of Science och ScienceDirect för att söka efter relevanta forskningspublikationer för arbetet. Även litteratur i tryckt form lästes. Sökningen begränsades till de senaste fem åren, 2014 – 2019, och har baserats på arbetets frågeställningar och teorier. Den insamlade informationen redovisas i kapitel 1 och 3.
Sökningen skedde både på svenska och engelska. Resulterade sökningen i fler än 100 träffar begränsades sökningen ytterligare. De sökorden som används var;” Vertical Vegetation”,” Living Wall System” och ”Attention Restoration Theory”. En sammanställning av de senaste sökningarna visas i Tabell 1. För att hitta de vetenskapliga artiklarna som var relevanta för arbetet så lästes först sammanfattningen. Utifrån de relevanta artiklarna gjordes ytterligare sökningar genom att följa referenserna för artiklarna.
Tabell 1. Sammanställning av litteratursökning, 2019-08-11.
Databas Publiceringar Sökord Sökfält Antal träffar
Web of sciense 2014–2019 ”Vertical
Vegetation” nyckelord 49
2014–2019 ”Attention Restoration Theory”
nyckelord 85
ScienceDirect 2014–2019 ”Living Wall
System” nyckelord 116
”Living Wall System” + ”Scandinavian”
nyckelord 4
2.4 Valda metoder för datainsamling
Nedan beskrivs de olika datainsamlingsmetoderna som används i studien och hur de tillämpas.
2.4.1 Dokumentanalys
För att undersöka hur kommuner kan använda grönytefaktorn och hur de använder sig av vertikal växtlighet, utförs en dokumentanalys. Dokumentanalys som även kallas innehållsanalys, är en metod som används för att ge innehållet i olika texter en systematisk och kvantitativ beskrivning. Dessa texter hämtas från exempelvis böcker, tidskrifter och tidningar (Nationalencyklopedin, 2019). Analysen utförs på dokument från Malmö stad och innehåller information om hur de tillämpar grönytefaktorn samt hur de arbetar med vertikal växtlighet.
Dokumenten som har analyserats är:
§ Grönytefaktorn - Riktlinjer för grönytefaktorn. Malmö stad.
§ Vertikal växtlighet – Fastighets AB Briggen, Grönt kontorshus, Briggen. § Vertikal växtlighet – Diligenta AB, Projekt Biodivercity, Diligenta AB, Grön
vägg, Masstorget 6.
§ Vertikal växtlighet – Hauchild + Sigel, Hauchild + Sigel rapport.
2.4.2 Intervjuer
(Ahrne & Svensson, 2015). En semistrukturerad intervju innebär att frågorna är förutbestämda samt att respondenterna svarar fritt på dem. Samma frågor ställs till alla respondenter, de behöver inte nödvändigtvis inte ställas i samma ordning. Följdfrågor ställs utifrån respondentens svar (Patel & Davidson, 2011). Intervjuerna utförs med sakkunniga i Malmö stad och på Jönköpings kommun för att undersöka kommunernas arbete med grönytefaktorn och vertikal växtlighet.
Intervjufrågor: Sara Lööf, Malmö stad
§ Vad är den största anledningen till att ni använder Grönytefaktorn? § I vilket skede använder ni grönytefaktorn?
§ Använder ni Grönytefaktorn för all planering av nya områden? § Kan ni ställa krav på byggherren att använda grönytefaktorn?
§ Kan ni ställa krav på vilken typ av växtlighet det ska finnas i ett område? § Vilka är de största utmaningarna med att uppnå grönytefaktorn?
§ Vilka faktorer har påverkat den grönytefaktorn ni vill uppnå i dessa områden? § Finns det vissa områden där ni vill ha högre minimum än 0,6?
§ Hur ser ni på grönytefaktorn och rekreation?
§ Hur mycket hänsyn tar ni till rekreation när ni bestämmer vilken grönytefaktor § som ska användas på ett område?
§ Hur gör ni för att uppfylla grönytefaktorn i befintliga områden? § Vilken typ av växtlighet är ett bra alternativ i dessa områden? § Hur arbetar ni med vertikal växtlighet?
§ När ni arbetar med vertikal växtlighet och grönytefaktorn, finns det olika delfaktorer för olika typer av vertikal växtlighet?
§ Vilka olika typer av vertikal växtlighet använder ni er av? Intervjufrågor: Åsa Lindblom, Jönköpings kommun
§ Hur långt har ni kommit i planeringen av grönytefaktorn? § Vad har påverkat att ni vill börja använda er av grönytefaktorn?
§ Vad är den största utmaningen med att få in tillräckligt med grönska i staden? § Vilken grönytefaktor kommer ni sträva efter att uppnå i olika områden? § I vilket skede tänker ni att ni kommer att tillämpa grönytefaktorn?
§ Kommer ni tillämpa grönytefaktorn för både nybyggnation och renovering? § Hur ser ni på grönytefaktorn och rekreation?
Intervjufrågor: Emma Gunnarsson, Jönköpings kommun § Hur arbetar ni med vertikal växtlighet?
Metod och genomförande
2.4.3 Upplevelsestudie
I arbetet utförs en upplevelsestudie i form av en inventering på hur besökare på Hoppets Torg i Jönköpings kommun skulle kunna uppleva vertikal växtlighet. Inventeringen utgår ifrån Semantisk Miljöbeskrivning. En Semantisk Miljöbeskrivning är ett bedömningsinstrument som går ut på att mäta hur en miljö upplevs, genom att låta besökare fylla i ett formulär om hur de uppfattar platsen. Instrumentet består av åtta olika miljökvaliteter, trivsamhet, komplexitet, helhetsgrad, rumslighet, kraftfullhet, social status, affektion och originalitet. Tillförlitligheten för undersökningen är god när en grupp på cirka 20 deltagare bedömer platsen (Küller & Tucker Cross, 2003). I den här studien har miljökvaliteterna bearbetats för att anpassas till arbetet genom att välja ut 10 kvaliteter utifrån teorier och mål.
2.5 Arbetsgång
Första steget i arbetet var att göra en litteraturstudie om de valda teorierna. Därefter gjordes en dokumentanalys med dokument från Malmö stad. Intervjufrågor och intervjurespondenter valdes utifrån teorier och dokumentanalys. Slutligen gjordes en upplevelsestudie med besökare på Hoppets torg i Jönköpings kommun.
2.5.1 Dokumentanalys
För att erhålla relevant och väsentlig kunskap om grönytefaktorn samt få en förståelse för hur den kan användas som planeringsverktyg, samlas dokument in kring Malmö stads arbete. Även dokument om hur Malmö stad använder vertikal växtlighet samlas in. Anledningen till att dokumenten hämtats från Malmö stad är att de använt grönytefaktorn i många år och har god erfarenhet av att arbeta med den. Informationen om grönytefaktorn och den vertikala växtligheten analyseras och undersöks tillsammans med övrig empiri. Informationen från dokumentanalysen ligger även till grund för övriga datainsamlingsmetoder, till exempel som underlag för intervjuerna.
2.5.2 Intervjuer
Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts. För att välja ut respondenter till intervjuerna kontaktades först Stadsbyggnadskontoret i Malmö stad som hänvisade till Sara Lööf, landskapsarkitekt i Malmö stad, då hon har goda erfarenheter om kommunens arbete med grönytefaktorn och vertikal växtlighet. Intervjun genomfördes via telefon. Den andra intervjurespondenten var Åsa Lindblom, översiktsplanerare på Jönköpings kommun, intervjun genomfördes på hennes kontor. Åsa valdes som respondent då hon är ansvarig för kommunens utredning av grönytefaktorn. Åsa Lindblom kunde endast besvara frågor om Jönköpings kommuns arbete med grönytefaktorn och hänvisade frågor om vertikal växtlighet till sin kollega. Emma Gunnarsson som har bättre kunskap i kommunens arbete med vertikal växtlighet svarade på frågorna via telefon.
Båda författarna närvarade vid intervjuerna, den ena författaren ställde frågor medan den andra antecknade. Intervjuerna genomfördes semistrukturerade med liknande utgångsfrågor för deltagarna att svara fritt på. Då kommunerna har kommit olika långt i sitt arbete med grönytefaktorn anpassades frågorna efter respektive kommun. För mer detaljer kring vilka frågor som ställdes vid intervjuerna, se bilaga 1 och bilaga 2. Intervjuerna med Sara Lööf och Åsa Lindblom spelades in med hjälp av en applikation på mobiltelefonen efter godkännande av de intervjuade. Intervjuerna sammanfattades och skickades till respektive respondent för att de skulle få möjlighet att godkännana sammanfattningen. Intervjun med Emma Gunnarsson spelades inte in på grund av att
intervjun innehöll få frågor och anteckningar som noterades under intervjun ansågs som tillräckliga.
Tabell 2. Samanställning av intervjurespondenter.
Namn Roll Kommun
Sara Lööf Landskapsarkitekt Malmö stad
Åsa Lindblom Översiktsplanerare Jönköpings kommun
Emma Gunnarsson Planarkitekt Jönköpings kommun
2.5.3 Upplevelsestudie Val av plats
Upplevelsestudien utfördes i Jönköpings kommun i form av en inventering som är baserad på bedömningsinstrumentet Semantisk Miljöbeskrivning. Under intervjun med Åsa Lindblom visade hon en karta över Jönköpings kommuns grönstrukturplan som beskrev stadens grönområden och hårdgjorda ytor (se Figur 3). Utifrån grönstrukturplanen gav Åsa Lindblom förslag på områden hon tyckte var lämpliga att undersöka hur den vertikala växtligheten kan uppfattas. Dessa områdena undersöktes av författarna och Hoppets Torg som ligger centralt i Jönköping valdes för upplevelsestudien (se gul markering Figur 4, Figur 5 eller Bilaga 5). Platsen valdes då miljön ansågs som ensidig med mycket hårdgjord yta och lite grönska samt att det är ett stråk som många människor passerar. Byggnaderna bedömdes som lämpligt underlag för en illustration av vertikala växtväggar då det fanns tillräckligt med utrymme för att placera vertikal växtlighet på fasaderna. Ingen hänsyn togs till byggnadens placering och solens åtkomst. Detta på grund av att syftet med upplevelsestudien endast var att bedöma hur den vertikala växtligheten kunde upplevas snarare än ett gestaltningsförslag som skulle genomföras på platsen.
Metod och genomförande
Figur 4. Karta över Hoppets Torg, Jönköpings kommun (Google Maps, 2019).
Illustration av vertikal växtlighet
Bilden med illustrationen av den vertikala växtligheten togs fram genom att platsen fotograferades. Fotografiet redigerades sedan i Photoshop där växter placerades på byggnadernas fasader.
Miljökvaliteter
De ursprungliga åtta miljökvaliteterna i den Semantiska Miljöbeskrivningen bearbetades för att anpassas till arbetet. Tio miljökvaliteter valdes utifrån arbetets teorier och mål (se Tabell 3).
Tabell 3. Miljökvaliteter.
Grönskande är en av de kvaliteterna som används för att bedöma rekreationen i grönytefaktorn. Platsen ska ge ett intryck av en grön stadsbild, vara tillgänglig för alla människor som kan tänkas nyttja platsen och öppen för att undvika trängsel. En
Miljökvalitet Definition
Grönskande Upplevelsen av gröna ytor på platsen. Trivsam Upplevs platsen som trevlig att vistas på. Tillgänglig Platsen är tillgänglig för alla.
Trygg Upplevelse av trygghet i miljön. Attraktiv Upplevelsen av platsens utseende. Avkopplande Får besökarna en lugn upplevelse. Varierande Är det en varierande miljö på platsen.
Hållbar Upplevs platsen som hållbar, kommer den vara vacker om 10–15 år. Öppen Platsen upplevs inte som trång.
varierande miljö innebär att olika material och former används på en plats för att skapa en attraktiv omgivning. En attraktiv plats medför att människor trivs och vill vistas där. Ibland kan växtligheter i form av buskar och träd kan skymma sikten och de besökande kan uppleva miljön som otrygg. I studien undersöks om den vertikala växtligheten uppfattas som trygg grönska. Växtlighet skapar en levande miljö, där grönskan förbättrar möjligheten till att uppleva djur och växter.
Hållbar är valt för att undersöka om besökarna bedömer att platsen kommer att vara attraktiv om 15 år eller om vertikal växtlighet är en trend som försvinner med tiden. Avkopplande är en kvalitet som är starkt kopplad till rekreation och återhämtning.
Formulär
Ett formulär utformades med kvaliteterna samt olika svarsalternativ (se Bilaga 3). Redan vid den första bedömaren upptäcktes det att ytterligare ett svarsalternativ behövdes, bedömarna fick då möjlighet att kryssa i mitten av bra och dåligt, detta motsvarade medel. På formuläret fanns även ett alternativ för vet ej. För att få ett tillförlitligt resultat behövdes cirka 20 bedömare. Totalt deltog tjugotre personer i undersökningen mellan åldrarna 18–74 år (se Tabell 4).
Tabell 4. Sammanställning av åldrarna på de intervjuade.
Ålder Antal 18-25 6 26-35 4 36-45 2 46-55 4 56-65 4 66+ 3 Totalt: 23 Genomförande av upplevelsestudien
Upplevelsestudien utfördes en solig eftermiddag i april med förbipasserande på Hoppets Torg. Bedömarna fick formuläret med miljökvaliteterna samtidigt som följande fråga ställdes: ”Hur upplever du att de här orden stämmer överens med platsen?”. Efter att de fyllt i formuläret och bedömt de 10 miljökvaliteterna fick de se en bild av illustrationen i storlek A3 (se Figur 6 eller Bilaga 6). Samma fråga ställdes för illustrationen och ett tomt formulär med samma kvaliteter lämnades fram till deltagarna för att bedöma hur de skulle kunna uppleva den vertikala växtligheten. Under tiden som de fyllde i formuläret hölls bilden upp så att de enkelt kunde titta på bilden när de bedömde platsen.
Metod och genomförande
Figur 5. Hoppets Torg, platsen för upplevelsestudien.
2.6 Trovärdighet
Trovärdigheten för detta arbetet redogörs utifrån de två begreppen validitet och reliabilitet. Validitet innebär att man undersöker just det som är avsett att undersökas (Patel & Davidsson, 2011). Reliabilitet innebär att studien är tillförlitlig, ett mått på hur starka eller pålitligt uppmätta värdena är (Patel & Davidsson, 2011).
Dokumentanalysens samt litteraturstudiens validitet och reliabilitet i det här arbetet definieras som hög då relevant information om ämnet huvudsakligen hämtats och analyserats från pålitliga källor med vetenskaplig bakgrund.
Validiteten för intervjuerna med personerna på Jönköping kommun och Malmö stad anses som hög då intervjurespondenterna är sakkunniga och arbetar med ämnet. För att få en så hög reliabilitet som möjligt och utesluta missuppfattningar och feltolkningar, har respondenterna fått möjlighet att läsa igenom och godkänna sammanfattningen från intervjuerna. Validiteten för upplevelsestudien på Hoppets Torg i Jönköping anses även den som ganska hög då syftet med studien var att undersöka besökarnas uppfattning om vertikal växtlighet snarare än fakta. Reliabiliteten för upplevelsestudien minskar på grund av att bedömarna fick se en bild på hur platsen kan gestaltas med hjälp av vertikal växtlighet istället för att uppleva den vertikala växtligheten i verkligheten. Resultatet kanske hade sett annorlunda ut om besökarna bedömt platsen i en miljö med vertikal växtlighet.
Teoretiskt ramverk
Hur arbetar Jönköpings kommun kring vertikal växtlighet?
Hur uppfattas den vertikala växtligheten ur ett
rekreationsperspektiv?
Hur kan vertikal växtlighet användas i grönytefaktorn för att öka
rekreationsvärdet?
3 Teoretiskt ramverk
3.1 Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel
Figur 7. Koppling mellan frågor och teori.
3.2 Samhällsplanering
Samhällsplanering syftar till att verkställa politiska program och beslut som styr utvecklingen av samhället efter de eftersträvande målen där människors olika behov tillgodoses i samhället (Hermelin, 2013).
Ur en miljösynpunkt krävs en bra tillämpning av samhällsplaneringen för att uppfylla en god bebyggd miljö. Detta är ett av Sveriges miljökvalitetsmål som syftar till att samhället och människans behov ska tillgodoses i vår bebyggda miljö (Sveriges miljömål, 2018). Kommunerna bör eftersträva att skapa en bebyggelse med tätortsnära natur där ekosystemtjänster tillgodoses och värderas för att bidra till vår livskvalitet genom att de bidrar till rekreation och hälsosamma miljöer (Sveriges miljömål, 2017). Arbetet för en hållbar stadsutveckling är ett av Förenta Nationens, FN, viktigaste hållbarhetsmål i Agenda 2030. Naturvårdsverket arbetar med hållbar stadsutveckling genom bland annat deras arbete med samhällsplanering, ekosystemtjänster, luftfrågor, trafik- och transportfrågor med mera (Naturvårdsverket, 2019). Den urbana grönskan har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Ekosystemtjänsterna samhället erhåller av grönskan bidrar inte minst till rekreation och människans välmående utan även en biologisk mångfald till staden, förbättrad luftkvalitet, bullerdämpning och klimatreglering (Hållbar stad, 2018).
En hållbar stadsutveckling skapas genom att utgå från platsens förutsättningar den geotekniska, biologiska och kulturella historien samt vilka ekosystemtjänster platsen kan tillgodose (Block & Bokander, 2014). Utmaningarna är att skapa det bostadsnära landskapet och naturen samt öka stadens tillgångar till den biologiska mångfalden som
Social hållbar är en viktig del av samhällsplaneringen där syftet är att skapa välfärd hos varje individ oavsett kön, ålder, funktionsvariation eller inkomstnivå, genom att gestalta staden på ett sådant sätt att den ger bra förutsättningar för en god livsmiljö (Block & Bokander, 2014). Enligt Block och Bokalders sker detta genom att uppfylla ett antal mål. Bland annat att staden ska ha en egen identitet samtidigt som den är trygg, trivsam och vacker. Stadsmiljön ska vara attraktiv för invånarna och gemensamma platser ska vara tillgängliga för alla individer. Ännu ett exempel på målen som Block och Bokalders beskriver är att grönområden och vatten i staden ska lyftas fram för att skapa en trivsam stadsbild samt ge alla människor möjlighet till rekreation och en god livsmiljö. Tillgången till grönområden visar sig kunna utjämna skillnaden mellan socioekonomiskt starka och svaga gruppers hälsa då dessa platser är gratis att vistas på. Därför har tillgängligheten och närheten till grönområden stor betydelse (Boverket, 2018a).
En god gestaltning innebär att platsen är utformad efter dess förutsättningar och egenskaper, den är också flexibel och blir därmed hållbar (Boverket, 2018b). Är platsen väl utformad kan det bidra till att människor trivs och väljer att vistas där. Det är fördelaktigt att behandla gestaltningsfrågorna i tidiga planeringsskeden, då det blir svårare att ta ställning till nya frågor när beslut redan är fattade (Boverket, 2015). Genom att öka kunskapen och förståelsen för vad som ökar människors välbefinnande och den omgivande miljöns påverkan på människor i vardagen, kan förutsättningarna för en god gestaltad livsmiljö förbättras (Boverket, 2019b).
3.2.1 Grönytefaktorn
Grönytefaktor är ett verktyg som kan användas vid planering av byggnationer för att säkerhetsställa att en grön kvalitet kommer att finnas i området efter byggnationen. Den kan tillämpas i översiktsplaneringen, detaljplaneringen eller i samband med bygglovsprövning eller för att bedöma grönytefaktorn i ett befintligt område. Grönytefaktorn är ett hjälpmedel för att kunna skapa täta stadsstrukturer och samtidigt planera för ekosystemtjänsterna som exempelvis grönytor för att skapa rekreationsmöjligheter för de boende (Boverket, 2018d). Grönytefaktorn används idag av flera kommuner som arbetar med den utifrån sina behov och förutsättningar för sin kommun (Boverket, 2018e).
Grönytefaktorn inkluderar flera ekosystemtjänster. § Biologisk mångfald
§ Bullerbekämpning § Dagvattenhantering § Mikroklimatreglering § Pollination
§ Rekreation och hälsa
De ekoeffektiva ytorna i ett område identifieras, dessa ytor är till exempel gröna ytor och vatten, som har en positiv betydelse för platsens ekosystem och ekosystemtjänster. Ytorna bedöms genom att de poängsätts. Olika poäng ges för varje yta beroende på storlek och vilka kvalitéer den kan leverera utifrån en manual. En yta kan ha flera kvaliteter då den kan kopplas ihop med olika tjänster (C/O City, 2017).
Grönytefaktorn beräknas genom att sammanställa den ekoeffektiva ytan, genom att den sammanlagda arean för alla kvaliteter multipliceras med respektive viktighetsfaktor som sedan divideras med fastighetsytan, se Figur 8 (C/O City, 2017).
Teoretiskt ramverk
Figur 8. Beräkningsformel för grönytefaktorn.
Bedömning av de olika ytorna och vilka kvaliteter som ska väljas görs med hjälp av kartunderlag, platsbesök, experter, utredningar och miljödata. Kriterierna är anpassade för att kunna användas till alla projekt. C/O City (2017) har arbetat fram en manual för bedömning av de olika kvaliteterna där rekreation och hälsa bedöms enligt 11 kvaliteter (se Tabell 5). Där bland annat en Artrik natur ger en faktor på 1,0, längre promenadstråk ger faktor 0,4 och en nylagd varierad artrik miljö ger faktorn 0,5.
Tabell 5. Rekreationskvaliteter enligt C/O City (2017).
𝑮𝒀𝑭 𝑨𝑷 =
()*+,,+)-./ 0-12345678959:4 ;53
Ekoeffektiv yta = Y+Kx
Y = sammanlagda arean för alla gröna
och blå ytor
K = sammanlagda area för alla
kvaliteter
Teoretiskt ramverk
1 C/O City (2017)
3.3 Vertikal växtlighet
Vertikal växtlighet har förekommit på olika sätt genom åren. Ett exempel är de hängande trädgårdarna i Babylon som bebyggdes av kung Nebuchadnezzar II 500 år f.kr. Dessa ansågs skapa bättre förutsättningar för att människan skulle komma närmare naturen (Lambertini & Leenhardt, 2007). I det vilda växer olika växter vertikalt bland annat på träd, klippor, grottor eller vid vattenfall. Växtligheten skapar en bra miljö för de mindre djurarterna (Blanc, 2019).
Den kraftiga urbaniseringen och industrialiseringen har bidragit till flera miljöproblem då stadens gröna ytor har bortprioriterats och bytts ut till hårdgjorda ytor. De olika sorters gröna väggar har implementerats på byggnader i hela världen och är ett lovande koncept för att få in grönska i städerna (He, Yu, Ozaki, Dong & Zheng, 2017). Gröna
och nedkylning av byggnader. Genom att ändra byggnadens ytskikt och använda växtligheter är et effektivt sätt att reducera den urbana uppvärmningen (Jimenez, 2018). Genom att använda den vertikala växtligheten ökar möjligheten att få in mer stadsgrönska där markutrymmet är begränsat (Mårtensson, Fransson & Emilsson, 2015).
Gröna fasader kan klassificeras i två olika kategorier, Typiska gröna fasader, gjorda av naturliga klätterväxter som klättrar på väggarna med eller utan hjälp av vajer eller spaljéer. Levande väggar monteras som en plåtmodul på väggarna där olika växtligheter planteras (Mazzai, Peron, Romagnoni, Pulselli & Bastianoni, 2013).
En orsak till att växtväggar inte används i den graden som det skulle kunna göra är att växtligheten som använd för de övriga länderna inte klarar det skandinaviska klimatet, men enligt Mårtensson et al., (2015) undersökning finns det växter som klarar det skandinaviska klimatet. De planterade 15 olika växter i ett system, varav 7 vintergröna växtarter, 7 ätbara och en ätbarvintergrön växt i maj 2013 för att sedan kontrollera hur växterna klarar sig under ett år. Växtväggen placerades i söderläge. Totalt så överlevde en ätbar art, fem vintergröna växter och en ätbarvintergrön växt.
3.4 Rekreation
För att sänka stressnivån och varva ner från samhällets höga tempo, har människor ett stort behov av rekreation och återhämtning. Rekreation kan ske genom bland annat en löprunda, promenader eller möten på ett fik. Forskning visar att den återhämtande effekten för dessa aktiviteter ökar om de utförs i områden med grönska. Exempelvis ger en springtur i en grön miljö mer psykisk återhämtning är en springtur i en urban stadsmiljö utan grönska (Boverket, 2018c). Tillgång till grönområden är viktigt då grönskan stimulerar fysisk aktivitet. Rekreation som sker i gröna miljöer har även en positiv effekt på blodtrycket (Boverket, 2019a).
Teorin ”Biophilia” menar att kontakt med naturen är ett grundläggande mänskligt behov. Precis som motion och hälsosam mat. Den bästa biofila designen är den som eliminerar stress och ångest från byggd miljö. Med större förståelse för relationen mellan natur och hälsa kan bättre genomtänka designlösningar skapas (Salingaros, 2015).
Det finns ett ökat politiskt intresse i naturens potential att positivt påverka människors hälsa och välbefinnande (Ohly et al., 2016). ART, Attention Restoration Theory menar att människans koncentrationsförmåga kan återställas efter besök i naturliga miljöer eller genom att titta på bilder som föreställer natur. I kognitiv psykologi, människors förmåga att fokusera på en uppgift som kräver ansträngning är den känd som riktad eller frivillig uppmärksamhet. Trötthet kan uppstå vid försök att fokusera på en uppgift som uppfattas som mindre motiverande samtidigt som det sker en distraktion från någonting mer intressant (Ohly et al., 2016). Över hälften av världens befolkning bor i stadsmiljöer. Städernas livsstil ställer allt högre krav på invånarnas kognitiva förmågor. Enligt teorin är det viktigt att ta en paus från uppmärksamhetskrävande uppgifter som är kopplade till det moderna stadslivet och istället spendera tid i naturen. Naturen kräver mindre av människans kognitiva förmågor och gör det därför möjligt för återhämtning. Att vistas i naturliga miljöer kan verka som motgift genom att uppmuntra till indirekt eller ofrivillig uppmärksamhet, vilket medför att den riktade eller frivilliga uppmärksamhetsförmågan ges möjlighet till återställning (Ohly et al., 2016).
Teoretiskt ramverk
3.5 Sammanfattning av valda teorier
Samhällsplanering kan kopplas ihop med vertikal växtlighet och rekreation (se Figur 9). Hur vertikal växtlighet och rekreation är relaterat till varandra undersöks i detta arbete. Alla tre teorier är dock viktiga aspekter för att skapa ett trivsamt samhälle genom att planera in grönska i stadens olika områden.
En god samhällsplanering är viktig för att skapa en hållbar stadsmiljö där invånarna trivs och hänsyn till deras hälsa tas. En väl planerad gestaltning kan ge goda förutsättningar för en bra livsmiljö. Grönska är en viktig aspekt för ett hållbart samhälle då det finns många positiva fördelar med en grönskande stad. Grönytefaktorn är ett verktyg för kommuner att kunna säkerhetsställa att tillräckligt med växtlighet planeras in i olika områden där grönska är viktigt. Olika sorter av gröna väggar har placerats på byggnader runt om i världen som ett komplement till grönområden. Vertikal växtlighet kan bidra till att en bestämd grönytefaktor uppnås vilket medför för en förbättrad livsmiljön i de täta städerna.
Stress är ett ökande problem idag. Tillgängligheten till grönområden i en stad har stor betydelse för ökade rekreationsmöjligheter hos alla invånare. Dessa platser är gratis att besöka vilket medför att även socioekonomiska svaga grupper kan utnyttja dessa områden. Detta ökar den sociala hållbarheten i en stad.
Figur 9. Koppling mellan teorier.
Samhällsplanering
Rekreation
Vertikal växtlighet Grönytefaktorn
4 Empiri
4.1 Dokumentanalys
4.1.1 Grönytefaktorn, Malmö Stad
Redan 2001 började Malmö stad att använda sig av grönytefaktorn som ett instrument för att möta utmaningen med att bygga både tätt och ta hänsyn till stadens behov av gröna ytor. Grönområdena är viktiga för att ta hand om dagvatten, luftföroreningar, lufttemperaturer och öka den biologiska mångfalden som skapar en bra boendemiljö för människorna. Grönytefaktorn gör det möjligt att definiera mätbara och jämförbara parametrar där de olika förutsättningarna för liv i staden vägs in.
Enligt Hulthén & Böhme (2014) bidrar grönytefaktorn till att:
Vilken grönytefaktor som ska upprättas på respektive plats anges i detaljplanen, hur hög faktorn är påverkas av vilken typ av exploatering som tillåts i området. Vid bostadsändamål och bland bebyggelse tillämpas grönytefaktorn till 0,6 medan vid handel/kontor tillämpas grönytefaktorn till 0,5.
Malmös riktlinjer och beräkningar behandlar mestadels fördröjning av dagvatten och där rekreationen beräknas som en positiv egenskap av användandet av grönytefaktorn. En grönare gård skapar en bättre trivsel och lockar människor till mer utevistelse detta är några av de indirekta men positiva effekterna av grönytefaktorn enligt Hultén & Böhme (2014).
4.1.2 Vertikal växtlighet, Malmö stad
Malmö stad testar nya metoder för att göra stadens fasader grönare, i bland annat projekten Briggen, Diligentia och Hauchild & Sigel som gjorts eller planeras att utföras i Västra hamnen.
För projektet Briggen är det planerat att söderfasaden ska täckas av fasadgrönska som breder ut sig från balkongerna på de olika våningsplanen (se Figur 10). Med grönskan vill de uppnå en ökad biologisk mångfald i den urbana miljön och få erfarenheter samt råd för hur den vertikala växtligheten kan användas i framtiden. Växterna som föreslagits att användas till fasadgrönskan är Pipranka, Vildvin och Klätterhortensia. Buskar och perenner på balkongerna kommer även att komplettera fasadgrönskan. Projektets mål har inte återkopplats eller granskats då projektet inte är driftsatt ännu (Fastighets AB Briggen, 2018).
• Säkra och förbättra mikroklimatet och luftkvaliteten.
• Förbättra boendemiljön
• Skapa och förbättra miljöer för djur och vegetation.
• Säkra och utveckla växtbäddens funktion
Empiri
Figur 10. 3-D visualisering av fastighets AB Briggen projektet ”Kosterbåten” (Fastighets AB Briggen, 2018).
På Masstorget 6 har ett projekt av Diligenta AB genomförts, en kommersiell fastighet med både kontor och handel. På byggnadens södra fasad monterades och odlades en grön vägg (se Figur 11 och Figur 12). I projektet var syftet med användandet av den gröna väggen att bidra med ett förhöjt estetiskt värde på fasaden. Växtväggen planeras även att bidra till en kylande effekt och en förhoppning om att den ska vara grön även under vintertid (Diligenta AB, 2014).
Figur 12. Bild på plantering av vertikala växtligheten (Diligenta AB, 2014).
Ett annat projekt i Västra hamnen där den vertikala växtligheten används på är fastigheten Ohhoj där den växtligheten användes för att hand om dagvattenhantering, biologisk mångfald, urbana mikroklimat och naturupplevelse i den urban miljön. Genom två olika val av växter där Rådhusvin kommer att få växa direkt på fasaden och Japansk blåregn som kommer att få växa upp längs kedjor på fasaden (se Figur 13), vill man skapa goda växtbetingelser (Hauschild & Siegel, 2018).
Figur 13. Klätterväxter på fastigheten Ohhoj i Västra hamnen (Hauschild & Siegel, 2018).
Empiri
4.2 Intervjuer
4.2.1 Malmö stad – Sara Lööf
Första steget i arbetet med grönytefaktorn är att skriva in i detaljplanen vilken faktor som ska uppnås i olika områden, till exempel 0.6 i ett kvarter. Detta följs sedan upp när exploatören skickar in ett bygglov, genom att landskapsarkitekter granskar utemiljöerna och kontrollerar att de har bra kvalitet samt att det finns en inlämnad grönytefaktor och att den är korrekt. Kommunen bedömer inte vilken slags grönska exploatören ska använda sig av, utan de granskar endast de stora dragen. Ofta lämnar exploatören in en växtlista som sedan landskapsarkitekterna snabbt tittar igenom för att se om det finns någon synpunkt på att något är olämpligt, till exempel på grund av skugga eller vind. Just kopplat till grönytefaktorn så kontrollerar de att det är rätt storlek på trädet, så att de inte har gett poäng till ett litet trädslag. I övrigt bedömer de inte exakt vilken grönska utan endast att de har redovisat de kategorier som krävs.
Grönytefaktorn används främst i förtätningsprojekt, till exempel bostäder och kontor. Sara Lööf har inga uppgifter på om den alltid används i dessa områden men målet är att den ska användas. Dock fungerar grönytefaktorn inte lika bra i småhusområden då det är svårt att veta vilka fastigheter som ingår och det är flera trädgårdar som de inte kan styra lika bra som i ett flerbostadsområde. Grönytefaktorn används inte i befintliga områden utan endast i nya projekt. Det är vid nybyggnation som de kan ställa krav på grönytefaktorn.
För att komma fram till de olika faktorerna, har de prövat vilken faktor som kan vara lämplig på olika platser. 0,6 är ganska utmanande, ibland känns 0,5 rimligt. Till exempel för kommun och handel som ofta har en lägre faktor på grund av mindre ytor än bostäder. För parkeringshus passar ibland 0,3, de räknar på vad som känns lämpligt och rimligt för varje område. Ibland används även 0,7 men vad Sara Lööf har uppgifter om så är det den högsta faktorn de arbetar med.
Det finns flera utmaningar med att uppnå den bestämda grönytefaktorn. I den täta staden har de som målsättning att bygga både tätt och grönt vilket gör att det blir konkurrens om marken när det byggs på flera håll. Det ger ibland svåra förutsättningar att uppnå ett grönt resultat då det även finns regler om till exempel bilparkering. En handikapparkering ska finnas 25m från entrén och kan ibland ställa till det genom att lämna mindre plats till grönska. Cykelparkeringar är en annan faktor som påverkar ytan och gör att det blir en utmaning att uppnå den grönskan som de vill på dessa täta platser.
En annan utmaning är att bestämma en lämplig faktor. Skolgårdar kan till exempel vara svårt att sätta en grönytefaktor på för de är ganska stora. För att det ska vara en utmaning att nå grönytefaktorn kanske skolgårdar egentligen skulle ha 1.0. Så ibland kan det bli fel om man sätter en för låg faktor. De kanske inte alltid räknar på i tidiga skeden vilken faktor som är lagom/en utmaning.
I Malmö stad ingår inte rekreation i grönytefaktorn, det bedöms separat. De granskar istället punkter som gemensamma uteplatser, bänkar och lekytor. Däremot kan rekreationen indirekt gynnas ju mer grönt det är i ett område.
Enligt Sara Lööf är det lite olika vad de tycker om grönytefaktorn. Vissa kollegor tycker inte att den är jättebra på grund av att resultatet skulle blivit samma även utan den. Det
ger dem mer arbete att ha den. Sara själv tycker att den är bra men att den kanske inte går att använda i alla områden, utan endast i vissa.
Grönytefaktorn är ett sätt att uppmuntra till att arbeta med vertikal växtlighet. Poäng ges för att tillämpa gröna väggar. Det finns bara en kategori med gröna väggar, det har ingen betydelse vad det är för typ av vertikal växtlighet eller hur tät den är. Oftast används dock klätterväxter. Ibland händer det att de ritar in lite väl mycket gröna väggar på fastigheterna och att de är väldigt optimistiska med hur mycket klätterväxterna ska utvecklas. Till exempel att de ska bli tio meter höga och täcka upp jättestor del utav fasaderna. Detta kan leda till lite lätta poäng som kanske inte ger lika mycket i slutändan, jämfört med träd och planteringar på marken som känns lite säkrare. Även om gröna väggar är bra för att öka grönytefaktorn, kan de inte ersätta grönytor på marken då de inte kan användas på samma sätt. Grönytefaktorn gör dock att man får poäng för all grönska, vilket är bra eftersom det kanske hade blivit ännu sämre annars med områden utan varken gröna planeringar, väggar eller tak. Även om det inte går att ersätta den gröna marken kan gröna väggar och gröna tak kompensera för mindre grönytor på de platser som byggs trångt.
4.2.2 Jönköpings kommun – Åsa Lindblom och Emma Gunnarsson
Jönköpings kommun har ett mål om att ta fram en grönytefaktor som en del i deras grönstrukturplan och i program för hållbar utveckling. De har dock inte påbörjat själva arbetet med grönytefaktorn och har inte lagt upp en process ännu. De vill få in grönytefaktorn i ganska tidiga skeden, i dialog med de byggherrar som är intresserade av att exploatera ett område. De vill lyfta frågan redan då och få en förankring i att det är ett verktyg som de vill jobba med i projektet. Grönytefaktorn är ett bra verktyg för att få in mer grönska på kvartersmark. På allmän platsmark har de redan goda möjligheter att få in grönska. De har riktlinjer om ett visst antal kvadratmeter parkmark per person och max 300 meter till närmaste park. Det enda kommunen kan styra kring kvartersmark i dagsläget är storleken på gårdarna är tillräckligt stora. Det gäller även skolgårdar och förskolegårdar. För övrigt kan de inte styra innehållet och det är inte säkert att det blir grönt bara för att gårdarna är stora.
Grönytefaktorn kommer att tillämpas på nya områden då det inte finns någon möjlighet att ställa krav på befintliga områden. De kan heller inte ställa krav på byggherren att uppfylla en viss grönytefaktor. Enligt Åsa Lindblom fungerar det så att om kommunen äger marken från början, så skrivs ett exploateringsavtal med den som ska exploatera marken. Då har kommunen ganska stora möjligheter till att ställa krav i det exploateringsavtalet. Men om kommunen inte är ägare från början så har de inte någon möjlighet ställa krav på att uppfylla en viss grönytefaktor. Det handlar då mer om att prata med de byggaktörer som finns och förklara varför det är ett bra och viktigt verktyg och nå en frivillig överenskommelse. Kanske som en del i deras miljöarbeten, så att de kan visa att de har en vilja att arbeta på ett positivt sätt i deras miljöfrågor. Men även om det finns en överenskommelse om en grönytefaktor i ett exploateringsavtal, att en viss del ska vara grön och utformad på ett visst sätt, finns det ingen garanti långsiktigt. Går det till exempel 15 år och de vill göra parkeringsplatser sedan, så krävs det enligt Åsa Lindblom inget tillstånd från kommunen att göra det. Därmed har kommunen ingen möjlighet att följa upp det. Vad som händer över tiden är svårt att hantera. Förhoppningsvis blir det bra gårdar så att fastighetsägaren får behålla sina hyresgäster och på så sätt ser det positiva med att arbeta med grönytefaktorn.
Empiri
Generellt sätt finns det många anledningar till att öka stadsgrönskan i staden. Dels är det positivt för de människor som bor i staden, positivt för hälsan och många människor upplever det som attraktivt. Det är även viktigt för biologiskt liv, då de vill ha en biologisk mångfald även i staden. Det finns områden med ganska höga naturvärden inne i tätorten i Jönköping. För att de naturvärdena ska kunna vara kvar så är det viktigt att det finns gröna områden i tätorten. Enligt Åsa Lindblom tror de att de kommer att behöva mer grönområden även i framtiden för att hantera klimatförändringar. Kanske för att sänka temperaturen på sommaren när det blir sådana somrar som det var förra året, 2018. De tror att det kommer fler värmeböljor och träd och buskar motverkar att temperaturen blir lika hög som den annars kan bli i en stenstad. En annan anledning är för att kunna ta hand om vatten, de tror att när det väl kommer att komma vatten så kommer det att komma mycket på en gång. Både skyfall och översvämningar i vattendragen. Det är då viktigt med grönområden som kan ta hand om och buffra vatten för att stoppa upp flödet. De tekniska systemen klarar inte av att hantera allt på en gång, då blir det översvämningar.
Det finns dock utmaningar med att planera in tillräckligt med grönska i staden. Den största utmaningen är att det alltid är konkurrens om marken. Jönköping är en snabbt expanderande stad och det byggs ganska mycket på kort tid. Det finns även svårigheter med att få till tillräckligt med plats för offentlig grönska på allmän platsmark i detaljplan, men också att få till tillräckligt med grönska på privat mark. De vill gärna ha gröna bostadsgårdar som är tillräckligt stora för att kunna vistas på. Problemet är att det finns ekonomiska intressen som går åt andra hållet och de vill ha in så mycket bostäder som möjligt. Dels för att lösa den bostadsbrist som finns men också eftersom fler bostäder ger mer pengar helt enkelt. Det är oftast ganska dyrt att bygga inne i staden, till exempel på grund av föroreningar i marken.
Emma Gunnarson berättar att de inte använder sig så mycket av vertikal växtlighet i Jönköpings kommun utan att de försöker använda sig mer av annan växtlighet för att få in grönska i staden. Det är endast på några ställen i staden som de använder sig av klätterväxter eller spaljéer. Där har användandet skett i samråd med fastighetsägarna.
4.3 Upplevelsestudie – Hoppets Torg, Jönköping
Utifrån upplevelsestudien i Jönköping har en sammanställning av bedömarnas svar på undersökningen gjorts i två olika diagram samt en tabell. Figur 14 visar hur de intervjuade upplever platsen så som den ser ut idag, medan Figur 15 visar hur de skulle kunna uppleva platsen med vertikal växtlighet enligt gestaltningsförslaget. Tabell 6 visar en sammanställning av respondenternas svar i procent. Diagrammen och tabellen visar tydligt att de uppfattar miljökvaliteterna grönskande, trivsamhet, attraktivt, avkopplande, varierande och levande bättre om vertikala växtväggar tillämpats på byggnaderna.
Figur 14. Uppfattningen av de olika kvaliteterna på den befintliga platsen.
Figur 15. Uppfattning av de olika kvaliteterna på platsen med vertikal växtlighet. Tabell 6. Sammanställning av upplevelsestudien. Resultat i procent.
Miljökvalitet Utan vertikal växtlighet Med vertikal växtlighet
Bra % Medel % Dåligt % Bra % Medel % Dåligt %
Grönskande 13,6 22,7 63,7 95,7 0,0 4,3 Trivsam 50,0 40,9 9,1 95,7 4,3 0,0 Tillgänglig 78,3 13,0 8,7 73,9 21,7 4,4 Trygg 69,6 21,7 8,7 72,7 22,7 4,6 Attraktiv 28,6 28,6 42,8 73,9 17,4 8,7 Avkopplande 18,2 31,8 50,0 65,2 17,4 17,4 Varierande 18,2 22,7 59,1 69,6 17,4 13,0 Hållbar 50,0 45,0 5,0 72,7 27,3 0,0 Öppen 86,4 4,5 9,1 91,4 4,3 4,3 Levande 47,8 17,4 34,8 87,0 8,7 4,3 3 11 18 16 6 4 4 10 19 11 5 9 3 5 6 7 5 9 1 4 14 2 2 2 9 11 13 1 2 8 1 1 2 1 1 3 1 0 5 10 15 20 25 Grön skand e Trivsa m Tillgä nglig Trygg Attra ktiv Avko pplan de Varie rande Hållbar Öppe n Leva nde
Före
Bra Medel Dåligt Vet ej
22 22 17 16 17 15 16 16 21 20 1 5 5 4 4 4 6 1 2 1 1 11 2 4 3 1 1 1 0 5 10 15 20 25 Grön skand e Trivsa m Tillgä nglig Trygg Attra ktiv Avko pplan de Varie rande Hållbar Öppe n Leva nde
Efter
Empiri
4.4 Sammanfattning av insamlad empiri
4.4.1 Dokumentanalys
Malmö stad har använt sig av grönytefaktorn sedan 2001 för att säkerhetsställa stadens behov av grönska. De gröna ytorna tar hand om dagvatten, luftföroreningar, lufttemperaturer och ökar den biologiska mångfalden.
Malmö stad arbetar för att utforma en grönare stad. De har implementerat vertikal växtlighet i olika projekt för att nyttja väggarna och skapa gröna fasader.
4.4.2 Intervjuer
Malmö stad använder inte grönytefaktorn för att bedöma rekreation i området, dock ser de att den får en positiv effekt vid användandet av verktyget. Grönytefaktorn används endast vid nybyggnation eftersom det är då kommunen kan ställa krav på att en viss mängd grönska ska finnas i området.
Jönköpings kommun är i skedet där de ska utreda om grönytefaktorn ska börja användas i kommunens grönstrukturplan och program för hållbar utveckling. Planen är att tidigt få in grönytefaktorn och skapa en dialog med de byggherrar som vill exploatera ett område. De anser att verktyget är bra för att få in mer grönska på kvartersmark och kommer att tillämpas på nya områden.
Enligt båda kommunerna finns det många utmaningar att uppnå grönytefaktorn och ett grönskande samhälle. Då målet är att bygga både tätt och grönt skapas en konkurrens om marken när det byggs på flera håll och det ger svåra förutsättningar att uppnå ett grönt område
4.4.3 Upplevelsestudie
Upplevelsestudien visar att bedömarna fick en positiv uppfattning av gestaltningsförslaget med vertikal växtlighet. De miljökvaliteter som förbättrades mest var grönskande, trivsamhet, attraktivt, avkopplande, varierande och levande.
5 Analys och resultat
5.1 Analys
5.1.1 Samhällsplanering
Enligt arbetets teori bör kommunerna sträva efter ett samhälle med tätortsnära natur. En viktig aspekt är att lyfta fram grönområden och vatten för att ge alla möjlighet till rekreation, då god tillgänglighet till grönområden utjämnar socioekonomiskt starka och svara gruppers hälsa. Malmö stad använder sig av grönytefaktorn för att planera in grönska. Sara Lööf menar att det är ett bra verktyg för att bygga både tätt och grönt. Det finns dock inget krav på kommunerna att använda sig av verktyget. På grund av naturens viktiga roll för samhället, dras slutsatsen att alla större kommuner bör ha ett gemensamt arbetssätt för att säkerhetsställa stadsgrönska i tätbyggda områden. De behöver ha samma mål och krav för att skapa ett jämställt samhälle i hela landet där alla människor har tillgång till gröna områden.
Att behandla gestaltningsfrågor i tidiga skeden är fördelaktigt. Grönytefaktorn används i detaljplaneringen i Malmö stad och även Jönköpings kommun planerar att införa verktyget tidigt i arbetet på grund av att det är då krav kan ställas på byggherrarna. Enligt Åsa på Jönköpings kommun kan de dock inte använda grönytefaktorn i detaljplanen. Att det skiljer sig mellan kommunerna beror troligtvis på att Jönköpings kommun inte påbörjat sin utredning om verktyget än och saknar därför kunskap. På grund av detta anses det extra viktigt att kommunerna i Sverige har ett gemensamt arbetssätt, så att alla kommuner besitter samma kunskap och kompetens. Detta skulle underlätta arbetet för kommunerna men även för byggherrarna då det skulle finnas ett gemensamt verktyg med tydliga regler att förhålla sig till.
Eftersom grönområden ofta bortprioriterats saknar många områden i de tätbebyggda städerna tillräckligt med grönska. Varken Malmö stad eller Jönköpings kommun har i dagsläget planer på att tillämpa grönytefaktorn i befintliga delar av städerna. En slutsats av detta är att kommunerna borde kontrollera att en lämplig grönytefaktor uppnås även i befintliga områden. Finns inte tillräckligt med grönska bör kommunerna hitta löningar för att åtgärda problemet.
En god gestaltning är utformad efter platsens förutsättningar. Är platsen attraktiv medför det att människor trivs och vill besöka den. En analys av detta är att om platsen har en god gestaltning kommer människor att vistas där, är platsen dessutom grönskande kommer det finnas ett positivt rekreationsvärde för de människor som väljer att besöka den. En viktig aspekt är därför att planera in grönska på de platser som många människor har tillgång till.
I sitt arbete med grönytefaktorn så beräknar Malmö stad inte rekreationsvärdet utan ser att rekreationen är en positiv följd av användandet av grönytefaktorn. Med manualen från C/O City finns ett förslag på användandet av verktyget för att beräkna rekreation. Ytorna kan bedömas utifrån 11 kvaliteter. Det ger kommunerna möjligheten att planera rekreationsvärdet i de nya stadsdelarna och tidigt se till att det finns tillräckligt med grönska för att de boende ska trivas och vilja vistas i området.
5.1.2 Vertikal växtlighet
Teorin visar att den vertikal växtlighet är ett lovande koncept för att få in grönska i städerna. Vilket bidrar till den biologiska mångfalden och skapar bättre rekreationsmöjligheter i städerna. Detta är några av de kvaliteterna Malmö stad vill
