Förslag till vidare forskning

I vår studie lyfts fritids- och grundskollärares gemensamma förståelse av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag. Till vidare forskning skulle det vara av intresse att undersöka vad fritidslärare och grundskollärare har för skilda förståelser kring samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag. I studien skulle metodvalet kunna vara kvalitativa observationer av skolmiljön för att se skillnader och likheter i bemötandet av läroplanstexten. I samband med observationerna skulle det kunna förekomma semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Intervjuerna skulle kunna ske antingen i par eller enskilt för att kunna jämföra yrkesgruppernas skilda förståelser av uppdragen. Empirin från intervjuerna kan fungera som en metod för att säkerhetsställa att forskaren uppfattat observationerna korrekt. Om denna form av studie utfördes longitudinellt skulle det kunna skapa möjlighet för ett bredare resultat, eftersom det kan ge goda förutsättningar att samla mer material och skapa djupare förståelse inom ämnesområdet.

28

Referenslista

Abbot, A. (1988). The system of professions. An essay on the division of expert

labor. Chicago: University of Chicago Press.

Andersson, B. (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya

styrformer. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2013

Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65021

Ball, S. J., Maguire, M. & Braun, A. (2012). How schools do policy. Policy enactments

in secondary schools. ORon: Routledge.

Bijvoet, E. (2013). Språkattityder. I: Eva Sundgren (red.) Sociolingvistik. Stockholm. Liber AB.

Boström, L., & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 107 - 131. doi:

https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.6

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Calander, F. (1997). Lärarna, fritidspedagogerna och kampen om vita tavlan.

Pedagogisk forskning i Sverige, 2 (2), 105–118. ISSN 1401-6788. Tillgänglig:

https://pedagogiskforskning.se/wp-content/uploads/2012/11/calander.pdf

Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och

lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala : Univ.. Uppsala.

Calander, F. (2001). Fritidspedagogen: Lärare, barnavårdare eller fritidsledare?

[Elektronisk resurs] : En analys av utskick till medlemmarna i Sveriges

Fritidspedagogers Förening 1969–1979 /. Uppsala: Institutionen för lärarutbildning,

Uppsala universitet. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-81829 Datainspektionen (2016). Dataskyddsförordningen (GDPR). Tillgänglig:

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen---fulltext/

Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte: läraren, fritidspedagogen och samverkan. Diss. Göteborg: Univ.. Göteborg. Från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/7609/1/gupea_2077_7609_1.pdf

Hansen-Orwehag, M. (2015). Fritidshemspedagogiken och skolan. I Pihlgren, A. (Red.),

Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. (s. 41-68). Lund:

29 Hansen-Orwehag, M & Mårdsjö Olsson, A-C. (2011). Lärande i fria miljöer. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.), Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker (s. 115-136). Stockholm: Liber.

Jensen, M. (2011). Informellt lärande i fritidshemmet. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.),

Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker (s. 95-114). Stockholm: Liber.

Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration [Elektronisk resurs] arena för

gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar : en studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare formar en samverkan. Diss. Luleå: Univ.-tr.. Tillgänglig:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-17352

Nordin, H. (2013). Fritidspedagogik - komplement eller fundament?: en bok om

fritidspedagogiken, skolan och samverkan i nöd och lust. Uppsala: JL utbildning.

Perselli, A. K., & Hörnell, A. (2019). Fritidspedagogers förståelse av det kompletterande uppdraget. Barn, 37(1), 63 – 79. Från: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1318794&dswid=2731

Pihlgren, A. (2015). Samverkan för elevens lärande. I Pihlgren, A. (Red.), Fritidshemmet

och skolan – det gemensamma uppdraget. (s. 101-133). Lund: Studentlitteratur AB.

Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet [Elektronisk resurs]. Tillgänglig:

http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/undervisning-i-fritidshemmet/

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer fritidshem. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Nya läroplansdelar för fritidshemmet och förskoleklassen.

[Elektronisk resurs] : en utvärdering av Skolverkets insatser samt implementeringen av läroplansdelen för fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=4021

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. Från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206

Söderlund, A. (2000). Barn i skola och fritidshem: en studie kring samverkan. Diss. Stockholm : Univ.. Stockholm.

30 Trost, J. (2015). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

31

Bilaga

• Sökning av tidigare forskning • Informationsbrev

32 Bilaga 1 – Sökning av tidigare forskning

För att finna relevant material inom forskningsområdet och studiens syfte användes fyra olika databaser för att få ett bredare sökresultat. Genom att använda fler än en databas blir resultatet mer varierat och det är underlättar att finna väsentlig information. Vid varje databassökning skedde en avgränsning med peer review och full text för att endast få vetenskaplig grund i sökresultatet. Databaserna som användes var: avhandlingar.se, Discovery, Google Scholar och Libris.

Vid databassökningen fanns en medvetenhet om att endast använda svenska artiklar och avhandlingar eftersom det är hos Sveriges fritidslärare och grundskollärare vi vill se en förståelse hos. För att söka fram artiklar och avhandlingar användes sökorden:

samverkan, skola, fritids/fritidshem, fritidspedagog/fritidslärare, lärare och det kompletterande uppdraget.

Det är värt att nämna att det inte gjordes någon avgränsning vid sökningen på artiklarna och avhandlingarnas utgivningsår. Dels på grund av att det fanns en begränsad mängd vetenskapliga texter inom forskningsområdet från det senaste årtiondet, samt att detta skapade möjlighet att jämföra förståelsen från tidigare forskning från föregående årtionde till nuvarande.

33 Bilaga 2 - Informationsbrev

Hej!

Vi är två studenter, Alice Lundberg & Jenniefer Brundin, som studerar Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem på Högskolan i Gävle.

Just nu arbetar vi med ett undersökande examensarbete om kompletterande uppdraget i skola och fritidshem. Vi skulle uppskatta om ni kunde besvara vår enkät för att

underlätta vår undersökning.

Den tar några minuter att göra och går att göra via telefonen eftersom det är en webblänk.

Vi kommer utgå utifrån konfidalitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet vid behandling av uppgifterna och undersökningen. Det betyder att det är frivilligt att deltaga, det är helt anonymt att deltaga, samt att de deltagandes svar endast kommer användas för denna undersökning och inget annat.

Enkätundersökningen: https://forms.gle/gnBCFUQZw945ewXi8 (Ej brukbar vid publikation) Vi är tacksam för svar senast 27 april.

Om några funderingar skulle uppstå i samband med enkäten så finns vi till förfogande under nedanstående kontaktuppgifter. Även kontaktuppgifter till handledare på

högskolan bifogas nedan.

Alice Lundberg Jenniefer Brundin

Student, Fritidslärare Student, Fritidslärare

E-post: E-post:

Handledare: Johan Liljestrand

Lektor i Pedagogik, Högskolan i Gävle. E-post:

34 Bilaga 3 – Enkätstudien

35

36

37

38