AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Vikten av verksamheternas samverkan och det kompletterande uppdraget
En studie kring förståelse om läroplanens uppdrag i skola och fritidshem
Jenniefer Brundin & Alice Lundberg
VT2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Pedagogik
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Examensarbete i pedagogik
Handledare: Johan Liljestrand Examinator: Guadalupe Francia
Förord
Detta examensarbete har genomförts under våren 2020 och är ett avslutande moment på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Arbetet utfördes via Högskolan i Gävle.
Först och främst vill vi tacka vår handledare Johan Liljestrand som stöttat och gett oss vägledning under hela skrivprocessen, det har varit till stor hjälp i detta examensarbete.
Vi även vill tacka våra handledare från praktikperioden som inspirerat oss att se vikten av samverkan mellan skola och fritidshem som sedan skapade idén till vårt
examensarbete. Utan er skulle vi inte bli färdigutbildade fritidslärare. Era kloka ord och lärdomar är något som vi kommer ta med oss i det framtida arbetslivet.
Sedan vill vi även tacka våra fantastiska familjer för deras stöd under arbetets gång.
Utan er kärlek, förståelse och hjälp hade vi inte orkat hela vägen in i mål.
Vi vill framförallt tacka varandra för ett gott samarbete och en god ton oavsett vad examensarbetet gav oss för mot- och medgångar.
Ett speciellt tack till Lärarförbundet som i rådande situation (COVID-19) hjälpte oss dela enkäten till två kommuner i Mellansverige.
Avslutningsvis vill vi även tillägna ett stort tack till alla deltagande grundskollärare och fritidslärare som valde att besvara enkäten. Ni har givit oss ny kunskap och ert
deltagande gjorde undersökningen möjlig för oss.
TACK!
Sammanfattning
Samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag är två skilda
uppdrag under en gemensam skoldag, där samarbetet är huvudfokus. Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska
verksamhet. För att kunna svara på syftet ställdes frågan: “Vilken förståelse har grund- och fritidslärare av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande
uppdrag”. Utifrån frågeställningen utformades en enkätundersökning med kvantitativ och kvalitativ metod i bearbetning och analys av svaren. Enkäten publicerades online.
Därefter mejlades den till yrkesverksamma fritids- och grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Med hjälp av medlemsregister från den fackliga organisationen
Lärarförbundet i respektive kommun blev det totala antalet informanter för studien 34.
Utifrån policy enactment teorin och professionsteorin har informanternas förståelse synliggjorts gällande yrkesgruppernas relation och samband, samt deras yrkesprofession i relation till läroplansuppdragen i verksamheterna. Utifrån det kvantitativa resultatet synliggörs att informanterna anser att fritidslärare samverkar i högre grad mellan verksamheterna till skillnad från grundskollärarna. Ytterligare visar resultatet att yrkesgruppernas inblick i respektive verksamhet är mer jämbördig till skillnad från informanternas ställningstaganden om verksamheternas samverkan. I det kvalitativa resultatet lyfts vikten av att delta i varandras verksamheter då det skapar möjligheter för samverkan under den gemensamma skoldagen. Dessutom visas att informanterna uppfattar varandras verksamheter utifrån de olika praktiska och teoretiska arbetssätt de tillämpar. Slutligen lyfts ett eftersträvansvärt helhetsperspektiv som gynnar elevernas lärande och utveckling utifrån läroplansuppdragen. Slutsatsen visar att yrkesgrupperna inte alltid arbetar utifrån läroplanens mål om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag, däremot kan det innebära att de har förståelse för vikten av det.
Nyckelord: Yrkesgrupperna, Förståelse, Samverkan, Det kompletterande uppdraget, Policy
Keywords: Professions, Comprehension, Cooperation, The Complementary assignment, Policy
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Frågeställning ... 2
1.3 Disposition ... 2
2. Bakgrund ... 3
2.1 Fritidshemmets historiska utveckling och yrkesutförande ... 3
2.2 Aspekter gällande samverkansuppdraget ... 4
2.3 Tidigare forskning ... 5
3. Teoretisk utgångspunkt ... 8
3.1 Policy enactment och professionsteori ... 8
4. Metod ... 9
4.1 Metodval ... 9
4.2 Material & urval ... 10
4.4 Etiska överväganden ... 12
4.5 Validitet och reliabilitet ... 13
5. Resultat ... 15
5.1 Yrkesgruppernas samverkan i siffror ... 15
5.2 Yrkesgrupperna och läroplansuppdragen ... 17
5.2.1 Yrkesgrupperna organiserar arbetet för att rikta den till elevers förutsättningar ... 17
5.2.2 Yrkesgrupperna representerar formellt respektive informellt lärande ... 18
5.2.3 Ouppnådda ideal hos yrkesgrupperna om läroplansuppdragen ... 18
6. Analys ... 20
6.1 Yrkesgrupperna organiserar arbetet för att rikta den till elevers förutsättningar ... 20
6.2 Yrkesgrupperna representerar formellt respektive informellt lärande ... 21
6.3. Ouppnådda ideal hos yrkesgrupperna om läroplansuppdragen ... 21
7. Diskussion ... 22
7.1 Metoddiskussion ... 22
7.2 Resultatdiskussion ... 23
8. Slutsats ... 27
8.1 Förslag till vidare forskning ... 27
Referenslista ... 28
Bilaga ... 31
1
1. Inledning
I läroplanen (Skolverket, 2019) lyfts fritidshemmet fullständiga syften, vilket delvis handlar om att verksamheten ska fungera som ett komplement för hela skolans organisatoriska verksamhet. Fritidshemmet ska vara ett komplement till skolformerna genom att erbjuda situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat lärande utifrån elevers intresse. I samband med det beskrivs riktlinjerna om samverkansuppdraget som samtliga lärare ska följa vid arbetet inom hela skolans verksamhet. Utifrån dessa riktlinjer är det av vikt att lärare samverkar mellan verksamheterna inom berörda skolformer och fritidshem. Detta för att kunna utbyta kunskaper med varandra, delge erfarenheter från sig själva och information som gynnar utbildningen för eleverna. Yrkesgrupperna ska utföra denna samverkan i arbetet för att kunna skapa samband och utveckling hos eleverna (ibid.).
”Jag tycker fritidsverksamhetens kompletterande uppdrag är viktigt. Vi får en helhetssyn av barnen genom de båda verksamheterna. Barnen får möjlighet att visa sina kunskaper (alla förmågor) på olika sätt i de olika verksamheterna. Fritidsverksamheten är en ”förlängning” av
skolans verksamhet.” (#11, Grundskollärare)
Ovanstående citat beskriver hur fritidshemmets kompletterande uppdrag kan uppfattas utifrån ett lärarperspektiv i en organisatorisk verksamhet som arbetar utifrån läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Grundskolläraren som citeras är hämtad från studien i detta examensarbete, hen ser att fritidshemmet kan vara en förlängning av skoldagen, där barnen får möjlighet att visa alla sina förmågor utöver de teoretiska kunskaperna. Synen som grundskolläraren beskriver i citatet, framgick dock mer vagt och otydligt utifrån våra erfarenheter vid vår verksamhetsförlagda utbildning där samverkan mellan skola och fritidshemmet inte alltid prioriterades. Vi har under VFU-perioden sett hur relationen mellan yrkesgrupperna kan se ut, hur de kan samverka i verksamheterna och hur de förhåller sig till läroplanen. Därför väcktes intresset att undersöka ämnet ytterligare.
Enligt tidigare forskning från Calander (1997) visas det sig att samverkan mellan fritidslärare och grundskollärare blivit mer påtvingad på grund av en strukturell förändring av skolväsendet som ägde rum under 90-talet. Vidare skriver Calander (1997) att de två yrkesgrupperna bör samarbeta med ett gemensamt mål att erbjuda eleverna en god undervisningsmiljö utifrån elevernas förutsättningar. Dock visar även samma forskning att strävan efter en god samverkan på berörda verksamheter inte alltid sker med välvilja eller utifrån en jämbördig professionssyn. Flertalet forskare, till exempel Hansen (1999) och Söderlund (2000) har gjort studier under 1990- och 2000-talet om samverkan och yrkesgruppernas profession. Där återfinns ett tydligt återkommande mönster om en underordnad syn av fritidslärare. En problematik kring samverkan är konstaterat vanligt förekommande i tidigare forskning.
I en rapport från Skolinspektionen från 2018 redogörs det för fritidshemmets uppdrag ofta blir osynlig i skolans praktik. Det är vanligt förekommande att fritidshemmet hamnar i
2 bakgrunden när rektorer planerar skolans organisatoriska verksamhet. Skolinspektionens (2018) iakttagelser visar bland annat att rektorer i låg grad arbetar med att sätta mål och styra fritidshemmets verksamhet utifrån läroplanen. Därav blir fritidshemmets kompletterande uppdrag svårt att fullfölja för fritidspersonalen eftersom det saknas en gemensam styrning och ledning av verksamheterna. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) är det rektorns uppdrag att samordna det pedagogiska arbetet och att se till att samarbetet mellan fritidshemmet och skolan verkställs. Dock skrivs det att det är fritidslärarnas ansvar att utföra det kompletterande uppdraget och ha en förståelse för det (ibid.). Enligt en utvärdering från 2018 av Skolverket är det märkbart att en förståelse för vikten av samverkan är väldigt låg. Då personalen för utvärderingen besvarat att samverkan sker i ganska liten utsträckning inom verksamheterna och att kunskap för fritidshemmet saknas hos en del av personalen på skolan (ibid.).
Genom att undersöka vilken förståelse fritidslärare och grundskollärare har gällande samverkansuppdraget och fritidshemmet kompletterande uppdrag kan undersökningen således inbringa en djupare uppfattning för hur uppdragen förstås i verksamheterna. För att skapa en innebörd av syftet utifrån nedanstående frågeställning, har en enkätstudie genomförts med yrkesverksamma fritids- och grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Enkäten bygger på frågor baserade i läroplanstexten avseende verksamheternas samverkansuppdrag och fritidshemmets kompletterande uppdrag.
Tidigare forskning, pedagogisk litteratur och styrdokument utgår likaså från liknande dokument som enkäten är uppbyggd på och berör vikten av samverkan och det kompletterande uppdraget.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och
fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska verksamhet.
1.2 Frågeställning
• Vilken förståelse har grund- och fritidslärare av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag?
1.3 Disposition
Dispositionen av examensarbetet börjar med en inledning där samhällsförändringar och problemformulering presenteras inom skolans organisatoriska verksamhet, samt studiens syfte och frågeställning. Därefter följer bakgrund med pedagogisk litteratur, styrdokument och tidigare forskning och vår teoretiska utgångspunkt. Sedan presenteras kapitlet för metoden där bland annat valet av metod, material och urval, genomförande och etiska aspekter redovisas. Resultatet och analysen följer därefter, där den empiriska data presenteras i två avsnitt utifrån den kvantitativa och kvalitativa ansatsen och som sedan analyseras utifrån den teoretiska utgångspunkten. Därefter följer diskussionen av studiens metod och resultat. Avslutningsvis presenteras slutsatsen av studien.
3
2. Bakgrund
Kapitlet består av styrdokument, pedagogisk litteratur och tidigare forskning. Vi har genomfört en databassökning för att finna relevant forskning inom området (se bilaga 1).
Informationen är samlad och riktar sig mot studiens syfte för en fördjupad förståelse från ett grund- och fritidslärarperspektiv om fritidshemmets kompletterande uppdrag och samverkansuppdraget. Avsnitten är uppdelade i tre delar där det första beskriver fritidshemmets historiska utveckling och yrkesutförande, i koppling till verksamhetens kompletterande uppdrag. Det andra avsnittet beskriver aspekten om samverkansuppdraget mellan skola och fritidshem. Det sista avsnittet beskriver tidigare forskning om de två verksamheterna och personalens yrkesprofessioner.
2.1 Fritidshemmets historiska utveckling och yrkesutförande
Fritidshemmet startade som en omsorgsverksamhet för elever efter skolan där de fick lära sig nödvändiga arbetsuppgifter inför det kommande vuxenlivet. På den tiden kallades fritidshem arbetsstugor. Som tidigare nämnts var ett av arbetsstugornas syfte att förbereda barnen inför vuxenlivet. Söderlund (2000) påtalar att hantverksarbete ansågs som en bra sysselsättning för det ändamålet. Vidare uppger Söderlund (2000) en annan anledning till att arbetsstugorna infördes. Det var för att förebygga den rådande ungdomskriminaliteten som var ett påtagligt problem under slutet av 1800-talet bland de sysslolösa barnen. Sedan dess har fritidsverksamheten utvecklats och utformats efter anpassningar för skolans verksamhet och är idag mer än bara barnomsorg på fritidsverksamheten. Fritidshemmet har sedan 2011 fått en närmare koppling till förskoleklassen och skolan efter att en ny skollag (2010:800) och ny läroplan (Lgr11) trätt i kraft.
År 2011 fick fritidshemmet ett eget kapitel (kapitel 14 i Lgr11) vilket hade utformats från fritidsverksamhet och därav ej berört undervisningen. Inte förrän i juli 2016 reviderades läroplanen (Lgr11). Det var även då fritidshemmet fick en helt egen läroplan där det kompletterande uppdraget tillfördes (Skolverket, rev 2019).
Utifrån den nya läroplanen presenteras fritidshemmets fullständiga syften samt så beskrivs det att verksamheten ska fungera som ett komplement för hela skolans organisatoriska verksamhet. Enligt den nya läroplanen ska fritidshemmet vara en plats där eleverna får möjlighet till rekreation och meningsfull fritid. Det ska vara en verksamhet som kompletterar förskoleklassen och skolan genom situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat lärande. Det handlar om att bland annat strukturera en verksamhet med hänsyn till elevers förutsättningar och behov. Eleverna ska få möjlighet att vara del av ett fritidshem som utgår från deras intressen och initiativ i planering av aktiviteter (Skolverket, 2019).
I Skolverkets allmänna råd för fritidshem (2014) ges en förklaring till hur det kompletterande uppdraget beskrivs i skollagen (2010:800). De tar upp att fritidshemmets uppdrag tydliggjorts i skollagen (2010:800) och har fått en närmare koppling till de obligatoriska skolformerna som skolväsendet vilar på. När personalen i de olika skolformerna planerar och genomför arbetet i den samlade verksamheten sägs det att
4 individens och gruppens behov bör finnas i åtanke. Att fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet har en samverkan sinsemellan uttalas också. En annan aspekt som tas upp gällande samverkan är vikten av att yrkesgrupperna har en inblick och förståelse för respektive verksamhets uppdrag. Avslutningsvis tas det upp att en stor andel av alla elever i förskoleklassen och årskurserna 1-3 är inskrivna i fritidshemmet idag. Det skapar således goda möjligheter för fritidshemmet att komplettera skolans verksamhet (Skolverket, 2014).
2.2 Aspekter gällande samverkansuppdraget
Enligt Hansen-Orwehag (2015) representerar fritidslärare och grundskollärare pedagogroller i två väldigt skilda dock ändå likasinnade pedagogiska kulturer och traditioner. Den mest uppenbara sammanlänkningen mellan de två skilda verksamheterna är deras gemensamma elever under hela skoldagen. Eleverna är en del av deras undervisning och därför bör de två verksamheterna se samverkan som en väsentlig del av arbetet de tillämpar. Vidare beskriver Hansen-Orwehag (2015) att om verksamheterna samarbetar genom att ha gemensamma teman som fokuspunkt på så vis kan elevernas lärande utvecklas. Med andra ord menar författaren (2015) att genom verksamheternas gemensamma teman får eleverna möjlighet till att undersöka och reflektera över sina lärandemål, sin individnivå och sina aktiviteter. Pihlgren (2015) och Hansen-Orwehag (2015) poängterar att fritidshemmet och skolan kan växla mellan praktiska och teoretiska arbetsuppgifter och aktiviteter. Där denna form av arbetssätt ger eleverna möjligheten av att uppleva ny kunskap.
Nordin (2013) skriver att fritidshemmet bör präglas av ett informellt lärande, där fritidsläraren har möjlighet att bidra med praktisk tillämpning. Författaren (ibid.) beskriver att det informella lärandet är ett lärande som inte är styrt och baserat på grundskollärarens planering. Vidare förklarar Nordin (ibid.) och Jensen (2011) att det informella lärandet är något som har fokus på det sociala lärandet och utgår framförallt från elevernas personliga intressen och nyfikenhet i ämnena. Hansen-Orwehag (2015) och Jensen (2011) påpekar att fritidsläraren bör ha ett relationsinriktat arbetssätt, där de fokuserar mer på naturliga situationer i vardagen.
Hansen-Orwehag (2015) beskriver att om fritidshemmet bör ha ett informellt lärande är det naturligt att skolan bör har ett formellt lärande. Hansen-Orwehag och Mårdsjö-Olsson (2011) definierar att i det formella lärandet styrs undervisningen av läroplaner, kursplaner samt från de grundskollärare i verksamheten som har avsikt att lära eleverna teoretiska kunskaper. Vidare menar författarna (2011) att med tanke på den mer styrda undervisningen benämns formellt lärande inte som frivilligt lärande utan som en förpliktelse som eleverna förväntas följa i skolan. Nordin (2013) och Hansen-Orwehag (2015) skriver att det formella lärandet är oftast inget en fritidslärare förhåller sig till i verksamheten. Däremot kan de eventuellt tillämpa det formella lärandet för att skapa en samsyn mellan de olika yrkesprofessionerna (Hansen-Orwhag, 2015; Nordin, 2013).
Författarna Hansen-Orwehag, (ibid.), Nordin (ibid.) och Pihlgren (2015) poängterar genom att fritidsläraren tillämpar dessa olika former av lärande och öppnas upp för
5 samsyn och det sker ett kompletteringsarbete mellan verksamheterna. Om fritidslärarna strävar efter detta arbetssätt får de möjligheten att reflektera över vad som kan förbättras eller kompletteras till verksamheterna utifall något skulle saknas i exempelvis undervisningen. Därav kan fritidsläraren erbjuda en grundlig samverkan.
Den pedagogiska litteraturen och styrdokumenten lyfter fram samverkan för elevers lärande genom ett nutida perspektiv på samarbete under den gemensamma skoldagen. I läroplanen (Skolverket 2019) står det att all personal bör arbeta utifrån samverkansuppdraget oavsett elevernas förutsättningar. Den pedagogiska litteraturen lyfter fram att det är av vikt att de två verksamheterna samverkar med varandra trots de olika undervisningsformerna och yrkesprofessionerna. Detta eftersom författarna anser att genom samarbete mellan verksamheterna kan elevernas lärande utvecklas och de får en möjlighet att växla mellan praktiska och teoretiska arbetsuppgifter och aktiviteter (Hansen-Orwehag 2015; Jensen 2011; Nordin 2013; Pihlgren 2015).
2.3 Tidigare forskning
Att fritidslärare1 anses vara underordnade och grundskollärare överordnade framkommer i flertalet studier. I en studie från 2001 redovisar Munkhammar (2001) att grundskollärare anser sig vara överordnade fritidslärare och förskollärare med anledning till att de har en läroplan att följa. Något som kan tilläggas är att fritidshemmet eller förskolan inte omfattades av läroplanen förrän 2011 (jfr Skolverket, 2011).
I Hansens (1999) studie framhölls att en stor del av fritidslärarna upplevde att samhället såg lärarens status som högre än fritidslärarens. Att fritidshemmet anses vara underordnat skolan återfinns även i Boström och Bergs (2018) studie. Fritidslärarna anser att mer resurser läggs på skolverksamheten på grund av dess obligatoriska reform och anses därmed vara viktigare där fritidslärarna i vissa fall måste försvara sin egen legitimitet.
I en rapport skriven av Calander (2001) ges en beskrivning och analys av hur fritidslärare under etableringsfasen av yrket (1965-79) resonerade kring sin yrkesfunktion och förhållandet till skolan och lärare. Redan år 1979 kom aspekten kring fritidshemmets funktion som komplement till skolan och hemmet på tal menar han. Fritidslärarna uttryckte att lärarnas yrkesfunktion var att ge ut teoretiska kunskaper och fritidslärarnas var att tillgodose praktiska tillämpningar. Fritidshemmet skulle sedan i samverkan med lärarna i ett arbetslag omsätta de teoretiska kunskaperna till praktisk inlärning. För att följa upp skolans teoretiska ämnen påtalas även under året 1979 att fritidslärarnas tillvägagångssätt för att omsätta lärandet praktiskt kunde ske i form av studiebesök och projektarbeten (ibid.). En annan aspekt hämtas från Munkhammars (2001) studie där grundskollärarnas syn på yrkesgruppernas ansvarsområden redovisas. Med utgångspunkt från studien framgår det att grundskollärarna anser sig vara ansvariga för elevernas kunskapsinlärning och det formella lärandet. Fritidslärare och förskollärares ansvarsområde anses av grundskollärarna vara arbetet med elevernas sociala utveckling.
1 Trots att författare i tidigare forskning använder termen ”Fritidspedagog” kommer det förekomma en konsekvent användning av den aktuella yrkesbenämningen för år 2020; ”Fritidslärare” i studien.
6
Boström och Berg (2018) uppger i deras studie att fritidslärarna prioriterar elevernas informella lärande och uppgifter som rör socialiseringsprocesser högre än det formella lärandet utifrån styrdokument. Liknande resultat återfinns i Perselli och Hörnells (2019) studie där fritidslärarna uppger att aktiviteterna som erbjuds på fritidshemmet är utformade utifrån barnens intressen och fria valmöjligheter att delta i aktiviteter. Skolan uppfattas av fritidslärarna vara mer formell och styrd till teoretiska tillämpningar. Att verksamheterna erbjuder olika typer av inlärningsmetoder och kunskaper skapar därmed en komplettering mellan verksamheterna menar de. För att återkomma till Boström och Berg (2018) uppfattar fritidslärarna att fritidshemmet följer upp och utformar aktiviteter utifrån de teman skolan arbetar med och skapar en komplettering mellan verksamheterna på så sätt.
I Hansens (1999) studie menar fritidslärarna sig ha en mer övergripande helhetssyn på barnen tillskillnad från lärarna. Fritidslärarna anser att lärarna är mer inriktade på det intellektuella, dock ser både yrkesgrupperna barns utveckling som ett gemensamt kunskapsområde. Lärarnas beskrivning av fritidslärarnas profession är att det omfattas av praktiskt-estetiska ämnen, icke lektionsbaserade aktiviteter och omsorgsarbete. Lärarnas beskrivning av fritidslärarnas arbetsuppgift när de är verksamma i skolundervisningen är att de tillgodoser eleverna praktiska tillämpningar av lärarens teoriundervisning.
Andersson (2013) redovisar i sin studie att lärare i fritidshemmet uppfattar sig ha en mer underordnad position gentemot lärarna. Det gäller i synnerhet i de fall där informanterna från fritidshemmet arbetar i skolan under förmiddagen. Fritidslärarnas medverkan i skolarbetet anses ha skilda konsekvenser där deras medverkan i vissa fall kan leda till en förstärkning av deras yrkesroll och yrkesidentitet och i andra fall en försvagning av denna.
Vidare ses fritidslärarnas medverkan under skoldagen som ett väsentligt komplement till skolans arbete. I och med detta framgår fritidslärarnas kunskaper och kompetenser som viktiga för att kunna tillämpa en helhetssyn på elevernas lärande och utveckling. Även i Perselli och Hörnells (2019) studie görs en problematisering av lärarna i fritidshemmets tjänstgöring i skolan. Fritidslärarna upplever därmed en frustration av att arbeta som resurs i klass då planeringstiden för fritidshemmets verksamhet blir lidande. Enligt informanterna från fritidshemmet bidrar det till att arbetet med det kompletterande uppdraget försvåras.
I Calanders (1999) studie framgår i mötet mellan lärare från fritidshemmet och övrig skolpersonal anpassar sig fritidslärare ofta till skolpedagogiken och dess krav. Det leder i sin tur till att lärarna från fritidshemmets arbetsformer och kunskaper inte tas tillvara.
Som följd av resultatet i studien anser han att skolan och fritidshemmet bör vara två separerade verksamheter. Anledningen till det är svårigheten att fastställa hur fritidslärarnas kompetenser kan tas tillvara på i skolan. Om verksamheterna skola och fritidshem skiljs åt skulle samarbetet fungera bättre eftersom gränsen mellan yrkeskategorierna skulle bli tydligare menar han. I Söderlunds (2000) studie framkommer istället en mer positiv bild av samverkan mellan skola och fritidshem. Verksamheten i
7 hennes studie har som mål att ta tillvara respektive yrkesgrupp kunskaper för att skapa ett socialt nätverk sinsemellan varandra där de yrkesverksamma samverkar i mötet med barnen.
I Calanders (1997) studie diskuteras lärarna från fritidshemmets intrång i klassrummet.
Det framgår att informanterna från fritidshemmet upplever att lärarna har makten att besluta om klassrummet får användas av barnen under fritidshemsvistelsen. Lärarna tycks ha samma bild där de upplever en rädsla av att förlora kampen över klassrummet om eleverna vistas i deras lokaler efter skoltid. I och med detta kan paralleller dras till Hansens (1999) studie där hon utifrån från sin observation redovisar hur lärarna och fritidslärarna nyttjade varandras lokaler. Det framgår att yrkesgrupperna markerade sitt revir för de lokaler som de ansåg vara ”deras”, dock kunde det förekomma att verksamheterna delade gemensamma lokaler i vissa situationer.
Den tidigare forskningen har i Munkhammars (2001) studie lyft fram att lärare anser sig vara överordnade i skolan. I annan tidigare forskning har de lyfts fram att fritidslärarna upplever sig vara underordnande grundskollärarna (Andersson, 2013; Boström & Berg 2018; Hansen, 1999). Att fritidslärarna anser sig vara underordnade är något som kommer fördjupas i vår studie och om det har någon innebörd för hur samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag kan förstås. Vidare togs det upp hur fritidslärare och grundskollärare resonerade kring sin egen och den andras yrkesprofession och arbetsutförande (Boström & Berg, 2018; Calander, 2001; Hansen, 1999; Perselli &
Hörnell, 2019). Vi kommer i vår studie fördjupa den tidigare forskningens resonemang kring yrkesgruppernas profession och arbetsutförande utifrån professionsteori. Det kommer även synliggöras hur de två uppdragen utifrån policy, formar grundskollärarna och fritidslärarna som i sin tur formar uppdragen i verksamheten.
8
3. Teoretisk utgångspunkt
3.1 Policy enactment och professionsteori
För att undersöka hur grund- och fritidslärare förstår och förhåller sig till samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag har vi valt att använda oss av policy enactment-teori som teoretisk utgångspunkt. Policy encatment-teori handlar om hur policy uppfattas av dem som arbetar i och med skolan. I vår studie utgår policy enactment från en läroplanstext angående verksamheternas uppdrag. Vidare kan individerna inta olika roller inom den verksamhet de är verksamma i där deras handlingar och interaktioner blir förutsättningar för policy enactment. Teorin ger oss således möjligheten att analysera relationen mellan policy och praktik och hur policy kan placeras i skolkontexten (Ball m.fl., 2012). I vår studie handlar det om att förstå relationen mellan yrkesgrupperna fritidslärare och grundskollärare i förhållande till deras förståelse av policyn kring de två uppdragen i verksamheten. Med andra ord om hur grund- och fritidslärare arbetar med och utifrån läroplanen, samt delvis transformerar den.
En annan teori som brukas är professionsteorier vilket bygger på att finna ny kunskap kring mötet mellan policy, profession och praktik. Huvudfokus i denna teori är att se skilda professioner som samverkar i ett gemensamt system (Abbott, 1988).
Utgångspunkten för vår studie blir därmed att studera samband mellan yrkesgrupperna, deras profession och arbetsutförande vilket överenskommer med Abbotts (1988) beskrivning av professionsteori. Denna teori skapar möjlighet att få en uppfattning om de två berörda yrkesgruppernas professions uppfattning och hur de tar del eller inte tar del av ett gemensamt system. I vår studie ses skolan och fritidshemmet och läroplansuppdragen som det gemensamma systemet. Med andra ord kommer vi synliggöra deras gemensamma förståelse av läroplansuppdragen.
9
4. Metod
4.1 Metodval
Metodvalet avseende datainsamling för studien utgjordes en enkätundersökning som innefattar användning av både kvantitativ och kvalitativ metod. Genom att använda de öppna frågorna från den kvalitativa ansatsen i studien finns möjlighet att få en djupare förståelse och det blir i vårt fall lättare att förstå yrkesgruppernas gemensamma förståelse av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag (Jfr Bryman, 2011). Ett annat skäl för studiens metodval är att enkäter är lätt tillgängliga för informanter och billiga i kostnad att använda för forskare (ibid.). Det stämmer framförallt eftersom denna enkät publicerades online och fanns tillgänglig via länk.
Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska verksamhet. Valet av påståenden och frågor i enkätundersökningen är valda utifrån läroplanen (Lgr11) och är särskilt utvalda utifrån syftet med studien.
Anledning till valet är för att se skillnader och likheter i förståelse för de två uppdragen i ett försök att urskilja ställningstaganden och olika förståelser i en gemensam kontext mellan yrkesgrupperna. Utifrån undersökningsmaterialet kan inte en slutgiltig förståelse fastslås hos grundskollärare och fritidslärare i hela Sverige då ytterligare forskning krävs för att med säkerhet fastställa en förståelse. Dock undersöker studien två utvalda uppdrag som finns skrivet i den nationella läroplanen (Lgr11) vilket ger den en viss räckvidd för andra skolor och fritidshem i Sverige.
Gällande utformandet av enkäten var det av vikt att de frågor som ställdes skulle vara tydligt formulerade till informanterna. Även hänvisningen till hur informanterna ombads att svara på frågorna tydliggjordes. Enkäten delades in under separata avsnitt med en redogörelse för vad respektive avsnitt behandlar och hur dessa utformats vilket kommer att tas upp härnäst. Det första avsnittet efterfrågar informanternas bakgrund gällande vilken yrkesgrupp och skola de är verksamma i. Det andra avsnittet är utformat med slutna frågor med påståenden som rör informanternas åsikter kring yrkesgruppernas samverkan i verksamheten. Svarsalternativen för dessa frågor är utformade med hjälp av en likertskala som mäter informanternas ställningstaganden till frågorna (jfr Bryman, 2011).
Att skilja på öppna och slutna frågor i enkätundersökningar påtalar Bryman (2011) och Trost (2012) som en viktigt del i presentationen av enkäter. Denna rekommendation togs i beaktande i utformningen av enkäten. Det tredje och sista avsnittet består av öppna frågor. I frågorna fick informanterna tillfälle att skriva längre exempel vilket gav dem större möjlighet att lämna utförliga svar.
Enkätundersökningen omfattas dels av slutna frågor vilket är typiskt för kvantitativ metod och dels av öppna frågor som typiskt inom i kvalitativ metod. Det innebär således att studien har ansatser från både kvalitativ och kvantitativ metod och ses som en
10 flermetodsforskning (jfr Bryman, 2011). Andra identifikationer på att studien omfattas av flermetodsforskning är att den insamlade empiriska data har analyserats och kombinerats med hjälp av olika strategier (ibid.). Enkätundersökningen omfattas av flermetodsforskning eftersom vi också ville se vilken grad som samverkan eventuellt fungerar i verksamheterna från den kvantitativa metoden. Om det var så att resultatet visade tecken på att samverkan inte uppfattas i hög grad så kan den kvalitativa eventuellt förklara varför det finns brister eller vad för lösningar informanterna har. Genom flermetodsforskning kan vi bestyrka de olika delarna med varandra och det har givit undersökningen en möjlighet att även pröva metoderna mot varandra och tidigare forskning.
4.2 Material & urval
Enkäten skickades ut till två kommuner, en stor och liten kommun i Mellansverige där yrkesgrupperna fritidslärare och grundskollärare valdes ut som informanter. Enkäten skickades ut med hjälp av Lärarförbundet i respektive kommun. Lärarförbundet är en facklig organisation för lärare runt om i Sverige. Förbundet i de två utvalda kommunerna skickade enkäten till deras inskrivna fritids- och grundskollärare genom ett mejlregister för yrkesverksamma lärare. Sammanlagt skickades enkäten ut till totalt 75 personer.
Denna typ av tillvägagångssätt har delvis kopplingar till ett så kallat bekvämlighetsurval (jfr Bryman, 2011). Därmed kännetecknas studien som ett icke-sannolikhetsurval eftersom alla inom skolorna i Sverige inte fått möjlighet att delta, utan endast valda yrkesprofessioner i kommunerna som är medlemmar i den fackliga organisationen Lärarförbundet. Eftersom enkäten skickades till okända grundskollärare och fritidslärare i kommunerna kunde inte urvalet informanter påverkas. Däremot det synsätt vi hade gällande valet av informanterna för studien var att individerna som valdes ut skulle ha relevans till syfte och frågeställning. Att två yrkesgrupper valdes ut för studien var ett medvetet val då vi ville få fram en variation gällande yrkesgruppernas gemensamma förståelse av de två uppdragen i frågeställningen. För att få syn på yrkesgruppernas förståelse av de utvalda läroplansuppdragen vände vi oss till Lärarförbundet eftersom de har ett uppdaterat medlemsregister av olika lärarprofessioner. Efter dialog med den fackliga organisationen gavs möjlighet att specificera vilka yrkesgrupper vi ville undersöka vilket resulterade i att vi kunde nå ut till de informanter som ansågs vara relevanta för vår studie.
Utifrån de två kommunerna i Mellansverige blev det totala antalet informanter som slutligen kom att ingå i undersökningen 34 personer, det vill säga de som besvarade enkätstudien. Det innebar att svarsfrekvensen blev 45 procent av utskick till 75 personer.
Alla de insamlade svaren ansågs vara av vikt för undersökningen och gick att analysera med teorierna. Genom att alla svaren gick att använda för undersökningen blev det inte något internt bortfall i varken de slutna eller öppna frågorna. Av 34 informanter var det 20 som hade en anställning som Fritidslärare2 och 14 informanter hade en anställning som
2 Vid utformning av enkäten användes begreppet ”Fritidspedagog/lärare i fritidshem”, dock kommer den mer aktuella yrkesbenämningen ”Fritidslärare” användas i resterande delar av studien.
11 Grundskollärare3. När informanterna fick besvara enkäten fick de fylla i vilken skola de arbetade på. Det skapade möjligheten att få en geografisk överblick var informanterna arbetade inom de utvalda kommunerna.
4.3 Genomförande
Innan enkäten utformats hade det redan tagits beslut om att den skulle publiceras online istället för det traditionella pappersformatet. Detta besluts togs i enlighet med det Bryman (2011) skriver, att genom ett användande av webbplatser finns det en större chans att nå ut till fler informanter inom de kategorier som önskas. Onlineenkäten skapades via Google Formulär för att på mer effektivt sätt kunna sprida länken genom informationsbrevet (se bilaga) som mejlades ut.
Utformningen av enkäten skedde via Google Formulär vilket erbjuder olika mallar inom enkätdesign. Skapandet av en egen enkät via webbplatsen är lätt åtkomligt för alla med internet och den erbjuder massor av möjligheter till både slutna och öppna frågor. Därför var valet av webbplatsen medvetet för vår studie, då detta underlättar skapandet av den valda metoden och att den finns tillgänglig på exempelvis telefoner och datorer för både forskare och informanter.
Vid insamling av empirin skiljdes den kvantitativa och kvalitativa metoden. Genom att använda Google Formulär kunde resultatet delvis sammanställas automatiskt i ett dokument i takt med att enkäten besvarades. De slutna frågorna sammanställdes i beskrivande diagram för att kunna visa antalet informanter i varje svarsalternativ. Det har utöver det även skett manuella beräkningar av varje slutet påstående och svar utifrån båda yrkesgrupperna för att säkerställa att hemsidan sammanställt resultatet korrekt. De slutna frågornas sammanställning i diagram underlättade redogörelsen av resultatet i tillhörande avsnitt.
Vid insamlingen av det kvalitativa materialet har varje öppen fråga sorterats var för sig i tre separata dokument för att kunna se svarens helhet. Genom att fördela frågorna i separata dokument underlättades vår procedur att hitta samband mellan svaren och teori.
För varje fråga fick en informant en egen kolumn med ett nummer mellan 1-34, där presenterades även informantens yrkesgrupp. Det underlättade proceduren eftersom frågorna blev separerade och vi kunde exempelvis jämföra en informants svar mellan två frågor för att se skillnader eller likheter. Det möjliggjorde även att vi kunde jämföra yrkesgruppernas svar gentemot varandra. För att hitta, samt hålla svaren i olika kategorier användes tre färgpennor. Varje färg hade en egen betydelse för varje fråga. När svaren färgkodats på papper sorterades informanternas svar in tematiskt i kategorier med tillhörande rubrik i relation till studiens syfte, teoretiska utgångspunkt och frågeställning.
I varje kategorisering av de öppna frågorna lyfts ett eller två citat4 ut som förklarade
3 Vid utformning av enkäten användes begreppet ”Grundskolelärare (F-3)/lärare i F-3”, dock kommer den mer aktuella yrkesbenämningen ”Grundskolelärare” användas i resterande delar av studien.
4 Ett av de kvalitativa kategoriserade svaren har korrigerats språkligt genom att rätta ett ords stavfel för att underlätta läsning av citatet i resultatdelen (5.2.3; #11).
12 kategorin och det visade även informanternas svar tydligare. Vid kategorisering av svaren i studien gjordes en separat analysdel efter resultatdelen för att kunna koppla till den teoretiska utgångspunkten. Det gjordes för att hjälpa läsaren genom texten eftersom svaren presenteras först och sedan deras koppling till teorin.
4.4 Etiska överväganden
Enkätstudien är semianonym vilket innebär att informanterna inte behöver lämna någon personlig information om sig själv utöver platsen de arbetar på. Den geografiska överblicken av de insamlade arbetsplatserna från informanterna är dock inget som används för undersökningens syfte. Överblicken användes för att försöka säkerställa att samma informanter inte besvarade enkäten flera gånger, samt för att se en eventuell geografisk spridning av informanterna. Därav kan det ej konstateras att enkäten är helt anonym trots att alla svar anonymiserats vid sammanställning av resultatet. Informationen som samlats in kommer hanteras på ett sätt som gör att obehöriga inte får tillgång till informationen enligt konfidalitetskravet. Genom att insamlingen och sammanställningen förblir anonym kan informationen ej användas på ett negativt tillvägagångssätt och informanterna tar inte skada av dess hantering (jfr Bryman, 2011).
Vid utskick av informationsbrev bifogades länken till enkäten i brevet. I brevet beskrevs vilka vi som författare för undersökningen var, om vilket ämne enkäten behandlade och varför svar uppskattades. Detta informationsbrev strukturerades utifrån samtliga etiska aspekter och forskningsetik från Bryman (2011) och Vetenskapsrådet (2017). I början av enkäten har även informanterna fått ta del av all ett mindre informationsstycke om vad studien handlar om och delvis om vad syftet med studien är. Däremot har inte syftet konkret skrivits ut i textform eftersom det eventuellt kan påverka informanternas svar (Jfr Bryman 2011; Trost 2015). Genom att meddela informanterna syftet och underrätta att de kommer anonymiseras genom enkätstudien följs informationskravet utifrån etiska principer av Bryman (2011) och forskningsetik från Vetenskapsrådet (2017).
För att följa samtyckeskravet utifrån Bryman (2011) var det helt frivilligt för informanterna att deltaga i den utskickade enkäten. Däremot benämndes det i informationen att all form deltagande uppskattades. För att säkerställa informanternas godkännande av deltagande samt insamling av data, fanns ett obligatoriskt alternativ i början på enkäten som förtydligade deras medgivande innan de gick vidare. Detta alternativ innehöll en förklaring till informantens samtycke och anonymitet, samt att svaren endast skall användas för undersökningen i enlighet med Brymans (2011) förklaring av nyttjandekravet. Genom att informanterna godkände alternativet förtydligades även att vi som författare är ansvariga om hur materialet brukas och lagras baserat på dataskyddsförordningen (GDPR) från Datainspektionen (2016).
13
4.5 Validitet och reliabilitet
Enligt Bryman (2011) kan begreppet validitet förstås som två skilda aspekter vilket kännetecknar studiers trovärdighet (intern validitet) och överförbarhet (extern validitet).
För att en studie ska uppnå hög validitet är det viktigt att undersökningens syfte finns i åtanke menar han. Enkätfrågorna i vår studie utformades utifrån undersökningens syfte och läroplanstexten gällande samverkansuppdraget och kompletteringsuppdraget. Det bidrar till att studien kan kopplas till en hög grad av validitet (jfr, ibid.). Det fanns dock en medvetenhet hos oss att studien inte omfattar alla delar från läroplanen gällande samverkan och komplettering. Därmed är studien inte heltäckande för styrdokumentens hela uppdrag. För att återkomma till begreppet intern validitet eller trovärdighet som det också kan kallas, ges en innebörd av att studien kan påverkas av utifrån yttre faktorer exempelvis ojämnt fördelad population av informanter (jfr, ibid.). En yttre faktor är således svår att påverka, vilket kommer förklaras ytterligare i metoddiskussionen.
I metoden från undersökningen redovisades att studien har både kvantitativa och kvalitativa ansatser i form av öppna och slutna frågor liksom i bearbetningen av studiens resultat och analys. I enlighet med detta skriver Bryman (2011) att det finns fördelar med att använda sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. En fördel är att användandet av de två metoderna ger en mer överskådlig bild av de områden som studerats. En annan anledning är att studien får en större trovärdighet då resultatet blir mer sammanhängande förklarar Bryman (ibid.). Valet av att enkäten skulle innehålla både öppna och slutna frågor anses ha gynnat undersökningen då det möjliggjort att resultatet kunnat förstås på två olika sätt utifrån de olika metoderna. De slutna frågorna har i sin tur synliggjort i vilken grad yrkesgrupperna anser att de samverkar med varandra samt vilken inblick de har i respektive verksamhet. I de öppna frågorna gavs istället informanterna möjlighet att skriva mer utförligt, motiverande och med argumenterade svar. Därmed har de slutna frågorna gett oss en bakgrund som sedan fördjupats i de öppna frågorna. Att tillämpa både kvantitativa och kvalitativa metoder kan anses ha gett en större förståelse för undersökningen syfte och frågeställning vilket i sin tur skapar möjlighet att stärka studiens trovärdighet och validitet.
Bryman (2011) ger en förklaring av begreppet extern validitet som handlar om sannolikheten av att studier påvisar samma resultat. Att enkäten skickades ut till två kommuner i Mellansverige kan vara en faktor som kan påverka den studiens externa validitet. Vi är därmed medvetna om att resultatet kan se annorlunda ut i andra kommuner och regioner i Sverige. Däremot var det endast Lärarförbundets fackliga fritidslärare och grundskollärare som efterfrågas i undersökningen. Det kan ses som en begränsning då inte det inte omfattar alla fritids- och grundskollärare utan endast medlemmar i förbundet för respektive kommun. Samtidigt fanns det ingen begränsning för kommunala, privata eller friskolor. Studien kan således generaliseras utifrån samma yrkesgrupper som vi inkluderat och ingen begränsning för privata eller kommunala skolor vilket stärker den externa validiteten.
14 Den sista aspekten som kommer behandlas i detta avsnitt är reliabilitet. Denna aspekt innebär att en studies resultat ska kunna upprepas och påvisa samma resultat i en annan undersökning för att uppnå en hög reliabilitet menar Bryman (2011). I linje med detta redovisas vilka tillvägagångssätt och metoder som använts i studien samt de frågor som ställdes enkäten vilket återfinns i avsnittet om studiens genomförande5. Om ett liknande tillvägagångsätt används i ytterligare studier finns möjligheten att få likande resultat. Det går dock inte att fastställa att resultatet blir detsamma i andra studier med tanke på att informanter har olika erfarenheter och förståelser av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag.
5 Se avsnitt ”4.3 Genomförande” för en detaljerad procedursammanfattning.
15
5. Resultat
Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i separata avsnitt utifrån den kvantitativa eller kvalitativa ansatsen med koppling till studiens syfte, frågeställning samt teoretiska utgångspunkt. Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska verksamhet. Frågeställningen som ska besvaras i studien är: Vilken förståelse har grund- och fritidslärare av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag?
I det första avsnittet kommer de slutna frågorna presenteras. Sammanställningen kommer bestå av svar från båda yrkesgrupperna gemensamt och deras ställningstaganden till de utvalda påståendena. I det andra avsnittet redogörs sammanställningen utifrån de öppna frågorna i den kvalitativa ansatsen. Materialet från informanterna har kategoriserats utifrån teman som särskiljs i olika underrubriker.
Det totala antalet informanter för studien var 34. Av antalet svarande informanter var 20 fritidslärare och 14 grundskollärare. Uppdelningen av det sammanställda resultatet kommer att återkomma i nästkommande diskussionskapitel.
5.1 Yrkesgruppernas samverkan i siffror
Genom att ställa informanterna inför slutna frågor om deras verksamhet och hur de ser på den finns det en möjlighet att få en uppfattning om vad för förståelse de har om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag. Informanterna fick ta ställning till fyra slutna frågor med hjälp av fyra olika svarsalternativ med hjälp av en likertskala.
Det första påståendet som informanterna fick ta ställning till var ”Fritidspedagogerna i min verksamhet samverkar mellan skolan och fritidshem”. Större delen av informanterna (n=16)6 instämde delvis i att fritidspedagogerna i deras verksamhet samverkade mellan de två verksamheterna. Den näst största delen av informanterna (n=15) hade svarat att de instämde helt till påståendet och det fanns en tydlig minoritet (n=3) som instämde med viss tvekan till påståendet. Det tyder på att en märkbar majoritet av informanterna anser att fritidslärarna på berörda verksamheter samverkar mellan skola och fritidshem.
Nästkommande påstående i enkätundersökningen som informanterna fick besvara var
”Lärarna i F-3 i min verksamhet samverkar mellan fritidshem och skola”. En majoritet (n=16) av informanterna har svarat att de instämmer delvis, det vill säga inte helt och hållet till påståendet. Minoriteten av informanterna (n=4) har valt alternativet att de inte alls instämmer till påståendet och anser att grundskollärarna inte samverkar. Två av svarsalternativen, instämmer helt och instämmer med viss tvekan hade likgiltigt antal med informanter (n=7). Påståendet har en mer spritt ställningstagande kring alternativen, trots
6 Betydelse: (n=16) är en förklaring av antal informanter av 34 som valt ett alternativet som presenteras.
Numret ”(n=x)” kommer framgå i resterande delar av den kvantitativa resultatdelen.
16 detta har majoriteten av informanterna instämt delvis i att grundskollärarna har samverkar mellan fritidshem och skola.
Den tredje frågan är formulerad om svarande informant anser att grundskollärare har inblick i fritidshemmets verksamhet och lyder ”Anser du att lärarna i F-3 har inblick i fritidshemmets verksamhet?”. Den minsta gruppen informanter (n=3) instämde inte alls till frågan, medan två grupper informanter med lika många i varje (n=5) instämde antingen helt eller med viss tvekan. Däremot har en märkbar majoritet (n=21) informanter svarat att de delvis instämmer till frågan om grundskollärarens inblick. Det tyder på att en övervägande del av 34 svarande informanter anser att grundskollärare på de berörda yrkesverksamheterna har en inblick i fritidshemmets verksamhet.
Sista frågan av enkäten undersöker informanternas ställningstagande till fritidslärarnas inblick i skolans verksamhet på den arbetsplats de befinner sig på och var följande ”Anser du att fritidspedagogerna har inblick i skolans verksamhet?”. Denna fråga var där alla informanter mer eller mindre anser att fritidslärare har en inblick i skolans verksamhet.
Informanterna har svarat instämmer helt (n=11), instämmer delvis (n=20) och instämmer med viss tvekan (n=3). Den insamlade empirin visar tydligt att en märkbart stor del av alla informanter anser att fritidslärare har en inblick i skolan.
Sammanfattningsvis visar informanterna i de slutna frågorna att fritidslärarna som också är något fler än grundskollärare i studien, i högre grad samverkar mellan de båda verksamheterna i jämförelse med grundskollärarna. De insamlade svaren presenterar även informanternas inblick i de berörda verksamheterna. Yrkesgruppernas inblick i verksamheterna presenteras som mer jämbördig till skillnad från samverkan mellan verksamheterna. Dock kan dessa sammanställningar inte tydliggöra informanternas förståelse till fullo kring fritidshemmets kompletterande uppdrag. Den skattning som yrkesgrupperna fått göra pekar inledningsvis på att samverkansuppdraget inte är helt självklar i verksamheten.
17
5.2 Yrkesgrupperna och läroplansuppdragen
De öppna frågorna erbjöd informanterna att besvara med egna ord och exempel, vilket gav en möjlighet att få en uppfattning om vad för förståelse de har av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag.
Resultatet av de öppna frågorna presenteras tematiskt utifrån syfte, frågeställning och den teoretiska utgångspunkten för studien. Studiens kvalitativa resultat redovisas utifrån tre följande kategorier: Yrkesgrupperna organiserar arbetet för att rikta den till elevers förutsättningar, Yrkesgrupperna representerar formellt respektive informellt lärande och Ouppnådda ideal hos yrkesgrupperna om läroplansuppdragen
5.2.1 Yrkesgrupperna organiserar arbetet för att rikta den till elevers förutsättningar
Denna kategori innebär att fritidsläraren arbetar utifrån fritidshemmets kompletterande uppdrag eftersom hen stöttar och avlastar läraren i klassrummet. Det ger möjlighet till att båda yrkesgrupperna skapar förutsättningar till samverkan, genom att ta till vara varandras sätt att lära ut och bemöta eleverna utifrån deras personliga förutsättningar. Två av informanternas svar har valts ut för att tydliggöra denna innebörd som fastställs.
Vi har en helhetssyn kring eleverna, från att de kommer på morgonen till att de går hem.
Vi samarbetar kring elevsyn, kunskaper, elevhälsa och sociala kunskaper. Vi har en fritidspedagog kopplad till varje klass vilket gör att vi kan bygga vidare på undervisningen i skolan även under fritidstid. - #11: Grundskollärare.
Fritidslärare spenderar mycket tid i klass vilket gör att vi automatiskt samverkar med läraren i klassrummet och hjälper med uppgifter. Vid speciella temadagar såsom pyssel, läsdagar mm kan läraren gå in i fritidshemmets verksamhet och vara delaktig /.../ - #16:
Fritidslärare.
Trots att en större del av informanterna anser att yrkesgrupperna samarbetar på detta sätt under den gemensamma skoldagen visar resultatet på att ett fåtal informanter har en negativ erfarenhet av samarbete. Dessa informanter anser att samarbetet mellan yrkesgrupperna ändå kan brista. En del av fritidslärarna har en erfarenhet av att grundskollärare ej vill ”kliva in” på fritids eftersom deras planering på eftermiddagarna är viktigare än arbetet på fritidstid. Dessa informanter skriver att grundskollärare endast ser fritids som “barnomsorg”. Det innebär att fåtalet informanter redovisar att yrkesgrupperna ser sitt eget uppdrag som viktigare än samverkansuppdraget mellan verksamheterna i det organiserade arbetet för elevernas förutsättningar.
18 5.2.2 Yrkesgrupperna representerar formellt respektive informellt lärande Denna kategori innebär att de båda yrkesgrupperna poängterar vikten av att kombinera olika sätt att lära ut kunskap. Det ger då eleverna möjlighet att visa sina förmågor på olika sätt i de skilda verksamheterna skriver informanterna. I tillägg till det skriver flertalet informanter att fritidshemmet har möjlighet att erbjuda praktiskt kunskap utifrån ett informellt lärande. I skolan däremot lyfts det att grundskollärare arbetar mer teoretiskt vilket ger eleverna möjlighet att inhämta kunskaper utifrån ett formellt lärande. Kategorin ger således en betydelse av att yrkesgrupperna har förståelse av att verksamheterna gynnas av att komplettera och samverka mellan varandra med hänsyn till elevernas lärande och utveckling. Citaten nedan ger en innebörd av att fritidslärarna och grundskollärare har ett gemensamt synsätt gällande denna aspekt.
/.../Jag ser gärna att man nyttjar varandras kompetenser i verksamheten. Om jag tex arbetar med volym i matematik så arbetar jag som lärare teoretiskt i klassrummet och fritidspedagogen gör det mer praktiskt. Det är ett sätt att komplettera varandra där eleverna får möjlighet att visa sina förmågor på olika sätt. - #11, Grundskollärare
I och med att vi fritidspedagoger är med barnen hela dagen och har inblick i skolan så kan vi definitivt komplettera skoldagen fast kanske på ett mer kreativt vis. Har eleverna exempelvis arbetat med vikingatiden i skolan så kan vi på fritids bygga en vikingaby i minecraft osv. - #3, Fritidslärare
5.2.3 Ouppnådda ideal hos yrkesgrupperna om läroplansuppdragen
Denna kategori innebär att både fritidslärare och grundskollärare har eftersträvansvärda ideal kring vikten av ett gemensamt förhållningssätt om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag. Idealen har valts ut utifrån de mest utmärkande förhållningssätten hos informanterna och presenteras i två underkategorier.
Ideal från tidigare yrkeserfarenheter
I denna underkategori ges en betydelse av informantens tidigare erfarenhet och förhållningssätt gällande yrkesgruppernas arbetsutförande med koppling till de två uppdragen. Den tidigare erfarenheten ser informanten som ett ideal att förhålla sig efter då det gynnar både personalgruppen samt arbetsmiljön på verksamheterna. Detta förhållningssätt innebär att yrkesgrupperna ses som jämbördiga där vikten av samverkan och komplement mellan verksamheterna var en betydelsefull erfarenhet.
Det vore ju drömmen! På ett fritids på en mindre ort där jag hade min praktik hade de skolfritids inlagt i grundschemat, det som nu kallas samlad skoldag antar jag. Klassläraren hade halva klassen i klassrummet och fritidshemsläraren hade halva gänget och bedrev fritidsverksamhet belagd under skoldagen, oftast ihopkopplat i teman. Det gynnade samtliga och arbetsmiljön var riktigt bra! Där fanns det inget ifrågasättande och inte heller ett vi och dom utan där arbetade man tillsammans under hela skoldagen. - #1, Fritidslärare
19 Visionen om en varierad undervisningsmiljö
I denna underkategori lyfts vikten av att de två yrkesgrupperna har en gemensam syn på förhållningssättet om vikten av de två läroplansuppdragen utifrån deras yrkesprofessioner. Därmed tänker de sig att en gemensam betydelse för hur eleverna kan gynnas av att verksamheterna erbjuder olika typer av undervisningsmiljöer.
Ja, det tycker jag då fritids och skolan har olika arbetsformer vilket gör att de ser t.ex. vad eleven behöver i de olika verksamheterna, något som de kanske saknar i den ena kan den ta igen i den andra eller göra mer av där. Erfarenheter från det som fungerar bra är viktigt att ta med till den andra verksamheten och det kan vi göra tack vare att vi går in i varandra verksamheter och kan stötta varandra för elevernas lärandes skull. - #23, Fritidslärare.
Ja absolut. På fritids är eleverna i en mycket mer avslappnad miljö och det passar många bättre. Eftersom fritidspedagogen och läraren ges tid att samverka/vara i varandras verksamheter så skapas både förståelse och insikt som i sin tur genererar kunskapsutveckling hos eleverna. Arbetet blir också mycket roligare. - #15, Grundskollärare.
20
6. Analys
I detta avsnitt kommer de utvalda kategorierna från resultatdelen analyseras med koppling till den teoretiska utgångspunkten. Inledningsvis kommer det kvantitativa resultatet analyseras. Något som bör has i åtanke är att den teoretiska utgångspunkten för studien är mest lämpad för det kvalitativa resultatet och kommer analyseras i viss mån till det kvantitativa resultatet. Fortsättningsvis kommer det kvalitativa resultatet analyseras utifrån de tidigare presenterade kategorierna. I kategori ett till tre redovisas innebörder om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag. Där uppdragen iscensätts utifrån policy enactment och professionsteori, där erfarenheter även pekar på problem. De nämnda kategorierna i resultatet som ger läroplanens uppdrag en innebörd är följande: Yrkesgrupperna organiserar arbetet för att rikta den till elevers förutsättningar, Yrkesgrupperna representerar formellt respektive informellt lärande och Ouppnådda ideal hos yrkesgrupperna om läroplansuppdragen.
I den teoretiska utgångspunkten om professionsteori togs det upp att de berörda yrkesgrupperna omfattas av läroplansuppdragen där verksamheterna är del av ett gemensamt system. I det kvantitativa resultatet framgår det däremot enligt informanterna att fritidslärarna i jämförelse med grundskolelärarna samverkar mellan verksamheterna i högre grad. Vidare visar resultatet att det inte finns någon större skillnad avseende inblicken mellan verksamheterna enligt informanterna. För att återkoppla till begreppet professionsteori tyder detta på att fritidslärarna till skillnad från grundskollärare arbetar i något högre grad med att uppnå ett gemensamt system mellan verksamheterna. Med andra ord har fritidslärarna en något djupare förståelse för samverkan- och kompletteringsuppdraget utifrån läroplanstexten i anknytning till professionsteori.
6.1 Yrkesgrupperna organiserar arbetet för att rikta den till elevers förutsättningar
I den första kvalitativa kategorin ges en förklaring av yrkesgruppernas relation mellan varandra med utgångspunkt i deras organiserade arbete och yrkesprofession. I resultatet gick det att fastställa att informanterna från de skilda yrkesgrupperna hade både positiva och negativa erfarenheter av att komplettera och samverka mellan varandra i undervisningen. Det gick även att fastställa att fritidslärarna har en uppfattning om grundskollärarnas syn på fritidshemmets arbetsuppdrag och personalens yrkesprofession.
I det inledande stycket av den första kategorin redogörs bland annat informanternas negativa erfarenheter av samverkan. Informanternas negativa uttalanden kan därmed ge en annan betydelse av yrkesgruppernas relation än det som iscensätts i läroplansuppdragen. I det andra stycket finns en koppling till professionsteorin eftersom det framgår utifrån uttalanden att relationen mellan yrkesgrupperna inte anses vara jämbördig vid professionsutförande (jfr Abbot, 1988). Med andra ord ser relationen mellan yrkesgrupperna inte likvärdig ut när de värderar varandras professionsutförande.
I det tredje och sista stycket presenteras positiva uttalanden där följderna av att fritidsläraren arbetar som resurs i klass kan ge goda möjligheter till samverkan. Det bidrar i sin tur till att de kan hjälpa varandra att möta elever med olika förutsättningar. I linje
21 med samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag kan policy enactment visa sig genom att yrkesgrupperna stöttar och hjälper varandra i verksamheten (jfr Ball m.fl., 2012).
6.2 Yrkesgrupperna representerar formellt respektive informellt lärande
I den andra kategorin framgår att yrkesgrupperna representerar olika typer av lärande.
Fritidslärarnas profession och arbetsutförande beskrivs till stor del handla om att arbeta praktiskt utifrån ett informellt lärande. Grundskollärares profession och arbetsutförande beskrivs som att erbjuda eleverna kunskaper genom ett formellt lärande och teoretiskt arbetssätt. Informanterna redogör i denna kategori vilka förhållningssätt de har i arbetet under den gemensamma skoldagen. Samtidigt lyfter yrkesgrupperna att det är av vikt att ta vara på varandras sätt att lära ut kunskap. Dessa två beskrivningar kan delvis kopplas till begreppet policy enactment då yrkesprofessionerna ser en fördel av att dra nytta av varandras kompetenser då det gynnar elevernas lärande och utveckling i koppling till läroplanen (jfr Ball m.fl., 2012). Beskrivningarna kan även knytas till professionsteorins tanke om olika grupper i ett gemensamt system (jfr Abbot, 1988).
6.3. Ouppnådda ideal hos yrkesgrupperna om läroplansuppdragen
I den tredje och sista kategorin ges en redogörelse av två ideal som yrkesgrupperna hade gällande samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag. Utifrån idealen framgick det att informanterna såg de två uppdragen som eftersträvansvärt. I resultatet uppmärksammade även informanterna det gemensamma arbetet mellan yrkesprofessionerna som värdefullt då de anser att det skapar en möjlighet för eleverna att utvecklas i olika undervisningsmiljöer. För att göra en återkoppling till Abbots (1988) professionsteori finns också här indikationer som visar vad yrkesgruppernas skilda professioner och undervisningsmiljöer förväntas åstadkomma med ett gemensamt system. Idealet tyder även på att fritids- och grundskollärarna strävar efter att åstadkomma ett gemensamt system där läroplansuppdragen anses som viktigt att arbeta utefter. Detta kan förstås genom policy enactment (jfr Ball m.fl., 2012), eftersom yrkesgrupperna i detta fall redovisar hur de arbetar med samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag.
De olika professionerna strävar efter att samverka och komplettera varandra men resultatet i sin helhet visar att det iscensatta policy uppdraget bara har kommit ”en bit” på den väg som målas i det kvalitativa resultatet. Sammanfattningsvis tyder det på att det är något som yrkesgrupper strävar efter att uppnå, trots att det inte når hela vägen fram.
22
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Metodvalet för studien är grundad från läroplanstexten om samverkansuppdragen och fritidshemmets kompletterande uppdrag för skola och fritidshem. Utifrån läroplanstexten har syfte och frågeställningen skapats som används som en bas för att strukturera metodvalet som blev en enkätstudie med öppna och slutna frågor. Enkätstudien utfördes online vilket ger en eventuell möjlighet att nå ut till fler informanter än det traditionella pappersformatet (jfr Bryman, 2011). Genom användandet av onlineenkät för studien blir även undersökningen inte påverkad av några ekonomiska utlägg, eftersom ingen summa behöver spenderas för att kopiera upp pappersenkäter (jfr Trost, 2015). Om studien hade haft ett annat metodval, exempelvis strukturerade intervjuer eller gruppintervjuer hade situationen sannolikt sett annorlunda ut. Då hade eventuellt informanterna kunnat uttrycka sina åsikter tydligare eller eventuellt påverkats av de andra informanterna i gruppen och inte svarat tillräckligt utförligt. Trots att ett annat metodval övervägdes, framkom ingen större problematik kring valet av enkäter och det var en väl fungerande metod för syftet och frågeställningen.
Genom användandet av slutna frågor fick vi möjligheten att använda en likertskala för att informanterna skulle kunna besvara enkäten. Likertskala är ett etablerat verktyg och erbjöd en överblick av informanternas ställningstaganden till studiens slutna frågor (jfr Bryman 2011). Den underlättade sammanställningen av resultatet och samlade informanternas svar som en helhet inom olika svarsalternativ vilket ledde till en enklare presentation av resultatet. Däremot var det av vikt att ha förståelse att en likertskala även kan påverka informanternas svar negativt för studien, eftersom den endast erbjöd fyra svarsalternativ. Anledningen till att en likertskala kan vara problematisk för studien är att den inte erbjuder någon form av personlig formulering från informanterna till de frågorna där verktyget används. I vår studie används inte bara slutna frågor för att besvara frågeställningen och syftet, det finns även öppna frågor som ger informanterna en möjlighet att exemplifiera sina svar i mindre text. Detta betyder att en likertskala ändå inte anses vara problematisk för undersökningen eftersom metodvalet för studien är en överlappande metod av enkät med öppna och slutna frågor (jfr Bijvoet, 2013; Trost, 2013).
I studien användes en enkät för att undersöka fritidslärare och grundskollärares förståelse av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag. Enkäten distribuerades som tidigare nämnts till två kommuner, den mejlades ut till totalt 75 personer som var yrkesverksamma fritids- och grundskollärare. Eftersom antalet svarande informanter blev 34 betyder det att svarsfrekvensen för utskicket är 45 procent. Det är av vikt att nämna att vi ej fått tillgång till hur många fritids- och grundskollärare inom respektive yrkesgrupp som enkäten delats till. Det på grund av att Lärarförbundet i de två kommunerna som hjälpte oss inte får lämna ut sina medlemslistor till utomstående i enlighet med GDPR (Dataskyddsförordningen). Därav kan vi inte fastställa att enkäten distribuerats till samma antal fritidslärare som grundskollärare i respektive kommun. I
