6.2 Resultatdiskussion
6.2.1 Förslag på vidare forskningsstudier
Studiens resultat har begränsats utifrån tid, kompetens och tillgång på empiriska data, men upplevs ändå kunna ge en skildring av ämnesområdet och inblick i hur snabba förändringar i arbetslivet och arbetsmiljön kan inverka på den arbetsrelaterade hälsans förutsättningar. Arbetsstrukturer och arbetsmiljö innefattar faktorer som kan fungera hälsofrämjande på arbetstagarnas hälsa och välbefinnande samt främja individers socioekonomiska status och leda till minskad ojämlikhet i samhället. God hälsa och välbefinnande ökar arbetets
effektivitet och kvalitet som kan leda till ökad produktivitet och främjad tillväxt i samhället samt vidare verka för en hållbar utveckling i samhället.
Ökat distansarbete, förändrade arbetsvillkor och arbetssätt samt nya tekniska lösningar och ökad användning av informations- och kommunikationsverktyg medför nya möjligheter samt nya begränsningar och hälsohot. Ökad kunskap och djupare förståelse för hur snabba
förändringar i arbetslivet kan inverka på arbetsliv, arbetsmiljö och hälsa behövs för att kunna säkerställa en god hälsa i befolkningen. Vidare studier behövs således inom ämnet för att undersöka och säkerställa hur påvisade positiva och hälsofrämjande faktorerna till följd av ett mer flexibelt digitalt arbetsliv kan bibehållas och främjas. Vidare behövs även studier som undersöker och tydliggör hur riskerna kopplade till arbetslivets förändrade villkor och
arbetsmiljö kan reduceras och förhindras för att inte leda till ohälsa och sjukdom.
7
SLUTSATS
Resultatet påvisar att Covid-19 pandemin kan ha haft en påskyndande effekt på arbetslivets digitala utveckling vilket lett till en ökad användning av IT- baserade digitala verktyg. Vidare tydliggörs att Covid-19 pandemin inverkan på verksamheters arbetsstrukturer och
arbetsmiljö vilket påverkat såväl chefernas som medarbetarnas förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Tydlig och regelbunden kommunikation chefer och medarbetare emellan samt ökad delaktighet i beslutandeprocesser kan av studiens resultat härledas till
REFERENSLISTA
Antonovsky, A. (1987). Unraveling the mystery of health: how people manage stress and stay well. Jossey-Bass Pub
AFS 2001:1. (2021, 15 mars). Systematiskt arbetsmiljöarbete.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt- arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf
AFS 2015:4. (2021, 15 mars). Organisatorisk och social arbetsmiljö.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och- social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Bjärntoft, S., Hallman, D. M., Mathiassen, S. E., Larsson, J., & Jahncke, H. (2020). Occupational and Individual Determinants of Work-life Balance among Office
Workers with Flexible Work Arrangements. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(4), 1418. MDPI AG.
http://dx.doi.org/10.3390/ijerph17041418
Bregenzer, A., & Jimenez, P. (2021). Risk Factors and Leadership in a Digitalized Working World and Their Effects on Employees' Stress and Resources: Web-Based
Questionnaire Study. Journal of medical Internet research, 23(3), e24906. https://doi.org/10.2196/24906
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Liber
Duque, L., Costa, R., Dias, Á., Pereira, L., Santos, J., & António, N. (2020). New Ways of Working and the Physical Environment to Improve Employee
Engagement. Sustainability. 12(17):6759. https://doi.org/10.3390/su12176759 Faupel, S., & Süß, S. (2019). The Effect of Transformational Leadership on Employees During
Organizational Change - An Empirical Analysis. Journal of Change
Management, 19(3), 145–166. https://doi.org/10.1080/14697017.2018.1447006 Furunes, T., Kaltveit, A., & Akerjordet, K. (2018). Health‐promoting leadership: A qualitative
study from experienced nurses’ perspective. Journal of Clinical Nursing, 27 (23-24), 4290–4301. https://doi.org/10.1111/jocn.14621
Gillberg, N. (2018). Nya sätt att organisera arbete – betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. (Rapport 2018:2). Arbetsmiljöverket
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/nya -satt-att-organisera-arbete-betydelsen-for-arbetsmiljo-och-halsa_2018_2.pdf
Gómez-Salgado, J., Domínguez-Salas, S., Romero-Martín, M., Ortega-Moreno, M., García- Iglesias, J. J., & Ruiz-Frutos, C. (2020). Sense of Coherence and Psychological Distress Among Healthcare Workers During the COVID-19 Pandemic in
29
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24. 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
HSLF-FS 2020:12. (2021, 21 april). Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a1350246356042fb9ff3c515129 e8baf/hslf-fs-2020-12-allmanna-rad-om-allas-ansvar-covid-19-tf.pdf
Internetstiftelsen. (2020). Svenskarna och internet 2020.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2020/12/internetstiftelsen- svenskarna-och-internet-2020.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Studentlitteratur
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (1 uppl., pp. 159–172). Studentlitteratur
Mensah, A., & Adje, N. (2020). Work-life balance and self-reported health among working adults in Europe: a gender and welfare state regime comparative analysis. BMC Public Health. https://doi.org/10.1186/s12889-020-09139-w
Mynak. (2021). Kartläggning och analys av förutsättningar för arbete hemifrån under Coronapandemin. (Rapport 2021:2). Myndigheten för arbetsmiljökunskap. https://mynak.se/wp-content/uploads/2021/04/Kartlaggning-och-analys-av- forutsattningar-for-arbete-hemifran-under-Coronapandemin.pdf
Patel, R., & Davidson, B. (2016). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur
Pellmer Wramner, K., Wramner, H., & Wramner, B. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. (4 uppl.) Liber
Proposition 2017/18:249. (2021, 15 mars). God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik.
https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Proposition 2020/21:60. (2021, 15 mars). Forskning, frihet, framtid – kunskap och
innovation för Sverige.
https://www.regeringen.se/4af915/contentassets/da8732af87a14b689658dadcfb2d3 777/forskning-frihet-framtid--kunskap-och-innovation-for-sverige.pdf
Rice, L., & Sara, R. (2019). Updating the determinants of health model in the Information Age. Health Promotion International, 34(6), 1241–1249.
Ruiz-Frutos, C., Ortega-Moreno, M., Allande-Cussó, R., Ayuso-Murillo, D., Domínguez-Salas, S., & Gómez-Salgado, J. (2021). Sense of coherence, engagement, and work
environment as precursors of psychological distress among non-health workers during the COVID-19 pandemic in Spain. Safety science, 133, 105033.
https://doi.org/10.1016/j.ssci.2020.105033
SFS 1977:1160. (2021, 15 mars). Arbetsmiljölagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L., & Lindfors, P.
(2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall.
(Kunskapssammanställning 2016:2). Arbetsmiljöverket
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvi nnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdf
United Nations (2015). Transforming our world: the 2030 agenda for sustainable development. Division for Sustainable Development.
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda% 20for%20Sustainable%20Development%20web.pdf
Vetenskapsrådet. (12 juni 2017). God forskningssed
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god- forskningssed.html
Winroth, J. (2018). Organisationshälsa: en bok om ett hållbart arbetsliv. (1 Uppl.) Studentlitteratur
Åhlin, J.K., Rajaleid, K., Jansson-Fröjmark, M., Westerlund, H., & Magnusson Hanson, L.L. (2018). Job demands, control and social support as predictors of trajectories of depressive symptoms. Journal of Affective Disorders, 235. 535–543.
BILAGA A. INFORMATIONSBREV
Hej!
Vad kul att du är intresserad av att veta mer om mig och min studie, och jag hoppas att du
efter detta informationsbrev har möjlighet att ställa upp på en kort intervju.
Jag som genomför studien heter Frida Lillbacka, och jag studerar sista terminen på
Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens Högskola i Västerås. Till sommaren tar jag min
kandidatexamen, och i samband med min C-uppsats planerar jag att genomföra en studie i
ämnet arbetsliv och hälsa.
Syftet med studien är att ta reda på hur du som ledare upplever att behov av och möjligheter
för dig och dina anställda eventuellt förändrats till följd av den rådande Covid-19 pandemin.
För att undersöka detta planerar jag att genomföra intervjuer med personer i chefs- och
ledarskapsroller på olika arbetsplatser, som utifrån Folkhälsomyndighetens
rekommendationer fått ställa om sitt arbete till distans.
Studien tar hänsyn till de forskningsetiska principerna som kommer att beaktas genom hela
studieprocessen, från datainsamling till färdig publicerad rapport, för att du ska känna dig
trygg i ditt deltagande.
Detta innebär att du som respondent ska informeras om studiens syfte, samt informeras hur
din medverkan och de material som samlas in kommer att behandlas för att tillgodose dina
behov och din trygghet. Således kommer den information som du lämnar i samband med
denna studie och intervju att behandlas med största möjliga konfidentialitet.
Genom att avkoda allt material som samlas in, samt förvara materialet oåtkomligt för
obehöriga, syftar jag till att säkerställa din anonymitet under hela studieprocessen. Dock kan
jag vid behov behöva delge delar av rådata eller okodat material till min handledare för C-
uppsatsen, samt till examinatorn för kursen. Vidare kommer all information och data som
samlas in att enbart användas i denna studie och utifrån studiens redogjorda syfte samt att
raderas efter examinatorn godkännande av slutrapporten. Slutrapporten kommer vid godkänd
examination att publiceras i databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet).
För att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer kommer intervjun att ske digitalt
genom den plattform som du föredrar och på en tid som passar dig. Vidare beräknas intervjun
ta ca 30 minuter och med godkännande från dig önskar jag att ljudinspela intervjun för att
underlätta för mig vid bearbetning och analys.
Det är viktigt för mig att du som respondent känner dig trygg och att du är medveten om att
du deltar frivilligt i studien samt att du när som helst har rätt att avbryta din medverkan.
Vidare har du rätt att välja att inte svara på frågor som du inte känner dig bekväm med.
Genom din medverkan, och mitt stora intresse i ämnet arbetsliv och hälsa, hoppas jag kunna
genera en djupare förståelse för hur olika faktorer kan ha inverkan på individers
arbetsrelaterade hälsa.
Vid intresse av att delta i studien önskar jag att du noga läser igenom informationen ovan och
skriv under samtycke om deltagande, samt inspelning, och mejlar tillbaka till mig så bokar vi
en tid för intervju.
Vid eventuella frågor eller oklarheter så tveka inte att höra av dig till mig.
Tack på förhand!
Vänliga hälsningar
Frida Lillbacka
Folkhälsostudent
Mälardalens högskola
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker:
X
Jag ger mitt samtycke till ljudinspelning av intervjun:
BILAGA B. INTERVJUGUIDE
Intervjuguide
Inledning och orientering:
Hälsa respondenten välkommen och tacka för att hen ställer upp i intervjun.
- ”Hej, tack för att du tog dig tid att ställa upp på denna intervju”.
Presentera dig själv samt redogör för studiens bakgrund och syfte. Återkoppla till
informationsbrevet.
- ”Jag heter Frida Lillbacka och studerar sista terminen på Folkhälsoprogrammet
vid Mälardalens Högskola i Västerås”.
- ”Studien görs i samband med min C-uppsats och kandidatexamen”.
- ”Syftet med studien är att ta reda på hur du som ledare upplever att behov av och
möjligheter till stöd för dig och dina anställda eventuellt förändrats till följd av
den rådande Covid-19 pandemin”.
- ”Din roll är viktig och du kommer genom denna intervju kunna bidra med
fördjupad kunskap i ämnet arbetsliv och hälsa”.
Redogör för intervjuns upplägg och respondentens roll samt bekräfta samtycke till deltagande
och inspelning.
• Tidsdisponering och antal frågor.
- ”Intervjun kommer bestå av ett tiotal öppna frågor med fördjupningsfrågor och
beräknas ta ca 30 minuter”.
• Hjälpmedel och andra resurser.
- ”Jag kommer att föra lite anteckningar under intervjun och inspelning av
intervjun kommer att ske via en separat inspelningsenhet utan
internetuppkoppling”.
• Studiens beaktande av de etiska principerna.
- ”Har du några frågor eller funderingar innan vi kör igång?”.
(Starta inspelningen)
Öppningsfrågor:
- Kan du berätta lite för mig om verksamheten som du jobbar i?
Vilken är din roll i verksamheten?
Vilka är dina arbetsuppgifter?
Inledningsfrågor:
”Denna studie syftar ju till att undersöka aspekter av ämnet arbetsliv och hälsa”.
- Hur ser du på begreppet hälsa?
Vad innebär hälsa för dig?
- Hur skulle du beskriva begreppet hälsa i relation till arbete och arbetsliv?
Vilka arbetsrelaterade faktorer anser du påverkar hälsan?
På vilket sätt anser du att dessa faktorer påverkar hälsan?
Specificerade nyckelfrågor:
”Vi befinner oss mitt i en pågående Covid-19 pandemi och Folkhälsomyndigheten har gått ut
med rekommendationer om digitalisering av arbetsuppgifter och distansarbete”.
- På vilket sätt upplever du att er verksamhet har påverkats av den rådande
pandemin?
Vilka omstruktureringar har gjorts?
Vilka positiva effekter har du upplevt?
Vilka negativa effekter har du upplevt?
- Hur upplever du att ditt arbete och dina arbetsuppgifter påverkats av pandemin och
Har det tillkommit några arbetsuppgifter eller ansvarsområden?
Har det fallit bort några arbetsuppgifter eller ansvarsområden?
- Hur upplever du att dina anställdas arbete och arbetsuppgifter har påverkats av
pandemin och de organisatoriska omstruktureringar som gjorts?
Har det tillkommit några arbetsuppgifter eller ansvarsområden?
Har det fallit bort några arbetsuppgifter eller ansvarsområden?
- Hur upplever du att dina möjligheter till att stötta och leda dina medarbetare har
påverkats av pandemin och de organisatoriska omstruktureringarna?
Upplever du något ökat behov av stöd eller ledning hos medarbetarna?
Upplever du ökat behov av kompetens eller andra resurser?
Upplever du några hot eller hinder med att leda på distans?
Knyt ihop och avsluta intervjun med en uppföljning:
Återge i stora drag vad som framkommit i intervjun för att bekräfta att du uppfattat
respondentens svar korrekt.
- ”Hur upplevdes intervjun?”
- ”Är det något du känner att du vill tillägga eller förtydliga?”
- ”Har du några andra funderingar kring studien och din medverkan?”
Avsluta intervjun och tacka respondenten för sin medverkan.
- ”Då vill jag tacka dig för att du tog dig tid att medverka i denna intervju”.
(Stoppa inspelningen)
Tips på tolkande och sonderande frågor:
- Kan du utveckla?
- Menar du/upplever du…?
- Har jag tolkat/uppfattat dig rätt?
Tips på strukturerande frågor:
- Jag skulle vilja återgå till de du nämnde tidigare...
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00