Akademin för hälsa, vård och välfärd
CORONAPANDEMINS FRAMMARS
En kvalitativ studie om Covid- 19 pandemins effekter på arbetsliv och hälsa.
FRIDA LILLBACKA
Akademin för hälsa, vård och välfärd Grundnivå
15hp
Folkhälsoprogrammet Examensarbete i folkhälsa FHA032
Handledare: Susanne Elenor Eriksson Examinator: Camilla Eriksson
Seminariedatum: 2021-04-28 Betygsdatum: 2021-06-18
SAMMANFATTNING
Arbetsmiljö och arbetsförhållanden utgör centrala bestämningsfaktorer för individers hälsa och välbefinnande, både inom arbetslivet och utanför. Medarbetarnas hälsa, välbefinnande och arbetsprestation påverkas vidare av såväl kontextuella faktorer och arbetsförhållanden som av ledarskapet ledarskapsstil.
Covid-19 pandemin som yttre påverkansfaktor har påskyndat den digitala
samhällsutvecklingen vilket lett till förändrade arbetsstrukturer och arbetsvillkor, som medfört ökade möjligheter till ett flexibelt arbetsliv för individen men även ökade arbetsrelaterade krav och arbetsmiljörisker. En studie som belyser hur strukturer och förhållanden för ledarskap på arbetsplatser har påverkats och förändrats kan därav ses som relevant ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Syfte med denna studie var att undersöka hur chefer upplever att Covid-19 pandemin inverkar på deras verksamheters arbetsmiljö. Studien empiriska data samlades in genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer vars verksamhet till följd av Covid-19 pandemin ställt om till arbete på distans. Studiens informanter rekryterades genom ett målstyrt bekvämlighetsurval. Data
transkriberades ordagrant, analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och svaren kategoriserades i 5 underkategorier och två huvudkategorier.
Resultatet påvisar att Covid-19 pandemin kan ha haft en påskyndande effekt på arbetslivets digitala utveckling vilket lett till en ökad användning av IT- baserade digitala verktyg. Vidare tydliggörs att Covid-19 pandemin inverkan på verksamheters arbetsstrukturer och
arbetsmiljö vilket påverkat såväl chefernas som medarbetarnas förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Tydlig och regelbunden kommunikation chefer och medarbetare emellan samt ökad delaktighet i beslutandeprocesser kan av studiens resultat härledas till
friskfaktorer som reducerar det digitala distansarbetets uppkomna risker.
Nyckelord: Arbets- och livsbalans, Covid-19 pandemin, digitaliserat arbetsliv, distansarbete, känsla av sammanhang.
ABSTRACT
Working environment and working conditions are found among the layers in the rainbow with the determinants of health. Work-related factors have been shown to be central influencing factors on individuals' health and well-being, both within working life and beyond. Employees' health, well-being and work performance are further affected by contextual factors and working conditions as well as by leadership style.
Covid-19 pandemic as an external influencing factor has accelerated the digital development of society, bringing changed work structures and working conditions, which has increased opportunities for a flexible working life for the individual but also increased work-related demands and work environment risks. A study that sheds light on how structures and
conditions for leadership in workplaces have been affected and changed can therefore be seen as relevant from a public health science perspective. The purpose of this study was to
investigate how managers feel that the Covid-19 pandemic affects the working environment of their operations.
The empirical data study was collected through six qualitative semi-structured interviews with managers whose activities because of the Covid-19 pandemic shifted to remote work. The study's informants were recruited through a goal-oriented convenience sample. Data were transcribed verbatim, analyzed by a qualitative content analysis and the responses were categorized into 5 subcategories and two main categories.
The results show that the Covid-19 pandemic may have an accelerating effect on the digital development of working life, which led to an increased use of IT-based digital tools. It is further clarified that the Covid-19 pandemic has an impact on companies' work structures and work environment, which has affected both managers' and employees' conditions for health and well-being. Clear and regular communication between managers and employees as well as increased participation in decision-making processes can be derived from the results of the study to health factors that reduce the risks of distance working.
Keywords: Covid- 19, distance working, Sense of coherence, work-life balance, work-life digitalization.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Hälsa och arbetslivet ... 1
2.1.1 Hälsan och dess bestämningsfaktorer ... 2
2.1.2 Arbetsrelaterad hälsa ... 3
2.2 Arbetslivet som arena ... 4
2.2.1 Arbetslivet och folkhälsopolitiska målområden ... 4
2.2.2 Hälsofrämjande arbetsmiljö och ledarskap ... 4
2.3 Ett arbetsliv i förändring ... 5
2.3.1 Digitalisering och ökad flexibilitet ... 5
2.3.2 Distansering och det gränslösa arbetet ... 6
2.3.3 Förändringsarbete och ledarskap ... 7
2.4 Teoretiskt ramverk ... 7
2.4.1 KASAM - känsla av sammanhang ... 7
2.5 Problemformulering ... 8
3 SYFTE ...9
4 METOD ...9
4.1 Studiedesign ... 9
4.2 Urvalskriterier och rekryteringsprocess ... 9
4.3 Datainsamlingsmetod ...10
4.4 Databearbetning och analys ...11
4.4.1 Transkribering ...11
4.4.2 Innehållsanalys ...12
4.5 Etiska aspekter ...14
4.5.1 Forskningsetiska riktlinjer och principer ...14
4.6 Kvalitetskriterier ...15
5 RESULTAT ... 16
5.1 Anpassning av verksamheten ...16
5.1.1 Omställning av arbete till distans ...17
5.1.2 En social distansering ...17
5.1.3 Prioritering och omfördelning av arbetet ...18
5.2 Arbetslivets utveckling ...19
5.2.1 Digitalisering och effektivisering ...19
5.2.2 En ökad delaktighet och gemenskap ...20
6 DISKUSSION... 21
6.1 Metoddiskussion ...21
6.1.1 Studiedesign och datainsamling ...21
6.1.2 Bearbetning och analys ...23
6.1.3 Kvalitetskriterier ...23
6.1.4 Etikdiskussion ...24
6.2 Resultatdiskussion ...25
6.2.1 Förslag på vidare forskningsstudier ...27
7 SLUTSATS ... 27
REFERENSLISTA ... 28
BILAGA A. INFORMATIONSBREV BILAGA B. INTERVJUGUIDE
1
1
INTRODUKTION
Covid- 19 pandemins utbrott i samhället har orsakat turbulens i omvärlden och lett till förändrade strukturer och villkor på de olika nivåerna i samhället. Tillsammans med den pågående samhällsutvecklingen, som medfört ett mer flexibelt digitalt arbetsliv, har Covid-19 pandemin förändrat arbetslivets strukturer och villkor som lett till nya möjligheter men även nya arbetsrelaterade krav och arbetsmiljörisker.
Studiens ämnesområde valdes utifrån författarens stora personliga intresse för arbetslivets inverkan på individers hälsa och välbefinnande, samt utifrån författarens egna erfarenheter av hur Covid-19 pandemin påverkat strukturer och förhållanden i författarens egen
omgivning. Vidare har studiens fokus på chefer och ledarskapets roll för hälsa i arbetslivet valt som en effekt av att författaren under höstterminen läste en kurs i hälsofrämjande ledarskap.
Arbetsmiljö och arbetsförhållanden återfinns bland hälsans bestämningsfaktorer och arbetsrelaterade faktorer har påvisats centrala påverkansfaktorer på individers hälsa och välbefinnande, både inom arbetslivet och utanför. Medarbetarnas hälsa, välbefinnande och arbetsprestation påverkas vidare av såväl kontextuella faktorer och arbetsförhållanden som av ledarskapet ledarskapsstil. En studie som belyser hur strukturer och förhållanden för ledarskap på arbetsplatser har påverkats och förändrats till följd av Covid-19 pandemin och samhällsutvecklingen kan därav vara av relevans ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv.
2
BAKGRUND
I bakgrunden redogörs studiens ämnesområde och fokus samt studiens relevans ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv med koppling till folkhälsopolitiska mål och strategier. Vidare redovisas pågående vetenskaplig forskning inom ämnesområdet och tidigare forskningsresultat samt kunskapssammanställningar som redogör för kunskapsluckor och behov. Avslutningsvis presenteras studiens teoretiska ramverk samt studiens
problemformulering som mynnar ut i studiens syfte.
2.1 Hälsa och arbetslivet
Avsnittet ger en övergripande redogörelse för hälsans bestämningsfaktorer, faktorernas kontext utifrån samhällets strukturer och villkor, med koppling till arbetslivet, samt
faktorernas relation och samspel med varandra och deras inverkan på samhällsbefolkningens hälsa.
2.1.1 Hälsan och dess bestämningsfaktorer
Folkhälsovetenskapen samt folkhälsopolitiska mål och strategier bygger på
Världshälsoorganisationens definition av begreppet hälsa, som myntades redan 1948, som redogör att hälsa bör ses utifrån ett holistiskt perspektiv, innefattande såväl fysiska som psykosociala aspekter (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner, 2017).
När det kommer till att försöka förklara vilka faktorer som påverkar individers hälsa och välbefinnande, samt belysa hur faktorerna samspelar med varandra och vidare på individens hälsa, kan hälsans bestämningsfaktorer illustrerat som en halvmåne med olika lager vara till hjälp. Figuren nedan visar en utvecklad modell av Dahlgren och Whiteheads grundmodell från 1991, där ytterligare ett lager i ”regnbågen” tillkommit (Rice & Sara, 2019).
Figur 1: Utvecklad modell av hälsans bestämningsfaktorer med en ICT sfär (Dahlgren & Whitehead,
1991 grundmodell utvecklad av Rice & Sara, 2019).
Som figuren ovan visar, så påverkas individers hälsa av att de exponeras för en rad olika påverkansfaktorer utifrån olika strukturer och nivåer i individens omgivning (Rice & Sara, 2019). Bestämningsfaktorerna i ”regnbågen” utgörs av både av individspecifika, icke- påverkbara, faktorer som ålder, kön och genetiska faktorer. Samt utav strukturella, påverkbara, faktorer som levnads- och livsvillkor (Pellmer Wramner et al., 2017).
Bestämningsfaktorerna delas in i två grupper, utifrån hur de inverkar på individers hälsa (Pellmer Wramner et al., 2017). Riskfaktorer är faktorer som har en negativ inverkan på individers hälsa och som kan ha en hälsoreducerande effekt vid exponering. Frisk- och skyddsfaktorer är däremot faktorer som har en positiv inverkan på individers hälsa och som främjar individers hälsa (Pellmer Wramner et al., 2017). Vidare bidrar dessa till att generera och bibehålla god hälsa och hjälper även till att skydda individen vid exponering av
riskfaktorer och hälsohot genom att motverka eller reducerar negativa effekter och ohälsoutfall (Pellmer Wramner et al., 2017).
Pellmer Wramner et al. (2017) betonar att alla individer kontinuerligt exponeras för olika risk- och skyddsfaktorer i omgivningen. Vilket utfall och effekt som exponeringen får på
3
individens hälsa avgörs av aspekter som vilken typ av risk- eller frisk faktor som individen exponeras av, grad och varaktighet av exponering samt av individspecifika faktorer som individens hälsonivå. Vilka risk- och friskfaktorer som individer exponeras för i sin
omgivning tillskrivs till de strukturer och förhållanden som individen föds, växer upp, bor, arbetar och åldras i (Winroth, 2018). Dessa hierarkiska samhällsstrukturer utgör således individens livsvillkor och levnadsförhållanden, som ramar in och begränsar individens förutsättningar och möjligheter för hälsa och bidrar till skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället (prop. 2020/21:60).
2.1.2 Arbetsrelaterad hälsa
Arbetslivet utgör en av de grundläggande samhällsstrukturerna och är en viktig arena för folkhälsoarbetet, då arbetslivets strukturella förhållanden påverkar arbetsvillkoren och arbetsmiljön samt avgör vilka risk- och skyddsfaktorer som individen exponeras för i sitt arbete och på sin arbetsplats (Winroth, 2018). Vidare främjar en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor såväl individens arbetsrelaterade hälsa som individens holistiska hälsa och välbefinnande. Motsatt effekt ger ogynnsamma arbetsvillkor, bristfälliga och ofördelaktiga arbetsstrukturer samt dålig arbetsmiljö där individer i hög grad exponeras av olika
hälsorisker (Winroth, 2018).
Arbetsmiljön kan enligt Winroth (2018) delas in i organisatorisk-, fysisk- och psykosocial arbetsmiljö som innefattar risk- och friskfaktorer som samspelar med varandra och i olika grad inverkar på individens hälsa och välbefinnande samt vidare påverkar verksamheten och organisationens totala effektivitet och kvalitet (Winroth, 2018). Hur individer hanterar, bemöter och påverkas vid exponering av dessa arbetsrelaterade faktorer beror vidare enligt Winroth (2018) på individens grad av hälsa samt en individuell sårbarhet utifrån individens biologiska faktorer och personliga resurser som individen genererat under sin uppväxt genom interaktion med sin omgivning.
Organisatorisk arbetsmiljö utgörs enligt Sverke, Falkenberg, Kecklund, Magnusson Hanson & Lindfors (2016) av strukturella förhållanden, som styrning och reglering av arbetet, som innefattar faktorer som arbetstid, arbetsfördelning och belastning samt resurser.
Riskfaktorer kopplat till organisatorisk arbetsmiljö är otydliga arbetsroller, bristande arbetsledning och styrning samt obalans i arbetsbelastning och resurser som kan ha negativ inverkan på arbetstagarnas hälsa och arbetsengagemang (Ruiz-Frutos, Ortega-Moreno, Allande-Cussó, Ayuso-Murillo, Domínguez-Salas., & Gómez-Salgado, 2021). Psykosocial arbetsmiljö utgörs vidare av mer abstrakta förhållanden och relationer, som socialt stöd och ett upplevt socialt sammanhang, där riskfaktorer utgörs av bristande känsla av sammanhang hos medarbetarna eller avsaknad av kommunikation och stöd. Enligt Sverke et al. (2016) är krav faktorer i omgivningen som belastar individen medan resurser är faktorer i individens omgivning som underlättar för individen att hantera och balansera de omgivande kraven.
2.2 Arbetslivet som arena
Avsnittet inleds med en redogörelse för arbetslivet som arena för folkhälsoarbetet samt hur arbetslivets strukturer och villkor inverkar på såväl individen som den hållbara
samhällsutvecklingen. Vidare beskrivs hur bra arbetsstruktur och villkor samt god arbetsmiljö säkerställs och kontrolleras utifrån lagar och regleringar.
2.2.1 Arbetslivet och folkhälsopolitiska målområden
Arbetsliv och hälsa återfinns som en röd tråd genom folkhälsopolitiken (Prop. 2017/18:249). I Agenda 2030, 17 globala mål för hållbar utveckling, redogörs arbetslivet som en viktig arena för folkhälsoarbetet och den hållbara utvecklingen (United Nations, 2015). Utifrån de globala målen har nationella folkhälsopolitiska mål, delmål och riktlinjer utarbetats som även
redogör för arbetslivet och arbetsmiljön som centrala fokusområden i det hälsofrämjande arbetet och arbetet med att utjämna hälsoskillnaderna i befolkningen (Prop. 2017/18:249). I regeringens folkhälsopolitiska proposition (Prop. 2017/18:249) tydliggörs hur strukturer och förhållanden i arbetslivet, som arbetsvillkor och arbetsmiljön, innefattar starka risk- och friskfaktorer för individers hälsa såväl inom som utanför arbetslivet. Vidare förutsätter den hållbara utvecklingen ett väl fungerande välfärdssystem, som bygger på effektiv och rättvis användning och fördelning av samhällets ändliga resurser samt balans mellan produktion och konsumtion i samhället. Produktionsbortfall och ineffektivt arbete till följd av
sjukskrivningar och ohälsa, belastar välfärdssystemets resurser och ekonomi och riskerar att motverka den hållbara samhällsutvecklingen. Goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö med friskfaktorer som främjar individers hälsa och välbefinnande och som bidrar till ökad
produktivitet och ekonomisk tillväxt i samhället är därav av stor vikt för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling (Prop. 2017/18:249).
2.2.2 Hälsofrämjande arbetsmiljö och ledarskap
Arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa är starkt relaterat till varandra då arbetsvillkoren och arbetsmiljöns struktur avgör vilka risk och friskfaktorer som individerna exponeras för i sitt arbete (Winroth, 2018). En god arbetsmiljö som främjar hälsan är enligt Furunes, Kaltveit och Akerjordet (2018) uppbyggd av strukturer som främjar delaktighet och autonomi hos medarbetarna samt möjliggör för personlig utveckling och kompetensutveckling. Ledning och styrning av arbete på arbetsplatsen utgör en central roll i skapandet av hälsofrämjande strukturer och en hälsofrämjande arbetsmiljö. Ledarskap och ledarskapsstil inverkar på såväl medarbetarnas hälsa och välbefinnande som på medarbetarnas arbetsengagemang och attityder till arbetet som vidare även påverkar organisationens effektivitet och kvalitet (Ruiz-Frutos et al., 2021). En hållbar organisation kräver vidare hållbara medarbetare och
arbetsplatshälsa bör därav belysas utifrån ett systemtänkande, där verksamhetens olika delar tillsammans skapar en helhet, med en förståelse för hur förändringar på en nivå får effekter även på de andra organisationsnivåerna (Winroth, 2018).
5
2.3 Ett arbetsliv i förändring
I avsnittet redogörs vetenskapligt påvisade samband mellan arbetsliv och hälsa med fokus på samhällstrender och samhällsutveckling. Vidare redogörs hur nya trender och pågående samhällsutveckling lett till förändring av arbetsmarknaden och arbetslivet vilket medför nya möjligheter såväl som nya begränsningar.
2.3.1 Digitalisering och ökad flexibilitet
Makrotrender i samhället och en globalisering av arbetsmarknaden har lett till att arbetslivet omstrukturerats och digitaliserats (Mynak, 2021). Digitaliseringen av samhället och den ökade användningen av informations- och kommunikationsteknik har enligt Rice och Sara (2019) inverkat på och förändrat tidigare grundläggande samhällsstrukturer. Vidare påverkar den nya digitala sfären som omger samhället de övriga bestämningsfaktorerna, vilket direkt och indirekt inverkar på befolkningens hälsa och välbefinnande (Rice & Sara, 2019).
Digitaliseringen av arbetslivet har medfört en ökad användning av IT- baserade verktyg som möjliggör ett mobilt flexibelt arbete där individerna snabbt kan växla mellan olika
arbetsuppgifter och privatlivet (Gillberg, 2018). Vidare medför digitaliseringen och det mer flexibla arbetslivet, ett ökat eget ansvar på individen samt ökade behov av individuella resurser och kompetens för att kunna reglera, organisera och avgränsa sitt arbete (Gillberg, 2018). De möjligheter och utmaningar som det flexibla arbetet medför har i en studie av Bjärntoft, Hallman, Mathiassen, Larsson och Jahncke (2020) studerats ur ett holistiskt organisationsperspektiv, för att identifierat nya risk- och friskfaktorer samt behov. Studien visar att individens upplevelse av förändring samt hur individen bemöter och hanterar ett mer flexibelt digitalt arbetsliv till stor del beror på om och hur individen upplever
förändringen som frivilligt vald samt om förändringen medför ökad kontroll och autonomi som kan underlätta balansen mellan arbetsliv och fritid.
I en studie av Duque, Costa, Dias, Pereira, Santos och António (2020) som undersöker hur organisatoriska faktorer och strukturer inverkar på medarbetarnas engagemang i arbetet tydliggörs hur nya arbetsmetoder och mer flexibla arbetssätt, där arbetsuppgifter frigörs från rumsliga och organisatoriska regleringar, leder till ökat arbetsengagemang hos individen förutsatt att individen upplever sig ha tillgång till resurser som främjar individens begriplighet och kontroll av arbetet. Vidare påvisar en studie av Åhlin, Rajaleid, Jansson-Fröjmark, Westerlund och Magnusson Hanson (2018) att individens kompetens och individspecifika resurser, exempelvis fysiska, sociala och kulturella resurser, tillsammans med individens upplevda sociala stöd påverkar hur individens bemöter och hanterar
utmaningar. Vidare påvisar studien att försämrade arbetsvillkor och arbetsförhållanden, med ökade eller konkurrerande krav med ökad risk för stress och ohälsa, kan motverkas av ökad kontroll samt ett starkt upplevt stöd. Konflikter och obalans mellan arbetslivets och
privatlivets konkurrerande krav påvisas i en studie av Mensah och Adjei (2020) ha starka samband med låg självrapporterad hälsa. Vidare påvisas hur ett väl fungerande ledarskap kan motverka och reducera riskerna genom stöttning, coachning och matchning av
medarbetarnas kompetenser och resurser som underlättar en balans. En studie av Bregenzer och Jimenez (2021) påvisar vidare hur en digitalisering av arbetslivet kan medföra
riskfaktorer som begränsad tillgång till organisatoriska och sociala resurser som
arbetsledning och socialt stöd. För att reducera riskerna och motverka stress och ohälsa samt bristande arbetsengagemang hos medarbetarna medför ett ökat digitaliserat arbetsliv ökade krav på ledaren att anpassa sitt ledarskap.
Ökad flexibilitet och en ökad användning av informations- och kommunikationsteknik medfört att allt fler arbetstagare nu har möjlighet att jobba på distans, vilket enligt Bjärntoft et al. (2020) kan öka individernas autonomi och möjligheter till att hitta och säkerställa balans mellan arbetsliv och privatliv. En studie av Furunes, Kaltveit och Akerjordet (2018) redogör för att medarbetare som upplever hög autonomi i sitt arbete, känner sig delaktiga i beslutsfattande på arbetsplatsen samt upplever starkt socialt stöd från en engagerad ledare, bemöter och hanterar utmaningar som en möjlighet till personlig utveckling snarare än ökade krav.
2.3.2 Distansering och det gränslösa arbetet
Vid distansarbete och hemarbete kan tid som tidigare utgjort restid till och från arbetsplatsen läggas på andra aktiviteter som kan främja balansen mellan arbetslivet och fritiden. En undersökning som gjorts av Internetstiftelsen (2020) tydliggör en kraftig ökning av
distansarbete i befolkningen och att hälften av de som nu arbetar hemifrån saknar tidigare erfarenhet av distansarbete. Studien påvisar även att majoriteten av de som arbetar hemifrån upplever att arbetet och de IT- baserade verktygen fungerar bra men att det framkommer upplevelser av ökad arbetstid och arbetsbelastning.
Vid digitaliserat distansarbete kan organisationsstrukturer, som hjälper till att tydliggöra, avgränsa och reglera arbetet kan vid ökat distansarbete, bli mera abstrakta och
kontextberoende (Mynak, 2021). Vidare tillsammans med en ökad tillgänglighet, till följd av ökad informations- och kommunikationstekning samt ökad användning av IT- baserade digitala verktyg, kan ökat distansarbete skapa oklara gränser mellan arbetsliv och fritid samt medföra en upplevelse av ett gränslöst arbete.
Relationen mellan chefen och medarbetarna, som påvisat vara en viktig förutsättning för god arbetsmiljö och god hälsa på arbetsplatsen, kan vid distansarbete och ett ökat digitaliserat arbetsliv med digitala möten påverkas utifrån förändrarändrade villkor och förutsättningar för relationen. Digitala möten kan således ha positiva effekter som ökad tids- och
kostnadseffektivitet men de IT- baserade verktygen har begränsade möjligheter i att ersätta fysisk social interaktion. Vilket gör att verksamhetsförankrade sociala förhållanden och faktorer som arbetsklimat, arbetskultur och värdegrunder kan vara svåra att säkerställa och upprätthålla vid distansarbete (Mynak, 2021).
När verksamheter och arbetsuppgifter frigörs från tidsmässiga och rumsliga organisatoriska begränsningar, krävs ökad kunskap, kompetens och nya verktyg för att distansarbete och flexibla arbetsformer ska bli långsiktigt hållbara och för att kunna tillhandahålla och säkerställa en hälsofrämjande arbetsmiljö (Mynak, 2021). Arbetsgivaren enligt lag har det övergripande ansvaret, att säkerställa god och säker arbetsmiljö för sina medarbetare genom regelbundet och systematiskt arbetsmiljöarbete, men för att uppnå och säkra en god
7
arbetsrelaterad hälsa och ett långsiktigt hållbart arbetsliv krävs att hela arbetsplatsen är involverade och delaktiga i det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1). Rådande arbetsmiljölagar och regleringar samt folkhälsoarbete, med arbetsplatsen som arena, förutsätter en fysisk arbetsplats och en upplösning av den fysiska arbetsplatsen leder till en individualisering av arbetsmiljöarbetet med individen som ansats (Mynak, 2012).
2.3.3 Förändringsarbete och ledarskap
Organisatoriska och strukturella villkor samt medarbetarnas individuella personliga
förutsättningar och resurser är påverkansfaktorer vid förändringsarbeten inom verksamheter som reducerar och hindrar arbetet eller verkar som främjande drivkrafter. En studie av Gómez-Salgado, Domínguez-Salas, Romero-Martín, Ortega-Moreno, García-Iglesias och Ruiz-Frutos (2020) redogör för hur Covid-19 pandemin inte bara medfört fysiska
konsekvenser som ökade arbetskrav och bristande resurser utan även psykiska krav som emotionella krav och upplevd rollosäkerhet som lett till reducerad känsla av sammanhang hos medarbetarna som vidare påverkar medarbetarnas förmåga att hantera och bemöta olika situationer.
Ledarskapets engagemang och medarbetarnas delaktighet är enligt Winroth (2018) framgångsfaktorer vid ett lyckat förändringsarbete. Medarbetares inställning till
verksamhetsförändringar samt medarbetarnas engagemang i förändringsprocessen påvisas i en studie av Faupel och Süß (2019) vara starkt kopplat till ledarskap och ledarskapsstil. Ledarens förmåga att kommunicera förändringarna med sina medarbetare påvisas i studien vara av vikt för medarbetarnas upplevelse och inställning till organisationsförändringarna vilket vidare påverkar hur medarbetarna hanterar och bemöter förändringarna.
Ledarskapet utgör således en nyckelroll i allt förändringsarbete med sin roll att leda verksamheten, genom att organisera och kommunicera arbetet, samt leda och coacha medarbetarna. Ledarskapets förutsättningar och villkor påverkas även dom av
organisatoriska faktorer och strukturer och förhållanden i arbetsmiljön, som vidare inverkar på ledarskapets möjligheter att tillgodose medarbetarnas behov (Winroth, 2018).
2.4 Teoretiskt ramverk
I avsnittet redogörs studiens teoretiska ramverk, KASAM. Teorin utgör de ramverk där studiens resultat kommer att diskuteras och förklaras i relation till tidigare vetenskaplig forskning och vetenskaplig litteratur som redogjorts i bakgrunden.
2.4.1 KASAM - känsla av sammanhang
Antonovskys salutogena hälsoteori KASAM; Känsla av sammanhang, har valts som studiens teoretiska ramverk, i ett syfte att försöka förklara och förstå hur Covid- 19 pandemin kan påverka arbetslivets strukturer och förhållanden samt vidare inverka på olika
KASAM bygger på tre grundbegrepp; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet som enligt Antonovsky (1987) förklara varför vissa individer klarar påfrestningar bättre än andra. Vidare utgör de tre begreppen tillsammans en holistisk helhet, där alla tre begreppen måste uppnås och säkerställas för att individen ska uppnå god hälsa.
Begreppet Begriplighet innefattar hur individen uppfattar och förstår faktorer i sin
omgivning samt hur individen upplever sig själv och den omgivande kontexten som begriplig. Hanterbarhet utgörs av individens upplevda handlingsutrymme och meningsfullhet utgår ifrån individens upplevelse av sin roll som delaktig i något större sammanhang.
Teorin kan bidra till en ökad förståelse för hur förändringar i arbetsmiljön, till följd av Covid-19 pandemin påverkar hälsan på arbetsplatsen, genom att redogöra för vilka individuella faktorer och arbetsrelaterade förutsättningar som påverkar medarbetarna samt hur faktorerna samspelar och inverkar på medarbetarnas attityder och hantering av olika situationer.
2.5 Problemformulering
Covid-19 pandemins utbrott i samhället och Folkhälsomyndighetens rekommendationer har medfört kraftigt ökat arbete på distans med en upplösning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som påföljd. Verksamheter och arbetsuppgifter har frigjorts från tidsmässiga och rumsliga organisatoriska begränsningar och makten över arbetsstrukturen och
arbetsorganiseringen har decentraliserats från ledningsnivå till individen. Vidare riskerar gränserna mellan arbetsliv och privatliv suddas ut och bli alltmer abstrakta till följd av ökad användning av IT- baserade verktyg som möjliggör ett mobilt flexibelt arbete där individerna snabbt kan växla mellan olika arbetsuppgifter och privatlivet.
Vetenskapliga kunskapssammanställningar och rapporter redovisade redan innan Covid-19 pandemins utbrott i samhället hur den digitala samhällsutvecklingen och ett ökat flexibelt arbetsliv, medfört ökade möjligheter för individers hälsa och välbefinnande men även nya krav, hot och hälsorisker. Ledarskapet har vidare i flertal forskningsstudier påvisats vara en nyckelfaktor för det hälsofrämjande och riskförebyggande arbetet på arbetsplatsen samt en viktig påverkansfaktor vid lyckat förändringsarbete. Således kan ledarskapet ses som en nyckelfaktor även i dagens hälsofrämjande och riskreducerande arbetsmiljöarbetet med koppling till utvecklingstrendernas och Covid-19 pandemins förändring av arbetslivet. Hur Covid- 19 pandemin inverkat på arbetslivet och arbetsmiljön, med fokus på att belysa hur chefers förutsättningar för ledarskap och medarbetarnas förutsättningar för hälsa eventuellt förändrats under pandemin utgör denna studies utgångspunkt.
9
3
SYFTE
Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av Covid-19 pandemins inverkan på den egna verksamhetens arbetsmiljö.
4
METOD
Metodavsnittet inleds med redogörelse för metodval och ansats vid insamling av empiriska data. Vidare följer en redogörelse för studiens urvalsprocess, datainsamlingsprocess samt hur data hanterats, bearbetats och transkriberats. Avsnittet avslutas med redogörelse för studiens val av analysmetod och analysprocess och vidare hur studien tagit hänsyn till moraliska och forskningsetiska aspekter samt hur studien beaktat kvalitetskriterier.
4.1 Studiedesign
Utifrån studiens syfte valdes en deskriptiv kvalitativ metod, som enligt Bryman (2011) lämpar sig för studier som syftar till att generera bred detaljrikt data för att belysa och
försöka få en djupgående förståelse för ett fenomen, utifrån individers subjektiva upplevelser.
4.2 Urvalskriterier och rekryteringsprocess
Inkluderingskriterier för deltagande i studien var följande; informanterna skulle vara 18år eller äldre, ha goda kunskaper i svenska språket i såväl tal som skrift samt inte inneha någon psykisk diagnos eller mental funktionsnedsättning som påverkar informanternas deltagande i studien. Vidare krävdes att informanterna skulle inneha en chefsroll på ett företag eller organisation, vars verksamhet genomgått omstruktureringar och/eller omorganiseringar till följd av Covid-19pandemin och där verksamheten ställt om till distansarbete.
Urvalskriterierna valdes med hänsyn till studiens syfte samt utifrån etiska- och praktiska aspekter.
Informanter till studien valdes utifrån ett målstyrt bekvämlighetsurval med inslag av
snöbollsurval med avseende till studiens syfte och mål. Målstyrt urval menar Bryman (2011) är val av informanter med direkt koppling till studiens syfte och som besitter den kunskap som efterfrågas i studien, vilket kan bidra till att säkerställa att relevant information genereras vid datainsamlingen. Vid bekvämlighetsurval rekryteras personer tillgängliga i författarens omgivning och med snöbollsurval menas att informanter rekryteras genom andra informanters kontaktnät Bryman (2011).
Intervjupersoner rekryterades utifrån författarens egna kontaktnät, genom att kortfattad och övergripande information om studien skickades ut till personer i det egna kontaktnätet med en förfrågan om personerna själva eller någon annan i personernas bekantskapskrets matchade studiens urvalskriterier samt var intresserade att delta i studien. Personerna ombads att kontakta författaren via mejl vid eventuellt intresse av att delta samt vid intresse av att veta mer om studien. Personer som återkopplade ett intresse mottog ett
informationsbrev (bilaga 2) via mejl med mer utförlig information om studiens syfte och upplägg samt hur den insamlade informationen kommer att behandlas och användas i studien. Vidare ombads informanterna återkomma med förslag på datum och tid samt på vilket digitalt forum de ville att intervjun skulle ske.
Informationsbrevet skickades ut till elva personer som via mejl påvisade ett intresse av att veta mer om studien. fem personer återkopplade inom några dagar vilket resulterade i att tre intervjuer bokades in. En person som återkopplat uppfyllde ej inkluderingskraven och ytterligare en person valdes bort med hänsyn till studiens begränsade tidsresurser, då intervjutillfället ej kunde genomföras inom den tidsram som författaren avsatt för insamling av data. Efter en vecka skickades en påminnelse ut via mejl till de personer som ej hört av sig efter att ha mottagit informationsbrevet, vilket ledde till att ytterligare tre intervjuer kunde bokas in. Datum och tidsbokningarna gjordes i Microsoft Teams kalender där inbjudan skickades ut till intervjupersonerna tillsammans med en länk till det digitala forumet där intervjun sedan ägde rum.
4.3 Datainsamlingsmetod
Studiens data samlades in genom enskilda kvalitativa intervjuer. Vid intervjuerna utgick författaren ifrån en semistrukturerad intervjuguide med interaktiv design, där öppna generella frågeställningar och sonderingsfrågor som starkt relaterade till studiens syfte, kombinerades med mer dynamiska följdfrågor för att uppnå bred, djup och detaljrik information. Vid semistrukturerade intervjuer utgår intervjun enligt Bryman (2011) utifrån en lista med ett antal, i förväg specificerade, beröringspunkter som intervjuaren syftar att få svar på, en så kallad semistrukturerad intervjuguide. Vidare utgör intervjuguidens
utformning, semistrukturerad interaktiv design, för intervjuaren en flexibilitet vid intervjutillfällena samt att utformningen av intervjufrågorna ger intervjupersonerna utrymme till fördjupade diskussioner och resonemang (Bryman, 2011).
Innan intervjuerna med studiens informanter genomfördes en pilotintervju där frågornas utformning och ordningsföljd, utifrån intervjuguiden, testades för att säkerställa att frågorna genererade data relaterat till studiens syfte. Efter pilotintervjun förtydligades några av frågorna samt att intervjuguiden kompletterades med några extra följdfrågor.
Med hänsyn till rådande samhällssituation och Folkhälsomyndighetens (HSLF-FS, 2020:12) rekommendationer och riktlinjer om social distansering valdes att genomföra intervjuerna via den digitala plattformen Microsoft Teams. Vidare genomfördes fem av sex intervjuer som videosamtal, med såväl ljud som bild. En av intervjuerna påbörjades som ett videosamtal men på grund av att intervjupersonens internetuppkoppling krånglade så stängde hen av sin
11
kamera några minuter in i intervjun och resterande av intervjutillfället genomfördes med endast ljud.
Intervjutillfällena inleddes med att informanterna hälsades välkomna och att intervjuaren säkerställde att intervjupersonerna mottagit, läst igenom och förstått informationen i informationsbrevet. Vidare redogjorde intervjuaren för intervjuns upplägg och disposition samt hur skriftlig och verbal information samt andra uppgifter, som samlas in i samband med studien, endast behandlas och används i denna studie och utifrån studiens redogjorda syfte samt genom beaktande av forskningsetiska aspekter. Intervjupersonernas samtycke till deltagande i studien och samtycke till ljudinspelning bekräftades innan ljudinspelningen startades samt säkerställdes genom att informanten fick upprepa sitt samtycke under ljudinspelning.
Inledningsvis ombads intervjupersonerna berätta om sin verksamhet och sin chefs- och ledarroll samt beskriva hur denne såg på begreppen hälsa och arbetsrelaterad hälsa. Vidare ställdes öppna övergripande frågor relaterade ämnet och till studiens syfte, som varvades med följdfrågor för att generera djup och kontrollfrågor för säkerställande av information och informanten gavs utrymme att vidareutveckla och fördjupa sina svar med ytterligare information löpande under intervjutillfället. Intervjutillfället avslutades med att intervjuaren kort återkopplade det som behandlats under intervjun och övergripande vad som
framkommit och hur intervjuaren uppfattat intervjupersonens svar.
Totalt genomfördes sex intervjuer, inom loppet av tio dagar. Intervjupersonerna bestod av chefer från olika sektorsområden och på organisationsnivåer med varierande ansvar och erfarenhet av ledarskap. Vidare var könsfördelningen jämn mellan studiedeltagarna, tre män och tre kvinnor. Vidare genomfördes intervjuerna över den digitala plattformen Microsoft Teams och varje enskild intervju tog mellan 20–30 minuter att genomföra. Intervjuerna ljudinspelades på en separat inspelningsenhet utan internetuppkoppling.
4.4 Databearbetning och analys
Insamlade data har transkriberats ordagrant och analyserats genom manifest kvalitativ innehållsanalys.
4.4.1 Transkribering
De ljudinspelade intervjuerna transkriberades till text av intervjuaren inom ett par dagar efter att intervjun ägt rum. Intervjupersonerna avidentifierades under transkriberingen, genom att namn på intervjupersonen, arbetsplatsen namn och eventuella andra nämnda personer samt detaljer, exempelvis geografiska placeringar, utelämnades ur transkriptet och ersattes med tre understreck. Vid transkriberingen av intervjuerna valdes att bibehålla ordagrant talspråk, avbrutna och ofullständiga meningar samt upprepningar, för att försöka säkerställa att meningarna inte feltolkas eller tas ur sitt sammanhang. Genom att
tillförlitligheten (Bryman, 2011). Vid transkribering av intervjuerna valdes att inte markera betoningar av ord, känslouttryck som skratt med mera då analysen fokuserar på det
manifesta innehållet och att en allt för detaljrik transkribering ger ett allt för omfattande textmaterial som uppfattas tidsödslande utifrån studiens syfte och tillhandahållna resurser. Avbrutna eller fullständiga meningar samt när intervjupersonen stakar sig har markerats med kommatecken. Längre pauser där informantenen stakar sig eller funderar för att sedan fortsätta på samma mening har markerats med tre punkter. Fullständiga meningar där författaren upplever att informantenen talat färdigt har markerats med en punkt som följs av stor bokstav där författaren upplever att en ny mening påbörjas. De inspelade intervjuerna lyssnades igenom ett flertal gånger och jämfördes med transkripten för att säkerställa att samtliga intervjuer transkriberats på samma sätt samt att inga viktiga detaljer missats. Varje enskilt intervjutranskript färgkodades så att varje informant slumpvis tilldelades en av följande färger; blå, röd, gul, grön, lila och grå.
4.4.2 Innehållsanalys
Varje enskilt intervjutranskript utgjorde under analysprocessen en enskild analysenhet, vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) är en lämplig avgränsning för att kunna hantera materialet samt kunna bibehålla de meningsbärande enheternas kontext genom analysprocessen.
Analysprocessen inleddes med att varje enskilt transskript lästes igenom samt att stödord och tankar skrevs ner, för att få en helhetsbild och förståelse för analysenhetens innehåll och kontext. All text som ej uppfattades relevant i relation till studiens syfte sorterades bort och raderades. Vidare identifierades och skapades meningsbärande enheter, utifrån ord,
meningar och stycken i texten, som enlig Graneheim och Lundman (2008) är textdelar som i central mening och innehåll samt kontext relaterade till varandra. De meningsbärande enheterna markerades med fet stil och innehållet kondenserades, genom att texten kortades ner och innehållet centrerades till textens kärna, något som enligt Graneheim och Lundman (2008) gör textenheten mer lätthanterlig. Den ordagrant transkriberade texten korrigerades till ett mer grammatiskt korrekt skriftligt språk, för att underlätta vid läsning och analys. De kondenserade meningsbärande enheterna från samtliga analysenheter skrevs sedan ut på färgskrivare till pappersform. Efterföljande kodningsprocess utfördes för hand genom att de kondenserade meningsbärande enheterna klipptes ut och abstraherades, genom att det viktigaste och mest väsentliga lyftes fram ur enheten, för att sedan kodades med en kod bestående av fåtal beskrivande ord. Koder är enligt Graneheim och Lundman (2008) etiketter som fungerar som verktyg för att underlätta analysprocessen och möjliggör att studera och analysera materialet ur flera olika perspektiv. Vidare analyserades och jämfördes koderna med varandra och analysenheter relaterades till studiens helhet och kontext, för att synliggöra olika likheter och skillnader som slutligen resulterade i studiens huvudkategorier och underkategorier.
Funderingar och osäkerhet kring kondenserings- och kodningsprocessen har kommunicerats och diskuterats med författarens handledare i kursen.
13
Tabell 1: Matris med exempel från analysprocessen utifrån kvalitativ innehållsanalys inspirerad av
Graneheim och Lundman (2008).
Meningsenhet Kondenserad meningsenhet kod Underkateg ori kategori Äh, det, mycket är ju positivt, nu såklart att det finns negativa aspekter också å ja, jag kan ju se att, aa, från ett arbetsgivarperspek tiv är det ju svårare å ta ansvar för, för personalens arbetsmiljö som vi ju har ett lagligt ansvar å göra även fast man jobbar hemifrån. Svårare därför att man, man är inte lika nära personalen, man har inte lika, samma inflytande över deras arb, deras fysiska arbetsmiljö.
I från ett
arbetsgivarperspek tiv är det svårare att ta ansvar för personalens arbetsmiljö, då man inte är lika nära personalen och inte har samma inflytande över deras fysiska arbetsmiljö.
SAM försvåras Omställnin g av arbete till distans Anpassning av verksamhet en Å mina medarbetare är väldigt engagerade, dom brinner ju för våra kunder, det är ju därför dom jobbar med de dom gör, alltså dom brinner ju för det dom gör, för å hjälpa den här målgruppen så Mina medarbetare är väldigt engagerade, dom brinner för våra kunder och för det dom gör. Jag märker på deras motivation att det påverkar dom mycket mer än vad dom förstår själva. Motivationspåverk an En social distanserin g Anpassning av verksamhet en
jag märker, deras motivation, dom tycker ju att det är supertrist att dom inte får vara ute på sina arbetsplatser å träffa liksom, det här mötet, liksom, det, de är, det påverkar dom mycket mer än vad jag tror att dom tror, förstår själva också.
4.5 Etiska aspekter
Etiska och moraliska bedömningar samt etiska överväganden som gjorts vid val och avgränsningar i studien och genom hela studieprocessen har gjorts med beaktande av forskningsetiska lagar, regleringar och principer.
4.5.1 Forskningsetiska riktlinjer och principer
Även studier som inte omfattas av ett lagstadgat krav på etikprövning bör enligt
Vetenskapsrådet (2017) beakta och förhålla sig till forskningsetiska regler och principer som omfattar såväl forskaren som forskningens inriktning och genomförandeprocess. I denna studie har de fyra forskningsetiska principerna; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidenttialitetskravet och nyttjandekravet samt forskningsetiska riktlinjer och principer, utifrån rapporterna God forskningsed (Vetenskapsrådet, 2017) beaktats genom hela
studieprocessen i syfte att säkerställa studiens legitimitet och kvalité.
Ett etiskt protokoll upprättades i början av studien där författaren kontinuerligt under hela studieprocessen reflekterade och avvägde kring etiska och moraliska principer i samband med studien. Ett etiskt protokoll är enligt Bryman (2011) ett dokument med tänkbara etiska och moraliska dilemman som underlättar för undersökaren att göra situerade bedömningar och överväganden i etiskt komplexa situationer.
Flera etiska aspekter beaktades och redogjordes i de informationsbrev (bilaga A) som
mejlades ut till intressenterna innan intervjun. I informationsbrevet redogjorde författaren, i enlighet med Informationskravet och Nyttjandekravet, sin roll och studiens syfte samt hur den informationen som delgav vid intervjun endast är avsedd att användas i denna studie, utifrån studiens syfte och att den färdigställa, examinerade och godkända rapport kommer publiceras på Digitala Arkivet.
15
Informationsbrevet redogjorde även för att informanten deltagande anonymiseras konfidenttialitet skulle beaktas tryggas genom säker och trygg förvaring av insamlat
datamaterial. Rådata med känslig eller personlig information förvarades undangömt inlåst, så som de ljudinspelade intervjuerna. Vidare ljudinspelades intervjuerna på en separat enhet utan internetuppkoppling och transkriberades utifrån samma enhet, som förvarades
undangömd och inlåst.
Fortsättningsvis, som även nämndes i informationsbrevet, så avidentifierades och kodades all data som samlats in vid intervjutillfällena. Avidentifieringen och kodningen gjordes redan vid transkriberingen, så att ljudfilerna utgör en av få datakällor där eventuellt känslig
information och personliga uppgifter finns kvar. Personuppgifter och ej avkodade data finns dock även kvar i tidigare mejlkonversationer med informanterna, tillgängliga på författarens lösenordskyddade studentmejl. Vid behov av stöd eller vid examination kan handledare och examinator begära hela eller delar av studiens rådata med eventuell känslig information och personuppgifter som är kopplade till informanterna, denna etiska risk redogjordes även i informationsbrevet.
Samtycke till att delta i studien, i enlighet med Samtyckeskravet, redogjordes både vid rekryteringsprocessen, i informationsbrevet och vid intervjutillfället där deltagarna
informerades om vad deltagandet innefattade och att de deltog i studien frivilligt samt att de hade full rätt att avbryta sin medverkan samt att avstå från att svara på frågor i intervjun som de inte upplevde sig bekväma med. Bekräftande av samtycke att delta i studien samt
samtycke för inspelning bekräftades via mejl samt inledningsvis i intervjun och verifierades med att informanten upprepade samtycket när ljudinspelningen startades.
4.6 Kvalitetskriterier
För att kvalitetsgranska och bedöma denna studies styrka och kunskapsvärdet har Lincoln och Gubas alternativa kvalitetskriterier för kvalitativ forskning använts (Bryman, 2011).
4.6.1 Alternativa kvalitetskriterier vid kvalitativ forskning
Lincoln och Gubas alternativa kvalitetskriterier vid kvalitativ forskning utgörs av de övergripande kriterierna; Tillförlitlighet och Äkthet (Bryman, 2011).
Tillförlitligheten handlar enligt Bryman (2011) om hur olika påverkansfaktorer och aspekter beaktats genomgående genom alla studiens processer beaktats och hanterats utifrån
begreppen; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera.
Begreppet trovärdighet kan relateras till det som man i kvantitativa studier benämner som intern validitet och syftar till att belysa kvalité utifrån studiens val av metoder för insamling och analys av empiriska data samt forskarens hantverksskicklighet vid genomförande av processerna utifrån kunskap och kompetens (Bryman, 2011). Överförbarhet kan enlig Bryman (2011) relateras till kvantitativa studiers externa validitets begrepp och syftar på
kvalitén i studien utifrån dess möjlighet att överföras till en annan kontext, studiens passform utifrån fyllighet och detaljerad beskrivning av studiens kontext och
urvalspopulation. Vidare syftar begreppet pålitlighet på studiens kvalité utifrån om studien innefattar variationer eller om studiens datainsamling och processer varit genomgående stabila och konsekventa. Det sista begreppet en möjlighet att styrka och konfirmera relaterar enligt Bryman (2011) till kvantitativa kvalitetsbegreppet objektivitet och syftar till forskarens grad av anpassning och frigörande från sina egna värderingar eller förförståelse så att dessa inte inverkar på studiens resultat.
5
RESULTAT
Resultatet i denna studie grundas på insamlad, transkriberad och analyserad empiriska data som belyser chefers upplevelser av Covid-19 pandemins inverkan och effekter på deras verksamhet. Studiens resultat har delats in i 5 underkategorier och två huvudkategorier, som redogörs och förklaras nedan.
Tabell 2. Sammanställning av kategorier.
Underkategori Huvudkategori
Omställning av arbete till distans Social distansering
Prioritering och omfördelning av arbetet
Anpassning av verksamheten
Digitalisering och effektivisering Ökad delaktighet och gemenskap
Utveckling av verksamheten
5.1 Anpassning av verksamheten
Vid intervjuerna framkom att informanternas verksamheter, till följd av Covid-19 pandemin, omstrukturerats och omorganiserats samt anpassats till samhällets nya krav och
rekommendationer genom; omställning av arbete till distans, social distansering och prioritering och omfördelning av arbetet.
17 5.1.1 Omställning av arbete till distans
Informanterna redogjorde hur verksamhet, arbetsprocesser och arbetsuppgifter, till följd av Covid-19 pandemin och samhällets förändrade förutsättningar, anpassats så att hela eller delar verksamhetens ställts om till arbete på distans.
Hur medarbetarna i de olika verksamheterna hanterat omställningen av arbetet till distans samt hur den reducerade organisatoriska- och social arbetsmiljön upplevdes inverka på medarbetarnas hälsa och arbetsengagemang varierade enligt informanterna utifrån medarbetarnas individuella förutsättningar och behov. Detta upplevdes vidare medföra ökade krav på cheferna att vara mer uppmärksamma och lyhördhörda samt ökade krav på kommunikation för att identifiera och tillgodose medarbetarnas behov av stöd i arbetet. Hemarbetet och distansarbete ansåg informanterna även medför ökade krav på dem som chefer att ha tillräckligt med kompetens för att implementera och tillhandahålla verktyg för att kunna kontrollera medarbetarnas arbetsmiljö och upptäcka behov och risker. Vidare framkom att flera av verksamheterna infört mer regelbundna möten och dagliga
avstämningar just för att försöka säkerställa en god arbetsmiljö för medarbetarna och för att lyfta behov av stöd och styrning i arbetet, så att verksamheten bibehåller sitt målfokus och att medarbetarnas behov synliggörs och tillfredsställs.
”Vi har ju löpande avstämningar […] med medarbetarna hur det är, hur det ser ut
lägesmässigt, är det för mycket, är det för lite, behöver du stöttning i nått projekt och då kan man ju fånga upp om det är nån som känner att dom har för mycket och då att man inte fått avlastning eller det stöd man behöver.” (IP- röd).
Vidare påpekade flera av informanterna att distansarbetet utgjorde ett hinder vid det
systematiska arbetsmiljöarbetet då den fysiska distansen försvårar insynen i arbetsmiljön och arbetet med att identifiera och reducera arbetsmiljörisker.
”Från ett arbetsgivarperspektiv är det ju svårare å ta ansvar för personalens arbetsmiljö, som vi har ett lagligt ansvar å göra även fast man jobbar hemifrån, svårare därför att man är inte lika nära personalen och man har inte samma inflytande över deras fysiska arbetsmiljö.” (IP- lila).
5.1.2 En social distansering
Det framkom i flera av intervjuerna att den kvarvarade fysiska verksamheten omorganiserats och utformats till att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer och rekommendationer om social distansering. Hur stor del av informanternas verksamhet som ställts om till distans, samt hur stor del av verksamheten som fortfarande utgjordes av fysisk verksamhet, framkom som varierade svar vid intervjuerna utifrån aspekter som verksamhetsområde och
organisationsnivå samt arbetsuppgifternas utformning och verksamhetens målgrupp. Det framkom även upplevelser av reducerad naturlig problemlösning, som enligt informanterna vanligtvis sker fortlöpande i den sociala arbetsmiljön på den fysiska
arbetsplatsen, genom social interaktion medarbetarna emellan och mellan medarbetarna och chefer. Vidare redogjorde några informanter en upplevd ökad risk för upplevelser av stress hos medarbetarna, till följd av att tiden i högre grad måste schemaläggas och boka upp för moment som vanligtvis förekommer löpande i den fysiska verksamheten.
”Det blir fler bokade möten, upplevde jag, för att man måste boka av tiden för att prata om en liten kort sak för man kan liksom inte springa förbi någons kontor när man ser att dom är på plats. Utan man behöver liksom avsätta den tiden och då kan de bli lite lätt inflation med mötesbokningar och det är ju en risk både för min egen del och för medarbetarna då, att det blir för mycket.” (IP-grå).
Informanter redogjorde för hur Covid- 19 pandemin lett till reducerad kundkontakt och hämmat verksamheternas nätverkande i samhället. Vidare framkom en oro för hur den reducerade kontakten med verksamhetens målgrupp på långsiktigt kan komma att ha negativ inverkan på både medarbetarna och kundernas hälsa och välbefinnande. Informanter
påtalade vidare hur avsaknaden av organisatorisk- och social arbetsmiljö riskerar att få negativa effekter på medarbetarnas psykosociala hälsa genom bristande upplevt socialt sammanhang och gemenskap samt reducerad företagskultur. En informant tydliggjorde hur den kraftigt reducerade kundkontakten upplevdes leda till motivationsbrist och brist på arbetsengagemang, då hela verksamheten enligt informanten är uppbyggd kring kunderna och att kundkontakten enligt informanten är det som driver medarbetarna i sitt arbete.
”Mina medarbetare är väldigt engagerade, dom brinner för våra kunder och för det dom gör. Jag märker på deras motivation att det påverkar dom mycket mer än vad dom förstår själva” (IP-blå).
5.1.3 Prioritering och omfördelning av arbetet
Covid- 19 pandemin har enligt informanter lett till omfördelning och förändring av arbete och arbetsprocesser samt till nya arbetsuppgifter. Administrativa arbetsuppgifter kopplade till pandemin har enligt informanter ökat och pandemin har även medfört en förskjutning av några av verksamheternas arbetsuppgifter som reducerat effektiviteten.
”Vi har ju flyttat våra besök tillexempel, dom ringer ju mera nu så vi hjälper ju flera på telefon, vilket innebär att vi har längre kötider på telefon […] vi liksom har förskjutit vissa
arbetsmoment å att dom tar längre tid…” (IP-grön).
Vidare framkom vid intervjuerna att den snabba omstruktureringen och förändringen av arbetets struktur, arbetsuppgifternas utformning och en ökad arbetsbelastning gett upphov till upplevd ökad osäkerhet hos medarbetarna, kopplat till arbetets struktur och omfattning samt en upplevd osäkerhet hos medarbetarna kring vilka krav och förväntningar som ställs på arbetstagarna från chefer och ledningen. En av informanterna tydliggjorde ett upplevt ökat behov hos medarbetarna i stöd och dialog kring acceptans, samt ökat behov av tydlig kommunikation gällande arbetets förändrade krav och förväntningar.
19
”Stödet har legat i att acceptera att vi inte riktigt kan leverera på den höga nivån ut mot kund som vi är vana vid och att allt tar lite längre tid, framförallt hos de medarbetare som jobbar ut mot kund där vi fått jobba med acceptans, att så här är förutsättningarna och så kommer det att se ut nu.” (IP-grön).
Trots pandemins inverkan på arbetets struktur, processer och arbetsmiljö, upplevde informanterna att verksamheternas arbete rullade på att fungerade bra. Informanterna upplevde vidare att deras medarbetare snabbt accepterat situationen och att de anpassat sig bra till de nya förutsättningarna samt att även samarbetet inom verksamheterna fungera bra. Vidare upplevdes den sociala distanseringen ha medfört en avsaknad av social samvaro som enligt flera informanter lett till ett ökat socialt behov och ökad benägenhet hos medarbetarna att delta i digitalt arrangerade sociala träffar. En informant poängterade att den snabba anpassningen och medarbetarna snabba acceptans av situationen kan ha och göra med att omorganiseringarna och omstruktureringarna beror på en tydlig yttre påverkan.
”På ett sätt är det lättare för att vi vet vad som påverkar oss, vi vet att det är pandemin. I annat fall så kan vår verksamhet styras av vad vi tycker att vi ska hålla på med och då tycker och ser vi olika saker. Men nu är det en tydlig orsak till att det är såhär och då är det lättare för medarbetarna att acceptera omställningar och direktiv.” (IP-gul).
Några av informanterna nämnde att möjligheterna för flexibelt arbete och arbete på distans funnits en längre tid men att de inte utnyttjats av olika anledningar. En av informanterna redogjorde att medarbetarnas tidigare uttryckta intresse av att jobba på distans avfärdats på grund av en oro från ledningen att förlora kontrollen och att tappa produktion, men att Covid- 19 pandemin inneburit en ögonöppnare för många.
”Man har sett såna positiva effekter, både på arbetsmiljön i sin helhet […] å de vet jag att vi inte är ensam om att uppleva, så jag tror väl att de där har blivit en ögonöppnare för många verksamheter som att okej, hur tar vi med oss dom här goda liksom resultaten när pandemin lättar å att då ha en mer liberal syn på de här med hemarbete…”. (IP-grå).
5.2 Arbetslivets utveckling
Det framkommer under intervjuerna med informanterna att Covid-19 pandemin lett till utveckling av verksamheten genom digitalisering och effektivisering samt ökad delaktighet och gemenskap.
5.2.1 Digitalisering och effektivisering
Flera av informanterna berättade i intervjuerna att stor del av verksamheten och
arbetsuppgifterna digitaliserats till följd av Covid-19 pandemin. Flera informanter upplevde vidare en kraftigt ökad användning av IT- baserade verktyg som även flera av informanterna kopplade samman med upplevelser av mer effektivt arbete. Några av informanterna upplevde
att såväl arbetstiden som verksamhetens materiella resurser och arbetskraft nu prioriteras och fokuseras till verksamhetens viktiga centrala delar.
Vidare upplevde flera av informanterna att digitaliseringen och den ökade användningen av digitala verktyg lett till en förbättrad och mer kontinuerlig dialog, medarbetare och chefer emellan. En av informanterna tryckte särskilt just på hur mötena blivit snabbare och mer effektiva.
”Annars så är det ju mer effektiva möten idag skulle jag säga. Det tar ju mindre tid, mindre restid å liknande, så vi har egentligen mer arbetstid än innan skulle jag säga.” (IP-blå).
Några av informanterna menade att tid som tidigare lagts på resor till och från arbetet eller inom arbetets olika delat nu sparas in och kan prioriteras på annat. Några av informanterna tog upp hur det mer tidseffektiva arbetet kan komma att underlätta för familjelogistiken och främja en balans mellan arbetliv och fritid.
Flera av informanterna uttryckte vidare hur digitaliseringen och omställningen till distansarbete gått snabbare och smidigare än de kunnat föreställa sig och att de digitala verktygen upplevdes smidiga och fungera väldigt bra. Flera informanter uttryckte hur de digitala verktygen lett till en ökad flexibilitet och flera informanter redogjorde att de tror framtidens arbetsliv även efter pandemins slut kommer bestå av en variation mellan hemarbete och kontorsarbete.
”Den digitala världen har ju öppnat upp sig och man ser ju att det fungerar ju även att köra möten digitalt […] vi får ju se hur det blir framöver, om det kommer å leva vidare sen, troligtvis att de kommer å bli mer digitala möten framöver men kombinerat med enstaka fysiska möten.” (IP-röd).
Det framkom även i intervjuerna hur omställningen till arbete på distans och en ökad användning av digitala verktyg kan medföra en känsla av konstant tillgänglighet hos medarbetarna. Informanterna redogjorde hur distansarbete ställer högre krav på individen att kunna reglera, begränsa och avgränsa sitt arbete för att inte riskera att arbetet upplevs som gränslöst.
5.2.2 En ökad delaktighet och gemenskap
Något som även framkom i flera av intervjuerna var en upplevelse av ökad delaktighet och gemenskap. En av informanterna beskrev hur verksamheten upplevdes ha fått ett tydligare gemensamt fokus. Några informanter berättade om upplevd ökad vilja hos medarbetarna att gemensamt lösa problem och hantera de nya krav som verksamheten nu ställts inför till följd av Covid-19 pandemin. En informant berättade hur verksamheten genom ökad delaktighet från medarbetarna hittat nya innovativa arbetsmetoder och arbetssätt som både upplevts mer effektiva och mindre stressiga. En av informanterna upprepade flera gånger under sin intervju de engagemang som chefen känt från sina medarbetare och att mycket av problemen som verksamheten stått inför löst gemensamt tillsammans med medarbetarna.
21
”När vi genomfört snabba nödvändiga förändringar utifrån de förändrade förutsättningarna har det varit ett otroligt engagemang i arbetsgruppen. Vi har hjälpts åt att tänka, nu har de här restriktionerna kommit och de får dom här konsekvensen för vårt jobb, hur ska vi tänka? Därigenom har fantastiska idéer genererats och känslan att om vi har jobbat fram dessa tillsammans så vågar vi också prova.” (IP-grön).
6
DISKUSSION
Diskussionsavsnittet innefattar djupgående diskussioner och vetenskapligt förankrade argument av de val och avgränsningar som gjorts i studien gällande metoder för insamling och bearbetning av data. Vidare argumenteras och värderas undersökarens roll,
undersökningens design och processens samt studieresultaten genom att lyfta fram och diskutera dess styrkor och svagheter. Metoddiskussionen följs av en resultatdiskussion där studiens resultat diskuteras, med stöd i studiens teoretiska perspektiv, i relation till tidigare vetenskaplig forskning inom ämnesområdet och resultatens relevans för
folkhälsovetenskapen och framtida forskning. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser kortfattat.
6.1 Metoddiskussion
Nedan kommer de val och avgränsningar som gjorts i samband med studien och genom hela undersökningsprocessen att diskuteras och argumenteras med förankring i vetenskaplig forskning och litteratur. Vidare följer en diskussion om författarens tankegångar och
resonemang vid de val och avgränsningar som gjorts i samband med studien, samt hur dessa val och avgränsningar kan ha en inverkan på studiens resultat och slutsatser. Avslutningsvis diskuteras och argumenteras för författarens tankegångar kring hur studien tagit hänsyn till forskningsetiska aspekter och hur etiska överväganden som gjorts i studien säkrar en god forskningsetik, samt hur studien beaktat och hanterat de alternativa kvalitetskriterierna för kvalitativ forskning i syfte att säkerställa studiens kvalité.
6.1.1 Studiedesign och datainsamling
Bryman (2011) redogör att ett bra syfte ska vara tydligt, avgränsat och vara möjligt att utforska samt relatera till befintlig vetenskaplig forskning i syfte att generera ny kunskap eller förståelse för ett ämne. Denna studie syftar således till att undersöka Covid-19 pandemins, som ny yttre påverkansfaktor, inverkan på ett tidigare identifierat
problemområde. Vidare är studiens syfte tydligt avgränsad till att undersöka chefer, som specifik yrkesroll, upplevelser i syfte att generera djupare förståelse, förankrad i tidigare forskning, i syfte att fylla en identifierad kunskapslucka.
Då studien syftar till att undersöka och belysa kvalitativa aspekter som individuella
subjektiva upplevelser, valdes kvalitativ intervjustudie som metod (Kvale & Brinkman, 2014). Vidare valdes en induktiv ansats utifrån Patel & Davidsons (2011) argument om att
forskningsstudier som syftar till att belysa och beskriva abstrakta dynamiska processer är komplexa att teoretiskt förankra, vilket gör att hypotesprövande studier med deduktiv ansats inte lämpar sig för studiens syfte.
Vid val av studiens fokusområde samt vid urval och rekrytering av informanter tog
författaren till studiens tillgängliga resurser och författarens kompetens samt de riktlinjerna som satts upp för examensarbeteskursen som detta arbete skrivs utifrån. Vidare beaktades begränsningar i omgivningen, så som vilka informanter som var tillgängliga och hade
möjlighet att delta i en digital intervjustudie samt vilka yrkesgrupper som ansågs besitta den information och kunskap som studien syftade att undersöka. Urvalsprocessen och
rekrytering av informanter genom ett målstyrt bekvämlighetsurval med inslag av
snöbollsurval kan ha inverkat på studiens resultat genom att inkludera eller exkludera olika grupper i befolkningen. Men de informanter som deltog i studien varierade i såväl ålder, erfarenhet och etnicitet som utifrån verksamhetsområde som de var chef eller ledare för. Könsfördelningen mellan informanterna var även jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Studiens begränsade tidsram och begränsade resurser resulterade i att endast sex intervjuer hann genomföras.
Till en början genomfördes intervjuerna ganska strikt utifrån intervjuguidens struktur vilket innefattade att intervjuerna till en början tog längre tid samt att de ljudinspelade materialet, vid transkribering, upptäcktes innehålla många upprepningar av frågor och svar då
intervjuaren troligtvis på grund av nervositet och bristande fokus missat att informantenen redan delvis eller helt redan svarat på frågorna. Efter ett par intervjuer lättade intervjuarens nervositet och intervjuerna genomfördes med mer flexibilitet från intervjuguiden vilket resulterade i kortare men minst lika detaljerade och informationsrika intervjuer som även gick snabbare att transkribera. Den ökade intervjuskickligheten medförde dock att vissa av intervjufrågorna ställdes felaktigt vilket påverkade informanternas svar och som fick rättas till med strukturerande frågor som enligt Kvale och Brinkman (2014) kan styra tillbaka samtalet om informantenen svävar i väg från ämnet.
Vidare upplevdes risken att färga informanternas svar öka vart efter intervjuerna
genomfördes utifrån en ivrighet att identifiera likheter med tidigare intervjuer. Patel och Davidsson (2011) lyfter fram att förkunskaper i ämnesområdet är viktiga men att det krävs kompetens och skicklighet att kunna sätta sin förförståelse och intressefokus åt sidan för att inte riskera att färga eller styra undersökningen och resultaten.
Enligt Patel och Davidsson (2011) är det viktigt att under intervjun bygga upp samtalet så att informanten uppnår ett meningsfullt sammanhängande resonemang kring studiens
ämnesområde. Vid utformning av intervjuguiden beaktades detta genom att intervjufrågorna utformades och ordnades så att intervjun inleds med en avslappnande öppningsfråga där informanten ombes berätta om sig själv, sin arbetsroll och övergripande om verksamheten för att vidare besvara några öppna inledningsfrågor om studiens övergripande ämnesområde som leder in intervjun på studiens fokusområde och syfte.
23
Inspelning av intervjuer möjliggör enlig Kvale och Brinkman (2014) att forskaren kan ha full fokus på intervjupersonen vid intervjun samt att forskaren gång på gång kan gå tillbaka och titta eller lyssna igenom intervjun för att säkerställa informationen. I denna studie valdes endast ljudinspelning av intervjuerna då studiens syfte och analysens fokus endast utgår från explicita data av det manifesta innehållet, vilket gör att videoinspelning anses tids- och resursödslande. Vidare genomfördes endast fem av de totalt sex intervjuerna som
videosamtal då en av intervjuerna på grund av teknikstrul genomfördes utan webkamera, vilket anses ha påverkat studiens resultat tydligare om studiens syfte och fokus legat på implicita data samt latent innehållsanalys.
En upplevd positiv aspekt av att intervjuerna genomfördes via en digital plattform var att informanterna snabbt uppfattades glömma av att intervjun spelades in, då de inte kunde se ljudinspelningsenheten. Inspelning av intervjuer kan enligt Bryman (2011) ha en negativ inverkan på informanternas svar då informanterna spänner sig i intervjun vilket hämmar det fritt flytande talet.
6.1.2 Bearbetning och analys
De inspelade intervjuerna transkriberades av intervjuaren vilket enligt Kvale och Brinkman (2014) är kompetensutvecklande för intervjuaren samt att forskaren redan vid
transkriberingen påbörjar analysprocessen. Val av ordagrann transkribering, där
upprepningar och stakningar i texten bevarades, gjordes utifrån studiens syfte och studiens val av analysmetod med fokus endast på det manifesta innehållet men med beaktande av att försöka säkerställa studiens kvalité genom att friskriva författaren från medveten tolkning av materialet. Vid kondensering och utskrivning av citat har dock texten ändrats till en mer korrekt skriftlig form, med risk för omedveten tolkning, för att tydliggöra textens
vetenskapligt intressanta innehåll.
6.1.3 Kvalitetskriterier
Studiens kvalité har försökt säkerställas genom användande av undersökningsmetoder och processer som är validerade och beprövade i tidigare studier och som passar till studiens fokus och syfte. Vidare genomfördes en pilotintervju innan datainsamlingen påbörjades som enligt Bryman (2011) kan säkerställa att intervjufrågorna genererar den information som är tilltänkt utifrån studiens syfte.
Enligt Bryman (2011) kan pålitligheten stärkas genom en kollegial granskning av
forskningsprocessen och studiens slutsatser. I denna studie har inte möjligheten till kollegial granskning funnits då studien genomförs och rapporteras som ett enskilt arbete. Dock anses pålitligheten kunna stärkas något genom den kontinuerliga dialog med handledaren som funnits genom hela undersökningsprocessen.
Tillförlitligheten menar Bryman (2011) säkerställas genom detaljerade och fylliga
beskrivningar av forskningsprocessens alla steg, vilket författaren till denna rapport försökt eftersträva. Den utförliga och djupgående metoddiskussionen syftar således till att säkerställa
