Syftet med denna studie var att utröna NTA:s effektivitet ur ett lärar-och elevperspektiv för årskurs 2 och 3. Det finns få examensarbeten som riktar in sig mot ett elevperspektiv för de lägre åldrarna inom naturvetenskap därav finns det mycket skuggområden att täcka in. Efter intervjuerna med lärarna kom det fram att de upplevde vissa brister med NTA lådorna gällande temat teknik. En studie där man undersöker brister och hur man skulle kunna förbättra den skulle kunna ge nya förbättrade NTA-lådor i teknik.
Det finns fler lärarperspektiv men få elevperspektiv vad det gäller examensarbeten för lågstadieelever inom naturvetenskapen gällande hur effektiv undervisningen är. Det skulle därför vara av stort intresse ur forskningssynpunkt om studier genomfördes med att bygga vidare på Mellander och Swärdhs (2017) studier, men att koppla denna från förskoleklass till årskurs 3 och gärna ur ett elevperspektiv.
55
REFERENSER
Abrahams, I., & Millar, R. (2008). Does Practical Work Really Work? A study of the effectiveness of practical work as a teaching and learning method in school science. International Journal of Science Education, 30(14), 1945–1969. Anderhag, P. & Wickman, P. – O. (2006), NTA som kompetensutveckling för lärare.
Utvärdering av hur lärares deltagande i NTA utvecklar deras kompetens att stödja elevernas begrepps- och språkutveckling, Stockholm: Lärarhögskolan,
UKL.
Anderhag, P. & Wickman, P. – O. (2007). Utvärdering av hur NTA hjälper skolorna
att nå kursplanemålen för femte skolåret i naturorienterande ämnen.
Stockholm: Lärarhögskolan, UKL.
Appleton, K. (2002). Science Activities That Work: Perceptions of Primary School Teachers. Research in Science Education 32, 393–410. https://doi.org/10.1023/A:1020878121184
Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. (2007). Lära till lärare: att utveckla
läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.)
Stockholm: Liber.
Dewey, J. (2007). Democracy and education. Sioux Falls S.D.: NuVision Publications.
Eilard, A. (2009) (u.d.). Barns perspektiv som kunskapskälla - om barnintervjun i
Skolinspektionens kvalitetsgranskning arbete. Skolinspektionen. Lund.
Fitzgerald, A., & Smith, K. (2016). Science that Matters: Exploring Science Learning and Teaching in Primary Schools. Australian Journal of Teacher Education, 41 (4, 64-75). http://dx.doi.org/10.14221/ajte.2016v41n4.4
Högström, P., Ottander, C. & Benckert, S. (2006). Lärares mål med laborativt arbete: Utveckla förståelse och intresse. NorDiNa. 2(5), 54–6).
Johansson A.-M. & Wickman P.-O. (2011). A pragmatist understanding of learning progressions. Ingår i: Beyond fragmentation: Didactics, Learning and Teaching in Europe / [ed] Hudson, B. & Meyer, M. A., Leverkusen: Verlag Barbara Budrich, 2011, s. 47–59
Johansson A.-M. & Wickman P.-O. (2012). Using organizing purposes to support learning progressions: a study of talk in primary science classrooms. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02635143.2017.1318272
56
Johansson A.-M. & Wickman P.-O. (2013). Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år: Lärares olika betoningar av kvalitéer i NO undervisningen.
NorDiNa. 9(1), 50–65.
Kihlström. S (2007). Intervju som redskap. I: Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber. s. 47–
63.
Kihlström. S (2007). Observation som redskap. I: Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber. s. 30–
41.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning:
[grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur &
kultur. s. 203–265
Mellander, E. (u.d.). Three lessons from an effect evaluation of the Swedish Science
and Technology for Children Programme. (2017) Ingår i: NorDiNa: Nordic
Studies in Science https.//doi.org/10.5617/nordina.2469 Vol. 13, nr 2. 163- 179.
Millar, R. (2010). Analysing practical science activities to assess and improve their
effectiveness. Hatfield [England]: Association for Science Education.
Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Piaget, J. (2007[1997]). The child's conception of the world. Lanham: Rowman & Littlefield.
Skolutveckling, N. (2020). https://ntaskolutveckling.nu/.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2018. (Femte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Stafström, S. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan -teoretiska traditioner. I: Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för
lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur. s. 203–
57
Tiberghien, A. (2000). Designing teaching situations in the secondary school. I: Millar, R. (2010). Analysing practical science activities to assess and improve
their effectiveness. Hatfield [England]: Association for Science Education.
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
58
BILAGOR
Bilaga 1Intervjufrågor: lärare
Vad vill läraren uppnå med att jobba med NTA? Hur länge har du arbetat som lärare?
Vilken förändring har du sett gällande undervisningen i NO i skolan de senaste åren?
På vilket sätt jobbar ni med undersökande arbete?
Skiljer sig undervisningen inom NO på något sätt mellan de skolor du arbetat och i så fall hur?
Hur länge har du arbetat med NTA?
Vad ser du för skillnad i din egen undervisning? Hur skulle du beskriva undersökande arbetssätt? Vilket var ditt syfte när du valde att arbeta med NTA?
Ser du någon skillnad på eleverna som arbetat med NTA o de elever som inte gjort/gör det?
Upplever du att eleverna har lättare att ta till sig undervisningen med NTA än utan den?
På vilket sätt har arbetet med NTA påverkat dokumentationen över elevernas kunskaper?
Hur upplever du NTA som undervisningsstöd? Vad är det närliggande syftet?
Vilket är det övergripande syftet?
Saknar du delar inom NTA och i så fall vilka och varför?
Anser du att NTA har en tydlig koppling till läroplanen i NO – ämnena?
59 Bilaga 2
Intervjufrågor: elever
Hur uppfattar eleverna NTA?
Hur tycker ni att det är att få jobba med experiment? Har ni lärt er något som ni har användning för hemma?
På vilket sätt tycker ni att ni lär er mer genom experiment i jämförelse med att läsa i böcker eller stenciler?
Kan ni berätta vad ni gjorde när vi tog den här bilden? Kan ni berätta vad ni gjorde när vi tog den här bilden? Kan ni berätta vad ni gjorde när vi tog den här bilden? Kan ni berätta vad ni gjorde när vi tog den här bilden? Kan ni berätta vad ni gjorde när vi tog den här bilden?
60 Bilaga 3
Giovanna Rossi Madeleine Andersson
Karlstad
Hej kära lärare och vårdnadshavare i årskurs två.
Vi är två studenter som snart är klara med vår utbildning på Karlstad universitet. Vi håller just nu på att skriva vårt examensarbete inom ämnet naturvetenskap. Vi har tänkt undersöka hur undervisningen med NTA-lådorna fungerar och hur de tas emot av eleverna. Vi kommer utföra observationer samt intervjuer med lärare och elever under vårterminen 2020. Vi har valt undersöka utifrån ett elevperspektiv då vi upptäckt att detta saknas i tidigare forskning. Den forskning vi har hittat utgår oftast från ett lärarperspektiv eller högre åldrar på elever, ofta högstadiet.
Den information som Ni lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras under en opponering på Karlstads universitet i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Karlstad universitet. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. (Ni kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet) Deltagandet är helt frivilligt och Ni kan när som helst avbryta eran medverkan utan närmare motivering.
Vi bifogar en samtyckesblankett som vi gärna ser att ni fyller i om ni godkänner att era barn deltar i undersökningen. Blanketten ska tas med till skolan så snart som möjligt.
Vid frågor om studien är Ni välkomna att kontakta oss på telefon eller via e- post. Vi uppskattar att ni tar er tid att delta i vår studie.
Med vänliga hälsningar Giovanna och Madeleine
61 Bilaga 4
Samtyckesblankett
Samtycke till att delta i studien: NTA- Från blå låda till kunskap, en studie i
elevers förståelse av arbetsmetoden NTA.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl. Om du använder pappersenkät: Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
Underskrift ……… Namnförtydligande ……… Ort och datum ……….
☐ Jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
Giovanna Ross Madeleine Andersson Jan Andersson