Inom moment D analyserades sambandet mellan moment A, B och C resultat visade på vad eleverna egentligen har lärt sig under lektionen. Studien är inte inriktad mot lärande på individnivå utan här är varje besökt klass en analysenhet.
För att få en mer överskådlig bild över detta moment har citat från elevernas intervjuer lagts in utöver de uppdrag de utfört under observationerna för att påvisa vad eleverna faktiskt lärt sig, samt deras förståelse för naturkunskap men även vad eleverna hade för tankar om den praktiska lärprocessen och hur de upplevde det undersökande arbetssättet. Orsaken till detta var att momenten ska ses i kombination till de “faktorer” i figur 5 som ska ge en tillförlitlig bild över hur effektiv arbetsmetoden var i förhållande till vad eleverna lärt sig under undervisningen. Men först en analys av de observerade lektionerna. Utöver de eleverna som diskuterade flygförmågan av en plastsked visade ytterligare en elev i klassen hur hen kunde påverka föremålets flytförmåga:
Elev A11 -Titta om man lägger ner den så här så flyter den, och om man gör så här
40
Med detta uttalande från eleven kunde man märka att även hen fått förståelse av att föremål kan ha olika egenskaper i vatten beroende på hur de placerats i vattenbyttan. Ett elevpar var på väg att placera en röd pegg i byttan och en av dem sa innan med en självsäker röst:
Elev A9 - Den kommer sjunka.
Eleven släppte peggen och utbrast därefter:
Elev A9 -Den flyter juuuu!! Jaaaa den är ju gjord av trä!!
Eleven visade här på att hen utifrån det laborativa och undersökandet arbetssättet fått kunskap om, att beroende på om materialet är fast eller om det är ihåligt så flyter eller sjunker föremålet. Eleven studerade initialt först föremålets form men sedan dess material och flytförmåga.
En fråga som ställdes under en av gruppintervjuerna var:
Intervjuare A -Kommer ni ihåg vad lektionen gick ut på senast? Elev A3 -Samma egenskaper.
Elev A1 -Mmmm.
Elev A2 -Knappen som gömmer sig bakom det här locket.
Elev A2 - Knappen…. När jag och min klasskamrat provade den första gången så sjönk den till botten men sist när vi hade gjort klart allt, så hade några gjort så att den flöt, så då provade vi att lägga den försiktigt och då flöt den och sen sjönk den.
Detta är ett av flera uttalande som eleverna gjorde i klassen efter att de fått ökad kunskap om föremålens flytförmåga och att den kan komma att påverkas av yttre krafter. Eleverna diskuterade även vad som var utmärkande för de föremål som sjönk och för de föremål som flöt. De flesta av eleverna var eniga om att om föremålen var ihåliga så innehöll de luft och detta gjorde att föremålen flöt.
Elev A3 - Jag vet ett till sätt man sortera dem på. Intervjuare A -Jaha, kan du utveckla det?
Elev A3 -Vilka ämnen de är gjorda av? Tex stål, plast och så.
Även denna elevgrupp visade på att de fått kunskaper om föremåls olika egenskaper samt olika sorteringsmöjligheter (se figur 13).
41
Figur 13. Eleverna i Annas klass sorterar vilka som flyter, sjunker eller båda delar.
Observationen i Annas klass visade på att eleverna lärt sig att göra förutsägelser, att arbeta både laborativt och på ett undersökande arbetssätt enskilt som i par. De visade även att de fått kunskaper i att arbeta med venndiagram samt att föra tabell över testresultaten. Eleverna i klassen har lärt sig att olika föremål har olika egenskaper, de kan sorteras efter färg, form, material, flöt, sjönk eller båda delarna.
Det man utläsa är att eleverna förstått att om man ändrar på förutsättningarna för de olika föremålen så uppstår det olika resultat och det genom att de var kreativa och uppfinningsrika. Eleverna visade att de utvecklat och förstått ett vetenskapligt tänkande.
I Bertils klass fick eleverna göra förutsägelser om vilka föremål som rullar, inte rullar och rullar lätt. Det undersökande arbetssättet gick ut på att eleverna fick bygga en ramp av böcker och en linjal för att sedan utföra sina tester. De fick även föra egna testprotokoll över hur de olika föremålen reagerat.
Intervjuare A -Kan ni berätta om de här experimenten ni har fått göra idag, ni hade ju två så vi kan börja med den första. Om vi tittar på den här bilden först.
Elev B4 -Vi skulle testa om sakerna skulle rulla ner för rampen.
Elev B5 -Det var nedförsbacke. Sen så var det också väldigt kul. Där jag satt och jobbade där testade vi mer än bara en gång. Vi provade mmm den gick inte då provade vi igen, sen tog vi nästa och så. Så vi försökte några gånger för att se verkligen om det gick.
Det blir här tydligt att aktiviteten har inspirerat eleverna att utforska föremålens förmåga att rulla genom att upprepa försöken, ändra förutsättningarna och jämföra resultaten. Uttalandet från B5 tyder på att de utöver själva genomförandet samtidigt har analyserat de olika utfallen.
42
Eleverna fick utföra två experiment under lektionen, den ena var att rulla ner föremålen från en ramp (se figur 14) och den andra var att blåsa i ett sugrör mot de olika föremålen och se om de skulle rulla eller inte (se figur 15). En av grupperna noterade ett fenomen som gick utöver målet med lektionen.
Intervjuare B -När ni blåste, var det någon skillnad på hur föremålen rörde på sig då?
Elev B1 -Nää.
Elev B2 -Det var inte så stor skillnad fast det var för att man blåste att dom åkte istället alltså inte att de rullade.
Elev B3 -En ganska galen grej, med stålkulan man kanske skulle tro att den inte alls skulle rulla utan lite fart. Men nej den bara rulla utan någonting bara helt platt. Elev B2 -Fast det kan ju vara att golvet kanske inte är riktigt rakt eller så är det bordet som sitter snett.
Eleverna notade att några föremål inte rullade vid detta experiment utan mer kanade när de blåste på dem. Men även som elev B2 och B3 påpekade kan föremålens lägen påverkas av hur pass plan yta föremålet befinner sig på. De har med detta upptäckt föremåls rörelseförmåga i förhållande till dess omgivning och form. De har därmed fått insyn i fysikens lagar.
Några elever hade noterat att linjen hade två olika sidor och detta var något som uppmärksammats under observationen.
Figur 14. Eleverna i Bertils klass testar hur föremål rullar nedför en ramp.
Intervjuare A -Berätta gärna om den här linjalen. Elev B7 -Den är ju lite upp där på två delar.
Elev B6 -Det är inte vanliga linjaler. Dom brukar vara platta.
Intervjuare A -Om man vänder på linjalen, tror ni att ni skulle fått samma resultat
43
Elev B8 -Ja
Elev B7 -När vi gjorde, vi gjorde så men allt bara flög av. Intervjuare A -Så den här grejen i mitten hade något syfte? Elev B8 -Den är nästan som en väg.
Elev B6 -Det är ju något i mitten som göra att man kan sätta något där, så rullar det.
Elev B8 -Ja typ som den här knappen, vi la den där och den rullade väldigt fort ner. Elev B7 -Den rullade hela vägen ner. Den ramlade inte åt sidan eller någonting.
Eleverna har noterat att linjalens utformning hade ett syfte för uppdraget och att den i sin tur påverkade hur föremålens rörelse förändrades. Genom att utföra testerna systematiskt flera gånger per föremål upptäckte eleverna att föremålen reagerade olika beroende på dess fysiska omgivning.
Figur 15. En av stålkulorna som några elever uppfattade rullade självmant på grund av underlaget.
Observationen hos Bertil visade på att eleverna utvecklat sina förmågor i att iaktta och göra slutledningar om olika föremål och vad i dess omgivning som kan påverka dess läge. De utvecklade sin förmåga att samarbeta och att föra ett protokoll över sina försök med föremålen.
Men även som elev B2 tidigare reflekterat över, var att underlaget troligen inte var helt plant och att detta påverkat stålkulans läge (se figur 15). Därtill kan det påvisas att lektionerna ibland ger eleverna mer kunskaper än vad som var lärarens tanke från början.
Eleverna i Cecilias klass har i tidigare uppdrag fått lära sig om blandningar, lösningar, filtrering, separering med mera, under denna lektion har de fått lära sig kromatografi.
44
De har även fått göra hypoteser, förutsägelser samt dokumenterat dem i diagram/arbetsblad som är återkommande metoder inom det laborativa arbetet. Efter att diskuterat och gjort förutsägelser om vilka färger som kunde gömma sig i färgen svart säger en elev, vid frågan om brunt:
Elev C2 -Vad kan vara rimligt att det finns i den?
Detta visar på att eleven utvecklat ett vetenskapligt tänkande och förhållningssättet till uppgiften, att tänka analytiskt i vad som komma ska.
Elev C5 -Vänta, svart blev alla färger men inte den bruna.
Elev C4 -Ja jag visste att det skulle bli alla färger på nån men inte vem det var.
Eleverna antecknade ner sina laborativa försök och diskuterade resultaten med varandra.
Elev C6 -Det här var skitkul! Elev C7 -Det är ju lila och rosa.
Figur 16. Experimentet i Cecilias klass börjar närma sig sitt slut.
Eleverna upptäckte att alla färger gömde sig i den svarta medan bara några få fanns i den bruna (se figur 16).
Observationen hos Cecilias klass har visat att temalådan med förändringar har gett eleverna goda kunskaper i att arbeta med blandningar, separering med mera, de har även utvecklat sitt vetenskapliga tankesätt vid hypotesbildning samt genomförande av uppdraget. Detta kunde man utröna i det uttalande elev C2 gjort genom att fundera på vad som hade varit rimligt i förhållande till de förutsägelser som gjorts för den svarta färgen. De har även fått möta ett nytt arbetssätt genom att ta korta instruktioner och vikten av att följa dem för att nå uppdraget fullt ut.
45
Sammanfattning av moment D
En sammanställande analys över moment D för alla klasserna visade att arbetsmetoden är väl förankrad hos eleverna. Även om de tre lärarna skiljer sig åt när det kom till det didaktiska upplägget, visade observationerna att de var trygga med sina pedagogiska ämneskunskaper i naturvetenskap. Belägg för detta gav även lärarna vid intervjuerna, då samtliga påtalade att lärarstödsprogammet hjälp dem att finslipa NO-undervisningen. Detta visades även vid lektionerna då lärarnas engagemang speglats på elevernas prestationer.
Det gick tydligt att se elevernas intresse och vetgirighet inför varje uppdrag och delmoment. Under intervjuerna framkom även att eleverna till största del uppskattat de uppdrag som ansågs lite svårare framför dem som de tyckt var för lätta. Samtliga grupper redogjorde vad de hade lärt sig både från den observerade lektionen men återgav även lektioner som de genomfört redan i förskoleklass. Rent faktiskt kan man se att eleverna har utvecklat sina förmågor att följa instruktioner, göra förutsägelser, dokumentera, samarbeta, laborera, diskutera och sammanställa sin data.