En vanligt förekommande trend bland studier där mätosäkerhet undersöks är att mätdata som studien baseras på samlas in från studieområden med så optimala förhållanden som möjligt, såsom på stora öppna fält. Detta resulterar i resultat som förvisso har hög pålitlighet och kan påvisa potentialen för en given metod, men som är svåra att faktiskt uppnå under verkliga mätscenarion. Ett förslag till framtida studier är därav att utföra ytterligare datainsamling i miljöer som är mer representativt för mätningsmiljöer som vanligtvis uppstår i praktiken.
Under forskning inom området upptäcktes en brist på studier om 180-sekundersmetoden och snarlika metoder. Då 180-180-sekundersmetoden är en metod som i allt fler sammanhang används i kombination med att HMK hänvisar till metoden behöver fler studier göras inom ämnet för att skapa ett bredare akademiskt och vetenskapligt stöd. Några studier har utförts med avseende på RUFRIS där höjdmätning med denna metod utvärderats, vilket inte finns i samma utsträckning för 180-sekundersmetoden. I denna studie visade 180-sekundersmetoden på ett mer
32
tillförlitligt resultat i höjd än RUFRIS, vilket gör det intressant att undersöka metoden ytterligare och dess lämplighet som alternativ till traditionell avvägning.
Metoden som utfördes i denna studie hade kunnat utvecklas och förbättrats med exempelvis tillgång till annan utrustning och med mindre tidsbegränsningar. Att inkludera fler satellitsystem i framtida studier, såsom Galileo, skulle ge en större tillgång av tillgängliga satelliter. Detta skulle potentiellt kunna bidra till förbättrade resultat. Denna studie utfördes på grund av sina tidsbegränsningar endast vid en geografisk position. Det hade varit intressant att förslagsvis undersöka metoderna på varierade platser med olika avstånd till närmaste referensstation för att se hur detta påverkar resultatet.
Att statiskt mäta in en eller flera stompunkter i samband med studien skulle kunna minimera eventuella felkällor relaterade till osäkerhet från transformation och kontrollpunkten. Dessutom skulle en studie med fler antal etableringar och mätningar än de som utförs i denna studie vara intressant och möjligtvis ge ytterligare tillförlitlighet och bidra till en bättre resultatbild. Tidsanalysen i denna studie hade en begränsad omfattning. En analys som sträcker sig över ett större tidsspann med fler mätningar inkluderade skulle möjligtvis bidra till ökat underlag för en mer omfattande analys av olika tidsaspekters mätningspåverkan.
33
6 Slutsats
RUFRIS uppvisade lägst osäkerhet i plan på 7 mm till skillnad från sekundersmetoden som visade på en högre standardosäkerhet i plan med 10 mm. 180-sekundersmetoden uppvisade dock en betydligt lägre osäkerhet i höjd på 7 mm jämfört med RUFRIS osäkerhet i höjd på 15 mm. Ingen av metoderna kan därför anses vara mer lämplig än den andra när etableringen avser mätning i både plan och höjd.
För- och nackdelar finns för båda metoder med avseende på genomförandet.
RUFRIS-mätningar kräver inte fixlösning under någon längre tid och kräver heller inga markerade bakåtobjekt. Vid RUFRIS behövs mer plats för att uppnå en sektorstorlek på 200 gon, vilket gör att RUFRIS lämpar sig bättre vid öppna områden.
180-sekundersmetoden tillåter relativt skymmande sikt och behöver fixlösning på ett mindre antal ställen, dock under längre tid.
Beträffande de olika metodernas resultat lämpar sig båda tillvägagångssätten för etablering till mätningar som utförs enligt standardnivå 3. I situationer när höjdbestämning av punkter behöver ske utan avvägning med toleranskrav på 10 mm lämpar sig 180-sekundersmetoden bäst. För mätningar i mer öppna områden där plan är av störst intresse ger RUFRIS bäst resultat.
Under de tre dagar som studiens mätningar utfördes hade tiden med avseende på jonosfären goda mätningsförhållanden. Därmed antogs upplevda störningar gällande erhållandet av fixlösning och mätvärden inte ha någon koppling till jonosfären.
Mindre gynnsamma satellitkonstellationer kunde konsekvent observeras under mätningarnas första halvdag, vilket försämrade möjligheten att få satellitmottagning och att uppnå fixlösning. Även väderförhållandena hade en påverkan, som genom kraftigt snöfall ledde till försämrad förmåga att uppnå fixlösning och resulterade i högre mätosäkerhet under den andra dagens mätningar.
34
Referenser
Alizadeh-Khameneh, M. A., Jensen, A. B., Horemuž, M., & Andersson, J. V. (2017).
Investigation of the RUFRIS method with GNSS and total station for leveling. In 2017 International Conference on Localization and GNSS (ICL-GNSS) (pp. 1-6). IEEE.
doi: 10.1109/ICL-GNSS.2017.8376251
Dannberg, S., & Norrman, M. (2014). RUFRIS vs Trepunktsmetoden: en jämförelse vid etablering av nya utgångspunkter. Examensarbete. Trollhättan: Högskolan Väst.
Harrie, L. (2013). Geografisk informationsbehandling: teori, metoder och tillämpningar (6 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Horemuž, M., & Andersson, J. V. (2011). Analysis of the precision in free station establishment by RTK GPS. Survey Review, 43(323), 679–686. doi:
10.1179/003962611X13117748892515
Horemuž, M. (2008). Realtidsuppdaterad fri station: Precisionsanalys. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology.
Lantmäteriet m.fl. (2013). Geodetisk och fotogrammetrisk mätnings- och beräkningsteknik version 2013-10-28. Kurskompendium. Gävle: Lantmäteriet m.fl.
Lantmäteriet (2015). Handbok i mät- och kartfrågor, Terrester detaljmätning. Gävle:
Lantmäteriet.
Lantmäteriet (2017). Handbok i mät- och kartfrågor, Geodatakvalitet. Gävle:
Lantmäteriet.
Lantmäteriet (2020a). Handbok i mät- och kartfrågor, GNSS-baserad detaljmätning. Gävle:
Lantmäteriet.
Lantmäteriet (2020b). Handbok i mät- och kartfrågor, Stommätning. Gävle: Lantmäteriet.
Lantmäteriet (u.å.a). Absolut och relativ positionering. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från:
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-
information/gps-geodesi-och-swepos/GPS-och- satellitpositionering/Metoder-for-GNSS-matning/Absolut-och-relativ-positionering/ [2021-05-19]
Lantmäteriet (u.å.b). Förvaltning av referensnät. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från:
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/gps-geodesi-och-swepos/Referenssystem/forvaltning-av-referensnat/ [2021-05-17]
35
Lantmäteriet (u.å.c). Geoiden. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från:
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/gps-geodesi-och-swepos/Referenssystem/Geoiden/ [2021-05-18]
Lantmäteriet (u.å.d). Hitta stompunkt. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från:
https://stompunkt.lantmateriet.se/ [2021-04-28]
Lantmäteriet (u.å.e). Jonosfärsmonitor. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från:
https://swepos.lantmateriet.se/services/iono.aspx [2021-05-13]
Lantmäteriet (u.å.f). Min karta. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från:
https://minkarta.lantmateriet.se/ [2021-05-20]
Lantmäteriet (u.å.g). RT 90 - SWEREF 99. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från:
https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/gps-geodesi-och-swepos/Transformationer/RT-90---SWEREF-99/ [2021-05-15]
Lantmäteriet (u.å.h). Satellitprediktion. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från:
https://swepos.lantmateriet.se/services/satelliteprediction.aspx [2021-05-13]
Lantmäteriet (u.å.i). Svenska geoidmodeller. Gävle: Lantmäteriet. Hämtad från https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/gps-geodesi-och-swepos/Referenssystem/Geoiden/Svenska-geoidmodeller/
[2021-05-17]
Lundgren, L., & Jansson, P. (2018). A comparison of different methods using GNSS RTK to establish control points in cadastral surveying. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Hämtad från
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1204776/FULLTEXT01.pdf [2021-05-05]
Lundgren Nilsson, L., & Jansson, P. (2015). Stomnätsstrategi - Inför en framtida kommunal stomnätsstrategi i plan. Sinus, (3), 21–22. Hämtad från
https://doczz.net/doc/7121458/inf%C3%B6r-en-framtida-kommunal-stomn%C3%A4tsstrategi-i-plan---lise... [2021-05-05]
Melcher, E. (2020). Mätosäkerhet i höjd vid stationsetablering med RUFRIS.
Examensarbete. Karlstad: Karlstads universitet.
Svensson, V., & Tobler, F. (2018). Utvärdering av olika metoder för stationsetablering med n-RTK. Examensarbete. Gävle: Högskolan i Gävle.
Vium Andersson, J. (2012). Metodbeskrivning RUFRIS. Borlänge: Trafikverket.
Vium Andersson, J. (2017). Höjdmätning med RUFRIS. Borlänge: Trafikverket.
Bilaga A
Beskrivning av studiens utvalda stompunkt (Lantmäteriet u.å.d).
Figur 8: Beskrivning av studiens stompunkt (Lantmäteriet, u.å.d).
Bilaga B
Jonosfärens påverkan på GNSS/RTK-mätningar mellan den 11–13 april 2021 enligt Swepos Jonosfärsmonitor. Värden inom det gröna representerar en obetydlig påverkan på mätosäkerheten, de gula representerar en gradvis ökning upp till 60%
och de röda representerar låg tillförlitlighet (Lantmäteriet, u.å.e).
Figur 9: Jonosfärsförhållanden 11–13 april 2021 (Lantmäteriet, u.å.e).
Bilaga C
Koordinater erhållna med mätningar efter etablering med RUFRIS och beräknade avvikelser mellan inmätta och kända värden. Data som redovisas med vit bakgrund representerar mätningar utförda på dagens första halva och grå bakgrund motsvarar mätningar utförda på dagens andra halva.
Tabell 9: Koordinatlista för inmätta koordinater med RUFRIS och referenskoordinat samt avvikelser mellan dessa.
N (m) E (m) H (m) dN (m) dE (m) dH (m)
Ref 6783264,601 117259,189 255,216
1 6783264,608 117259,190 255,200 0,007 0,001 -0,016
Bilaga D
Koordinater erhållna med mätningar efter etablering med 180-sekundersmetoden och beräknade avvikelser mellan inmätta och kända värden. Data som redovisas med vit bakgrund representerar mätningar utförda på dagens första halva och grå bakgrund motsvarar mätningar utförda på dagens andra halva.
Tabell 10: Koordinatlista för inmätta koordinater med 180-sekundersmetoden och referenskoordinat samt avvikelser mellan dessa.
N (m) E (m) H (m) dN (m) dE (m) dH (m)
Ref 6783264,601 117259,189 255,216
1 6783264,608 117259,176 255,204 0,007 -0,013 -0,012
Bilaga E
Satellitpredikation från SWEPOS. Antalet satelliter redovisas samt PDOP vid en elevationsvinkel större än 15˚ med ett tidsintervall på 1 timme (Lantmäteriet, u.å.h).
Figur 10: Antal satelliter och PDOP för varje timme (Lantmäteriet, u.å.h).