Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket, daterad 2011-07-01 beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerad
utredning. Synpunkter önskas senast den 31 augusti.
Vidare har Västra Götalandsregionen (VGR) i skrivelse daterad 2011-07-08, bett om GR:s synpunkter på utkast till yttrande över samma utredning. Detta ärende ska behandlas av BHU:s presidium den 18 augusti resp. i BHU 30 augusti. VGR:s yttrande bifogas. GR:s förslag till yttrande stödjer VGR:s skrivning.
Den korta remisstiden innebär att ärendet endast hinner behandlas på presidiemötet den 29 augusti.
Förslag till tjänsteutlåtande, daterat 2011-07-19 har upprättats.
Presidiet föreslås besluta
att godkänna förslag till tjänsteutlåtande, daterat 2011-07-19,
att till Västra Götalandsregionen översända förslag till tjänsteutlåtande med en skrivning om att GR stödjer deras förslag till skrivning, samt
att delge förbundsstyrelsen beslutet.
Göteborg 17 augusti 2011
Nils-Gunnar Ernstson
/Ylva Löf Anita Rynvall Mårtensson
Underlaget finns att läsa på Trafikverkets hemsida:
KOMMUNALFÖRBUNDET GR 2 Dnr: 11-235.22 Tjänsteutlåtande 2011-07-19 Anita Rynvall Mårtensson
Förslag till yttrande över rapporten Järnvägens
behov av ökad kapacitet 2012-2021
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket, daterad 2011-07-01 beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerad
utredning.
Kort sammanfattning av utredningen
Trafikverket har haft regeringens uppdrag att utreda behovet av ökad kapacitet i järnvägssystemet till 2050. Uppdraget som helhet ska redovisas i februari 2012, denna rapport är en delredovisning som avser perioden 2012-2021. Projekt som t ex delar av Götalandsbanan (Göteborg-Borås) kommer att behandlas i deluppdraget som gäller till 2050.
De brister som rapporten behandlar omfattar punktlighet-, robusthets- och kapacitetsbrister. Rapporten konstaterar att trafikmängden på järnvägen är större än någonsin och att antalet störningar i trafiken är många. Det finns risk att kapacitetssituationen kommer att förvärras snarare än förbättras de
närmaste 10 åren. Underhåll och reinvesteringar måste ökas jämfört med dagens nivå.
Rapporten presenterar åtgärdsförslag uppdelat på olika kategorier, från åtgärder som kan genomföras inom gällande ramar till utökade ramar för nyinvesteringar. Val av åtgärder enligt fyrstegsprincipen ska göras.
Trafikverkets förslag är att:
de redan beslutade ökade banavgifterna ska gå till drift, underhåll och reinvesteringar
nya ekonomiska styrmedel tillförs för effektiv fördelning och
användning av bankapacitet (med detta avses avgifter (eller rabatter) för användning av bankapacitet.)
trimningsåtgärder genomförs
tidigarelägga ett fåtal mycket viktiga kapacitetshöjande investeringsobjekt
I västra Sverige råder enligt rapporten kapacitetsbegränsningar på alla spår inom Göteborgsområdet, utom Boråsbanan. Med planerade åtgärder i antagen plan bedöms begränsningarna kvarstå även 2021, om än på något kortare sträcka på Norge Vänernbanan. Hamnbanans kapacitet förbättras. Vad det gäller punktligheten på banor in mot Göteborg är förseningar orsakade av (spår)anläggningen stora eller medelstora.
Trafikverkets förslag till åtgärder i Västsverige – Göteborgsområdet: Istället för de stora investeringar som krävs på de sträckor där pendeltågen går föreslås att utjämna körtiderna, genom att regiontåg och pendeltåg turas om att stanna vid en del stationer.
Underhåll och reinvesteringar för 9,4 mdkr, samt mindre investeringsåtgärder, typ förbigångsspår
Tidigareläggning av
o vändspår i Alingsås och förbigångsspår i Stenkullen och Algutsgården, i nuv. plan 2016-21. (Ska möjliggöra utökad pendeltågstrafik)
o Marieholmsbron och Kvillebangården, i nuv. plan 2018-21. (medfinansiering från VGR, Göteborgs Stad och Volvo)
Kansliets kommentarer
Det är positivt att regeringen har uppmärksammat och tagit initiativ till att försöka komma tillrätta med de kapacitetsbrister som finns i stora delar av järnvägssystemet. De åtgärdsförslag som presenteras är dock inte
tillräckliga för det behov som finns i Göteborgsregionen.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i det politiskt antagna dokumentet ”Uthållig tillväxt – Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur” formulerat ett antal ett mål- och strategier för regionens tillväxt, bl a om befolkningstillväxt och regionförstoring. I dokumentet
konstateras att en hållbar utveckling och tillväxt kräver att en högre andel resor sker med kollektivtrafik och att pendel- och regiontåg har en central betydelse för att lyckas. GR, liksom många andra samhällsaktörer i Sverige, har antagit målet om en fördubbling av kollektivtrafiken till 2025. För GR:s del finns detta formulerat inom projektet K2020 och bygger bl a på att tågtrafiken i de fem
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
4
stråken in mot Göteborg byggs ut med högre turtäthet, vilket i sin tur förutsätter ökad spårkapacitet. Även Göteborgs Hamn har ambition att öka andelen godstransporter på järnväg.
GR anser att vi måste ta hand om den befintliga infrastrukturen genom ökade underhålls- och reinvesteringsåtgärder, men med tanke på den efterfrågan som finns på mer järnvägstransporter måste det även tillkomma mer kapacitet i pendelstråken in mot Göteborg.
Utredningen föreslår olika ekonomiska styrmedel för att minska efterfrågan/ få ett effektivare utnyttjande av befintlig kapacitet och på så sätt öka kapaciteten.
GR har svårt att bedöma hur stor effektiviseringspotential det finns inom järnvägssystemet och om t ex ekonomiska styrmedel får konsekvenser för andra samhällsområden. Detta bör studeras ytterligare.
Vad det gäller utjämning av körtider har Västra Götalandsregionen analyserat detta. Resultatet visar att åtgärden inte är tillräcklig för att täcka det behov som finns.
Trafikverkets delredovisning har avgränsats till att behandla brister kopplade till kapacitet utifrån dagens situation och planerad efterfrågad trafik. GR anser att detta är olyckligt då efterfrågan på järnvägskapacitet på sträckan Göteborg – Borås då osynliggörs. Befintligt spår på den sträckan är inte
konkurrenskraftigt, så täta bussturer trafikerar sträckan istället. Det finns sedan länge önskemål om att få till stånd en konkurrenskraftig järnvägsförbindelse mellan Västsveriges två största städer och planer på ansluta Landvetter flygplats till detta spår. Sträckan Göteborg-Borås är också en del av
Götalandsbanan, som går mellan Göteborg-Stockholm, vilken skulle kunna avlasta Västra stambanan. Färdigplanerade delsträckor som Mölnlycke- Bollebygd, har i tidigare omgångar av den nationella infrastrukturplaneringen funnits med i planerna men lyfts ur. Det är olyckligt om delsträckan
Mölnlycke-Bollbygd återigen skjuts på framtiden och att fortsatt planering för hela sträckan bli stillastående.
Avslutningsvis vill GR påtala vikten av samordnad infrastruktur- och bebyggelseplanering. Den osäkerhet som idag råder kring om och när ett investeringsobjekt kan bli genomfört skapar problem för kommuner och andra aktörer när det gäller den fysiska planeringen. Särskilt gäller detta i storstadsregioner med stark tillväxt och stor inflyttning och
REGIONUTVECKLING Infrastruktur och kollektivtrafik
_______________________________________________________________________________________
Postadress Besöksadress Telefon Telefax
Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 09 47 031-63 09 70
MISSIV 2011-08-19 RS 510-2011
Till Beredningsgruppen för
hållbar utveckling
Yttrande över Trafikverkets rapport ”Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012-2021”
Trafikverket har den 1 juli 2011 remitterat rubricerade rapport för yttrande senast den 31 augusti. Regionstyrelsen föreslås behandla ärendet den 6 september. Vi föreslår att trafikverket omedelbart som ett preliminärt svar får del av BHU´s förslag till regionstyrelsen.
Ett utkast till yttrande har översänts till kommunalförbunden och till några andra län i början av juli.
Ett utdrag ur trafikverkets rapport bifogas.
Förslag till beslut:
Beredningsgruppen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen att avge bifogat förslag till yttrande.
Beredningens förslag till yttrande överlämnas till Trafikverket REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET
Bertil Törsäter
REGIONUTVECKLING Infrastruktur och kollektivtrafik
_______________________________________________________________________________________
Postadress Besöksadress Telefon Telefax
Regionens Hus N Hamngatan 14 031-63 09 47 031-63 09 70
Box 1091 Mb 0703-20 63 58 E-post rolf.thor@vgregion.se 405 23 Göteborg Förslag yttrande RS 510-2011 2011-08-19 Trafikverket 781 89 Borlänge
Yttrande över Trafikverkets rapport ”Järnvägens behov av ökad kapacitet – förslag på lösningar för åren 2012-2021”
Ärendet
Trafikverket har den 1 juli 2011 remitterat rubricerade rapport för yttrande senast den 31 augusti. Ärendet har beretts av beredningsgruppen för hållbar utveckling inför
regionstyrelsens ställningstagande den 6 september. Sammanfattning
• Fler resande och mer gods på järnvägen är i grunden positivt för samhället och måste mötas av ökade anslag för såväl drift och underhåll som för investeringar. Vi anser att ett resurstillskott enligt alternativ C4 är väl motiverat och sannolikt
tilltaget i underkant.
• I Västra Götaland finns en efterfrågan på ett större trafikutbud både för personresor (lokala, regionala och interregionala) samt för gods, bl a pendlar till Göteborgs hamn.
• De största och mest allvarliga bristerna i järnvägsinfrastrukturen inom länet gäller Hamnbanan, Västra Stambanan och sträckan Göteborg-Borås.
• Det är också angeläget att underhålla och rusta upp de f d länsjärnvägar där det finns en trafikefterfrågan. Vi vill också peka på några särskilt angelägna investeringar utanför Västra Götaland.
• Vi menar att en del av utrymmet för utökade investeringar bör användas för att åtgärda brister och tillgodose existerande behov av ny spårkapacitet i Västra Götaland.
• Vi tillstyrker trafikverkets förslag till tidigareläggningar av vändspår i Alingsås och förbigångsspår i Stenkullen och Algutsgården på Västra Stambanan liksom en tidigareläggning av Marieholmsbron med anslutningar på Hamnbanan men menar att dessa åtgärder är otillräckliga m h t redovisade brister och trafikefterfrågan.
och Alingsås (skip-stop) förutsatt att detta kombineras med satsningar på ökad spårkapacitet som medger en tätare pendeltågstrafik.
Det behövs ökade satsningar på både vidmakthållande och ny kapacitet
Efterfrågan på ökad järnvägstrafik både för person- och godstrafik har under en längre period ökat kraftigt i Sverige. Det allt högre kapacitetsutnyttjandet av stora delar av järnvägsnätet har i kombination med bistra vintrar och otillräckliga satsningar på drift och underhåll samt för lite reinvesteringar och förebyggande åtgärder resulterat i ökande
problem och störningar i järnvägstrafiken. I samhällsdebatten har lyfts diskussionen om det satsats för mycket resurser på utbyggnaden av ny järnvägsinfrastruktur på bekostnad av insatser för bättre drift och underhåll.
Vi menar att detta i grunden är en konstlad motsättning eftersom vi har en stark
efterfrågeutveckling inom järnvägssektorn som måste mötas med tillräckliga insatser både för vidmakthålla den befintliga järnvägsanläggningen och bygga ut och förnya nätet. Det finns därmed också som vi ser det en risk i att trafikverkets avgränsning av uppdraget ”till att endast behandla direkta brister kopplade till kapacitet utifrån dagens situation och planerad efterfrågad trafik” leder till en för snäv problemformulering. Ett konkret exempel är järnvägen mellan Göteborg och Borås. Dagens enkelspåriga järnväg är inte
konkurrenskraftig beroende på långa restider vilket lett till att kollektivresandet mellan Västra Götalands två största städer istället får ske via bussförbindelser med dubbeldäckare, i högtrafik med tio minuter mellan avgångarna. Ändå – och trots fortsatt långa restider - beräknas kollektivresandet (buss och tåg) i relationen uppgår till drygt 1,7 miljoner resor under 2011. Här finns en stor potential för ökat kollektivresande och självfallet skulle vi efterfråga en betydande kapacitet om det vore möjligt att erbjuda resenärerna en attraktiv tågtrafik mellan nämnda städer. Denna ”brist” är enligt vår mening lika angelägen och akut att hantera som de ”manifisterade” kapacitetsbrister som tas upp i aktuell remiss.
Vi måste kunna möta en ökad efterfrågan på järnvägskapacitet
Den ökande efterfrågan på mer järnvägstrafik är en positiv utmaning. Många företag ser förutsättningar att både sänka sina transportkostnader och minska verksamhetens
miljöbelastning genom att köra mer gods med järnväg. Alltfler resenärer ser möjligheter att resa säkert och miljövänligt med tåg samtidigt som restiden kan utnyttjas till arbete, studier mm. Resmöjligheter med järnväg innebär också förutsättningar att integrera
arbetsmarknader, skapa mer robusta arbetsmarknader och i förlängningen att skapa ökad tillväxt.
I Västra Götaland ser vi stora potentialer att utveckla den redan växande godstrafiken på järnväg, i stor utsträckning genom ökade intermodala transporter via Göteborgs hamn. Här är omlandet Skandinavien/Norden vilket innebär att i stort sett alla järnvägsstråk berörs och behöver fungera på ett tillfredsställande sätt.
Det finns också en efterfrågan på fler och snabbare resmöjligheter med järnväg i
relationerna med Stockholm, Oslo och Malmö/Köpenhamn. Vi menar att det finns särskild anledning att uppmärksamma järnvägens internationella funktion och inte minst att
relationen Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn är en del av den av oss själva och EU prioriterade Nordiska Triangeln.
tror på en fortsatt stark tillväxt. Det är vidare särskilt angeläget att flerdubbla tågpendlandet till/från Göteborg för att klara målsättningar om framkomlighet, miljö och regional tillväxt. Vi stödjer ett förslag om kraftigt utökade resurser för drift och underhåll, reinvesteringar, trimningsåtgärder och investeringar i nya spår. Vi har inte möjlighet att bedöma hur
stort resurstillskott som behövs men en nivå och inriktning enligt alternativet C4 förefaller klart rimlig. Vi tror snarare att det finns goda skäl för ytterligare
investeringar i järnvägsnätet under perioden 2012-2021. Vi återkommer nedan med en
del synpunkter om hur en del av föreslagna nya resurser bör användas.
De största och mest allvarliga bristerna för järnvägstrafiken i Västra Götaland
En förbättrad kapacitet på Hamnbanan i Göteborg är nödvändig för att det ska vara möjligt att fortsätta att utveckla godstrafik på järnväg till/från hamnen. Behovet är akut vilket föranlett Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Göteborgs Hamn och AB Volvo att deklarera sin vilja att finansiellt medverka till att utbyggnaden av en ny Marieholmsbro kan tidigareläggas. Det är en mycket angelägen utbyggnad för svensk industri och handel och nu behöver staten lösa resterande finansiering.
Kapacitetsbristen på Västra Stambanan är ett hinder för att utveckla i princip all trafik, både fjärrgående sådan och region- och pendeltrafik. Bristerna finns både inom och utanför Västra Götaland. I länet är situationen värst mellan Göteborg och Alingsås men det är en tidsfråga innan övriga delar också får mycket stora problem. Alla åtgärder som ger ny kapacitet och som går att genomföra är mycket angelägna. Skillnaderna i hastighet mellan främst snabbtåg och pendeltåg konsumerar mycken spårkapacitet. Det är mycket angeläget att i enlighet med trafikverkets förslag tidigarelägga utbyggnaden av förbigångsspår och vändspår men det förslår tyvärr inte långt.
Västra Götalandsregionen har med kvalificerad konsulthjälp – och med full insyn från trafikverket – analyserat möjligheterna att skapa utrymme för fler tåg på banan genom ändrade tidtabeller, ändrade stoppbilder för pendel- och regiontåg, alternativt genom att lägga ned några mindre stationer. Resultaten pekar dock mot att investeringsåtgärder utöver trafikverkets förslag om tidigareläggningar krävs för att mer än marginellt kunna utveckla något trafikutbud. Vinsterna ligger främst i ökad tillförlitlighet och bättre flexibilitet. En utbyggnad till fyrspår mellan Göteborg och Jonsered bedöms ge vissa möjligheter att utöka pendel- och regiontrafiken eventuellt i kombination med en skip-stoplösning för att minska hastighetsskillnaderna mellan olika tåg. Det är mycket angeläget att pröva möjligheten att i närtid genomföra en sådan utbyggnad. Kvar står ändå problemen med att den starka efterfrågan på en ökning av all trafik på banan samt kortare restider bl a mellan storstadsområdena inte kan tillgodoses.
Behovet av att genomföra stora, systempåverkande kapacitetsutbyggnader i järnvägsnätet som innebär en avlastning för Västra Stambanan blir alltmer akut. Vår slutsats blir att det behöver byggas en helt ny järnväg mellan Göteborg och Stockholm, en järnväg som kan attrahera den snabbgående tågtrafiken och därmed effektivt förbättra kapacitet och framkomlighet för den trafik som ska köra på Västra Stambanan. Det är alltså hög tid att börja bygga ut Götalandsbanan.
Banverket har genomfört en järnvägsutredning för etappen Mölnlycke – Bollebygd
mellan Göteborg och Borås. En byggstart fanns med i föregående investeringsplan för
järnvägsnätet, i den s k Framtidsplanen. Därefter har utbyggnadsplanerna hakat fast i diskussionerna om utbyggnaden av ett höghastighetsnät. Vi vill påpeka att det finns flera funktioner/behov utöver att bli en del i Götalandsbanan som en ny och konkurrenskraftig
att se till att pendlingen mellan länets två största – tillika landets tredje största
pendlingsrelation – kan ske med tåg. Ett viktigt skäl är att minska belastningen på vägnätet in mot och i Göteborg. Det är också angeläget att Göteborg Landvetter flygplats kan knytas till järnvägsnätet. En ny järnväg mellan Borås och Göteborg skulle dessutom innebära en förbättring av en högtrafikerad del av Kust till kustbanan. Ett beslut om att bygga en dubbelspårig järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd måst kunna fattas för sig och i närtid. Med den etappen utbyggd blir det också möjligt att etablera en viss tågpendeltrafik mellan Borås och Göteborg.
Vi konstaterar att av trafikverkets förslag till utökade investeringar om 13 miljarder finns inga åtgärder som ligger i Västra Götaland. Vi finner detta mycket underligt mot bakgrund av bristerna i den befintliga infrastrukturen. Vi bedömer att en utbyggnad av etappen mellan Mölnlycke och Bollebygd kan ge en stor och snabb samhällsnytta och föreslår att detta objekt inryms i förslaget även om det skulle innebära ett ökat behov av finansiering. En helhetssyn är nödvändig
Det finns ett utpräglat systemberoende inom järnvägssektorn. En trångsektor på ett avsnitt påverkar hela stråkets och ibland systemets funktion. Vi anser det angeläget att där det finns rimliga förutsättningar försöka utveckla och nyttja så stora delar av befintligt
järnvägsnät som möjligt. Västra Götalandsregionen har träffat ett avtal med f d Banverket om att satsa resurser på upprustning av de f d länsjärnvägarna Norra Bohusbanan,
Kinnekullebanan och Viskadalsbanan. Dessa banor har en matarfunktion till de större
järnvägarna och några kan dessutom utnyttjas som omledningsbanor vid akuta trafikavbrott eller behov av avstängningar för underhålls- och investeringsarbeten på tungtrafikerade banor. De f d länsjärnvägarnas nuvarande standard lämnar dock mycket övrigt att önska. För t ex Kinnekullebanan är behovet av en spårupprustning akut. Även Älvsborgsbanan har en viktig systemfunktion och behöver åtgärdas. En angelägen och brådskande åtgärd är att bygga ut kapaciteten i Öxnered och Vänersborg så att den regiontågstrafik som
tillkommer i december 2012 när dubbelspåret Göteborg-Trollhättan tas i bruk kan fungera väl för resenärerna på hela sträckan Göteborg-Vänersborg enligt det trafikupplägg som planeras. Västra Götalandsregionen har tillsammans med Vänersborgs kommun, Västtrafik och trafikverket tagit fram ett förslag till förskottering av plattformsutbyggand mm men tyvärr fått beskedet att det s k förskotteringsutrymmet är fullt utnyttjat. Vi föreslår att trafikverket hemställer att regeringen omprövar sitt ställningstagande att inte utöka förskotteringsutrymmet.
Utbyggnader utanför Västra Götaland med särskild systempåverkan
Vi bedömer att av de utbyggnadsåtgärder som föreslås utanför Västra Götaland är
mötesspår mellan Ställdalen och Frövi samt åtgärder för ökad kapacitet mellan Hallsberg
och Laxå särskilt angelägna. Dessutom vill vi peka på angelägenheten av att den felande
länken mellan Varberg och Hamra på Västkustbanan byggs ut till dubbelspår (ingår i gällande plan).
Övriga kommentarer
Vi tror att det är en bra inriktning att arbeta för ett effektivare nyttjande av järnvägsnätet m h a differentierade avgifter men vill samtidigt peka på den risk som ligger i att höga
avgifter kan minska exempelvis regioners ekonomiska möjligheter att bygga ut en ur många synpunkter angelägen pendel- och regiontrafik. Motsvarande risker gäller självfallet
med betydande skattefinansieringar för att täcka underskotten i trafiken utöver vad som behövs för både investeringar i tåg och anläggningar.
För närvarande diskuteras ett antal olika verktyg – differentierade banavgifter, ändrad trafikering för att harmonisera tåghastigheter, trångsektorplan, ramavtal mm - för att få en bättre styrning, ett effektivare nyttjande av järnvägskapaciteten mm. Det är angeläget att öka kunskapen om vilka effekter som olika åtgärder kan medföra. Vi tror också, mot bakgrund av de erfarenheter från analyser för Västra Stambanan som vi ovan relaterat, att det är viktigt att diskutera och påverka åtgärdsvalet utifrån de särskilda förutsättningar som råder för varje specifikt stråk. Vi har i Västra Götaland initierat ett arbete med en långsiktig regional tågstrategi där vi ska utreda bl a efterfrågan på resor, behov av nya tåg och
anspråk på järnvägskapacitet. Trafikverket medverkar som en viktig aktör i detta arbete. Vi är beredda att pröva en skip-stoplösning mellan Göteborg och Alingsås förutsatt att detta