Förslagen som gäller förarprövare

Den examensdel som rör den grundläggan-de utbildningen för förarprövare ska ge fär-digheter att ta emot körprov för kategorierna B, C1 och C samt körprov för lätt fyrhjuling i kategori AM. Genom att också inkludera körkortskategorierna för lastbil i den grund-läggande utbildningen har man tagit hänsyn till försvarsmaktens behov och verksamhet inom körkortsutbildningen. Den grundläg-gande utbildningen ska även ge kunnig ar-betskraft för försvarsmaktens examensverk-samhet. Lagändringens skärskilda mål och grund till denna del är att grundläggande ut-bildning ska fortsätta att vara en del av speci-alyrkesexamen.

I lagen om förarexamensverksamhet ska också ingå närmare bestämmelser om praktik i uppgifter som förarprövare i en verklig kör-provsmiljö för den som genomgår grundläg-gande utbildning för förarprövare. Processen motsvarar den process som nu ingår i kom-munikationsministeriets förordning i det fal-let att en praktikant tar emot körprov som av-läggs för att få körkort. Enligt nutida prakti-ken ska handledaren med behörighet att ta emot körprov vara närvarande under hela prov prestationen. Handledaren ska då fatta beslut om godkännande eller underkännande av körprovet och även i övrigt svara för att mottagandet av provprestationen sker i en-lighet med bestämmelserna. Då kan det vara fråga om en praktikant som studerar för att få behörighet för uppgifter som förarprövare i samband med avläggandet av specialyrkes-examen för trafiklärare utan att ha trafiklä-rarbehörighet sedan tidigare. Det kan också gälla en person som redan har trafiklärarbe-hörighet och som kompletterar den med fö-rarprövarbehörighet genom att avlägga en-dast den examensdelen. Praktikanten har då inte genomgått den grundläggande utbild-ningen för förarprövare. Denna persons tra-fiklärarbehörighet kan bygga på en tidigare avlagd specialyrkesexamen för trafiklärare eller på en trafiklärarexamen som personen avlagt enligt kommunikationsministeriets ti-digare föreskrifter samt ett trafiklärartillstånd som beviljats på grundval av dem. Studierna för att få förarprövarbehörighet lämpar sig som påbyggnadsexamen för trafiklärare ef-tersom det av förarprövare krävs samma grundläggande kompetens,

trafiklärarbehö-righet. Det spelar inte någon roll enligt vilka av bestämmelserna trafiklärarbehörigheten har uppnåtts eftersom båda trafiklärarexami-na enligt körkortslagen ger rätt till trafik-lärartillstånd.

I lagen föreslås bestämmelser om bland annat erkännande av grundläggande utbild-ning för förarprövare som genomgåtts i en annan EU- eller EES-stat. Behörigheten att erkänna ska också i detta fall höra till Trafik-säkerhetsverket. Verket bedömer kunnandet såväl när det gäller den grundläggande ut-bildningen som specialiseringsutut-bildningen.

Uppgiften är lämplig för Trafiksäkerhetsver-ket, som svarar för organiseringen av förar-examensverksamheten och utfärdar föreskrif-ter om specialiseringsutbildningar och rätten att arbeta i uppgifter som förarprövare.

4 Propositionens konsekvenser 4.1 Ekonomiska konsekvenser för

med-borgarna

4.1.1 Behörighetsförändringarna som gäller körkort och tillstånd

De föreslagna åtgärderna i propositionen och i synnerhet de som gäller utveckling av registersystemet bidrar till att körrättsproces-sen och beviljandet av tillstånd kan skötas med betydligt mindre myndighetsresurser än i dag eftersom de tjänster som kundservicen kräver ska till stor del köpas av privata servi-ceproducenter.

Såsom konstateras nedan förutsätter upp-gifterna en personalresurs på 120 årsverken hos polisen. Det uppskattas att uppgifterna ökar Trafiksäkerhetsverkets arbete med un-gefär 10 årsverken på grund av de uppgifter som verket sköter samt till följd av anvis-ningar till och övervakning av serviceprodu-centerna. Antalet tjänstemän som sköter des-sa uppgifter i verket ska efter det vara 20.

Med att utveckla registersystemet samt ut-nyttja serviceproducenter vid kundservicen påverkas till antalet myndighetsresurser som behövs. Serviceproducenternas andel och de-ras antal beror bland annat på hur uppgifterna konkurrensutsätts och med hurudant nät. De konsekvenser som ändringarna i skötseln av uppgifterna orsakar för medborgarnas

till-ståndsavgifter beror dock i hög grad på det konkurrensutsatta priset på tjänsterna. De parter som sköter kundservicen konkurrens-utsätts efter det att riksdagen har godkänt fö-religgande regeringsproposition. Trafiksä-kerhetsverket arbetar aktivt för att kundservi-cenätet regionalt sett ska vara så täckande som möjligt. Det är mycket möjligt att det kommer att finnas ungefär lika många servi-ceställen som handlägger körkort som det för tillfället finns polisens egna serviceställen.

De föreslagna ändringarna förenklar och snabbar upp processen, vilket syns i besparad arbetstid. Även sammanslagningen av till-ståndsnätverket och nätverket för förarexa-mensmottagare när det gäller körkorts- och tillståndsuppgifterna ska spara kostnader, bland annat för lokaliteter. Principen om ser-vice från en och samma lucka uppskattas fungera kostnadseffektivare. Även dessa kan inverka på prestationsavgifterna och till-ståndspriserna.

Samma giltighetstid på två år för kör-kortstillstånd ger bättre möjligheter att man till exempel under giltighetstiden för kör-kortstillstånd för kategori BC också hinner avlägga lastbilskörkort innan tillståndet slutar gälla. Avgiften för körkortstillståndet för den nya C-kategorin är densamma som för kate-gori BC (51 euro). Ändringen bidrar också till att avlägga körkort för tunga fordon. Man sparar också kostnader när man använder ti-digare sparade fotografier på de senare kör-korten. Även tillståndsprocessens elektronis-ka tjänster kommer att sänelektronis-ka medborgarnas kostnader. Tjänsterna är dock kanske ännu inte möjliga när lagen träder i kraft. Bespa-ringens storlek är beroende på den nya till-ståndsprocessens avgiftsnivå, men till exem-pel registreringarnas avställning sänkte avgif-ten med en tredjedel jämfört med tidigare (från 12 euro till fyra euro).

När systemet med kortvariga körkort av-vecklas, minskar kostnaderna för utlösning av olika körkort i synnerhet i det fallet att man höjer körkortskategorierna just innan nästa körkort i någon annan kategori efter det kortvariga körkortet kan lämnas ut eller om giltighetstiden för ett kortvarigt körkort löper ut innan hela förarundervisningen är slutförd och man är tvungen att ta ett nytt kortvarigt körkort och avlägga förarexamen på nytt. Ett

körkortstillstånd för ett kortvarigt körkort och ett permanent körkort därefter kostar 60 euro. Att ta ut ett nytt kortvarigt körkort kos-tar 58 euro. Att avveckla systemet med kort-variga körkort sparar systemkostnader, vilket också uppskattas sänka körkortets pris. Be-sparingen som följer av de extra kortavgif-terna är uppskattningsvis 1 000 000 euro per år. De slutliga kostnaderna för körkortsblan-ketter påverkas av konkurrensutsättningen.

4.1.2 Ändringarna som gäller trafiklärare Beviljandet av trafiklärartillstånd utifrån två obligatoriska examensdelar medför inte konsekvenser för utbildningsanordnarens fi-nansiering, om specialyrkesexamen avläggs i sin helhet. I annat fall kan ändringar i antalet studerande orsaka konsekvenser för utbild-ningsanordnarens finansieringsandel.

Examensanordnare har rätt att få statsan-delsfinansiering för slutförda examensdelar.

Denna finansiering beviljas inom ramen för det maximala taket för studerandeårsverken för var och en examensanordnare. Om exa-mensanordnaren inte har kvar den berörda andelen får anordnaren inte finansiering för examensprestationen, vilket kan leda till pro-blem. Det har ingen inverkan på statsandels-finansieringen om man avlägger hela examen eller en del av den (studerandeårsverken som grund). Ur finansieringsperspektiv spelar det således inte någon roll för utbildningsanord-naren huruvida en studerande genomför en eller flera examensdelar eller hela examen.

Båda ökar antalet studerandeårsverken som finansieringen grundar sig på, men samtidigt äter båda också upp det maximibelopp som utbildningsanordnaren har beviljats. Om man till exempel tar in studerande fortlöpande i stället för att ta in en grupp per år medför detta enligt uppskattningar extra arbete och kostnader när det gäller att ordna utbildning.

Detta leder till ökad marknadsföring och fler uttagningar av studerande. Eftersom exa-menssystemet bygger på en mer individuell tanke, uppskattar man att frågan inte medför problem.

En anordnare av fristående examina som med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenut-bildning (631/1998) har beviljats tillstånd av

undervisnings- och kulturministeriets att ord-na utbildning (utbildningsanordord-nare) får statsandelar för kostnaderna för ordnandet av fristående examina. När fristående examina ordnas i samband med en utbildning som förbereder för fristående examina, gäller stat-andelsfinansieringen kostnaderna för såväl utbildningen som ordnandet av fristående ex-amina. För utbildning som förbereder för en yrkesexamen eller specialyrkesexamen kan det tas ut en rimlig studieavgift av de stude-rande. Med avgiften täcks en del av kostna-derna för den utbildning som förbereder för fristående examina samt för ordnandet av fri-stående examina.

Om utbildningsanordnaren som har till-stånd att ordna utbildning enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning ordnar yrkes-inriktade grundexamina, yrkesexamina eller specialyrkesexamina utan förberedande ut-bildning, får anordnaren för detta ändamål statsandelsfinansiering enligt 30 § i förord-ningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. En examensdel utan förberedande utbildning motsvarar vid be-stämmandet av finansieringen åtta procent av ett fullt studerandeårsverke.

Av personer som deltar i en yrkesinriktad grundläggande examen eller en specialyrkes-examen utan förberedande utbildning får ex-amensanordnaren ta ut en skälig avgift för examen. Anordnaren av fristående examina och examenskommissionen avtalar om avgif-tens storlek och skälighet i ett avtal om ord-nandet av fristående examina.

Om en person ska avlägga en yrkesinriktad grundläggande examen genom fristående ex-amen utan att ha deltagit i förberedande ut-bildning, får man inte ta ut några andra avgif-ter än en examensavgift. Finansieringen en-ligt 30 § i förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet täcker i detta fall alla kostnader för att ordna fristå-ende examina.

Ändringen av grunderna för beviljande av trafiklärartillstånd ska göra att det går snabb-bare för trafiklärarstuderande att övergå till arbetslivet med en behörighetsenlig lön.

Kravet på praktik för förarprövare ska fort-farande inte ge praktikanten möjlighet att självständigt bedöma körprov, vilket fortsatt kunde vara en grund för att ta ut en avgift

en-ligt den arbetsinsats som handledningen krä-ver. Utveckling av det kunnande som arbets-uppgifterna förutsätter kräver praktik i en verklig verksamhetsmiljö. På grund av upp-giftens karaktär ska man ta hänsyn till att kraven på körprov uppfylls.

Erkännandet av examina innebär att den som ansöker om erkännande undgår kostna-derna för specialyrkesexamen eftersom man inte kräver en överlappande utbildning och avläggande av examen. Enligt lagstiftningen om vuxenutbildning och även enligt reger-ingsprogrammet ska man inte ordna onödig utbildning om tillförlitliga dokument visar att kompetensen redan finns. På detta sätt und-går man onödiga kostnader i samband med ordnandet av utbildning och examenstillfäl-len. Den som skriver ett lämplighetsprov ska dock betala för provet. Priset bestäms av den som ordnar provet enligt provets omfattning.

Uppföljningen av hälsan hos den som an-söker om och innehar ett trafiklärartillstånd kombinerat med körkortskraven för grupp 2 ska spara kostnader för läkarkontroller om personen har ett gällande körkort för grupp 2.

Om en trafiklärare och den som ansöker om ett trafiklärartillstånd har körkort endast för grupp 1, måste han eller hon separat uppvisa ett läkarutlåtande om att de medicinska kra-ven för förare i grupp 2 uppfylls.

4.2 Konsekvenser för myndigheterna 4.2.1 Behörighetsförändringar som gäller beviljande av körkort och tillstånd

När behörigheten som gäller att bevilja körkort och tillstånd centraliseras till ett för-valtningsområde, gör detta förvaltningens verksamhet effektivare och kundservicen bättre. Om uppgifterna att bevilja körkort och ta emot förarexamina slås samman med fö-rarexamensmottagaruppgifterna, sköter en aktör rådgivningen och ärendena i samband med att bevilja körkort och avlägga examen.

Ändringarna i körkortsprocessen när det gäl-ler att bevilja körkort och tillstånd överför de beviljandeuppgifter som inte hör till polisens kärnuppgifter till Trafiksäkerhetsverket för vilket uppgifterna lämpar sig. Uppgifterna motsvarar verkets kärnuppgifter. I förslaget till ändring har beaktats finansministeriets

ef-fektivitets- och resultatprogram och analys av kärnuppgifter som på ett kundorienterat och förvaltningsgränsöverskridande sätt ska finna nya sätt att förnya statsförvaltningens strukturer och funktioner samt att på ett nytt sätt sköta uppgifterna inom statsförvaltning-en i framtidstatsförvaltning-en.

Behörigheten att övervaka körhälsa och meddela körförbud ska fortfarande höra till polisen. Uppgifterna anses höra till polisens kärnuppdrag som rör säkerhet. Processerna förutsätter ofta myndighetssamråd som poli-sen också har förutsättningar för att sköta med hjälp av regionorganisationen. De före-slagna ändringarna skapar klarhet i de olika funktionerna, om än övervakningen av kör-hälsa av polisen och en viss överlappning till exempel när det rör sig om leverans av i lag föreskrivna eller separat begärda läkarutlå-tanden kan skapa ovisshet om vem som är behörig myndighet trots de detaljerade be-stämmelserna. Uppgiftsfördelningen ska stödjas genom tydliga bestämmelser och in-formation.

Polisen ska fortsätta att övervaka allmän ordning och säkerhet samt trafiken som inne-bär till exempel att övervaka körhälsa och meddela körförbud. Polisens effektiva och centraliserade beslutssystem bidrar till att uppnå målen om trafiksäkerhet. I samband med behandlingen av körrättsfrågor nås årli-gen ett stort antal efterlysta personer. Det nya systemet ger inte möjlighet att nå dessa per-soner i samband med processen för beviljan-de, utan det sker genom annan övervakning.

Överföringen av behörigheten främjar också polisens mål om att sköta kärnuppgifterna.

Förslaget i propositionen om att sluta kon-trollera fortgående missbruk av alkohol och andra berusningsmedel som en separat åtgärd i samband med tillståndsprocessen, utöver hälsokraven, uppskattas inte försämra trafik-säkerheten. Enligt bilaga III till körkortsdi-rektivet tas motsvarande faktorer i beaktande vid bedömning av att hälsokraven uppfylls. I praktiken har polisen på denna grund, trots ett läkarutlåtande som förordat ansökan, be-gärt ett nytt utlåtande i samband med ca 500 ansökningar årligen. Genom anvisningar till läkare som gör hälsokontroller och genom att understryka frågan i samband med läkarens anmälningsskyldighet kan man bidra till att

läkarna fäster större vikt vid frågan vid kon-trollerna.

Kravet på tillförlitlighet hos serviceprodu-center förutsätter kontroll av straffuppgifter-na i rättsregistercentralens straffregister en-ligt straffregisterlagen. Rättsregistercentralen kan i stället för ett straffregisterutdrag tillåta att uppgifterna sänds i maskinläsbar form el-ler via en teknisk anslutning, vilket minskar myndighetsarbetet. Det uppskattas att tillför-litlighetsutredningen gäller ungefär 100 ser-viceproducenter eller producentaspiranter.

4.2.2 Konsekvenserna för polisförvaltningen Den resurs som anvisats för körkortstill-ståndsärenden och andra trafiktillståndsären-den inom polisen uppgår till 120 årsverken.

Dessa arbetsuppgifter ska nu övergå till Tra-fiksäkerhetsverket. Polisens körkortsprocess är omodern. För processen har inte utvecklats elektroniska tjänster på samma sätt som för andra tillstånd på grund av den pågående uppgiftsöverföringen. Efter överföringen av behörigheten ska polisen fortfarande sköta trafikens tillståndsövervakningsuppgifter, så-som att meddela körförbud i en administrativ process och fatta beslut på grund av kontrol-ler av körhälsa. Denna myndighetsinitierade verksamhet finansieras också i fortsättningen med budgetmedel.

För att hantera konsekvenserna för perso-nalen bereds det vid Polisstyrelsen som bäst en resursmall som gäller hela polisförvalt-ningen. Avsikten är att mallen tar hänsyn till tillståndsvolymen som växt avsevärt sedan år 2010, de pågående åtgärderna för att utveckla tillståndsprocesserna, den förändrade om-världen, i synnerhet ändringarna i behörighe-ten i körkortsärenden, samt konsekvenserna av polisens nya förvaltningsstruktur. Re-sursmallen fastställs förmodligen när det blir möjligt att bedöma utvecklingsåtgärdernas faktiska konsekvenser till exempel efter att utvecklingen av användningsgraden av elek-troniska tjänster är känd.

När man planerat resursmallen har överfö-ringen av körkortsbehörigheten beaktats på det sättet att inom tillståndsförvaltningen sker en minskning på 115 årsverken före år 2016 då även motsvarande personalkostnader utgår. Att anpassa vissa andra kostnader,

bland annat kostnaderna för lokaler, kan ta lite längre tid i anspråk.

För att hantera konsekvenserna för perso-nalen som följer av behörighetsöverföringen har Polisstyrelsen meddelat polisstationerna anställningsförbud som gäller tillståndsför-valtningens uppgifter. Enligt förbudet får man inte fastanställa folk i tillståndsförvalt-ningens uppgifter, utan de lediga vakanserna tillsätts för viss tid. På detta sätt anpassar po-lisen antalet anställda efter behovet av resur-ser efter utvecklingsåtgärderna och behörig-hetsöverföringen.

Behörighetsöverföringen inverkar också på polisens prestationsavgifter. År 2013 uppgick intäkterna från prestationerna i anknytning till trafiken till ca 11 miljoner euro som ute-blir i fortsättningen. Prestationsavgifterna från trafiken täcker kostnaderna för presta-tionerna, av vilka de största är personalkost-naderna. Övriga kostnader orsakar till exem-pel lokaliteter, datasystem, andelen av un-derhållet av fastigheter och de övriga om-kostnaderna. Vissa övriga kostnader betalas fortsatt av polisen trots behörighetsöverfö-ringen.

4.2.3 Konsekvenserna för Trafiksäkerhets-verket

Körkortsuppgifterna och de övriga till-ståndsuppgifterna som den föreslagna över-föringen gäller är avgiftsbelagd verksamhet som sker på initiativ av en part i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till sta-ten (150/1992). Enligt denna lag ska storle-ken på avgiften för en prestation motsvara kostnaderna för prestationen. Trafiksäker-hetsverket är ett nettobudgeterat verk då kostnaderna för körkorts- och tillståndspro-cessen samt registersystemet ska täckas ge-nom prestationsintäkterna för körkort och öv-riga tillstånd så att varken förlust eller vinst uppstår. Trafiksäkerhetsverket avtalar med serviceproducenten om skötseln av uppgif-terna och avgifuppgif-terna för prestationer fastställs genom förordning av kommunikationsmini-steriet.

Den föreslagna överföringen av uppgifter gör det möjligt att slå samman ansökan om körkortstillstånd och förarexamensverksam-heten. När funktionerna slås samman och

an-svaret går till en myndighet och samma ser-viceproducenter, gör det den nuvarande pro-cessen klarare. Ändringen uppskattas också påskynda hela körkortsprocessen. Processen blir tydligare också när det gäller att redovisa avgifter, delge tillståndsbeslut och leverera andra bilagor. När uppgifterna slås samman med förarexamensmottagaruppgifterna, ut-vidgar detta serviceproduktionen, vilket för-modligen ökar aktörernas intresse för bran-schen och deltagande i konkurrensutsättning-en. Att aktörerna är få syns i dag i antalet deltagare i konkurrensutsättningar. Vid den senaste konkurrensutsättningen lämnade en enda aktör ett anbud inom alla verksamhets-områden. I anbudsförfarandet deltog bara en annan aktör som emellertid drog tillbaka an-budet. Förarexamensverksamheten går ut på att aktörerna väljs genom konkurrensutsätt-ning, men själva verksamheten är inte före-mål för fri konkurrens på grund av kvalitets-kraven. Verket har för avsikt att genomföra konkurrensutsättningen med hjälp av regi-onalt vettiga helheter i syfte att säkerställa att antalet deltagare blir så stort som möjligt.

Enligt polisens system för arbetstidsupp-följning uppgår den resurs som berörs av be-hörighetsöverföringen till 120 årsverken.

Förslaget att anlita serviceproducenter i en betydligt större utsträckning under Trafiksä-kerhetsverket ökar dess arbete. Det uppskatt-tas att utbildning, handledning och övervak-ning av serviceproducenter, beviljande av tillstånd som kräver tillståndsprövning på grund av lämplighetskrav samt eventuella tillståndsprocessåtgärder som till exempel behandling av de läkarutlåtanden som avses i 8 c § 4 mom. i körkortslagen ökar verkets ar-bete med ungefär 10 årsverken. För att hålla sig inom den nuvarande årsverksramen har verket målet att ordna det ovan nämnda extra personalbehovet internt genom att effektivi-sera andra funktioner. Allt som allt ska upp-gifterna motsvara 20 årsverken såsom i punkt 4.1. finns.

Det koncept som Trafiksäkerhetsverket har arbetat fram bygger på att de åtgärder som rör körkort och tillstånd utförs av externa serviceproducenter samt på att beslutsfattan-det automatiseras genom att utveckla regis-tersystemet. Enligt Trafiksäkerhetsverket kommer den personal som nu arbetar med

körkortsärenden vid polisen förmodligen inte att övergå till verket. Enligt statstjänsteman-nalagen förflyttas tjänstemännen i samband med omstrukturering av funktioner inom statsförvaltningen till samma ämbetsverk som uppgifterna överförs till. Om detta kan dock också avtalas på något annat sätt.

När systemet med kortvariga körkort av-vecklas och det görs också andra ändringar i processen, förenklar detta körkortssystemet och underlättar utveckling av det samt mins-kar myndigheternas kostnader. Konceptet

När systemet med kortvariga körkort av-vecklas och det görs också andra ändringar i processen, förenklar detta körkortssystemet och underlättar utveckling av det samt mins-kar myndigheternas kostnader. Konceptet