Första kravet från Kronofogden

Tabellen nedan visar antalet personer som fick det första kravet från Kronofogden under perioden, fördelade per lånetyp.

Tabell 4.3 Antal personer som fick sitt första krav från Kronofogden, lånetyper 2005 2006 2007

2005 2006 2007

Studielån 4 750 3 406 2 893

Annuitetslån 7 334 7 991 8 478

Studielån och annuitetslån

1 222 1 078 880

Totalt 13 306 12 475 12 251

4.3 Undersökta variabler

Utredningen omfattar variablerna kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst, skuldstorlek, årsbelopp, ansökan om nedsättning, återbetalningsskyldighet, utmätning och betalning via Kronofogden samt antal registrerade skulder hos Kronofogden. I den yngsta åldersgruppen är samtliga personer mellan 20 till 29 år.

4.3.1 Återbetalningsskyldighet

Tabell 4.4 Nya återbetalningsskyldiga, kronofogdegruppen 2005 2006 2007

Studielån 251 141 72

Annuitetslån 5 298 5 177 4 991

Tabellen ovan visar antalet personer som under perioden blivit återbetalningsskyldiga och fått sitt första krav från Kronofogden. Det har skett en minskning av antalet nya återbetalare som under det första betalningsåret fick sitt första kronofogdekrav. I snitt har 42 procent av de nya

återbetalarna fått sitt första krav från Kronofogden under perioden.

4.3.2 Kön och ålder

Andelen kvinnor i kronofogdegrupperna är i genomsnitt knappt 50 procent medan andelen kvinnor i referensgrupperna är drygt 57 procent.

Diagram 4.1 Åldersfördelning kvinnor, kronofogdegrupperna

28

-29 30-39 40-49

50-Andelen män (%) per år och ålder

2005 2006 2007

Diagram 4.2 Åldersfördelning män, kronofogdegrupperna

28

-29 30-39 40-49

50-Andelen män (%) per år och ålder

2005 2006 2007

Diagram 4.1 och 4.2 visar att under tidsperioden har andelen personer i det yngsta åldersintervallet, upp till 29 år, som fått sitt första krav från Kronofogden ökat och det är männen som står för den största ökningen, 2 procentenheter. Största minskningen har skett bland kvinnor i åldersintervallet 30–39 år.

2007 är det männen i kronofogdegruppen som befinner sig i åldersintervall upp till 29 år som är klart överrepresenterade, andelen är dubbelt så stor medan både kvinnor och män i åldern 30–39 är underrepresenterade. Snarlika förhållanden gäller även för 2005 och 2006.

I referensgrupperna återfinns de flesta, oavsett kön, i åldersintervallet 30-39 år. Andelen kvinnor har ökat marginellt under perioden och är fler än männen.

4.3.3 Utbildningsnivå

Den utbildningsnivå som redovisas i detta avsnitt avser den högsta utbildningsnivån som fanns registrerad i december året före undersökta år.

Diagram 4.3 Kronofogdegruppernas andel av samtliga återbetalningsskyldiga fördelat på utbildningsnivå

16

Diagrammet ovan visar andelen personer som fick sitt första krav från Kronofogden av samtliga personer som var återbetalningsskyldiga och bosatta i Sverige inom respektive utbildningsnivå.

Personer med högst grundskolenivå minskar men utgör den största andelen i kronofogdegrupperna.

Diagram 4.4 Utbildningsnivå i kronofogdegrupperna, procent

4 4 4

Diagram 4.4 visar att de som fick sitt första krav från Kronofogden och hade eftergymnasial utbildningsnivå ökade med cirka 6 procentenheter. De med högst gymnasial utbildningsnivå utgör den största andelen även om de under perioden minskat med 4 procentenheter. Personer med grundskolenivå som högsta utbildningsnivå ligger konstant under perioden. För år 2005 saknas uppgifter om utbildningsnivå för 3 procent.

Även bland dem som redan hade en återkravsskuld hos Kronofogden innan de för första gången fick obetalda belopp överförda till Kronofogden var det vanligast med högst gymnasial

utbildningsnivå, följt av eftergymnasial nivå.

Diagram 4.5 Utbildningsnivå i referensgrupperna, procent

Diagram 4.5 visar att det i referensgrupperna är vanligast med eftergymnasial utbildningsnivå. De med grundskolenivå som högsta nivå utgör endast 0,1 procent per år och ger därför inget utslag vid en procentuell uträkning.

4.3.4 Krav från kronofogden och lånetyper

Diagram 4.6 Lånetypernas fördelning i kronofogdegrupperna, antal

4 750

Studielån Annuitetslån Studielån och

annuitetslån

Antal personer

2005 2006 2007

Ovanstående diagram visar att antalet återbetalningsskyldiga med studielån minskar successivt (studielån har inte beviljats sedan 2001) medan förhållandet är det motsatta för personer med annuitetslån. Antal personer som är återbetalningsskyldiga för både studielån och annuitetslån och som får sitt första krav från Kronofogden har minskat med 28 procent.

Tabell 4.5 Lånetypernas fördelning i kronofogdegrupperna i förhållande till alla återbetalningsskyldiga, procent

Studielån Annuitetslån 2005 2006 2007 2005 2006 2007

0,6 0,5 0,4 2,5 2,2 1,9

Oavsett lånetyp har det skett en minskning av andelen som för första gången får obetalda belopp överförda till Kronofogden i förhållande till samtliga återbetalningsskyldiga. En positiv utveckling är att medan antalet återbetalningsskyldiga av annuitetslån ökade så minskade andelen som fick kronofogdekrav på obetalda belopp.

4.3.5 Inkomst och utbildningsnivå

I slutrapporten är det de faktiska inkomsterna för åren 2005 och 2006 som utgör underlaget. I tidigare undersökningar var inkomsterna baserade på den senaste fastställda taxeringen, där t.ex.

årsbeloppet för studielån 2005 var beräknat på den taxerade inkomsten för 2003.

Inkomstuppgifterna som avser 2007 är inte tillgängliga för CSN förrän under hösten 2008 vilket gör att det i slutrapporten inte finns någon inkomstredovisning avseende 2007.

Diagram 4.7 Utbildningsnivå och inkomstintervall kronofogdegruppen 2006

3

Av diagram 4.7 framgår att närmare hälften, 47 procent, av dem som fick sitt första

kronofogdekrav har inkomster under 100 000 kronor, och för dem är det också vanligast med högst gymnasial utbildningsnivå. De som har inkomster över 300 000 kronor uppgår till 5 procent 2006 där den eftergymnasiala nivån dominerar. De med grundskolenivå som högsta

utbildningsnivå är endast ett fåtal i inkomstintervall över 200 000 kronor och ger därför inget utslag vid en procentuell uträkning. Förhållandena är likartade för 2005.

Diagram 4.8 Utbildningsnivå och inkomstintervall referensgruppen 2006

Ovanstående diagram visar att referensgruppen generellt sett har högre inkomster i kombination med eftergymnasial utbildningsnivå. Jämförelsevis finns en större koncentration av personer i intervallet 200 000 kronor till 299 999 kronor. Det är en avsevärt högre andel i referensgruppen som har inkomster över 300 000 kronor än i kronofogdegruppen.

4.3.6 Inkomstutveckling

Diagram 4.9 nedan visar inkomstutvecklingen mellan 2005 och 2006 för dem som fick sitt första kronofogdekrav 2005. Det framgår tydligt att andelen personer med inkomster under 200 000 kronor minskar medan andelen ökar i inkomstintervall över 200 000 kronor. Andelen med inkomster över 300 000 kronor har fördubblats.

Diagram 4.9 Inkomstutvecklingen 2005-2006 för de som fick sitt första kronofogdekrav 2005

47

I denna studie har hänsyn endast tagits till ansökningar om nedsättning som gjorts innan

personerna har fått det första kravet från Kronofogden. Resultatet visar att det under perioden har skett en minskning av andelen personer som har ansökt om nedsättning före det första kravet från Kronofogden. Under 2005 var det drygt 12 procent som ansökte om nedsättning medan det 2006 var drygt 9 procent och 2007 knappt 7 procent.

Tabell 4.6 Ansökan om nedsättning i kronofogdegrupperna, procent 2005 2006 2007

12 9 7

En allmän trend är att ansökningarna om nedsättning minskar men inte alls i samma omfattning som i grupperna som får sitt första kronofogdekrav.

4.3.8 Ålder och årsbelopp

Diagram 4.10 Ålders- och årsbeloppsintervall, kronofogdegruppen 2006

0 1

50-Tabell 4.11 Ålders- och årsbeloppsintervall, kronofogdegruppen 2007

2 1 1

50-Diagram 4.10 och 4.11 visar att det mellan 2006 och 2007 skett en minskning av andelen personer som har årsbelopp mellan 4 500-5 999 kronor, oavsett ålder. Under 2007 har merparten, 67 procent, debiterats årsbelopp mellan 6 000-9 999 kronor och övervägande delen är i åldrarna upp till 29 år. Förklaringen är att det lägsta debiterade årsbeloppet för återbetalning av annuitetslån 2007 för första gången överstiger 6 000 kronor (6 145 kronor). Cirka 20 procent har årsbelopp som överstiger 10 000 kronor och de flesta av dem är mellan 30-39 år. Andelen i åldersintervallet upp till 29 år med årsbelopp över 10 000 kronor har inte förändrats under perioden utan ligger på cirka 6 procent.

Diagram 4.12 Ålders- och årsbeloppsintervall, referensgruppen 2006

50-Diagram 4.13 Ålders- och årsbeloppsintervall, referensgruppen 2007

1 0 0

50-Av diagram 4.12 och 4.13 ovan framgår att jämfört med kronofogdegrupperna är andelen i

referensgrupperna 2006 och 2007 som har debiterats årsbelopp över 10 000 kronor mer än dubbelt så stor, 42 respektive 44 procent. De flesta är mellan 30-39 år.

För 2007 är det även i referensgruppen en koncentration av andelen personer med årsbeloppsintervallet 6 000-9 999 kronor.

4.3.9 Ålder och skuldstorlek

Diagram 4.14 Ålder och skuldintervall, kronofogdegruppen 2007 42

50-Ovanstående diagram visar att det är personer i åldersgruppen upp till 29 år som i störst utsträckning (42 procent) har skulder under 100 000 kronor. I takt med att skulderna ökar blir personerna färre. Siffrorna är likartade för 2005 och 2006.

Diagram 4.15 Ålder och skuldintervall, referensgruppen 2007

15

50-Diagram 4.15 visar att i referensgruppen återfinns generellt fler personer i skuldintervall över 100 000 kronor. I skuldintervall under 100 000 kronor är åldersgrupperna upp till 29 år och 30–39 år jämnt fördelade. De som har skulder som överstiger 300 000 kronor är huvudsakligen mellan 30 och 39 år.

4.3.10 Ålder och inkomst

När det gäller inkomster kommenteras endast år 2005 och 2006 eftersom CSN ännu inte har tillgång till inkomsterna som avser 2007.

Diagram 4.16 Ålder och inkomstfördelning, kronofogdegruppen 2006 57

-29 30-39 40-49

50-Andel (%) -99 999

100 000-199 999 200 000-299 999 300

000-Diagrammet ovan visat att majoriteten (57 procent) som fick det första kravet från Kronofogden 2006 hade en inkomst som understeg 100 000 kronor och var i åldersintervallet upp till 29 år. I samma inkomstintervall var 39 procent över 50 år. Störst andel med inkomster över 300 000 kronor återfinns i åldersintervallet 40–49 år. Vid en jämförelse med 2005 års uppgifter är förhållandena likartade.

Diagram 4.17 Ålder och inkomstfördelning, referensgruppen 2006

22

-29 30-39 40-49

50-Andel (%) -99 999

100 000-199 999 200 000-299 999 300

000-Diagram 4.17 visar att det även i referensgruppen är de yngsta som i störst utsträckning har inkomster som understiger 100 000 kronor. Samma förhållande gäller inkomstintervall 100 000–

199 999 kronor. Den största andelen med inkomster som överstiger 300 000 kronor är mellan 30 och 39 år.

4.3.11 Fordringsägare

Av dem som för första gången under perioden 2005–2007 fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden var det i snitt 68 procent som inte hade ytterligare fordringsägare registrerade hos Kronofogden. Drygt hälften av dessa var under 30 år, hade studieskulder upp till 100 000 kronor och årsbelopp mellan 4 500 och upp till kronor. Inkomsterna för denna grupp 2005 och 2006 låg till största delen i intervallet 100 000–199 999 kronor tätt följt av inkomster upp till 100 000 kronor. Snittet för de som hade ytterligare fordringsägare under perioden ligger på cirka 30 procent.

För att få en uppfattning om i vilken utsträckning det första kravet från Kronofogden genererar ytterligare fordringsägare har vi studerat kronofogdegruppernas situation den 11 april 2008. Av dem som fick sitt första kronofogdekrav 2005 är det 43 procent som den 11 april 2008 har fått ytterligare fordringsägare och uppgifterna för 2006 och 2007 är 40 respektive 44 procent.

4.3.12 Kronofogdens verkställighet av utmätning

Antalet personer som har fått utmätning av inkomst eller andra tillgångar har minskat under perioden.

Tabell 4.7 Antal personer med utmätning, lånetyp och år 2005 2006 2007

Studielån 2 506 1 507 702

Annuitetslån 1 982 1 870 1 651

Oavsett lånetyp så minskar antal personer som fick utmätning av sina tillgångar under perioden.

4.3.13 Betalningar från Kronofogden

Inbetalningarna som redovisas avser årsbelopp för studielån och annuitetslån som Kronofogden har förmedlat. Andelsmässigt är det fler personer med studielån som betalat till Kronofogden.

Under perioden 2005–2007 kommer det i snitt in betalningar från cirka 54 procent med studielån och från knappt 45 procent med annuitetslån.

Tabell 4.8 Förmedlade inbetalningar från Kronofogden, mnkr 2005 2006 2007

Studielån 155 161 171

Annuitetslån 30 46 65

Totalt 182 207 236

Inbetalningarna som förmedlats av Kronofogden har ökat under perioden. Betalningarna som avser annuitetslån har mer än fördubblats.