Kunder med
betalningssvårigheter
Det första kravet från Kronofogden 2005-2007
Slutrapport
CSN utvärderings- och statistikenheten September 2008
Innehållsförteckning
INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2
SAMMANFATTNING ... 4
1 INLEDNING... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Syfte ... 5
1.3 Utredningens genomförande ... 5
1.4 Samkörning av register... 6
1.5 Undersökta variabler ... 6
2 SKULDSÄTTNING... 8
2.1 Regeringsuppdrag ... 8
2.2 Kronofogden ... 8
2.3 Ungdomars skuldsättning ... 9
2.4 Intervjuer med CSN:s kunder... 9
3 FÖRÄNDRINGAR LÅNTAGARE 2005–2007... 10
3.1 Låntagare och återbetalningsskyldiga... 10
4 FÖRSTA KRAVET FRÅN KRONOFOGDEN ... 12
4.1 Uteblivna betalningar och påminnelseavgifter ... 12
4.2 Första kravet från Kronofogden... 12
4.3 Undersökta variabler ... 12
4.3.1 Återbetalningsskyldighet... 13
4.3.2 Kön och ålder ... 14
4.3.3 Utbildningsnivå ... 15
4.3.4 Krav från kronofogden och lånetyper ... 16
4.3.5 Inkomst och utbildningsnivå ... 17
4.3.6 Inkomstutveckling... 18
4.3.7 Nedsättning ... 18
4.3.8 Ålder och årsbelopp ... 19
4.3.9 Ålder och skuldstorlek ... 21
4.3.10 Ålder och inkomst ... 22
4.3.11 Fordringsägare... 22
4.3.12 Kronofogdens verkställighet av utmätning ... 23
4.3.13 Betalningar från Kronofogden ... 23
5 SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 24
5.1 Slutsatser ... 24
5.2 Diskussion ... 25
KÄLLFÖRTECKNING... 27
Pressmeddelande/artikel... 27
Sammanfattning
CSN har vid två tillfällen tidigare (2005 och i delrapport 2007) studerat personer som för första gången fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden. I och med denna slutrapport har åren 2003 till 2007 granskats. Utredningen baseras på CSN: s och Kronofogdens registerdata och omfattar personer som är återbetalningsskyldiga för studielån och annuitetslån.
• Antalet nya personer som under perioden 2005-2007 fick krav från Kronofogden har minskat och i förhållande till alla återbetalningsskyldiga är andelen drygt 1 procent samtliga år.
• Medan antalet återbetalningsskyldiga av annuitetslån ökar så visar återbetalningsstatistiken att andelen med annuitetslån som får obetalda belopp överförda till Kronofogden minskar.
• Andelen av alla återbetalningsskyldiga som för första gången fick obetalda belopp överförda till Kronofogden har minskat med hälften sedan 2002.
• Utredningarna är inte genomförda på exakt samma sätt men resultaten pekar åt samma håll. Denna utredning omfattar åren 2005, 2006 och 2007 och innehåller mer omfattande information från Kronofogden.
Vid en granskning av dem som fick sitt första kronofogdekrav under perioden 2005–2007 kan vi konstatera att:
• Den totala andelen som får det första kravet från Kronofogden minskar under perioden.
• Antalet personer som får sina tillgångar utmätta av Kronofogden minskar medan inbetalda belopp via Kronofogden ökar under perioden.
• Det är en större andel med studielån (54 procent) jämfört med dem som har annuitetslån som betalat till Kronofogden.
• Det är återbetalningsskyldiga i åldersintervallet upp till 29 år (största ansamlingen av personer återfinns i åldrarna 23-25 år) som i störst utsträckning har svårigheter att betala, männen utgör den största andelen.
• Ju lägre utbildningsnivå desto större risk att obetalda belopp överförs till Kronofogden.
Resultaten visar att de med högst grundskolestudier löper 40 gånger större risk.
• Närmare hälften har inkomster och studieskulder som understiger 100 000 kronor.
• De flesta har debiterats årsbelopp under 10 000 kronor.
• Cirka 70 procent hade inga andra fordringsägare registrerade hos Kronofogden vid överföringstillfället av obetalda belopp till CSN.
• För cirka 40 procent av dem som för första gången fick sina obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden har det tillkommit ytterligare fordringsägare vid mättillfället i april 2008.
• Under perioden är det i snitt 42 procent av dem som har blivit återbetalningsskyldiga det undersökta året som har fått sitt första krav från Kronofogden.
1 Inledning
I regleringsbreven för åren 2006, 2007 och 2008 är ett av målen att ”verksamheten ska bidra till att lån återbetalas och att återkrav betalas”. CSN ska redovisa antal låntagare med krav från
Kronofogden och storleken på obetalda belopp till CSN.
Ett av uppdragen i CSN: s strategiska plan är att effektivisera återbetalningsverksamheten och som en del i det uppdraget är det nödvändigt att öka kunskaperna om kunder som inte betalar enligt uppgjorda betalningsplaner.
I CSN:s verksamhetsplan för 2008 finns tre huvudsakliga inriktningar angivna, CSN ska:
1. Underlätta för kunderna att betala och mängden betalningar ska öka.
2. Följa upp och förbättra olika åtgärder inom återbetalningsområdet 3. Arbeta aktivt med återbetalnings- och återkravskunder.
1.1 Bakgrund
Utredningen har utförts i två steg och består av en del- och en slutrapport. Anledningen är att Kronofogdens uppgifter om kundgruppens övriga skuldsituation inte fanns tillgängliga förrän våren 2008 och dels att ytterligare ett år, 2007, skulle ingå. Slutrapporten omfattar åren 2005-2007.
1.2 Syfte
2008 års utredning syftar till att beskriva de kunder som för första gången fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden under perioden 2005 – 2007. Variabler som bland annat kön, ålder, skuldstorlek, återbetalningstid, årsbelopp och utbildningsnivå har analyserats. Beskrivningen kompletteras med uppgifter från Kronofogden.
1.3 Utredningens genomförande
Utredningen jämför två grupper av kunder, dels de som fick sitt första krav från Kronofogden under 2005 – 2007 (kronofogdegrupp), dels de som fram till undersökta år inte fått
kronofogdekrav som gäller obetalda avgifter till CSN (referensgrupp).
Referensgrupperna omfattar personer som var återbetalningsskyldiga senast det undersökta året, som betalat enligt ordinarie regler, aldrig hade ansökt om nedsättning, inte hade återkrav samt var bosatta i Sverige vid ingången av 2005-2007.
Inkomstuppgifterna som redovisas har rapporterats av skatteverket.
Gallring har gjorts av dem som någon gång för någon lånetyp hade ansökt om nedsättning för tidigare år.
Om referensgrupperna skulle ha omfattat personer som ansökt om nedsättning och/eller haft återkrav hade resultatet förskjutits en aning så att något fler personer skulle ha haft högre studieskulder och lägre inkomster. När det gäller utbildningsnivå och årsbeloppens storlek hade resultatet inte påverkats. I kapitel 4.1 redovisas totaluppgifter vad gäller bland annat låntagare och återbetalningsskyldiga.
1.4 Samkörning av register
I tabellen nedan visas storleken på de undersökta grupperna.
Tabell 1.1 Antal personer som ingår i 2008 års studie 2005 2006 2007 Totalt antal
återbetalningsskyldiga
409 679 424 459 452 516
Personer som fick sitt första krav på studiemedel från Kronofogden
13 306 12 475 12 251
– varav redan hos Kronofogden med en återkravsskuld till CSN
394 640 1 766
Referensgrupp 396 373 411 984 440 265
Värt att kommentera i ovanstående tabell är att den dramatiska ökningen av dem som redan hade en återkravsskuld vid tidpunkten för det första kravet avseende en studiemedelsskuld hos
Kronofogden huvudsakligen är ett mått på CSN:s effektiviserade återkravsverksamhet.
Det undersökta materialet är hämtat både från CSN: s och Kronofogdens register. Urvalet
omfattar de som fick sitt första krav från kronofogden, var återbetalningsskyldiga för annuitetslån och/eller studielån samt bosatta i Sverige vid ingången av undersökta år.
Uppgifterna från Kronofogden ger bland annat upplysningar om det fanns fler fordringsägare vid tillfället för första kravet (allmänna mål1) och om det fanns registrerade enskilda2 mål när CSN skickade det första kravet till Kronofogden. Kronofogdens material ger även upplysningar om kundgruppen den 11 april 2008 hade andra fordringsägare.
1.5 Undersökta variabler
Utredningen omfattar variablerna:
- ansökan om nedsättning - antal fordringsägare - inkomst
- kön
- om utmätning har skett - senaste betalning - studieskuld
- utbildningsnivå (den högsta nivå som personerna har haft studiestöd för) - ålder
- årsbelopp
- återbetalningsskyldighet - återkrav
Inför arbetet med slutrapporten gjordes ett nytt urval. Några kriterier har tillkommit och andra har gallrats bort. I slutrapporten ingår det fler personer i kronofogdegrupperna för åren 2005 och
1 Allmänna mål (A-mål) gäller statliga krav såsom studiemedel, skatter etc.
2 Enskilda mål (E-mål) gäller återkrav för CSN: s del
2006. Underlaget omfattar nu också personer som fått återkrav (e-mål) från CSN överförda till Kronofogden och som har obetalda avgifter.
Gallring har skett av personer som fick sitt första krav från Kronofogden avseende obetalda belopp till CSN men under det specifika året reglerat studieskulden och därefter tagit nya lån för vilka de ännu inte blivit återbetalningsskyldiga. De uppfyllde därför inte villkoret för
återbetalningsskyldighet.
Studien har genomförts av Margareta Karlsson och Anita Wiklander, utvärderings- och statistikenheten.
2 Skuldsättning
Sedan 1980-talet har skuldsattas situation studerats genomgripande. Riksdagen uppdrog till lagutskottet att utreda frågan och de noterade 1987 att de personer som har ådragit sig så stora skuldbördor att de inte kan återbetalad dessa, inte är motiverade att genom eget arbete skaffa inkomster och att de lever i en svår social situation3. 1994 trädde Skuldsaneringslagen i kraft, den gjorde det möjligt för hårt skuldsatta personer att under en femårsperiod få sin skuldbörda nedsatt.
I april 2007 tillsatte regeringen den så kallade insolvensutredningen som hade att utreda bland annat varför inte privatpersoner ansöker om eller inte beviljas skuldsanering.
2.1 Regeringsuppdrag
Den 24 september 2008 presenterade insolvensutredningens utredare Jan Ertsborn ett delbetänkande; ”Vägen tillbaka för överskuldsatta” i vilken han föreslår lättnader i
skuldsaneringslagen för att fler överskuldsatta ska få chans till nystart. Förslaget innebär att kravet sänks på att skulderna ska var äldre än cirka fyra år, tiden för skuldsaneringsperiod kortas från fem år till tre år och framtidsprognosen för de skuldsattas ekonomiska situation sänks till fem år från att ha varit tio år. Om förslaget genomförs kommer ändringarna i lagen att innebära att mängden ansökningar om skuldsanering i det närmaste kommer att fördubblas. Detta kommer i sin tur att påverka inte bara Kronofogdens arbetsbörda utan även kommunernas budgetrådgivning samt alla berörda borgenärer.
2.2 Kronofogden
Kronofogden skriver i årsredovisningen för 2007 att det under året registrerades det högsta antalet ansökningar om betalningsföreläggande någonsin, 912 000 stycken4. Antalet ansökningar om skuldsanering slog också rekord, de ökade till knappt 7 000 ansökningar. Med anledning av
presentationen av årsredovisningen sade rikskronofogde Eva Liedström Adler bland annat följande i ett pressmeddelande: 5
• Överskuldsättningen kostar samhället mellan 30-50 miljarder per år.
• Det finns cirka 400 000 personer som befarar att de inte kommer att kunna betala sina räkningar inom den närmaste framtiden.
• Överskuldsatta personer har 35 procent lägre hälsovärden än normalbefolkningen.
I pressmeddelandet sägs också att det behövs ett samlat nationellt ansvarstagande med ökat samarbete mellan olika sektorer och myndigheter, dels för att förhindra att överskuldsättning uppkommer och för att lindra konsekvenserna när de ändå uppstår.
I Kronofogdens rapport ”Alla vill göra rätt för sig, överskuldsättningens orsaker och
konsekvenser”6 tas frågan upp om att överskuldsättning är ett problem inte bara för individen, utan även för hela samhället. Definitionen av överskuldsättning är att ”den som under lång tid inte kan betala alla sina räkningar är överskuldsatt”7. Överskuldsättning är en komplex process där olika faktorer samverkar. Att vara överskuldsatt kan inte sägas vara ett tecken på eller en följ fattigdom utan handlar ytterst om små ekonomiska marginaler oavsett inkomstnivå.
Överskuldsättning minskar inte i takt med att välståndet ökar. Tvärtom kan ökat välstånd leda till ökat ekonomiskt risktagande och därmed öka omfattningen av överskuldsättning.
d av
3 Vägen tillbaka för överskuldsatta, SOU:2008.82
4 Årsredovisning för Kronofogdemyndigheten budgetåret 2007, Kronofogden. Hämtad från www.kronofogden.se 2008-04-28.
5 Pressmeddelande Rekordmånga obetalda skulder till Kronofogden. Hämtad från www.kronofogden.se 2008-02-25
6 Alla vill göra rätt för sig, KFM Rapport 2008:1, Kronofogden.
7 Alla vill göra rätt för sig, KFM Rapport 2008:1, Kronofogden, s. 6.
I en artikel i Internet-tidningen E24 den 5 september 2008 uppger Kronofogdens presschef Åke Lundholm att det till och med den sista juli 2008 hade inkommit 557 510 ansökningar om
betalningsföreläggande vilket var en ökning med nära 8 procent jämfört med samma period 20078.
2.3 Ungdomars skuldsättning
De senaste åren har mycket medial uppmärksamhet riktats mot ungdomars skuldsättning.
Kronofogden uppger i ett pressmeddelande att ansökningarna om betalningsföreläggande för ungdomar i åldern 18-25 år fortsätter att öka. I Kronofogdens register fanns 37 487 ungdomar, varav nära dubbelt så många män som kvinnor. Den mest vanliga skulden avser obetalda mobilabonnemang och SMS-lån. Det är vanligare bland männen att de har felparkeringsavgifter och skadestånd medan de vanligaste skulderna för kvinnor är obetalda TV-avgifter och
studiemedelsavgifter.
Kronofogden och Konsumentverket har uppmärksammat problematiken om ungdomars ekonomiska svårigheter, och på uppdrag av regeringen presenterade de i april 2008 rapporten
”Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar”9. I rapporten framkommer att ungdomar har sämre ekonomisk standard och har haft en sämre ekonomisk utveckling än andra grupper i samhället. Ungdomar har svårigheter att etablera sig både på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, har inte så goda inkomster och har ofta högre kostnader för boende, mat, försäkringar och lån än andra grupper i samhället.
2.4 Intervjuer med CSN:s kunder
I den delrapport som CSN presenterade i december 2007 om kunder med betalningssvårigheter ingick en sammanställning av ett antal intervjuer. Det var 23 personer som intervjuades, fördelat på 13 kvinnor och 10 män. I åldersintervallet 30–39 år intervjuades sju personer, i intervallet 40–49 år intervjuades nio personer och i intervallet över 50 år intervjuades sju personer. Ingen intervju genomfördes i åldersintervallet upp till 29 år.
En övervägande del av informanterna hade utbildning på högst gymnasial nivå, sju personer hade studerat på eftergymnasial nivå.
Informanterna gav uttryck för att de till viss del hade betalningsvilja, men att de inte hade betalningsförmåga. De flesta av dem var vid intervjutillfället bidragsberoende. Nästan alla informanter, 21 personer, uppgav att de förutom CSN:s krav hade andra skulder hos Kronofogden.
Informanterna hade skapat en viss rationell strategi över hur de prioriterade vilka räkningar som skulle betalas. I första hand betalade de det som är nödvändigast i deras vardag, såsom hyran och maten. Eftersom CSN inte påverkar det dagliga livet i lika stor utsträckning menade de att den fakturan kunde läggas åt sidan. Flera sade att i de fall de hade tagit kontakt med CSN för att diskutera sina betalningsplaner hade blivit illa bemötta. De ansåg också att det inte hade varit möjligt att ha en bra dialog med CSN. De har därefter avstått från att ha vidare kontakt med CSN.
Vidare uppger några att de avstår från att öppna brev med avsändare CSN.
Informanterna menade att det inte fanns någon mening i att öka sina inkomster då det inte skulle förbättra situationen eftersom en ökning innebär att Kronofogden kan utmäta ett högre belopp från inkomsten, men plånboken påverkas inte. Flera av informanterna uttrycker att de upplever sig vara offer för omständigheter som de själva inte kunnat påverka och att der är någon annan än de själva som är orsak till deras ekonomiska problem.
8E24 2008-09-05 ”Obetalda skulder fortare till inkasso” hämtad från www.e24.se 2008-09-18
9 Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar, KFM Rapport 2008:3, Kronofogden och Konsumentverket.
3 Förändringar låntagare 2005–2007
2007 var det totala antalet återbetalningsskyldiga låntagare 1 252 609 personer, varav närmare 81 000 personer hade krav från Kronofogden som avsåg obetalda belopp till CSN. Av dessa var det 13 562 personer som fick sitt första krav från CSN överfört till Kronofogden. Antalet personer som fick kronofogdekrav på annuitetslån ökade medan det skedde en minskning när det gäller studielån och studiemedel. Utvecklingen är en följd av att de äldre lånetyperna successivt
slutbetalas. Mellan 2005 och 2007 har också antalet personer som betalade på två lån och som fick sitt första kronofogdekrav minskat med 28 procent.
3.1 Låntagare och återbetalningsskyldiga
Under perioden 2005–2007 minskade antalet låntagare med knappt 500 personer medan antalet återbetalningsskyldiga ökade med drygt 26 000 personer.
Tabell 3.1 Antal låntagare med studiemedel, studielån och annuitetslån 2005-2007
2005 2006 2007
Totalt antal låntagare 31 december 1 387 655 1 384 846 1 387 189 – varav återbetalningsskyldiga 1 januari 1 226 182 1 241 968 1 252 609
Antal personer med obetalda belopp till CSN hos Kronofogden någon gång under året
111 562 111 281 111 198
- andel av alla återbetalningsskyldiga, procent 9,1 9,0 8,9
Antal personer med krav från Kronofogden 31 dec 76 614 82 855 80 684
– andel av alla återbetalningsskyldiga, procent 5,7 6,6 6,4
Antal nya personer med obetalda belopp till CSN hos Kronofogden någon gång under året
14 996 13 943 13 562
– andel av alla återbetalningsskyldiga, procent 1,2 1,1 1,1
Ackumulerad skuld hos Kronofogden 31 december, mnkr
881 735 747
Tabellen ovan visar att de som fick krav från Kronofogden någon gång under perioden ökade med drygt 4 000 personer. De som för första gången fick ett krav från CSN överlämnat till
Kronofogden har minskat med drygt 1 400 personer under tidsperioden.
Vid utgången av 2007 hade drygt 80 000 personer obetalda belopp till CSN som gått vidare till Kronofogden. Det var knappt 17 procent av det totala antalet personer i Kronofogdens register, vilka den 31 december 2007 var drygt 480 000 personer.10
CSN:s ackumulerade fordran hos Kronofogden minskade med 134 miljoner kronor (15 procent) mellan 2005 och 2007. Nivån för 2006 och 2007 ligger relativt jämn.
Att beloppen minskade under perioden kan dels bero på att CSN:s återbetalningsverksamhet successivt har effektiviserats dels på en gynnsam konjunktur under perioden. Det minskade antalet studerande i vuxenutbildningen kan också vara en förklaring, eftersom den största andelen av de personer som fick sitt första krav från Kronofogden har lånat för studier på högst gymnasial nivå.
10 Kronofogden i korthet 2007, Kronofogden, www.kronofogden.se 2008-04-24
När vi följer utvecklingen under en sexårsperiod (2002 – 2007) kan vi konstatera att andelen återbetalningsskyldiga som för första gången fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden har halverats, från 2,2 till 1,1 procent.
4 Första kravet från Kronofogden
4.1 Uteblivna betalningar och påminnelseavgifter
Ett antal av CSN:s låntagare har betalningssvårigheter av antingen tillfällig eller mer varaktig karaktär. De som inte betalar avgifterna i tid blir debiterade påminnelseavgifter. Tabell 4.1. och 4.2 visar storleken på debiterade och inbetalda påminnelseavgifter under perioden.
Tabell 4.1 Debiterade påminnelseavgifter 2005-2007, mnkr 2005 2006 2007
Studielån 92 89 86
Annuitetslån 36 44 53
Totalt 128 133 139
Tabell 4.2 Inbetalda påminnelseavgifter 2005-2007, mnkr 2005 2006 2007
Studielån 65 65 65
Annuitetslån 21 28 35
Totalt 86 93 100
Påminnelseavgifter som är inbetalade från utlandet ingår inte i tabell 4.2.
Om inte kunden betalar trots påminnelserna skickas obetalda belopp till Kronofogden för indrivning.
Några av dem som fick en studiemedelsskuld överförd till Kronofogden hade redan ett eller flera återkrav av studiestöd hos Kronofogden. 2005 utgjorde andelen 3 procent, 2006 var den 5 procent och 2007 hade andelen ökat till 14 procent.
4.2 Första kravet från Kronofogden
Tabellen nedan visar antalet personer som fick det första kravet från Kronofogden under perioden, fördelade per lånetyp.
Tabell 4.3 Antal personer som fick sitt första krav från Kronofogden, lånetyper 2005 2006 2007
2005 2006 2007
Studielån 4 750 3 406 2 893
Annuitetslån 7 334 7 991 8 478
Studielån och annuitetslån
1 222 1 078 880
Totalt 13 306 12 475 12 251
4.3 Undersökta variabler
Utredningen omfattar variablerna kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst, skuldstorlek, årsbelopp, ansökan om nedsättning, återbetalningsskyldighet, utmätning och betalning via Kronofogden samt antal registrerade skulder hos Kronofogden. I den yngsta åldersgruppen är samtliga personer mellan 20 till 29 år.
4.3.1 Återbetalningsskyldighet
Tabell 4.4 Nya återbetalningsskyldiga, kronofogdegruppen 2005 2006 2007
Studielån 251 141 72
Annuitetslån 5 298 5 177 4 991
Tabellen ovan visar antalet personer som under perioden blivit återbetalningsskyldiga och fått sitt första krav från Kronofogden. Det har skett en minskning av antalet nya återbetalare som under det första betalningsåret fick sitt första kronofogdekrav. I snitt har 42 procent av de nya
återbetalarna fått sitt första krav från Kronofogden under perioden.
4.3.2 Kön och ålder
Andelen kvinnor i kronofogdegrupperna är i genomsnitt knappt 50 procent medan andelen kvinnor i referensgrupperna är drygt 57 procent.
Diagram 4.1 Åldersfördelning kvinnor, kronofogdegrupperna
28
15
6
1 29
14
6
1 30
14
6
2 0
5 10 15 20 25 30 35
-29 30-39 40-49 50-
Andelen män (%) per år och ålder
2005 2006 2007
Diagram 4.2 Åldersfördelning män, kronofogdegrupperna
28
15
6
1 29
14
6
1 30
14
6
2 0
5 10 15 20 25 30 35
-29 30-39 40-49 50-
Andelen män (%) per år och ålder
2005 2006 2007
Diagram 4.1 och 4.2 visar att under tidsperioden har andelen personer i det yngsta åldersintervallet, upp till 29 år, som fått sitt första krav från Kronofogden ökat och det är männen som står för den största ökningen, 2 procentenheter. Största minskningen har skett bland kvinnor i åldersintervallet 30–39 år.
2007 är det männen i kronofogdegruppen som befinner sig i åldersintervall upp till 29 år som är klart överrepresenterade, andelen är dubbelt så stor medan både kvinnor och män i åldern 30–39 är underrepresenterade. Snarlika förhållanden gäller även för 2005 och 2006.
I referensgrupperna återfinns de flesta, oavsett kön, i åldersintervallet 30-39 år. Andelen kvinnor har ökat marginellt under perioden och är fler än männen.
4.3.3 Utbildningsnivå
Den utbildningsnivå som redovisas i detta avsnitt avser den högsta utbildningsnivån som fanns registrerad i december året före undersökta år.
Diagram 4.3 Kronofogdegruppernas andel av samtliga återbetalningsskyldiga fördelat på utbildningsnivå
16
14
12
4 3 3
1 1 1
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
2005 2006 2007
Andel (%)
Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Diagrammet ovan visar andelen personer som fick sitt första krav från Kronofogden av samtliga personer som var återbetalningsskyldiga och bosatta i Sverige inom respektive utbildningsnivå.
Personer med högst grundskolenivå minskar men utgör den största andelen i kronofogdegrupperna.
Diagram 4.4 Utbildningsnivå i kronofogdegrupperna, procent
4 4 4
56 55 52
37 40 43
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
2005 2006 2007
Andel (%)
Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Diagram 4.4 visar att de som fick sitt första krav från Kronofogden och hade eftergymnasial utbildningsnivå ökade med cirka 6 procentenheter. De med högst gymnasial utbildningsnivå utgör den största andelen även om de under perioden minskat med 4 procentenheter. Personer med grundskolenivå som högsta utbildningsnivå ligger konstant under perioden. För år 2005 saknas uppgifter om utbildningsnivå för 3 procent.
Även bland dem som redan hade en återkravsskuld hos Kronofogden innan de för första gången fick obetalda belopp överförda till Kronofogden var det vanligast med högst gymnasial
utbildningsnivå, följt av eftergymnasial nivå.
Diagram 4.5 Utbildningsnivå i referensgrupperna, procent
17 17 15
83 83 85
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
2 005 2 006 2 007
Andel (%)
Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Diagram 4.5 visar att det i referensgrupperna är vanligast med eftergymnasial utbildningsnivå. De med grundskolenivå som högsta nivå utgör endast 0,1 procent per år och ger därför inget utslag vid en procentuell uträkning.
4.3.4 Krav från kronofogden och lånetyper
Diagram 4.6 Lånetypernas fördelning i kronofogdegrupperna, antal
4 750
7 334
1 222 3 406
7 991
1 078 2 893
8 478
880
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
Studielån Annuitetslån Studielån och
annuitetslån
Antal personer
2005 2006 2007
Ovanstående diagram visar att antalet återbetalningsskyldiga med studielån minskar successivt (studielån har inte beviljats sedan 2001) medan förhållandet är det motsatta för personer med annuitetslån. Antal personer som är återbetalningsskyldiga för både studielån och annuitetslån och som får sitt första krav från Kronofogden har minskat med 28 procent.
Tabell 4.5 Lånetypernas fördelning i kronofogdegrupperna i förhållande till alla återbetalningsskyldiga, procent
Studielån Annuitetslån 2005 2006 2007 2005 2006 2007
0,6 0,5 0,4 2,5 2,2 1,9
Oavsett lånetyp har det skett en minskning av andelen som för första gången får obetalda belopp överförda till Kronofogden i förhållande till samtliga återbetalningsskyldiga. En positiv utveckling är att medan antalet återbetalningsskyldiga av annuitetslån ökade så minskade andelen som fick kronofogdekrav på obetalda belopp.
4.3.5 Inkomst och utbildningsnivå
I slutrapporten är det de faktiska inkomsterna för åren 2005 och 2006 som utgör underlaget. I tidigare undersökningar var inkomsterna baserade på den senaste fastställda taxeringen, där t.ex.
årsbeloppet för studielån 2005 var beräknat på den taxerade inkomsten för 2003.
Inkomstuppgifterna som avser 2007 är inte tillgängliga för CSN förrän under hösten 2008 vilket gör att det i slutrapporten inte finns någon inkomstredovisning avseende 2007.
Diagram 4.7 Utbildningsnivå och inkomstintervall kronofogdegruppen 2006
3
1 0 0
28
18
8
1 16
12
9
4
0 5 10 15 20 25 30
-99 999
100 000-199 999
200 000-299 999
300 000-
Andel (%)
Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Av diagram 4.7 framgår att närmare hälften, 47 procent, av dem som fick sitt första
kronofogdekrav har inkomster under 100 000 kronor, och för dem är det också vanligast med högst gymnasial utbildningsnivå. De som har inkomster över 300 000 kronor uppgår till 5 procent 2006 där den eftergymnasiala nivån dominerar. De med grundskolenivå som högsta
utbildningsnivå är endast ett fåtal i inkomstintervall över 200 000 kronor och ger därför inget utslag vid en procentuell uträkning. Förhållandena är likartade för 2005.
Diagram 4.8 Utbildningsnivå och inkomstintervall referensgruppen 2006
2
6 7
2 10
13
31 30
0 5 10 15 20 25 30 35
-99 999
100 000-
199 999
200 000-
299 999
300 000-
Andel (%)
Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Ovanstående diagram visar att referensgruppen generellt sett har högre inkomster i kombination med eftergymnasial utbildningsnivå. Jämförelsevis finns en större koncentration av personer i intervallet 200 000 kronor till 299 999 kronor. Det är en avsevärt högre andel i referensgruppen som har inkomster över 300 000 kronor än i kronofogdegruppen.
4.3.6 Inkomstutveckling
Diagram 4.9 nedan visar inkomstutvecklingen mellan 2005 och 2006 för dem som fick sitt första kronofogdekrav 2005. Det framgår tydligt att andelen personer med inkomster under 200 000 kronor minskar medan andelen ökar i inkomstintervall över 200 000 kronor. Andelen med inkomster över 300 000 kronor har fördubblats.
Diagram 4.9 Inkomstutvecklingen 2005-2006 för de som fick sitt första kronofogdekrav 2005
47
33
16
4 42
31
19
8
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
1-9 9 99
9
100 0 00-
199 999
200 0 00-
299 999
300 000-
Andel (%)
Inkomst 2005 Inkomst 2006
4.3.7 Nedsättning
I denna studie har hänsyn endast tagits till ansökningar om nedsättning som gjorts innan
personerna har fått det första kravet från Kronofogden. Resultatet visar att det under perioden har skett en minskning av andelen personer som har ansökt om nedsättning före det första kravet från Kronofogden. Under 2005 var det drygt 12 procent som ansökte om nedsättning medan det 2006 var drygt 9 procent och 2007 knappt 7 procent.
Tabell 4.6 Ansökan om nedsättning i kronofogdegrupperna, procent 2005 2006 2007
12 9 7
En allmän trend är att ansökningarna om nedsättning minskar men inte alls i samma omfattning som i grupperna som får sitt första kronofogdekrav.
4.3.8 Ålder och årsbelopp
Diagram 4.10 Ålders- och årsbeloppsintervall, kronofogdegruppen 2006
0 1
29
15
6
2 2
9 9
7
2 1 4 4 4
1 0 1 1 1
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
-2 999 3 000-4 499 4 500-5 999 6 000-6 999 10 000-
Andel (%) -29
30-39 40-49 50-
Tabell 4.11 Ålders- och årsbeloppsintervall, kronofogdegruppen 2007
2 1 1
44
6
2 2 2
15
8
1 1 1
7
4
1 0 0 1 1
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
-2 999 3 000-4 499 4 500-5 999 6 000-6 999 10 000-
Andel (%) -29
30-39 40-49 50-
Diagram 4.10 och 4.11 visar att det mellan 2006 och 2007 skett en minskning av andelen personer som har årsbelopp mellan 4 500-5 999 kronor, oavsett ålder. Under 2007 har merparten, 67 procent, debiterats årsbelopp mellan 6 000-9 999 kronor och övervägande delen är i åldrarna upp till 29 år. Förklaringen är att det lägsta debiterade årsbeloppet för återbetalning av annuitetslån 2007 för första gången överstiger 6 000 kronor (6 145 kronor). Cirka 20 procent har årsbelopp som överstiger 10 000 kronor och de flesta av dem är mellan 30-39 år. Andelen i åldersintervallet upp till 29 år med årsbelopp över 10 000 kronor har inte förändrats under perioden utan ligger på cirka 6 procent.
Diagram 4.12 Ålders- och årsbeloppsintervall, referensgruppen 2006
2 1
9
11
9
3
1
5
14
23
1 1 2
5
8
1 0 0
2 2
0 5 10 15 20 25
-2 999 3 000-4 499 4 500-5 999 6 000-6 999 10 000-
Andel (%) -29
30-39 40-49 50-
Diagram 4.13 Ålders- och årsbeloppsintervall, referensgruppen 2007
1 0 0
22
9
3
1 2
16
23
1 0 1
6
10
1 0 0
2 2
0 5 10 15 20 25
-2 999 3 000-4 499 4 500-5 999 6 000-6 999 10 000-
Andel (%) -29
30-39 40-49 50-
Av diagram 4.12 och 4.13 ovan framgår att jämfört med kronofogdegrupperna är andelen i
referensgrupperna 2006 och 2007 som har debiterats årsbelopp över 10 000 kronor mer än dubbelt så stor, 42 respektive 44 procent. De flesta är mellan 30-39 år.
För 2007 är det även i referensgruppen en koncentration av andelen personer med årsbeloppsintervallet 6 000-9 999 kronor.
4.3.9 Ålder och skuldstorlek
Diagram 4.14 Ålder och skuldintervall, kronofogdegruppen 2007 42
8
3 1
15
7 4 3
8
3 2 1
2 1 0 0
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
-99 999
100 000-199 999
200 000-299 999
300 000-399 999
Andel (%) -29
30-39 40-49 50-
Ovanstående diagram visar att det är personer i åldersgruppen upp till 29 år som i störst utsträckning (42 procent) har skulder under 100 000 kronor. I takt med att skulderna ökar blir personerna färre. Siffrorna är likartade för 2005 och 2006.
Diagram 4.15 Ålder och skuldintervall, referensgruppen 2007
15
11
5
1
15 15
10
8 6 5
3 1
3 1 1 0
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
-99 999
100 000-199 999
200 000-299 999
300 000
Andel (%) -29
30-39 40-49 50-
Diagram 4.15 visar att i referensgruppen återfinns generellt fler personer i skuldintervall över 100 000 kronor. I skuldintervall under 100 000 kronor är åldersgrupperna upp till 29 år och 30–39 år jämnt fördelade. De som har skulder som överstiger 300 000 kronor är huvudsakligen mellan 30 och 39 år.
4.3.10 Ålder och inkomst
När det gäller inkomster kommenteras endast år 2005 och 2006 eftersom CSN ännu inte har tillgång till inkomsterna som avser 2007.
Diagram 4.16 Ålder och inkomstfördelning, kronofogdegruppen 2006 57
37
32
39 29
33 33 33
12
23 26
22
3
7 8
6 0
10 20 30 40 50 60
-29 30-39 40-49 50-
Andel (%) -99 999
100 000-199 999 200 000-299 999 300 000-
Diagrammet ovan visat att majoriteten (57 procent) som fick det första kravet från Kronofogden 2006 hade en inkomst som understeg 100 000 kronor och var i åldersintervallet upp till 29 år. I samma inkomstintervall var 39 procent över 50 år. Störst andel med inkomster över 300 000 kronor återfinns i åldersintervallet 40–49 år. Vid en jämförelse med 2005 års uppgifter är förhållandena likartade.
Diagram 4.17 Ålder och inkomstfördelning, referensgruppen 2006
22
8 6 7
24
17 15 17
37 36
42
47
17
39 37
29
0 10 20 30 40 50 60
-29 30-39 40-49 50-
Andel (%) -99 999
100 000-199 999 200 000-299 999 300 000-
Diagram 4.17 visar att det även i referensgruppen är de yngsta som i störst utsträckning har inkomster som understiger 100 000 kronor. Samma förhållande gäller inkomstintervall 100 000–
199 999 kronor. Den största andelen med inkomster som överstiger 300 000 kronor är mellan 30 och 39 år.
4.3.11 Fordringsägare
Av dem som för första gången under perioden 2005–2007 fick obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden var det i snitt 68 procent som inte hade ytterligare fordringsägare registrerade hos Kronofogden. Drygt hälften av dessa var under 30 år, hade studieskulder upp till 100 000 kronor och årsbelopp mellan 4 500 och upp till kronor. Inkomsterna för denna grupp 2005 och 2006 låg till största delen i intervallet 100 000–199 999 kronor tätt följt av inkomster upp till 100 000 kronor. Snittet för de som hade ytterligare fordringsägare under perioden ligger på cirka 30 procent.
För att få en uppfattning om i vilken utsträckning det första kravet från Kronofogden genererar ytterligare fordringsägare har vi studerat kronofogdegruppernas situation den 11 april 2008. Av dem som fick sitt första kronofogdekrav 2005 är det 43 procent som den 11 april 2008 har fått ytterligare fordringsägare och uppgifterna för 2006 och 2007 är 40 respektive 44 procent.
4.3.12 Kronofogdens verkställighet av utmätning
Antalet personer som har fått utmätning av inkomst eller andra tillgångar har minskat under perioden.
Tabell 4.7 Antal personer med utmätning, lånetyp och år 2005 2006 2007
Studielån 2 506 1 507 702
Annuitetslån 1 982 1 870 1 651
Oavsett lånetyp så minskar antal personer som fick utmätning av sina tillgångar under perioden.
4.3.13 Betalningar från Kronofogden
Inbetalningarna som redovisas avser årsbelopp för studielån och annuitetslån som Kronofogden har förmedlat. Andelsmässigt är det fler personer med studielån som betalat till Kronofogden.
Under perioden 2005–2007 kommer det i snitt in betalningar från cirka 54 procent med studielån och från knappt 45 procent med annuitetslån.
Tabell 4.8 Förmedlade inbetalningar från Kronofogden, mnkr 2005 2006 2007
Studielån 155 161 171
Annuitetslån 30 46 65
Totalt 182 207 236
Inbetalningarna som förmedlats av Kronofogden har ökat under perioden. Betalningarna som avser annuitetslån har mer än fördubblats.
5 Slutsatser och diskussion
5.1 Slutsatser
Utifrån de redovisade resultaten är de viktigaste slutsatserna följande:
• Den totala andelen som får det första kravet från Kronofogden minskar under perioden.
• Antalet personer som får sina tillgångar utmätta av Kronofogden minskar medan inbetalda belopp via Kronofogden ökar under perioden. Det framgår dock inte av resultaten om dessa inbetalningar beror på utmätning av inkomst eller egendom.
• Det är en större andel med studielån (54 procent) jämfört med dem som har annuitetslån som betalat till Kronofogden
• Det är de återbetalningsskyldiga i åldersintervallet upp till 29 år (största ansamlingen av personer återfinns i åldrarna 23-25 år) som i störst utsträckning har svårigheter att betala, varav männen utgör den största andelen.
• Ju lägre utbildningsnivå desto större risk att obetalda belopp överförs till Kronofogden.
Resultaten visar att de med högst grundskolestudier löper 40 gånger större risk.
• Närmare hälften har inkomster och studieskulder som understiger 100 000 kronor.
• De flesta har debiterats årsbelopp under 10 000 kronor.
• Cirka 70 procent hade inga andra fordringsägare registrerade hos Kronofogden vid överföringstillfället av obetalda belopp till CSN.
• Resultaten visar att det för cirka 40 procent av dem som för första gången fick sina obetalda belopp överförda till Kronofogden tillkommit ytterligare fordringsägare vid mättillfället i april 2008.
• Under perioden är det i snitt 42 procent av dem som har blivit återbetalningsskyldiga det undersökta året som har fått sitt första krav från Kronofogden.
5.2 Diskussion
Resonemanget kring varför vissa låter sina skulder gå till Kronofogden kan generellt föras kring begreppen betalningsförmåga och betalningsvilja.
De flesta av CSN:s kunder som överfördes till Kronofogden för indrivning under perioden var under 30 år, hade låg utbildningsnivå och hade skulder och inkomster som understeg 100 000 kronor. Årsbeloppen var ur ett CSN perspektiv låga.
De som fått obetalda belopp till CSN överförda till Kronofogden är nog en blandning av både de som inte kan och inte vill betala sina studieskulder.
Att försöka ”omvända” kunder, som trots ekonomiska möjligheter, väljer att inte betala sina skulder kräver arbetsinsatser av mer attitydförändrande karaktär och är sådana åtgärder som inte kan bedrivas ensidigt av enskild myndighet eller organisation. Detta kan vara det som
Rikskronofogde Eva Liedström Adler menar när hon i ett pressmeddelande säger ”att det behövs ett samlat nationellt ansvarstagande med ökat samarbete mellan olika sektorer och myndigheter när det gäller att förhindra att överskuldsättning uppkommer och för att lindra konsekvenserna när den väl ändå uppstår”. Om oviljan att göra rätt för sig till stor del handlar om attityder som måste förändras är det särskilt viktigt med samarbete över gränserna.
Kronofogden skriver i rapporten ”Alla vill göra rätt för sig” att ”överskuldsättning inte är ett tecken på eller en följd av fattigdom utan att det ytterst handlar om små ekonomiska marginaler oavsett inkomstnivå”. Även om betalningsviljan finns kan betalningsförmågan saknas.
När det gäller CSN:s kunder som får kronofogdekrav på obetalda avgifter handlar det i huvudsak inte om överskuldsättning i den meningen som Kronofogden avser utan om inkomstnivåer (under 100 000 kronor) som inte genererar vare sig marginaler eller förhandlingsutrymme. Vid en närmare granskning av hur inkomsterna fördelar sig i det lägsta åldersintervallet (upp till 29 år) visar det sig att i snitt 40 procent hade inkomster som understeg 50 000 kronor. För dessa kunder är det trygghetsreglerna (möjligheten att få nedsatta årsbelopp) som ska göra skillnad, varför det är en aning märkligt att ansökningarna om nedsättning minskat kraftigt i kronofogdegrupperna under perioden.
Även Kronofogdens rapport visar att den största riskgruppen för att hamna hos Kronofogden är unga personer och de flesta är män. Enligt den rapporten är det dock i större utsträckning de unga kvinnorna som har obetalda belopp till CSN.
Låntagarna blir återbetalningsskyldiga som tidigast sex månader och som längst ett år efter
avslutade studier. Att det är så pass många, i snitt 42 procent av de nya återbetalarna de undersökta åren, som får sitt första krav från Kronofogden kan möjligen förklaras med att de flesta är unga, inte har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden och inte heller har regelbunden inkomst efter avslutad utbildning. Denna grupp ligger i farozonen för att få betalningssvårigheter.
Både i regleringsbrev, CSN: s verksamhets- och strategiska plan betonas vikten av en effektivare återbetalningsverksamhet som ska leda till att kunderna i större utsträckning betalar.
Utredningens resultat leder in tankarna på två huvudspår. Det ena spåret är att utifrån speciella kriterier bevaka den befintliga kundstocken som efterhand blir återbetalningsskyldiga. Det andra spåret är att lägga ner kraft på att utforma ett åtgärdsprogram som riktar sig till dem som befinner sig i riskzonen för att sedan koncentrera aktiviteterna kring dem som vill betala men som på grund
av små ekonomiska resurser inte kan fullfölja sina åtaganden i enlighet med CSN: s regelverk.
Resultaten visar att det första kronofogdekravet ökar risken med 40 procent att efter en tid ha ytterligare fordringsägare. Svårigheten torde dock vara att identifiera de som har betalningsvilja.
Det andra spåret är ett mera långsiktigt arbete med målet att stoppa eller åtminstone väsentligt minska tillflödet av CSN-kunder hos Kronofogden. Resultaten visar ett starkt samband mellan kronofogdekrav och låg utbildningsnivå. Här kan det handla om regelförändringar som gör att studier på grundläggande- och gymnasial nivå inte ska finansieras med lånade medel.
Antalet personer som har fått sina tillgångar utmätta av Kronofogden minskade medan
inbetalningarna till Kronofogden ökade markant under perioden. Utredningen kan dock inte ge svar på om betalningarna härrör från utmätt gods eller inkomst.
Vilka är de som står för inbetalningarna och varför väljer de att låta det gå så långt? En förklaring kan vara att betalningsviljan ökar när de inser vilka konsekvenser obetalda skulder kan få i framtiden. En annan kan vara just tidsfaktorn – ju längre tid som får gå efter det att studierna avslutats ju bättre inkomster. Inkomstutvecklingen mellan 2005 och 2006 för dem som fick sitt första kronofogdekrav 2005 visar en tydlig förskjutning mot högre inkomster.
Källförteckning
Central Studiestödnämnden (2008), Årsredovisning för 2007 Kronofogden (2008), ”Alla vill göra rätt för sig”, rapport 2008:1
Kronofogden (2008), ”Kronofogden i korthet.”, www.kronofogden.se 2008-04-24 Kronofogden (2008), Årsredovisning för budgetåret 2007
Kronofogden (2008),”Överskuldsättning och ekonomiska problem bland ungdomar”, rapport 2008:3 SOU (2008), ”Vägen tillbaka för överskuldsatta”, 2008:82
Pressmeddelande/artikel
Kronofogden; ”Rekordmånga obetalda skulder till Kronofogden” hämtad från www.kronofogden.se 2008-02-25
E24 2008-09-05 ”Obetalda skulder fortare till inkasso” hämtad från www.e24.se den 2008-09-18
