vilka åtgärder de vill arbeta vidare med. Beroende på vilka åtgärderna blir kommer olika ämnen att vara föremål för vidare utredning.
I detta kapitel sammanfattas de olika åtgärds -förslagens måluppfyllelse, potential och utred-ningsbehov om de väljs att drivas vidare.
Utredningen har även identifierat ett par ämnen som kommer att behöva utredas vidare oavsett val av åtgärd.
Fysiska åtgärder som genomförs utifrån föreslagna åtgärder måste, enligt väglagen genom -föras inom det förstudieområde som gäller för denna förstudie.
Steg 1. Åtgärder som påverkar transport -efterfrågan och val av transportsätt
För att genomföra steg 1-åtgärderna behövs en dialog och samarbete med framför allt Region Gotland. Följande åtgärder har föreslagits i denna förstudie:
Återlokalisering av verksamheter och offent-lig service till från Fårö. Att återigen lokalisera exempelvis skola, vårdcentral och andra verk-samheter till Fårö skulle kunna innebära att boende på Fårö inte behöver resa över sundet för att få tillgång till sådan service och innebär fler arbetstillfällen på Fårö.
Bredbandsutbyggnad är ett led i att skapa förutsättningar för en attraktiv landsbygd och ökar möjligheten att arbeta hemifrån.
Utökad bemanning på räddningshelikoptrar ökar tillgängligheten till sjukvård. Det kan bidra till ökad trygghet för boende på Fårö, men även för turister och besökare.
En utökning av kollektivtrafiken ökar tillgäng-ligheten men kan också påverka valet av trans-portsätt. Med utökad kollektivtrafik över Fårösund skapas ett mindre utrymmeskrävande och mer miljövänligt alternativ till resor med personbil.
Flera av dessa åtgärder har visats ge god projekt -målsuppfyllelse. Särskilt åtgärden en utökning av kollektivtrafiken ger mycket god projektmåls-uppfyllelse. Flera av åtgärderna kan därför vara intressanta att studera vidare, antingen i kombi-nation sinsemellan eller med andra steg-åtgärder.
Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät
För att bättre nyttja befintligt system har åtgär-derna Digitala skyltar och Ökad turtäthet stude-rats. Särskilt åtgärden Ökad turtäthet har visat ge god projektmålsuppfyllelse och dessutom visat sig vara den mest samhällsekonomiskt lönsamma av alla åtgärder som studerats i för -studien, inklusive steg 4-åtgärderna. En utökad studie av steg 2-åtgärder kan därför vara intres-sant. En sådan studie kan förslagsvis fördjupa följande frågor:
Vidare utredning kring färjetrafikens turtäthet.
Uppställningsyta och ett kösystem för fordon som köar till färjan.
Införande av ett parkeringssystem där parke-ringsbiljetten kan fungera som bussbiljett på Fårö eller för att hyra cykel.
För att utöka turtätheten på befintliga färjor krävs att Trafikverket bedömer att det är motiverat, är villiga att finansiera och därefter fastställer en tidtabell med fler turer.
Steg 3. Vägförbättringsåtgärder
Den vägförbättringsåtgärd som studerats är en modernisering av färjeläget och färjorna i syfte att öka tillgängligheten. Åtgärden är svår att placera och kan beroende på hur den utformas i praktiken innebära en steg 4-åtgärd. Åtgärden skulle kunna genomföras som en långsiktig reinvesteringsåtgärd, genom att gamla färjor byts ut i takt med att ny teknik blir tillgänglig.
Färjeläget byggs om i takt med att färjorna byts ut. En annan strategi är att i en riktad satsning under kortare period bygga om befintligt färje -läge för att öka kapaciteten på båda sidor om sundet, i kombination med satsning på nya färjor med modern teknik.
Dock har detta åtgärdsförslag med moder -niserad färjedrift inte kunnat studeras närmare inom ramen för detta projekt. Åtgärden kräver särskild teknisk utredningskompetens. För att fullt utreda åtgärdens potential behövs en särskild teknisk utredning, för att bedöma den tekniska genomförbarheten, anläggnings- och investeringskostnader, samhällsekonomi och påverkan på miljö.
Åtgärden har en god potential att utredas vidare. Den har god projektmålsuppfyllelse genom ökad tillgänglighet, ett gott bidrag till regional utveckling och ökad säkerhet. Den bidrar dessutom till mycket god projektmåls-uppfyllelse för miljö.
Om åtgärden utreds vidare kan den kombineras med steg 1- och 2-åtgärder. Den kan även vara intressant att studera närmare i en planläggnings -process som steg 4-åtgärd, vid val av utform-ningsalternativ.
Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder
En viktig uppgift i förstudien har varit att utreda möjliga alternativ för lokalisering. Studien har visat att nuvarande läge 1 är det enda läge som är förenligt med projektmålen. Läge 2 och 3 mot-verkar flera av projektmålen och ger i övrigt en allt för låg projektmåluppfyllelse. Därför har Trafikverket tagit ställning till att inte gå vidare med läge 2 och 3.
En fast förbindelse i läge 1 har studeras i form av fast bro, öppningsbar bro, bergtunnel och sänktunnel. Generellt uppfyller de båda broalter -nativen projektmålen bättre än de båda tunnel-alternativen. Skillnaderna i måluppfyllelse mellan bro- och tunnelalternativen för tillgäng-lighet beror på sämre tillgängtillgäng-lighet för gående och cyklister i en tunnel. Men både broalternativen och tunnelalternativen har en mycket låg projekt -målsuppfyllelse för miljö.
Anläggningskostnaderna är lägre för broalternativen än för tunnelalterbroalternativen. Broalterna -tiven är, till skillnad från tunnelalterna-tiven, samhällsekonomsikt lönsamma.
Om steg 4-åtgärder väljs att utredas vidare har broalternativen störst potential för en sådan utredning. De har dock stor negativ inverkan på miljö, med negativ påverkan på riksintressen för natur, kulturmiljö och friluftsliv. Därför behövs, vid ett val att gå vidare med dessa åtgärder, stor kraft läggas på att utreda miljöaspekterna. De kan dessutom behöva jämföras med åtgärder som har bättre samhällsekonomisk nytta och god projektmålsuppfyllelse för miljö.
Viktiga analyser i det fortsatta arbetet med steg 4-åtgärderna:
Muddring och hantering av muddringsmassor.
Fri höjd och/eller fritt djup, med hänsyn till tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter samt fartygstrafiken.
Kartläggning av nuvarande vattendjup genom en sjömätning med multibeamekolod
(flerstråleekolod).
Utredning av vattengenomströmning i Fårösund.
Utredning av de biologiska förhållandena samt sedimentet i vattenområdet.
Kulturarvsanalys, med fördjupad analys av påverkan på kulturmiljövärden inklusive riks-intresseområde och arkeologiska utredningar på land och i vattenområdet.
Naturvärdesanalys för analys av ekosystemen på land, i kustområdet och i den marina miljön.
Även analys av påverkan på riksintresse och Natura 2000-områden.
Ytterligare ZVI-analyser bör göras i ett nästa steg i planeringsprocessen, när läge och höjder har preciserats.
Fortsatt tillämpning av den europeiska land-skapskonventionen.
Ytterligare undersökningar kring allmänhetens värderingar och upplevelser av landskapet.
Undersökningar måste vara representativa för allmänhetens sammanställning.
Oavsett åtgärd Kostnader Arbetsmiljöfrågor Risker
Att bygga broar och kajer utgör vattenverksamhet i det fall att anläggningar tillkommer i ett vatten-område, till exempel ett brofundament. Vatten-verksamheter tillståndsprövas hos mark- och miljödomstolen enligt 11 kap. Miljöbalken. Även för åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup eller läge genom muddring, grävning eller rensning krävs tillstånd för vattenverksamhet.
Dispens från strandskyddet enligt 7 kap. 18 § Miljöbalken kommer även krävas för steg 3 och 4-åtgärder.
Det kan även bli aktuellt att söka tillstånd enligt Kulturminneslagen för att göra mark -ingrepp i, eller invid, fasta fornlämningar och om byggnadsminnen berörs. Även andra dispenser och tillstånd kan bli aktuella beroende på den åtgärd som väljs.
Trafikverket arbetar med energieffektiv infra-strukturhållning. Den infrastruktur som Trafik-verket har ska byggas, driftas och underhållas med så låg energianvändning och klimatpåverkan som möjligt. Stora klimatpåverkande delar i byggskedet är exempelvis material, masshante-ring och bränsle till arbetsmaskiner. Detta ska särskilt beaktas i kommande skeden i plane-ringsprocessen.
Om Trafikverket beslutar att gå vidare med någon av de föreslagna åtgärderna kommer projektet att drivas vidare i den nya planerings-processen som beskrivs i kapitel 1, Bakgrund.
72
12
Referenser
Bengt af Geijerstam / SCANPIX