intressen
Riksintressen
Vissa allmänna intressen, både bevarande och exploateringsintressen, som anses särskilt viktiga att bevara kan få status som riksintresse. I 3 kap MB redovisas de grundläggande hushållnings-bestämmelserna. Dessa intressen ska prioriteras framför andra intressen i den fysiska planering-en. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i dessa områden endast om det kan ske på ett sätt som inte påtag-ligt skadar områdena eller påtagpåtag-ligt försvårar nyttjandet av dem. Inom förstudieområdet finns följande riksintressen enligt 3 kap MB representerade: Natur och kulturmiljövården, frilufts -livet, sjöfarten, yrkesfisket och totalförsvaret.
De särskilda hushållningsbestämmelserna som regleras i 4 kap MB, omfattar markområden som i sin helhet är av riksintresse med hänsyn
till sina höga natur- och kulturvärden. Till dessa områden räknas även Natura 2000-områden.
Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om de inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.
Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Ett område som ingår i Natura 2000 utgör ett riksintresse och de naturtyper och arter som man vill skydda får inte skadas eller få en sämre bevarandestatus. Dessa områden har en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och beskriver vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Områdena är skyddade enligt 4 kap 8 § MB.
Nedan redogörs för förstudieområdets riks -intressen inom kulturmiljövård, naturvård, fri-luftsliv, sjöfart och yrkesfisket.
N Riksintresse för sjöfart Riksintresse för yrkesfi ske Riksintresse för friluftsliv Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård Fårösund
Figur 11: Riksintressen, fornlämningar och bevaran-devärda byggnader inom förstudieområdet. En större version av denna figur finns även som bilaga till förstudien.
Kulturmiljövård
Inom förstudieområdet finns fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § MB (I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11).
Hau gård utgör tillsammans med ett stort om-givande område kring Norra Gattet riksintresse för kulturminnesvården.
Några uttryck för riksintresset Hau Gård (sammandrag): Rika lämningar från stenålder, bronsålder, äldre järnålder, vikingatid och medeltid. Vikingatida hamnläge, yngre järnål-dersgravar samt tidig medeltida kyrkogård vid Hau Grönu vid Fårösund. Välbevarad bebyggelse från 1700- och tidigt 1800-tal. Vid gården finns bland annat kalkbrott och kalkugn.
Lansa-Marpes utgör ett riksintresseområde i sydvästra delen av Fårö vid Norra Gattet.
Några uttryck för riksintresset Lansa-Marpes
(sammandrag): Bebyggelse vid Lansa från tidigt 1700-tal som inledde en ny stenhusbyggartradi-tion på Gotland. Rika fornlämningsmiljöer från äldre järnålder med husgrunder och stens-trängssystem. Lämningar efter bland annat kvarnar och kalkugnar i utmarken. Många och välbevarade stenmurar.
Verkegards - Dämba ingår i ett område av riksintresse.
Några uttryck för riksintresset Verkegards – Dämba (sammandrag): Bebyggelsemiljöer vid Verkegards, Friggars, Hammars och Dämba från främst 1800-tal. Ett stort antal lambgiftar med agtak och fortfarande inhägnade åkertegar i utmarkerna.
Bunge utgör ett riksintresseområde för kulturmiljövården.
N
Förstudieområdet
Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för naturvård
Fårösund
Figur 12: Riksintressen för kulturmiljö- och naturvård.
Naturvård
Stora delar av Fårö utgör riksintresse för natur-vården enligt 3 kap 6 § MB.
Södra Fårö utgör riksintresse för naturvården, områdesnummer 6.
Värdeomdöme Södra Fårö (sammandrag):
Kustavsnittet utgör ett av de mest välutbildade och orörda på Gotland. Skogsbeten med gammal och senvuxen tall. Värdefulla lövmarker med gamla ekar och hässlen. Rik fågelfauna med flera arter av riksintresse. Har utgjort ett av de vikti-gaste häckningsområdena för dvärgmås. Av riks-intresse även från botanisk synpunkt. Storslagen kust. Gotlands största klapperfält.
Förutsättningar för bevarande av Södra Fårö (sammandrag): Att områdets karaktär av relativt oexploaterat landskap kan bibehållas. Området kan påverkas negativt av till exempel bebyggelse, luftledningar och vägdragningar (Naturvårds-verket, 2000).
Inom detta riksintresseområde finns Natura 2000-området Ryssnäs. I naturreservatsföre-skrifterna för Ryssnäs framgår det att syftet med reservatet är att bevara ett betespräglat kust-landskap med välutbildade klapperstensfält, gammal tallskog, värdefulla våtmarker och ett rikt fågelliv. Det finns bland annat en stor koloni
av småtärna, strandskator, roskarl och storspov som häckar inom området.
I utkanten av förstudieområdet på Fårö ligger riksintresseområdet Nordvästra Fårö. Inom det-ta riksintresseområde ligger Natura 2000-områ-dena, Norsholmen, Langhammars, Marpeträsk och Verkegards. De två sistnämnda ligger inom förstudieområdet.
Natura 2000-området och naturreservatet Marpeträsk är en sjö som ligger i en sänka i berg-grunden. Den drygt fem hektar stora ön Marpes-holm är en av de fågelrikaste öarna på Fårö och det är förbjudet att vistas på ön under vår och försommar.
Natura 2000-området och naturreservatet Verkegards omfattar ett 30 hektar stort skogs-område som är starkt präglat av att under lång tid nyttjats som betesmark med plockhuggning.
Många av tallarna inom området är gamla och vissa upp till 300 år gamla.
Bästeträsk med omgivningar på Norra Got-land utgör ett riksintresse för naturvården, om-rådesnummer 7A-D.
Värdeomdöme Bästeträsk (sammandrag): Det är ett mycket stort område med delvis vildmark-skaraktär. I området finns ett stort antal våtmarker N
Figur 13: Naturreservat, Natura 2000-områden och nyckelbiotoper.
Hela Gotland omfattas av bestämmelserna i 4 kap 2 § MB vilket innebär att vid tillåtlighets-prövning ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas.
Inom kustzonen ryms även det riksintresse som i 4 kap 4 § MB omfattar Fårö. Inom detta område får fritidshus endast tillkomma som
komplettering till befintlig bebyggelse.
Gotlandskusten och hela Fårö har utpekats som riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6 § MB. Fårö är ett särpräglat landskap med stora natur-, kultur- och skönhetsvärden främst på grund av naturvärden som raukfält, klapper-stensfält, sanddyner och badstränder.
med höga världen, som till exempel Mölner myr, våtmarken vid Horsan, Hässelmyr och Kyrka -hagen. Hela kustområdet är geologiskt intressant med orörda klapperstränder, raukområden och klintnäsor. Området har en fågelfauna av riks -intresse där framför allt Falholmen, Storholmen och Lillholmen hyser en rik fågelfauna. Värdefulla lövmarker norr om Häger. Epifytisk lavflora med rika förekomster av ett stort antal rödlistade arter.
Förutsättningar för bevarande av Bästeträsk (sammandrag): Att områdets karaktär av nästan helt oexploaterat landskap kan bibehållas. Den naturliga hydrologin ska bevaras. Området kan påverkas negativt av till exempel bebyggelse, luftledningar och vägdragningar (Naturvårds-verket, 2000).
Inom riksintresset ligger Bungenäs naturreservat, ett Natura 2000-område. Det är ett till stora delar barrskogstäckt område på en grusig jord.
Barrskogen är till största delen gammal skog som inte varit utsatt för modernt trakthygges bruk. En del av området är klassat som riks -intresse för naturvård och delar av området är klassade som skogliga nyckelbiotoper.
I reservatsföreskrifterna för både Bungenäs och Ryssnäs framgår bland annat att det är förbjudet att anlägga väg eller stig inom natur-reservaten.
Friluftsliv
N
Förstudieområdet Riksintresse för friluftsliv
Fårösund
Figur 14: Riksintresse -områden för friluftsliv enligt 3 kap 6 § MB.
Sjöfart och yrkesfiske
Sjöfartsverket har pekat ut ett antal farleder som riksintressen. Sundet mellan Fårö och Gotland är viktigt för sjöfarten och hamnen i Strå nås via farlederna 385A och 385B. Dessa farleder är klassade som riksintresse för sjöfarten. Riks -intresset innebär i förenklad form att man inte får begränsa nuvarande trafiks kapacitetsbehov, som i sin tur är vad dagens trafik kräver. Värde-grunden för riksintresset i Södra Gattet är trafi-ken på Strå. Dess framtida existens och tillstånd för brytning etcetera påverkar riksintressets framtid.
Klassningen som riksintresse medför vissa begränsningar och ställer krav på bevarande av farledens funktion. Skyddat djup i farleden är sju meter och den skyddade höjden är 65 meter.
Syftet med att peka ut en farled som riksintresse, samt dess skyddade djup och höjd, är för att skydda farledens funktion.
Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näring-ens bedrivande enligt 3 kap 5 § MB. Hela förstu-dieområdets östra kust gränsar till ett område i havet som utgör riksintresse för yrkesfisket (Område 36: Gotland ost, Fårö till Hoburgs rev,
utgör fångstområde för piggvar, torsk, ström-ming och skarpsill).
Övriga riksintressen
Gotland och Fårö omfattas av hushållningsbe-stämmelser som område av riksintresse för vattenförsörjning. Skyddet av grundvattnet och dricksvattenförsörjningen prioriteras därför före andra resursanspråk.
Bunge Ducker har av Sveriges geologiska undersökning, SGU, pekats ut som riksintresse för mineralindustrin.
Totaltförsvaret har och har haft stora övnings -områden på Fårö. På sydöstra delen av Fårö finns ett stort skyddsområde för totalförsvaret. Detta område, och ett liknade område på nordöstra delen av ön är klassade som riksintressen. I dag har Försvaret avvecklat sin verksamhet och har ingen trafik av reguljär karaktär i Fårösund.
Landskapsanalys
Landskapsanalysen har gjorts enligt metoden Landscape Character Assessment och berör frågor kring landskapskaraktär, rumslighet och struktur, förändringar i landskapet, landskaps-värderingar och känslighet samt möjliga effekter på dessa.
Riksintresse för sjöfart Riksintresse för yrkesfi ske
Fårösund
Figur 15: Riksintresse -områden för sjöfart och yrkesfiske.
Den 1 maj 2011 trädde den europeiska land-skapskonventionen (ELC) i kraft i Sverige. Detta innebär bland annat ett åtagande att öka medve-tenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter samt att främja delaktig-het i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt. Regeringen har beslutat att en förnyelse av gällande lagstiftning inte är nöd-vändig för att säkerställa tillämpningen av land-skapskonventionen i Sverige utan att
Miljöbalkens nuvarande innehåll är tillräckligt för att bevaka landskapskonventionens intentio-ner. Någon vägledning för tillämpning av kon-ventionen vid infrastrukturplanering finns inte idag, dock har Trafikverket beslutat att försöka tillämpa den vid framtagningen av denna för -studie. I denna landskapsanalys har vi tillämpat valda relevanta delar av landskapskonventionen.
I Landskapskonventionen definieras landskap som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av på-verkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.
Konventionen uttrycker att utvecklingen av ett landskap ska ta hänsyn till de särskilda värden
som berörda parter och den berörda befolkningen tillskriver det.
En viktig del i arbetet med landskapsanalysen har varit att undersöka boende och besökares värderingar och upplevelser av landskapet i för -studieområdet genom en enkät. Enkäten är också ett sätt att göra boende och besökare medvetna om och delaktiga i landskapets utveckling, i en-lighet med ELCs intentioner. I enkäten efterfrå-gades bland annat beskrivningar av landskapet, favoritplatser, särskilt skyddsvärda områden, observerade förändringar och hur en eventuell fast förbindelse skulle påverka vistelsen i området.
Enkäten finns i sin helhet som bilaga.
Landskapskaraktär
Gotland har ett för Sverige säreget landskap med sin kalkberggrund, flacka topografi och speciella flora och fauna. Inom förstudieområdet har tre övergripande karaktärsområden definierats.
Fårösund samhälle (Landskapskaraktärsområde 1, LK1), Fårösund sund med stränder (Land-skapskaraktärsområde 2, LK2) och det omgivande mosaikartade gotländska beteslandskapet (Landskapskaraktärsområde 3, LK3).
LK3
Figur 16: Landskaps -karaktärsområdena LK1, LK2 och LK3.
Fårösund samhälle, LK1
Fårösund ligger på en sluttning ner mot sundet och har en småskalig blandad bebyggelse med flertalet tvåvåningshus. Det är relativt glest bebyggt med stora trädgårdar och väl tilltagna grönytor med många lövträd. Orten saknar ett tydligt centrum men där väg 148 närmar sig färje -läget finns en del mindre verksamheter, bland annat ICA-butik, kiosk, frisör och pizzeria. Här finns också en förfallen byggnad som tidigare var värdshus. Gatorna är inordnade i ett rutmönster med siktlinjer ner mot vattnet. Samhället knyter an till vattnet och användningen av sundet med färjeläget, KA3:s militära hamn, fritidshamn, flera mindre bryggor och äldre länningar.
Bebyggelsen utmed Åldermansvägen nära färjeläget ger ett äldre intryck. Här, i närheten av färjeläget, finns också en kalkugn bevarad som ytterligare förstärker bilden av det kulturhistoriska arvet. Väg 148 går genom samhället till färje -läget. Det är tydligt en trafikled till färjan som skiljer sig starkt från ortens lokalgator i utform-ning till exempel med extra körfält, magasin för kön till färjan, skyltning och vägmålning. Många besökares upplevelse av Fårösund samhälle är härifrån i väntan på färjan.
Gamla regementsområdet KA3, som idag är statligt byggnadsminne, är beläget i en tallskog nordväst om bostadsbebyggelsen och har ett mer storskaligt och mindre regelbundet gatunät.
I dag ett område med blandad verksamhet.
Viktiga karaktärselement i LK1:
Småskalig gles bebyggelse med stora tillhörande grönytor
Färjeläget, fritidshamnen och stränderna med bryggor
Trädraderna KA3-området
Hur samhället anknyter till vattnet
Fårösund – sundet med stränder LK2
Sundet upplevs främst från stränderna eller från fartyg/fritidsbåt/färja på vattnet. Den flacka topografin i förstudieområdet gör att vattnet inte upplevs mer än glimtvis inifrån land. Sundet har en vidsträckt men sluten rumslighet. I norr finns endast en smal siktlinje ut till öppet hav genom Norra Gattet. I söder bryts siktlinjen av Södra Gattet och öar. Det finns en storskalighet hori-sontellt med det öppna vattnet som gör att verti-kala objekt såsom telemasten väster om Norra Gattet blir väldigt påtagliga. Fårösund samhälle ligger på en sluttning ner mot sundet och upp-fattas därför som närmre sedd från vattnet och Fårös kust. Genom sundet går en farled med trafik till kalkhamnen i Strå och över sundet går färjan till Fårö. Detta är de två huvudsakliga
rörelseriktningarna i sundet. Funktionen som farled är mycket gammal och att korsa sundet vid Fårösund-Broa är också en gammal tradition.
Stränderna runt sundet utgörs till stora delar av grovt svallat grus med en mycket sparsam växtlighet och en karg karaktär. I området finns också de för Gotland så typiska klapperstens vallarna. Gotlands kust och hela Fårö är av riks -intresse, såväl för det rörliga friluftslivet som för de högt värderade stränderna. Det finns även våtmarker längs stränderna i form av strandängar som varit attraktiva betesmarker. Spår av mänsklig aktivitet utgörs av sjöbodar, nättorkar, bryggor och äldre länningar.
De vita grusupplagen i Strå hamn är väl synliga över sundet mot en annars skogsklädd horisont.
Viktiga karaktärselement LK2:
Vattnet Strandvallarna
Spåren av näringsverksamhet, till exempel bodar, nättorkar och länningar
Vattnets vidsträckta rumslighet
Det mosaikartade beteslandskapet LK3 Det mosaikartade beteslandskapet grundar sig på en geologisk småbruten mosaik. Ungefär hälften av ytan är alvarmark (kalkberggrund med inget eller ett mycket tunt jordlager).
Alvarets extrema, torra och magra förutsättning-arna ger en sparsam och unik växtlighet och en säregen karaktär. Små oregelbundna områden med grusiga och sandiga jordar, träsk och skogar ligger insprängda i detta. Med dessa förutsätt-ningar har jordbruket alltid bedrivits småskaligt med betoning på bete, främst lamm. Beteshävden är också det som format landskapet, hållit alvar-markerna öppna och skapat de glesa tallskogarna (tallsavannerna). Markanvändningen har lång kontinuitet och har genomgått mycket små för-ändringar. 1800-talets skiften, utdikningar och andra effektiviseringar av jordbruket var inte helt genomförbara på Fårö, vilket har bevarat 1700-talets organisering och strukturering av marken med inhägnade odlingsfält, samlad gårdsbebyggelse och spridda utmarker. Ett exempel på detta är det värdefulla kulturlandskapet kring Lansa och Marpes som är av riks -intresse för kulturmiljövård i och med de delvis oskiftade gårdsmiljöerna, de många fornläm-ningarna, välbevarade kulturmiljöelement såsom lambgiftar (väderskydd för fåren) och stenmurar.
I flera avseenden upplevs landskapet som att tiden stått stilla.
En förändring i markanvändning har dock skett de senaste decennierna och betestrycket har minskat vilket leder till en gradvis igenväx-ning av alvarmarker och skogar. Buskalvar med
kompakta enbuskage och unga tallar breder ut sig över lite större ytor till exempel i Ryssnäs.
Under 1900-talet exploaterades Fårö med fri-tidsbebyggelse. På grund av den mosaikartade ägandestrukturen har exploateringen skett mycket utspritt då det var enkelt att sälja av en bit mark som låg avsides och utom synhåll från den egna gården.
Skogarna är mestadels glesa, betade tall -skogar, ofta med mycket gamla träd. Värdefulla skogar finns i Natura 2000-områdena Ryssnäs och Bungenäs. Förstudieområdet är rikt på forn-lämningar från flera tidsepoker, till exempel stenrösen från bronsålder, kalkugnar och gårds-bebyggelser från 1700-talet och militära anlägg-ningar från 1900-talet.
Viktiga karaktärselement LK3:
Öppna alvarsmarker
Rumslighet och strukturer i landskapet Kring vattnet i Fårösund upplevs en vidsträckt men sluten rumslighet. Rumslighet kan beskrivas som omfattningen av det för stunden uppfattade landskapet. Den flacka topografin i utrednings-området gör att vattnet inte uppfattas mer än glimtvis inifrån land. Den mosaikartade land-skapsstrukturen inåt land ger varierande men generellt småskaliga rumsligheter.
Landskapsvärderingar och landskapets känslighet
Helhetsintrycket av landskapet i området är att det påminner om en svunnen tid. Det är rikt på kulturhistoriska landskapselement som berättar om det som varit och hur landskapet formats i samspel med människan. Exempel på dessa värdefulla landskapselement är fornlämningar, lambgifter, stenmurar, vägar och framförallt det betade uttrycket. Landskapstypen är unik för Sverige och återfinns endast på ett fåtal platser i världen.
Inom området finns riksintressen vad gäller kulturmiljövård (i områden på båda sidor om Norra Gattet), naturvård (hela förstudieområdet på Fårö, Norra Gattet och Bungenäs) och frilufts-liv (hela Fårö samt Gotlands kust, med undantag från Fårösund samhälle.)
Inom förstudieområdet värderas området kring Norra Gattet, Bungenäs och Ryssnäs
särskilt högt på grund av den förhållandevis låga exploateringen och rikedomen av värdefulla landskapselement. Det är också härifrån de långa obrutna siktstråken genom sundet kan upplevas. Samma områden har även en hög känslighet på samma grunder.
Boende och besökares värderingar och uppfattning om landskapets känslighet Genom en enkät ville Trafikverket ta reda på boende och besökares värderingar gällande landskapet. Enkäten är också ett sätt att göra boende och besökare medvetna om och delaktiga i landskapets utveckling, i enlighet med ELCs intentioner. På första sidan av enkäten fanns en kartbild för att visa vilket område som avsågs och för att den som svarade på enkäten skulle kunna märka ut sina svar på vissa frågor. Kartbilden täckte förstudieområdet, men också hela Fårö.
I enkäten efterfrågades att med tre ord beskriva landskapet i området. Tre ord utmärkte sig som starkt återkommande: vackert, kargt och unikt.
Ord som återspeglar landskapselement var sko-gigt, buskigt, stenigt, raukar och sand. Begrepp som beskriver upplevelsen av landskapet var vanligt förekommande, till exempel lugnt, frid-fullt, rogivande och spännande.
I enkäten ombads respondenterna att markera sin favoritplats med ett kryss på kartan samt ringa in ett område som de anser är extra viktigt att värna om. De skulle även motivera dessa val.
Det är tydligt att de av boende och besökare högst värderade och mest känsliga platserna i kartbilden ligger utanför förstudieområdet men inom influensområdet.
Figur 17: Favoritplatser markerade av boende och besökare i enkätsvaren.
Figur 18: Områden som boende och besökare tycker är extra viktiga att värna om, inringade i enkätsvaren.
Där flera har ringat in samma område visas en mörkare färg på kartan.
Favoritplatserna motiveras med att de är vackra, unika platser med säregen natur. Ofta finns det även en social koppling till platsen. Det kan vara innehav av fastighet eller att släktingar eller vänner bor där. Favoritplatserna är också ofta
Favoritplatserna motiveras med att de är vackra, unika platser med säregen natur. Ofta finns det även en social koppling till platsen. Det kan vara innehav av fastighet eller att släktingar eller vänner bor där. Favoritplatserna är också ofta