Det är också viktigt att i utformningen av korsningspunkter ta stor hänsyn till befintliga rörelsemönster. Vissa av studiens observationer visar även på att när cyklister och gående inte möts vinkelrätt (ca 90 grader) så försämras kommunikationen dem emellan. På dessa platser gjorde tex gångflöden och platsens utformning att cyklister hamnade i ryggen på de gående. En säker utformning blir säker endast om den får hög efterlevnad. Ofta görs utformningar utifrån önskvärt beteende hos tex fotgängare, och inte efter teorier om hur fotgängarna faktiskt beter sig på platsen. Här är förstudier mycket viktiga innan åtgärd genomförs.
6.7 Varför stannar inte cyklister?
Om önskemålet är att just öka väjningsgraden hos cyklister är det viktigt att veta varför så få följer väjningsplikten vid övergångsställen över cykelbana i dagsläget. En förklaring som ofta förs fram är att cyklister överlag är motvilliga till att stanna, oavsett anledning. Detta beror på att cyklister investerar sin egen energi för att ta sig framåt och ett stopp innebär en stor energiförlust (Juden, 2018). För att starta igen går det åt betydligt mer energi än för en fotgängare. Denna potentiella förlust växer med cyklistens hastighet och för att öka cyklisters benägenhet att stanna skulle man behöva se till att de håller låg hastighet i anslutning till korsningspunkten. Om man vill sänka hastigheter för cyklister så måste man dock fundera över vad det är för problem man vill undvika och vilket värde detta har. Som studien visar så är konflikterna mycket få och sker i mycket låga farter, då cyklister generellt aldrig färdas fortare än 30 km/h. Vägbulor, målade farthinder etc har visats ha dålig effekt (Koucky &
Partners, 2017)). Andra hastighetsdämpande åtgärder, som fasta hinder och ojämnhet i cykelbanans yta är inte heller att rekommendera då det leder till en ökad olycksrisk (Stigell et al., 2020).
I en studie av Greenshields et al. (2018) ökade andelen väjande cyklister från 33 % till 40 % när de införde övergångsställen på cykelbanan. Detta visar på att det är möjligt att få till beteendeförändring hos cyklister och den relativt höga nivån (33 %) som uppvisades redan
innan övergångsstället tyder på att det är väldigt viktigt att arbeta med andra faktorer för att uppnå högre grad av väjning hos cyklister. Exempelvis kan attityder hos de olika trafikanterna ha stor betydelse. Studien av Greenshields et al. är utförd i London så även kulturella skillnader kan spela roll.
En låg andel väjande cyklister behöver dock inte betyda bara att cyklister är ovilliga att väja, utan också att gående är betydligt mer villiga att väja. Wagenbuur (2019) resonerar kring detta beteende och är inne på att de som går har förståelse för den energiförlust det skulle innebära för en cyklist som måste stanna. Detta “hänsynstagande” från de gåendes sida skulle kunna vara ytterligare en orsak som gör att de väljer att släppa förbi cyklister trots att det egentligen är de gående som ska ges företräde. Detta skulle då kunna påverkas av hur många av de gående som även själva cyklar ofta.
Övergångsställen kan även ha effekt på var gående väljer att korsa cykelbanan. Greenshields et al (2018) lyckades styra flödet i viss utsträckning. Verklig styrning av gångflöden kräver dock även andra metoder, såsom möblering etc.
7 Vidare forskning
För att utveckla kunskapen inom just efterlevnaden av övergångsställen så skulle nya studier kunna analysera exempelvis skillnader vid vägmärkesreglerade övergångsställen eller effekten av informationskampanjer gentemot gående. Men i och med den här studien så väcks snarare fler frågor kring beteenden och interaktionerna mellan de gående och cyklande i korsningspunkterna och hur själva konflikterna kan minimeras, snarare än efterlevnaden av regleringen. Hur kan goda siktförhållanden skapas vid platser med höga flöden i våra täta äldre stadskärnor? Hur kan flöden av gående och cyklister styras så att konflikter minimeras (exempelvis vid situationer där cyklister kan hamna “i ryggen” på gående). Går det att styra gång- och cykelflöden för att skapa räta vinklar i korsningar så sikten och uppmärksamheten maximeras
8 Referenser
Alsaleh, R., Hussein, M., & Sayed, T. (2019). Microscopic behavioural analysis of cyclist and pedestrian interactions in shared spaces. Canadian Journal of Civil Engineering, 47(1):
50-62, https://doi.org/10.1139/cjce-2018-0777
Ekström, C., & Linder, A. (2017). Fatally injured cyclists in Sweden 2005–2015 - Analysis of accident circumstances, injuries and suggestions for safety improvements. (VTI-notat 5A-2017) Hämtad från
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1086883/FULLTEXT02.pdf
Eriksson, U., Nilsson, A., Gibrand, M., Ljungberg, C., Witzell, J., & Slotte, J. (2015). Trygga och säkra korsningspunkter mellan cyklister och fotgängare. (Trivector rapport
2015:80). Hämtad från
https://www.trivector.se/wp-content/uploads/2019/09/2015_80_gc_korsningspunkter_slutrapport_v1-2_skickad.pdf George, A. L., & Bennett, A. (2005). Case studies and theory development in the social
sciences. London: MIT Press.
Greenshields, S, Chowdhury, S., & Jones, P. (2018). Bus Stop Bypasses - Analysis of pedestrian and cyclist behaviour via video. Hämtad från https://trl.co.uk/reports/video-analysis-pedestrian-and-cyclist-behaviour
Grzebieta, R., Mcintosh, A., & Chong, S. (2011). Pedestrian-cyclist collisions: issuesand risk. Proceedings of the Australasian College of Road Safety Conference–Safe System:
Making It Happen.
Göteborgs Stad Trafikkontoret. (2017). Gång- och cykelpassage/Övergångsställe. Hämtad 2020-02-06 från
https://tekniskhandbok.goteborg.se/Arkiv/2017-1/__site/__planering__utformning__g%C3%A5ngochcykel__g%C3%A5ngochcykelpassa ge%C3%B6verg%C3%A5ngsst%C3%A4lle.html
Hallenberg, L. (2005). Bilisters beteende vid övergångsställe. Observationer av bilisters benägenhet att lämna gående företräde vid fem obevakade övergångsställen i Stockholm stad. NTF Rapport 1 2005.
Hamed, M.M. (2001). Analysis of Pedestrian’s Behavior at Pedestrian Crossings. Safety Science, 38(1), 63-82. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S0925-7535(00)00058-8
Hatfield, J., & Prabhakharan, P. (2016). An investigation of behaviour and attitudes relevant to the user safety of pedestrian/cyclist shared paths. Transportation Research Part F:
Psychology and Behaviour, 40, 35-47.
Juden, C. (2018, 16 mars). Cycling and Kinetic Energy – why riders are reluctant to stop [Blogginlägg]. Hämtad från https://www.cyclingnorthwales.uk/campaigning/cycling-kinetic-energy-riders-reluctant-stop/
Koucky & Partners. (2016). Kartläggning av metoder för att mäta och förstå cykling och cyklister. Hämtad från
https://www.trafikverket.se/contentassets/d098f5805a094f21b5ae5ecaff37771a/kartlag gning_metoder_mata_o_forsta_cykling_o_cyklister.pdf
Koucky & Partners. (2017). Taktila farthinder för cyklister - Effekter på hastighet och cyklisternas upplevelse.
Li, B., Xiong, S., Li, X., Liu, M., & Zhang, X. (2015). The Behavior Analysis of Pedestrian-cyclist Interaction at Non-signalized Intersection on Campus: Conflict and Interference.
Procedia Manufacturing. 3. 3345-3352.
Niska, A., Eriksson, J. (2013). Statistik över cyklisters olyckor - Faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling. Hämtad från
https://www.vti.se/sv/publikationer/publikation/statistik-over-cyklisters-olyckor_694821 Papadimitriou, E., Theofilatos, A., & Yannis, G. (2013). Patterns of pedestrian attitudes,
perceptions and behaviour in Europe. Safety Science, 53, 114-122.
Paschalidis, E., Basbas, S., Politis, I., & Prodromou, M. (2016). "Put the blame on…others!":
The battle of cyclists against pedestrians and car drivers at the urban environment. A cyclists’ perception study. Transportation Research Part F: Psychology and Behaviour, 41, 243-260.
Sigma Civil. (2020). Utformning för ett bättre samspel mellan gående och cyklister i korsningspunkter - En studie från Göteborg. Hämtad från
https://www.sigmacivil.se/wp/wp-content/uploads/2020/01/sigma-civil-utformning- fo%CC%88r-ett-ba%CC%88ttre-samspel-mellan-ga%CC%8Aende-och-cyklister-i-korsningspunkter-v.2.0.pdf
Sucha, M., Viktorova, L., & Risser, R. (2016). Attitudes Towards Traffic Safety Worldwide.
The Open Psychology Journal, 9(1), 35-49.
Stigell, E., Niska, A., Collander, C., Eriksson, J., Nilsson, A. (2020). Att sänka cyklisters hastighet på cykelbanor - Acceptans, konsekvenser och förutsättningar. Hämtad från https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/att-sanka-cyklisters-hastighet-pa-cykelbanor_1385365
Stockholms Stad Trafikkontoret. (2009). Cykeln i staden - Utformning av cykelstråk i Stockholms stad.
Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2009). Åtgärdskatalog för säker trafik i tätort - Tredje utökade upplagan. Hämtad från https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7345-209-0.pdf
Sveriges kommuner och landsting [SKL]. (2015). Kommunal VGU-guide - Vägars och gators utformning i tätort. Hämtad från: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-369-7.pdf
Thulin, H. (2007). Uppföljning av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot fotgängare på obevakat övergångsställe: trafiksäkerhetseffekten (VTI rapport 597). Hämtad från https://www.vti.se/sv/Publikationer/Publikation/uppfoljning-av-regeln-om-vajningsplikt-for-fordons_675332
Thulin, H., Obrenovic, A. (2001). Lagen om väjningsplikt mot gående på obevakat
övergångsställe – effekt på framkomlighet och beteende (VTI rapport 468). Hämtad från
https://www.vti.se/en/Publications/Publication/lagen-om-vajningsplikt-mot-gaende-pa-obevakat-over_675210
Trafikanalys. (2017). Ny målstyrning för transportpolitiken. (Rapport 2017:1). Hämtad från https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2017/rapport-2017_1-ny-malstyrning-for-transportpolitiken.pdf
Trafikverket. (2012a). Krav för vägars och gators utformning. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/12056/RelatedFiles/2012_179_krav_for_vagar_och_gators_utformning.pdf Trafikverket. (2012b). Råd för vägars och gators utformning. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/12043/RelatedFiles/2012_180_rad_for_vagars_och_gators_utformning.pdf Trafikverket. (2018). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2018. Målstyrning av
trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/en-US/60919/Ineko.Product.RelatedFiles/2019_090_analys_av_trafiksakerhetsutvecklingen _2018_2.pdf
Trivector Traffic. (2015). Äldre fotgängares samspel med cyklister – inte enbart en fråga om (o)trygghet. Hämtad från
https://www.trafikverket.se/contentassets/6fd3da7f98da4f2398ab1fc5acc901ed/skyltfon den_aldre_fotgangares_samspel_med_cyklister_.pdf
Tyréns. (2015). Korsningspunkter mellan gående och cyklande. Hämtad från
http://fudinfo.trafikverket.se/fudinfoexternwebb/Publikationer/Publikationer_002801_00 2900/Publikation_002853/Slutrapport%20-%20korsningspunkter%20fotg%20cyk.pdf Vägverket. (2010). Separering av gående och cyklister från varandra – utvärdering av goda
lösningar. Hämtad från
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/11141/RelatedFiles/2009_155_separering_av_gaende_och_cyklister_fran_varandra_
utvardering.pdf
Wagenbuur, M. (2019, 12 juni). How hard is it to cross the cycle path? [Blogginlägg].
Hämtad från https://bicycledutch.wordpress.com/2019/06/12/how-hard-is-it-to-cross-the-cycle-path/
Wallen Warner, H., Niska, A., Forward, S., Björklund, G., Eriksson, J., Kircher, K., Patten, C., Gustafsson, S., Nygårdhs, S. (2011). En modell för säker cykling. Hämtad från http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1244611/FULLTEXT01.pdf
Wennberg, H. (2011). Trygga och säkra gångmiljöer för äldre fotgängare – Jämförelse av upplevelser och objektiv säkerhetssituation. (Rapport 2011:27). Hämtad från
https://www.trivector.se/wp-content/uploads/2019/08/2011_27_skyltfonden_trygga_och_sakra_gangmiljoer_for_ald re.pdf
Yamazaki, R. (2017, 2 sept). Oskyddade trafikanter skadas oftare svårt. Intervju i Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=6761448