Försvårande förhållanden och faktorer för skapandet av en inkluderande skola

Under rubriken redogörs för framträdande faktorer och förhållanden som rektorerna uppfattar vara försvårande för att utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. Det handlar om, traditioner och skolkod, administration, styrdokumentens innehåll, ekonomi, bristande kompetens, samverkan mellan hem och skola, organisation, omgivning och politiska svårigheter, attityder/värderingar och förändringar.

32

Traditioner och skolkod

Det finns en hel del av gamla traditioner och kultur som lever kvar på skolorna menar flera rektorer, vilket kan verka hindrande för att förverkliga en skola för alla. På högstadiet handlar det framför allt om det gamla betygsystemet som hänger kvar och kärnämnen.

Maria: - Jag tycker egentligen att vi jobbar alldeles för mycket med

teoretiska kunskaper men jag vet att det inte är lätt i år 7 – 9, vi har våra kunskapsmål och våra betyg. Det är lätt att säga och lätt att önska att vi hade en skola där man kunde jobba mer med händerna, praktiskt och med estetisk verksamhet men samtidigt har vi de här kunskapsmålen, kärnämnena, man blir lite kluven.

Fler rektorer menar att mycket av den gamla lärarkulturen lever kvar och då kan det vara svårt att implementera förändringar i verksamheten.

Klas: -… att skriva dokument som visar på förändring är väldigt enkelt. Där är personalen oftast lojal och skriver fram vad som förväntas av dem men att implementera det i verksamheten, en faktisk förändring är mycket trögare.

Den skolkod som finns på de olika skolorna uppfattas som hinder för skapandet av en inkluderande skola. Skolkoden handlar bland annat om att olika kulturer konkurrera med varandra, t.ex. olika generationer och olika anställningsvillkor.

Administration

Administration upplevs som ett stort hinder för rektorerna i arbetet med att skapa förutsättningar för en inkluderande skola, eftersom det tar alldeles för mycket tid från dem. En rektor upplever att det är alldeles för detaljstyrt från verksamhetschefer/politiker för att denne ska kunna arbeta utifrån sina visioner. Den dubbla styrningen – statliga och kommunala styrningen är ett hinder.

Olle: - I grunden tycker att det är jättedåligt på grund av att det är en dubbel styrning av skolan. Att den är statligt och kommunalt styrt ... det tycker jag är jättekonstigt. ...men ...så upplever jag det att det har blivit bättre.

För övrigt hindrar det administrativa arbetet flera av rektorerna att delta i pedagogiska diskussioner i den utsträckning de skulle vilja men även att samtala med elever och personal. De rektorer som vill ut i klasserna och undervisa eller vara med i undervisningen hinner inte med det. En skoladministratör efterlyses!

Okunskap om styrdokument

Det finns en del hinder i arbetet som rör styrdokumenten för skolan. Det handlar om, för lite kännedom om de internationella dokumenten Sverige har skrivit på när det gäller utbildning. Det gör att handlingsplaner inte utvärderas mot dem som de borde. Det saknas kunskap om de handikappolitiska målen, en skola för alla, jämlikhet och full delaktighet. Trots att det saknas kunskap om de handikappolitiska målen ger undervisningsgruppen uttryck för uppfattningar som går att relatera till dessa. Det kan även vara svårt att omsätta styrdokument i praktiken och styrdokumenten kan även upplevas otydliga, t.ex. innebörden av full delaktighet, en skola för alla och jämlikhet. Flera av rektorerna upplever att det många gånger saknas en helhets – och

33

samsyn när det gäller Lpo 94 mellan verksamhetschefer/politiker/rektorer och dokument som rör elever med funktionshinder. Det rör speciellt olika tolkningar av begreppen en skola för alla, full delaktighet, jämlikhet och hur man t.ex. omsätter det i praktiken eller vilka resurser som behövs för det.

Några av rektorerna uttalar sig även om att lärare måste lära sig att utnyttja det friutrymme som finns i Lpo 94.

Karin: - Jag anser att Lpo 94 är underskattad. Det finns ett friutrymme i den som är underskattat. Vi utnyttjar nog inte alltid det friutrymmet. Vi håller oss nog i mitten och undviker att ta ett steg åt sidan. Det borde vi göra.

Ekonomi

Ett annat stort hinder för en inkluderande skola är för rektorerna ekonomin. En rektor menar att en skola för alla handlar mycket om den kommunala ekonomin, eftersom det för de enskilda skolorna ser väldigt olika ut från år till år, beroende på att skolan är fylld med olika elever med olika behov. Ekonomi tar mycket lite hänsyn till det. Rektorerna framhåller att det krävs resurser och att det måste få kosta att integreringen om det ska bli lyckat för de funktionshindrade eleverna och för att inte äventyra deras rättsäkerhet. Upptagningsområdets sociala struktur har även betydelse för vilka förutsättningar skolorna har för att förverkliga en skola för alla, menar rektorerna. På högstadiet prioriteras resurser till kärnämnena vilket gör att resurserna inte räcker till så mycket annat.

Bristande kompetens

Lärarna kan även utgöra hinder om de inte tar tillräckligt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. De förväntar sig ofta att någon annan ska göra det. Det är vanligt att lärare inte lyssnar in vad eleverna redan kan, utan de ger samma undervisning till alla, istället för att utgå från den enskilde elevens kunskapsnivå.

Ett ytterligare hinder i undervisningen är att inte alla lärare har specialpedagogiska kunskaper. Rektorerna menar överlag att det är något alla lärare borde ha kunskaper om och den borde ingå i lärarutbildningen. Rektorerna menar att specialpedagogisk kompetens behövs i skolan idag och borde finnas hos den vanliga klassläraren i klassrummet, eftersom eleverna ska ingå i den sociala gemenskapen så mycket som möjligt.

Maria: - Specialpedagogik för mig? Det är egentligen min vision. Den har alltid varit att alla lärare borde ha en specialpedagogiskutbildning. Jag menar att specialpedagogik ska bedrivas i klassrummet och egentligen av den vanliga klassläraren. …………..fast jag inser att det här är väldigt svårt att nå dit men det är ändå min vision.

Ulla: - Den ska man använda jämnt. Den ska man använda till alla barn egentligen. Alla barn är olika och behöver olika hjälp och insatser.

Pia: Specialpedagogik är absolut behövd i skolan idag. Samverkan mellan hem och skola

Rektorerna menar även att föräldrars ifrågasättande av lärares arbetssätt kan motverka skapandet av en skola för alla. Det är ibland svårt att involvera föräldrarna i arbetet kring

34

barnet. Föräldrars syn på stöd till sitt barn som inte är densamma som den professionella bedömningen och olika tolkningar gjorda av föräldrar/personal av dokument, som handlar om stöd/rättigheter för eleverna försvårar arbetet i skolan.

Organisation, omgivning, politik och samhället

Samtliga rektorer anser att det finns organisatoriska hinder på olika nivåer beträffande arbetet mot en inkluderande skola. Det kan handla om lärare vilka på den lokala skolan tolkar rektors visioner olika. Några av rektorerna ger uttryck för att det kommer påbud uppifrån att något ska förändras nu eller inom en snar framtid och det är ofta detaljstyrt, vilket gör det svårt att genomföra förändringen. Det saknas ibland en helhets – och samsyn mellan politiker/verksamhetschefer. Det finns politiker som inte har goda skolkunskaper och som har orealistiskt krav på skolan. En rektor måste följa styrdokumenten och är beroende av den politiska organisationen. Ett politiskt val kan snabbt förändra förutsättningarna för skolorna, något för rektorerna att bara finna sig i.

Det finns även faktorer i omgivningen som kan påverka skapandet av en skola för alla. Faktorer det handlar om är bland annat skolans uppdrag i samhället som sådant. Vilket uppdrag ska skolan ha? Det handlar i dag mycket om ren uppfostran menar rektorerna och ställer sig frågan om lärare är utbildade för det. Flera av rektorerna uttalar en oro om att den kommunala skolan kan komma att vara hotat i framtiden pga. att skolan inte längre har ensamrätt på att förmedla kunskap. Det finns föräldrar som väljer bort den kommunala skolan med konkurrens av friskolor. Karin och Tina säger så här,

Karin: - Skolan har inte längre ensamrätt på att lära ut kunskap. Barn lär sig överallt.

Tina: - ….. det finns mycket tradition i skolan. Skolan är en skola i förändring. Förut hade skolan en hög status, det fröken sa var rätt, då var det ingen som ifrågasatte det. Det ser vi ju nu att både lärare, jag som rektor, och skolan som institution är ständigt ifrågasatt av kritiska föräldrar, politiker och folk omkring. Det är alltid debatt kring skolan som är nyttig men som inte alltid rättvis. ……. Det är så olika – olika krav på skolan från olika håll.

Omgivningen har oerhörda krav på skolan menar rektorerna. Flera av dem anser att samhället sätter in för lite insatser till barn som far illa samtidigt som socialtjänsten hänskjuter det till skolan att lösa.

Klas: - Vi ska ha skola, vi ska ge barnen utbildning/bildning. ... .Men de ska också växa om människa. Dom två delarna. Sen tilldelas skolan oerhörda förväntningar från kringsamhället. Jag har en del att göra med socialtjänsten. Där är det en ständig kamp ... Man försöker få oss att klar allt.

Attityder och värderingar

Attityder och värderingar kan verka hindrande för det inkluderande arbetet. En rektor menar att det behöver jobbas med förhållningssätt mot elever med svårigheter och det är något alla medarbetare skulle behöva arbeta med. Det skulle även behöva tas upp i lärarutbildningen menar Karin.

35

Karin: - Vi behöver arbete ned förhållningssätt i grunden, alla medarbetare behöver det här. Det behövs även i lärarutbildningen dels för att de blivande lärarna ska veta vad som väntar dem, dels för att de inte ska skolas in i ett traditionellt synsätt. I denna process är skolledaren viktig. Skolan har mycket kvar att göra där. Det är en sak att säga något och en sak att göra något.

Flera rektorer menar att attityder och värderingar handlar om den människosyn som finns i verksamheten och som avspeglar sig i samverkan mellan de vuxna i skolan. Det förs sedan vidare till eleverna, eftersom barn gör som vi gör och inte som vi säger. När det gäller att hitta samarbetsformer mellan grundskolan och särskolan handlar det om värderingar/attityder hos personalen som motverka det arbetet.

Förändringar

Förändringar i sig är problematiskt och tar tid. Men det får samtidigt finnas en gräns för hur lång tid det får ta. Pia menar att det är svårt att få till stånd förändringar när personalen själv blir berörd.

Pia: - Det är segt! Och när ska man ta sitt ansvar som personal? Det behöver inte se ut som det har gjort i hundar år!

Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns hinder på samma nivå men även mellan olika nivåer, från mikro – till makronivå. Hindren handlar bland annat om traditioner och skolkod på de olika skolorna. Det handlar även om ekonomi, administration, okunskap om innehållet i styrdokumenten, samsarbete mellan hem och skola och omgivningen.