Regeringens förslag: Förtidspension som omvandlats till inkomst-relaterad sjukersättning skall ge ålderspensionsrätt på ett sätt som svarar mot vad som gäller för nybeviljade sjukersättningar.
Ålderspensionsrätt beräknad på detta sätt tillgodoräknas för tid från och med ikraftträdandet av de nya reglerna.
Promemoriornas förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 12 lämnas förslag om den tekniska omvandlingen av förtidspensioner till inkomstrelaterad sjuker-sättning och garantiersjuker-sättning för dem som uppbär förtidspension före ikraftträdandet av sjukersättningssystemet. Den valda omvandlings-modellen har utarbetats främst med syftet att uppnå för den enskilde för-säkrade i princip oförändrat nettoutfall vid övergången från förtidspen-sion till sjukersättning. Beträffande ålderspenförtidspen-sionsrätten för de omvand-lade förtidspensionerna menar regeringen att dessa i så hög grad som möjligt skall ge ålderspensionsrätt i en omfattning som kan jämföras med sjukersättning eller aktivitetsersättningar som beviljas med stöd av de nya reglerna.
Medelpensionspoängen i förtidspensionssystemet grundas på genom-snittet av den försäkrades tidigare faktiska och framtida antagna in-komster. Den antagandeinkomst som vid omvandlingen tagits fram med hjälp av medelpensionspoängen motsvarar i princip den antagandein-komst som kommer att beräknas enligt de nya reglerna. Enligt rege-ringens uppfattning bör ålderspensionsrätt för den omvandlade inkomst-relaterade ersättningen – i likhet med vad som gäller för nybeviljad sjuk-ersättning – tillgodoräknas den försäkrade på den reducerade antagande-inkomsten. Även i övrigt bör vad som i ålderspensionshänseende gäller för sjukersättning som beviljats efter ikraftträdandet av det nya systemet gälla för sådan sjukersättning som trätt i stället för förtidspension.
13.5 Ålderspensionsrätt då ersättning inte betalas ut
Regeringens förslag: Den som har en beviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning som inte betalas ut därför att förmånen är vilande, tillgodoräknas inte ålderspensionsrätt på den andel av antagande-inkomsten som svarar mot den vilande ersättningen.
Promemoriornas förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft synpunkter i denna del.
Skälen för regeringens förslag: De regler som gäller för vilande för-tidspension föreslås i allt väsentligt överföras till sjukersättningssystemet (avsnitt 10). I de fall sjukersättning eller aktivitetsersättning har för-klarats vilande skall ersättning inte betalas ut för den tid som
vilandeför-Prop. 2000/01:96
149 klaringen avser. Ersättningen skall kunna vara vilande helt, till tre
fjärde-delar, halvt eller till en fjärdedel.
Under den tid då ersättning inte betalas ut efter ett beslut om vilande-förklaring, ersätter normalt sett en förvärvsinkomst den tidigare ersätt-ningen. Förvärvsinkomsten ingår då i den pensionsgrundande inkomsten.
Regeringen menar därför att det inte är motiverat att tillgodoräkna den försäkrade pensionsgrundande inkomst även på antagandeinkomsten under tiden sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är vilande. Det samma bör gälla då förvärvsinkomsten understiger den del av antagan-deinkomsten som svarar mot den vilande ersättningen.
Även i andra fall, då beviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning inte betalas ut, bör den försäkrade inte tillgodoräknas någon ålderspen-sionsrätt.
13.6 Tidpunkt för uttag av ålderspension
Regeringens förslag: Den som får sjukersättning skall i likhet med vad som gäller för de förvärvsverksamma ha möjlighet att ta ut ålderspension från och med 61 års ålder utan att förlora rätten till sjukersättningen.
Promemorians (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med rege-ringens.
Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget. Stats-kontoret finner förslaget principiellt fel. Det delar inte uppfattningen att det bara i undantagsfall ligger i den enskildes intresse att lyfta ålderspen-sion samtidigt som sjukersättning.
Skälen för regeringens förslag: En försäkrad som uppbär hel ålders-pension har inte rätt till förtidsålders-pension. Skälet till detta är att förtidspen-sionen beräknas enligt samma principer som ålderspenförtidspen-sionen och att den i realiteten är en tidigarelagd ålderspension. En försäkrad som uppbär tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ålderspension har inte rätt till mer än en fjärdedels, halv respektive tre fjärdedels förtidspension.
Ålderspensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, varför stor-leken på ålderspensionen är beroende av pensionsbehållningen och del-ningstalet, dvs. det förväntade antalet återstående levnadsår för den årskull som den försäkrade tillhör. En ålderspension som tas ut vid den tidigast möjliga tidpunkten, dvs. vid 61 års ålder, innebär en lägre be-hållning som skall fördelas på fler år än den ålderspension som tas ut om den försäkrade har arbetat i fler år och är äldre vid uttaget.
Uttag av inkomstpension och premiepension i ålderspensionssystemet får ske tidigast från 61 års ålder. Uttag av garantipension får ske tidigast från 65 års ålder. Det är i detta sammanhang också värt att nämna att garantipensionen alltid beräknas som om inkomstpension börjat lyftas först vid 65-årsmånaden. Detta innebär att den lägre inkomstpension, som blir följden av ett uttag före 65 års ålder, inte kompenseras med garantipension.
Frågan om sjukersättning helt eller delvis skall kunna utbetalas jäm-sides med inkomstpension respektive premiepension från och med 61 års ålder hänger samman med hur det skulle ha förhållit sig om den
försäk-Prop. 2000/01:96
150 rade inte hade haft sjukersättning utan hade varit förvärvsverksam.
Regeringen menar att den som uppbär sjukersättning så långt som möj-ligt bör likställas med övriga grupper i samhället. Regeringen föreslår därför att det skall vara möjligt, även för en försäkrad som uppbär sjuker-sättning, att välja att ta ut ålderspension från och med 61 års ålder, utan att han eller hon går miste om den försörjning som täcks genom sjuker-sättningen. De farhågor som Statskontorets framför skall enligt rege-ringens uppfattning inte överdrivas. Då konstruktionen av ålderspen-sionssystemet innebär en direkt koppling mellan uttag av pension och behållen ålderspensionsrätt, menar regeringen att det inte annat än i undantagsfall torde vara förenligt med den enskildes intresse att börja lyfta ålderspension vid en tidigare tidpunkt än den då rätten till sjuker-sättning upphör, dvs. vid 65 års ålder.
13.7 Finansiering av ålderspensionsrätt grundad på sjukersättning eller aktivitetsersättning
Regeringens förslag: Staten skall betala hela avgiften till ålderspen-sionssystemet genom en statlig ålderspensionsavgift på 18,5 procent beräknad på underlaget för ålderspensionsrätten, dvs. antagandein-komsten reducerad med ett belopp som motsvarar allmän pensionsav-gift på detta underlag.
Promemoriornas (Ds 2000:39) förslag: Överensstämmer med reger-ingens.
Skälen för regeringens förslag: En grundprincip i ålderspensions-systemet är, som framgår ovan (avsnitt 13.1), att den som har förvärvsin-komster själv skall svara för en del av avgifterna för sin ålderspension.
Avvikelse från den avgiftsstruktur som gäller i det reformerade ålders-pensionssystemet bör, enligt regeringens uppfattning, i möjligaste mån undvikas. I avsnitt 13.2 föreslås att inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning skall grunda rätt till ålderspension. Den utbetalda ersättningen räknas därvid som pensionsgrundande inkomst av anställ-ning. På sådan inkomst skall allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift betalas med sju procent av in-komsten.
I 2000 års budgetproposition anvisades en metod för att på sikt ge full kompensation för den allmänna pensionsavgiften. Metoden innebär att pensionsavgiftens nettobelastning kompenseras för varje enskild individ.
Fullt genomförd innebär metoden att den allmänna pensionsavgiftens effekter på såväl det genomsnittliga skatte- och avgiftsuttaget som indi-videns marginalskatt elimineras utan att uttaget av allmän pensionsavgift påverkas i något avseende. Den använda tekniken innebär att den en-skilde krediteras ett belopp motsvarande beskattningsårets pensionsavgift i form av en skattereduktion som reducerar hans eller hennes övriga skatter. Eftersom metoden inte påverkar vare sig allmän pensionsavgift eller intjänad pensionsrätt är den väl förenlig med pensionsuppgörelsen.
Den år 2000 inledda reformen har fortsatt och för 2001 medför den att den enskilde ges en skattereduktion motsvarande 50 procent av den all-männa pensionsavgiften för beskattningsåret (prop. 2000/01:1 volym 1).
Prop. 2000/01:96
151 Denna reform påverkar utformningen av hur pensionsrätten för
sjuker-sättning eller aktivitetsersjuker-sättning bör finansieras. Den föreslagna ersätt-ningsnivån för dessa ersättningar är beräknad utifrån förutsättningen att den försäkrade skall betala allmän pensionsavgift och samtidigt kompen-seras för denna avgift fullt ut genom en skattereduktion.
I avvaktan på att samordningen av skatte- och avgiftssystemet är helt genomförd föreslår regeringen att staten betalar hela avgiften med 18,5 procent statlig ålderspensionsavgift för ålderspensionsrätt på inkomst-relaterad sjuk- och aktivitetsersättning. Den försäkrade betalar enligt denna provisoriska ordning inte någon allmän pensionsavgift på den ut-betalda ersättningen och erhåller inte heller något däremot svarande skatteavdrag.