några fjädrar och dun av kattuggla aluco). I en murken alstubhe
ität hittade jag en liten hålighet av sorkhår och mycket små spybollar, som. måste ha kommit från sparvuggla (Glaucidiurn passeTinurn). Med dessa tre nya ha alltså 92 arter hittills anträffats eller kunnat inom området.
s u m m a r y: A bird census in an area at the river Dalälven, with So comparison between 1947 and 1948. The previous results of a census in this study area, situatecl in the province of Gästrikland (not Uppland, as was erroneously stated in the summary) were publishecl in tIllS magazine 1947, p. 9:1. Due to lack of time, the work in 1945 was restTicterl to rnainly 5 squares of the study area of 1047, comprising l kn'l' wooded area. In the table I the results are summarized. It shows a considerable increase in lllU1,bers of PJ1'ithacus Tubecula --this bad been notec1 als o in the vicinity of Stockholm - and, to a less extent, of Phoenic1lTUS phoenicuTus. The high figuTes for jJ1u8cicapa s/riata, 31. hypoleuca and TUTdus m.enda are, on the other hand, re-ga.rclecl as misleacling and due on ly to the small size of the sample area. All the species of tits Imd clecreased. Some recoveries from the ringing ia 1947 in ·bhe stucly Rrea are: The first S,,'edish return of Haliaeclus albicilla, ringed as a Yo1.mg and killed 14.II.ID48 at YVeyerdelen NO Bremen, Germany, and a young Panclion halictetus, ringed 4.VII, and shot 26.I::'::. 1947 at Valencia, Spain.
Meddelanden
L Till kännedom om videsp:öll'vhannens (E-m.beriza Tustim PALL,) ruvning V åra handböcker, inhemska som utländska, yttra sig beträffande videsparven ganska svävande om hur arbetet med ruvningen av äggen fördelas n'lellan könen.
Under senaste år har man haft klart för sig, atb hannen deltager i ruvningen (jfr Våm Fåglar i Norden, sid, 178), men i den 1945 tryckta upplagan av The Hanclbook of British Birds står kort och gott: "Ruvning huvudsakligen av honan, I) Eftersom uppgifterna i denna fråga hittills tycks ha mera vilat på sporadiska iakttagelser och allmänna intryck än på planmässiga studier, och jag nyligen fick en pårninnelse därom, kan det kanske yara befogfl'G att anföra åtlTIinstone ett exakt exempel på ruvnings-arbetets fördeh'ling.
Den 13 juni 1931 bevakades ett viclesparvbo vid Skatträsk (kartans Seijaure) i Arviclsjaurs socken. Detta skedde hån ett gömsle knappt en meter från boet, Ingen ay fåglarna tycktes på minsta sätt vara störd eller påverkad av bevakningen, Hannen
163
låg på äggen) då jag kont p,-\, nlorgonen, och han flyttade sig ej) då jag kröp in i TIlitt gÖl1'lstäne kl 755 och min följeslagare avlägsnade sig
Eftcrsol11. pl'otokolle-b på k,Tållen san11na dag flvslutades lned det til]Hille~ då Sj2 kl 21 kon1. och avlöste
d:
synes det l'l'lig ril:tigclSt. att vid f11 j{Införelsc mellcMl lnalcar-nas a,ndelal' i ruvningen lUlcleL' denna enda dag tillse, a.tt San1.1l1.::l an'bal »)ruyningspas,s») bli SUIllE'lerade för var och en av dern, Det är alltså län1pligt att bärja. protokollet vid <;!:s ankomst till boet kl 8018. Ur anteckningarna kan följande utdrag görDs mecl början ,"cicl sistnämnda tidpunkt:Ticlpnnlct berättigar till någon generalis8ringc Det visa.r sig vid förfrågan i England; att lnan nu icke kan finna någon antoclming om källan till JOcTRDAINS uppgift i The Handheok of British. Birds. Möjligen kan uppgiften vara påverkad av några rader av Jo
eAR-PELAN i Beiträge zur E'ortpflanznngsbiologie der Vögel 1932, sid .. D7, vilka i över-sättning lyda så här: "Innan äggen kläckts, ser man sällan hannen vid boet (am Nest).
På sin höjd komlner han dit ,-id honans varningsrop. Han stryker ganska vida
OH1-kring under ruvningstiden, sjungande sin Iuelocliska sång.1I CARPELAN antyder dock ej ens några försök till planmässiga iakttagelser ö,-er ruvningen, och man har anled·o
Tlillg att önska sig noggranna protokoll frå,n längre ellel~ kortare obsGl'yationspeI'iocler yicl ytterligare ett fl,llta.l \~idGsparvbon, innan 11'1an kan avgöTa.~ vad SOH'l i fråga Gln ruvningen ä,l' karakteristiskt för arten.
Under somnmren 194-7 hördes en rörsångare (Acroccphalus sci1'pctceus) i sjön N_
Be",ken llecl:mlör Söderbiir-ke kyrkcc. Under den tiel jag vistades i tra.kten, J-30
jllni~ hörcles elen varje kl/äll från Sfr,1.TIn'1a ställe i \,Tu,sseno I\Jågot bo eftersöktes ej.
JOH, SNELL1,,[i\N
"/id et.t bygge i yäStT,-1, utkanten [tv Lund har under tiden 3/6-12/'8 ]94'7 en hane och fn\.n ll'litten av juli äyen en hona av svart röch;tjä-L't iakttflgit,s. HansIl f::;.Jäng ilihgt till den 4/,7 lTIOrgon och afton; längre fra:rYl rnest på morgonen till oIl11-<:r, (PI) Ett par gåll.ger sågs hrtuen jaga honan< Häckning kunde ej konstateras, Under y~ren l slutet ,-l,V maj obSen,'21'n.des a.rten i Lund av l~ C+. TVIYGSTR,AND och stud, FRED-HIIZSSO~~ BY kunde det ha, yarit sa,mnlH indivicI 801TI senare sågs av oss. Den 22/5 sjöng R8.l1'ltidigt ITlcd den nyss oH1.talade ytterliga,Te en. s\,-a,rt rödstjärt från en fabriks-byggTlad intill b8,:agårclen. På sarilrna plats iakttog G, OTTER,LIND llilcler n<1gra da.gp~r i bÖL'jan [t,y nlclj 1942 ett par fåglar a,y denna art, dA fÖl'svunno 81nellert,id -utan ~1.t,t häcka..
Tiden lGI/9~15/10 iDJdtogs flera Syal"ta -,-~ödst.iä!'tar \,ricl ett a,ngräns8,ncle fabriks~
1:oIl1plex, Den 12/9 sjöngo :i ublärgade hunar; eIl hona sågs även o Den 11/4 1048 bade till sistniin"1l1cla loka.l z\'nlänt 3 sva:;:"ta röch;tjäl'Lll') -vT[t.Tay ett par stannade och lläckade,
GUN:c-rAR HOL::\ICREN och JVIAPTI~-:- I\L-'LF,KGr,E~
"Tid ett hesök l IVlal'st:ralld ;j juni 194::1 fick jag \~icl Elektricitet8'.~erket se en 8Y<11't
~'ödstjärt (PhoenicLl'I if8 ocT/turos gibraltaJ'iens'is) SOHl jag hftde LUldE~T Ob88y\,'utlon f1e:c<1 Ininutor. Hnruvicla, den häcka.cL3 dör kunde jCl,g pA grun(L a,,,-bTista,ncle hd ej avgöra.
Enligt [npdelelande från s8I1.'l.adj. i~. \iXTTB.:R,BERC i~1..l;;:ttOg8 i Landskrona den ~1/9-47
etc bo [1,\- hussroln, (H iruHclo 'l1!'bicaL \~jlket ännu ej (jyel'getts av de t,'å ungarna,.
~~~ttcTligC1re uppgifter an'} donna ssna kull saknas tYVf:l,IT.
"Tid ForsakelT i Degeb81'ga såg o lllin fru och jag annanclagpingst~ 23 Il'1cl.] 1947) ett par gråärlor (JJ!Iotacilht cinercCi) SOlTI Hlatacle fyra utflugna unga.r. :I\1ic1soInnL1I'dagen iakttogo vi åter de gamla fåglarna. på sanllna lokal, och H. VIBERG hittecde då det ton-:nn" boet vid Själva falld i bäcknwinen_ Häckterrängen torde ,'ara. typisk för-arten_ En fågel sågs f. ö. här redan föregående år a,' T. HEnNER; det va.r elen l maj.
J'vIARTH, MARKGREN
165
'I. Fiskmås (Lan'8 canus) häckar i skatbo
Den 30 n'laj 1946 då j ag tillsammans med en kamrat skulle undersöka ett skatbo i Ankarsrum, Småland, fingo vi plötsligt se en fiskmås flyga upp ur detta" som befanns innehålla tre måsägg, Skatboet, som var övertäckt på vanligt sätt, var beläget i en björk 5 m över marken och ca 40 In från en sjöstrand, Under den tid som ruvningen sedan pågick, utvidgades ingången på sidan av boet l1'ler och Iller. I-Tästa, år var skat-boet övergivet.
8. Sommargyllingen i Närke
I U. Poss' och C. RAMEL S värdefulla utredning av sormnal'gyllingens uppträdande i Sverige är Närke ett av de få hmdskap, varifrån uppgifter saknas. Nu är emollertid den bristen avhjälpt: fågeln har uppträtt i landskapet samtliga de senaste fem åren eller 1944-1948,
Under pingsten 1944 väckte ett märkligt fågelflöjtande från tall· och björkkronorna på Essön i Hjälmaron, en mil öster om Örebro, stort uppseende bland befolkningen, Först 2 jmli konl saken till nlin kännedom, men vid vår ankomst, min vän och gäst CARL·FREDRIK LUNDEVALL - som var här för att se vitstjärniga blåhaken - och jag, var fågeln försvlmneno :Folkets noggranna beskrivning såväl på fågelns flöjtande läte som på hans kraxande och bräkande nttryckssätoG lämnade intet tvivel om att det var fråga om somrnargylling, men det fanns ju av principiella skäl ingen anledning att publicera, denna sak utan avvakta eventuell fortsättningo
7 juli 1946 meddelade BERTIL SVENSSON att han vid Svartån ett par mil väster om Örebro sett en grönaktig fågel med ett kraftigt visslande läte. På hans beskrivning var det ej svårt att förstå, a,tt det rörde sig OH1. en SOIlllTlargylling, en yngre hanne.
Mina efterforskningar på platsen vor o förgäves, men SVBNSSOC\f såg fågeln vid ett par ytterligare tillfällen i närheten av sitt helTl, Ekeberg i Hidinge. Och dessutom kunde han rapportera att en kvinna i en granngård hade upplTIärksammat visslingen och iakttagit tre grönaktiga fåglar flyga bort från s:Y'Ten.häcken utanför sitt fönster! Det var tydligt att sommargyllingen häckat i trakten.
Hur saken vidare låg till klarades ut i efterhand i augusti. GUNNAR CARLESON i Ramsta, Yintrosa, befanns under försommaren ha hört det visslande lätet och sett två grönaktiga fåglar jaga bort skator, Han uppmanades att söka efter eventuellt, bo på platsen sedan lövet fallit. Han sökte dock genast och hade turen att finna det märkliga boet. Fåglarna hade mest hållit till i ett starkt uthugget skogsbryn, bland stOl'a granar och alar. I en hög smal al ute 1.mder en gren på omkring 10 ID höjd var nästet flätat. CARLESON tog ned grenen med boet och överlänlllade det tilllnig och jag hade sedan nöjet att visa det på S. O. F:s januarimöte i Stockholm. Boet ser ut som man cmgefär föreställt sig ett sommargyllingbo, skickligt upphängt i en klyka eller rättare sagt n:rellan grenen och två på omkring Il cm från varandnt utgående mnåk,Tis-'carc Huvucln1aterialet är torra grässtrån och skägglav~ utanpå är boet prytt med en del vita björknäverstrimioro (I HORTLINGS ornitologiska, hand-bok omnämnes ej skägglav som sonlmargyllingens bomaterial, lTIen man kan miss·
tänka att detta i Karelens skogar utgör en viktig ingrediens: i det i Våra I"åglar i Norden avbildade finska, i Göteborgs museum befintliga boet verkar också skägglav ingå SOlTl det väsentliga.) Att 1.mgar förefunnits i närkesboet utvisade en del l)mJäll»
från fjäclerspolarna i dess botten. Avståndet från denna boplats till stället där kullen
sågs elen 17 juli är ungefär on halv mil fågelvägen. Som även följande år skulle ,-isa sig hade sommargyllingen ett mycket vidsträckt tillhåll i de spridda dungarna på slätten å ömse sidor om den alkantade Svartån och i de angränsande skogsbrynen.
Den 20 maj 1947 återkom sommargyllingen. BBRTIL SVBNSSON följde nu hans framfart i trakten dag för dag. Fågeln var praktfullt utfärgad, ej grönaktig som året förut, oaktat det säkerligen var fråga om samma individ. Han uppehöll sig inom det tidigare området, ungefär tria.ngelformigt med en ha.lv mils sida och besökte någon gång häckplatsen men höll sig mest i den tr8Jd där han och familjen uppehöll sig förliden sommar i juli. 2 juni va.r jag därute tillsarnmans med SVFCNSSON och CARLB·
SON och fick för första gången se och höra den fågel, son'l jag sprungit så mycket eftm' under ett par års tid. Vid 2·tiden stämde han upp sin märkliga vissling - Mju halm hioh) - i en lummig, halvhög alhäck strax invid husen~ där han tillbringade nätterna vid denna tid Om en stund flög han ut i en som tur var ännu olövad ask på en gårds-plan och satt där uppsträckt i aU sin guldgula prakt och flöjtade i något vä.xlande formuleringar ungefär val' felnte SeklU'lcl. Efter en tim1118 flög han in i alhäcken igen och försvann sedan för a.tt efter några minuter signalera sin närvaro i en dunge någon kilometer horte Han hade börjat sin förmiddagsTond, SVBNSSON pekade ut de blå-nande skogsbryn och hult SOln han nu undan för undan skulle besöka.
Den 12 juni iakttog B, SVBNSSON sommargyllingparet och sedan blev flöjtanclet koncentrerat till ett mera inskränkt område. En av fåglarna sågs nu ivrigt anfalla kråkOI', skator och t. o. m. svalm, gök och förbiflygande fiskmåsar, ett tecken på att häckningen var i gång. 1\1en tyvärr försvunna fåglarna plötsligt efter en tid, sannolikt hade de fått boet plundrat av sina ärkefiender kråkorna. Att häckning verkligen varit förhanden även detta år var även de båda gyllingspecialisterna Poss' och RA-l\iELS åsikt, när de besöIde platsen vid midsommartiden.
Från 1948 är att i korthet förtälja att sommargyllingen visat sig eller låtit sig höra på flera ställen: BERTIL SVBNSSON har sett en gul och en grön fågel på det gamla stäl·
let - första iakttagelsen 11 maj - ANDERS ENBMAR lmr iakttagit fågeln på en annan lokal och RAGNAR EDBBRG och KARL GUSTAV SCHÖLIN ett gult exemplar på en tredje plats. I samtliga dessa fall måste det röra sig om olika individ, avståndet emollan den'l var lnellan en och en halv och två mil och observationer gjordes ungefär smn-tidigt Från en fjärde lokal rapporterades dessutom on tillfällig iakttagelse av som-margylling, men i detta fall kan det tänkas att fågeh'l förflyttade sig till någon m- de, andra platserna ett par mil längre i norr. Slutligen lmn nämnas att :jag själv hörde sommargyllingen vissla vid sohleclgången den 27 ]lm; från en björkskog i kanten av en mosse på slätten, men då avståndet blott va.r omkring fyra km från elen' plats där EDBBRG och SCHÖLIN ett par veckor tidigare sett en sommargylling var mitt exemplar troligen identiskt med dOlma, Häckning har alltså ej iakttagits 194-8 men väl fler fåglar än något tidigare år; va.rför i c11la fall situationen ter sig lovande.
Sommargyllingen är en fågel som folket strax lägger märke tilL Här i Väster-närke har han redan hunnit få ett onomatopoetiskt allmogenamn: ,)sockerfia,), en benärrming som enligt uppgift hämta.ts ur en gammal visa. Detta uppstod 1945, då fågeln för första gången uppträdde i trakten men Lmdgick ornitologernas uppmärk.
samhet, Nu vet redan alla människor här i två socknar vad fågeln rätteligen heter, varför det trevliga. smeknamnet torde försvinna lika hastigt som det uppstod. Man får bara hoppas att den vackra fågeh'l själv återkommer.
EBIK ROSENBERG
167
Z II S a Hl Hl C 11 f a s s u n g d e r j.f i t t e i l u n g o 11
L DeR' Fmteil 11m Bl'iitell del' Gesc:hlechtei' beim '!lValdammer. noi einom Nesb
T\~on EJrLfJeJ'iza Tustica bei fll'viclsjaur, LapplundJ \vnrae a,n einen~ Tage von 755 bis 2,1 -el,,' die Bebi'i\tungspGTiollen der Geschlechtel' kontrolliert. '"Vie allS der Tabello 118]'YOrgehtj brLH1tcten das
d
lJnll clas Y- et\\·~a die gleiche .1~nzahl von IVIinuten, auf 10 Perioelen auIgeteilt.Rohrsänger in DS'rlal'na, Ein singenclss
d
ACJ'or.:3phalus SciJ']JCfceuc<" wurcle in~ga,nzen Juni 1947 a.n} See Ba-rken irn I\:il'chspiel 8öllerbäl'lce lJf'obachtet. Die r~rt
ist fJ'i.~hel' nur ein1nal ans c181~ PrOyjl~z genleldet ,,,anJcn.
~3-LL FaUS1\)tscll"NgnZ (FJhocnicuru8 OChnll'O,S' giuJ'a!tCtnenb"is) in LUll:l (Skåne) und
1~jI2n'sb.-'and (Bohuslän), ISo\vohl 1942 'Yle 1947 ,-vul'de in Lund jo ein Paal' nehst
~jnz~"'lnen
d' d'
(herhstsingencl bis 15.9) beobachtet;; und 1948 bl'llbe-ce ei)) Pa,al' , In JHGl".;;trnnfl a,ln 3.G.19i15 eineJ.
\~on [-I1:1'Lf.,ndo u1'6icu 111it .:2 J ungen.
Gebirgztebe (Motac1:11a einereo) lll'iitel bel Forsaimi" Degeberg'i, -=-:rcst, Jnit 4 JUllgen an'l 26.').19"-1:7
Ein
]0, {j 1046 in einenl Elsterl1est, [) !ll ho(;h in oine1' EiTl;::e und 400 111 "TOll C'inenl Seenf81' entlcln-c" etn Gelege von Larvs canLl8 rnit 5 Eiern geJunden. Das 1'~e8t 7.ie ge,,\~öhnlich g-c::schlo~sen, und clas norn~ale Einga:':lgsloch benntzt, cliesos "'l'urde jodoch \\T~i.,hrend der 13l'l1tzeit na.ch 1.11'1c1 nach 1'81'grösScl't
Pirol In Närke. In (181' Gegencl del' Sta.dt Orebl'O ha.t 8ich OriolHs oriolvs in
t1211 .J shren 194~~--{l-g gezcigt und l ~},1G brL'ttete ('in i?aar. etTbel' die sonstige \l e1'-br,-'i"tung ~~gl. eL ZtschL 1945 p, 4-0 fL)
Iii a t c r
.i
fl. l o JU a t s a l n l a 11 8 l i n n II s t i~k II ,'3 ]Ua-[,salu la118 orniboloogilis8 uurin1is8 tulenlUsl
d (', fl, t 3 1928-1936. Tn,rbn. :32B S,) 24: ntl}redf~lngsk3rtor över 38 a,l'teI', 1
öveT-~:il;::t.skartd) 80 foton ~ Förf. sa.nllnanfattclx 11:1,1' sina ornitologisl;;:T1J un.dersökninga,r Irån åren 1928~1~)3G över I\Tatsalu-Tv~ik8j:1s (i \~jst:fa Estland) f~gelfaun8.,. För f:rvenska läsare är delllul, avhandling n~yckct syå,rbllgä,ngllg) eibersoHl den är s~zr-ivGn på, est-n181:::<:1., och sa.l~n8x s3InnlanLLttnlIlg på annut sprak~ Den är docl~ ål-en föl' s\T811ska oTnit.ologer elY ott visst värdej ej n'linst fl't\n fågelfaunistisk synptmkt. De~l innehåller bL 2" ca stor Il1ängd rn:ycket värdefulla ekologiska, iakttagelser och data) Il'leIl H,\i utryn11T!.esskäl 111åste jug här begränsa n'lig och blott söka. ge en fågelsociologisk ö\,~crsikt.
:J,la.tsaln-Yiken är' ett av de n'långsicligaste och rikaste häcl:ningsornTåc1enL1 för ,.~attcnfåglar i hela Estland, såväl kvalitativt smn kvantitati",t. Det finns få biotop-kmIl}Jlex i hela Estland, där de okologiska förhållandena bilda ett sådmlt optimum och där biotopernas orörda tillstånd gör det möjligt för fågola,ssociationol'llA. och fågellivet ÖyerhlJYucl att ut'i7eckla sig i så 1l1'spru~'lgliga och som nndol'sökningsobjckt för ornitologen tacksamnla former~ Redan länge h,H' också detta fåglarnas Eldorado yarit för8n'lål för undersökningar~ bl. a, av R,·crssov, LOUDON, BUTURJ~IN och I-L~R::\lS"
J\lIatsalu-viken och Kasa,ri-deltat omfattar ca 200 km', vattendjupet överskrider sällan i vikens inre del l Hl och 2,5-3 m höga vassbänkar täcka, flera tiota,Js lun', Stränderna utgöras av leriga slåtterängar, sidvalls ängar och halofila strandängar, Förf, behandbr i avhandlingen blott vikens fågelfauna, Fåglar från omgivningen och från holmarna i ,-ikens mynning medtagas blott ifall de använda viken som närings-, rast- eller ruggningsplats eller förekomma där under flyttningen, Av kul-turpåverkan anför förf.: mycket ivrig jakt, äggplockning från befolkningens sida, vattenståndsväxlingar och fördjupningsåtgärder för reglering av Kasarifloden,
Vid fågelsociologiska 'Lmdersökningar måste man utgå från häckningsfåglarna, ty blott under häckningstiden är fågeln b'Lmdon till on viss biotop och ett visst fågol-samhälle, På grundval av häckningssociologien får man följande grllndenheter:
enskilda häckande par - societet (samhälle, som uppstår på grund aven särskild socialinstinkt mellan dess rnedlemmar) - association (samhälle, som uppstår på grund av yttre faktorer monl samm", område) - tot",la fågelfawlan, I följande översikt inoul parentes angivna antal häckande par avser hela häckningsbestånclet, ej blott associationen ifråga,
L F å g e l a s s o c i a t i o n e r s t r a n el b e t e s m a r k e n s b i o t o p-k o m p l o x, Här är den mest framträdande och tätast förep-kommande arten toto-vipa (Vanellus vanellus) (flera, 1000 par), På grund avartens eurytopi kunna vi ej betrakta den som en karaktel'isk societets bildande art, ehuru den delvis är, såsOln i tofsvipa - kärrsnäppa (Caliclris alpina schinzii)-samhället, den talrikaste medlem-mene Vi finna även ett tofsvip",-rödbena ('1'1'in(/a totcmus)-samhälle liksom en Tud andra där ,-ipans sumband med övriga societetsmedlemmar är tillfälligt och löst o På strandbeteslTtarkernas kala delal', särskilt på öppna stränder i vikens yttre delar förekomIner en tät och karakteristisk strandskata (Haematopns ost1'[,zC(/U8) - stÖrTS strandpipare (Characiriu8 hiaticulct)-societet, medan på någr", smärre klapperstens-partier strandpiparen är den enda häckfågeln, V ad beträffar kärrsnäppan, så är den uteslutande en kolonifågol, som häckar i hon'logena samhällen e Häckningen av rödspov (Limosa limosa) är här av tillfällig l'wtm, Regelbundna häckfåglar äro sånglärka (AlaucIa ctTVCn81:s) (ca, 80 par), ängpiplärka (Antlws pmtcnsis) (minst 110 par) och stenskvätta (Oe, oenanthe) (minst 76 par), Den sistnämnda häckar i bio-topens inåt land liggande delar,
2. F å g e l a s oS o c i a t i o n 0 r i s t r a, n d- r e s p. s i d v a. Il s ä 11 g a. r i l fL S
b i o t o P k o m p l e K, Detta komplex visar avsevärd större mångsidighet i h"~ck
ningsfåglarnas san'lmansättning än föregående. LTtolTl tät förekoil'lst av tofsYipct.
är för denna biotop fiskmås (Lm'vs CCl1WS) (minst 400 par) - rödspov-societeten mycket karalderistisk, vartill ibland även kommer storspov (l\'wl1el1/ills arquata) (ca 100 par), som även i övrigt är typisk för denna biotop, Särskilt på cleltaängarna äro nämllda arter dominerande, Här tillkommer även kärrsnäppa, brushane (Philo-mClchus pugnax) (minst 86 par), rödbena, enkelbeckasin (C'apella (/allinClgo), små-fläckig sumphöna (PoTZaJW porzana) och kornlnmrr (CJ'ex crex) i mycket olika bio-toper, På holmar och halvöar i vikens inre delar häcka skrattmås (Lants ridibundus), dvärgmås (L, minutus) (upp till 1000 par) och fisktärna (Slema hirundo) (flera 100 par), Biotopens nära vattenytan liggande delar äro på grund av rikedolllen på häckplatser rikligt koloniserade av änder: gräsand (Anas platyrhyncha) (över 1000 par), årta (A, querquedula) (lika talrik som föregående), stjärtand (A, ([Cilla)
l69
(ca, 15 par), skedand (SjJClt1l1a clypeata) (ca 56 pm'), brunand (Aythya ferina) (225 par, ID par/km') och vigg (A, fuligula) (minst 100 pm). De vanligaste småfåglarna otro i buskar och tätare vegetation: sävsparv (Emberi.za schocniclus) (minst 135 par) och sävsångare (AcTocephal1ls schoenobaen'1ls), på kalare debr ängpiplärka och gulärla (Jlilotacilla fl, flava) (minst 120 par), medan på högre och tonare ståndorter vi finna sånglärka och, sällsynt, stenskvätta, I delbts och sidvallsängarnas buskar är kråka (Cmvus COTone c01'n',x) (ca 10 pa,r) en vanlig häckfågeL Under flyttningstid förodra flera arter dessa ängar som rastplatser.
J:1' ågelass ociationer s"brandbältet vikens delar, Egentligen är detta ett övergångsoIIlråde mellan strandbetesn1.al'k~ slåtteräl1g och vassbäI-bE\ därför äro associationerna här San1Il'1Q.nsatta avarter från alla dessa tre bio·bopkomplex. Dock tillkomma här några, som i andra associationer äro sällsynts, eller helt saknas.. Bland strm'ldens starrtuvor (GC/.1'ex) och på holmar finnas stora skrattmåskolonier. Ejporacliskt häcka i av överspolande vatten bildade
J:1' ågelass ociationer s"brandbältet vikens delar, Egentligen är detta ett övergångsoIIlråde mellan strandbetesn1.al'k~ slåtteräl1g och vassbäI-bE\ därför äro associationerna här San1Il'1Q.nsatta avarter från alla dessa tre bio·bopkomplex. Dock tillkomma här några, som i andra associationer äro sällsynts, eller helt saknas.. Bland strm'ldens starrtuvor (GC/.1'ex) och på holmar finnas stora skrattmåskolonier. Ejporacliskt häcka i av överspolande vatten bildade