Påverkan på människor och fordon
Tillgänglighet, framkomlighet till sjöss och för spår-, gång- cykel och mopedtrafik Under bygg- och rivningsskedet kommer Gamla Lidingöbron att vara i drift, utom under en period om 2-6 månader då spårtrafiken kopplas om till Lilla Lidingöbron.
Det innebär att framkomligheten för spårtrafik, gång-, cykel- och mopedtrafik inte kommer att påverkas i någon större omfattning. Vid grundläggning och byggande av bron kommer sjötrafiken att påverkas i de delar av vattenområdet som installation och transporter till sjöss pågår. Det kommer dock att vara möjligt att ta sig fram med båt där anläggningsarbeten för tillfället inte pågår.
24 Buller allmänt
Buller är oönskat ljud och kommer att uppstå under anläggningsarbetena för den nya bron. Buller kommer att genereras från olika arbetsmoment under bygg- och rivnings-skedet. En bullerutredning för bygg och rivningskedet har utförts under hösten 2014 för att ta reda på hur spridningen av buller kan se ut.
Arbetsmetoder, val av arbetsmaskiner och fordon samt typ av bro kommer att
bestämmas av entreprenören. Det var därför endast möjligt att göra bullerutredningen utifrån planerad utformning och kvalificerade antaganden om arbetsmoment.
Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) anger riktvärden som kommer att följas.
Buller anges i ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Ekvivalent ljudnivå är medel-ljudnivån under en given tidsperiod och kan användas vid mätning av konstanta ljud till exempel fläktbuller, trafikbrus eller restaurangsorl. Den maximala ljudnivån är den högsta förekomande ljudnivån under en given tidsperiod och används för att beskriva tillfälliga ljud som slag, sprängning eller enstaka fordonspassager. Se Figur 11.
Figur 11. Diagrammet är ett exempel som visar att ekvivalentnivån är medelvärdet av ljudnivån under en given tidsperiod och maxnivån är högsta uppmätta värdet.
25
Ljudets styrka/volym redovisas på en logaritmisk skala och anges i decibel (dB(A)).
Att skalan är logaritmisk innebär att en fördubbling av ljudenergin ger en ökning på 3 decibel, vilket ger en knapp skillnad för det mänskliga örat. En ökning med 8-10 decibel upplevs som en fördubbling av ljudstyrkan. Se Figur 12.
Figur 12. Skalan visar vilken ljudnivå olika vanligt förekommande ljud har.
Buller i byggskedet
Vid grundläggning av brostöden kan ljud komma att alstras genom snickeriarbeten för betongformar, slagning och borrning vid pålning, slamrande ljud då broelement läggs på plats, transporter av byggmaterial till och från byggarbetsplatsen. Schakt, spontning och sprängning kan komma att utföras vid landfästena. Buller kan även uppstå vid lastning och lossning av byggmaterial vid etableringsytor och på byggarbetsplatsen.
I bullerutredningen bedömdes att arbetena med grundläggning av bron är den mest bulleralstrande delen av projektet. För att få fram ett värsta scenario valdes de mest bullrande arbetsmomenten och maskinerna, utan bullerdämpande åtgärder, som förut-sättning till utredningen, se Figur 13. För grundläggning av brostöden redovisas maximala ljudnivåer, se Figur 14, som representerar tillfälliga ljud.
I bullerutredningen har även tänkbara etableringsytor beräknats. Även här har ett värsta scenario valts som förutsättning till utredningen. Maximala ljudnivåer till följd av tillfälliga ljud redovisas i Figur 15, Figur 16, Figur 17. Det är viktigt att poängtera att det i dagsläget inte är beslutat om de redovisade etableringsytorna kommer att
användas. Inte heller vilken typ av verksamhet som kan komma att utövas.
Vid detaljprojekteringen kommer riskanalys för vibrationer och luftstötar från till exempel sprängning göras där det behövs. Utifrån dessa görs bedömning av vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas i samråd med tillsynsmyndigheterna.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190
26
Figur 13. Bilden visar bullerkällor under byggskedet för arbeten med den nya bron och eventuella etableringsytor. (Bild: Atkins Sverige AB)
27
Figur 14. Bilden visar maximala ljudnivåer vid det valda scenariet med högsta tänkbara bulleralstring under byggskedet. Spontning/pålning för brostöden bedöms vara den mest bullrande aktiviteten och har legat till grund för det värsta scenariot. Inga bullerdämpande åtgärder har räknats in. De lila punkterna visar ljudkällor i samband med grundläggning av brostöden. Alla brostöd kommer inte att anläggas samtidigt. Sannolikt anläggs cirka 3 brostöd parallellt med viss förskjutning i tid. Antal brostöd kommer att bestämmas i entreprenad-skedet. (Bild: Tyréns AB)
28
Figur 15. Bilden visar maximala ljudnivåer vid de tänkta etableringsytorna närmast bron. De mest bulleralstrande aktiviteterna utan bullerdämpande åtgärder har använts som indata. Det är viktigt att poängera att det inte är bestämt om dessa etableringsytor kommer att tas i anspråk eller vilka aktiviteter som kan komma att pågå. (Bild: Tyréns AB)
29
Figur 16. Bilden visar maximala ljudnivåer vid tänkbar etableringyta vid Islinge. Buller-beräkningen har gjorts utifrån ett värsta scenario utan bullerdämpande åtgärder. Det är i dagsläget inte bestämt om ytan kommer att användas som etableringsyta eller vilka aktiviteter som isåfall kan tänkas utföras inom området. (Bild: Tyréns AB)
30
Figur 17. Bilden visar maximala ljudnivåer vid tänkbar etableringyta vid Södra Kungsvägen.
Bullerberäkningen har gjorts utifrån ett värsta scenario utan bullerdämpande åtgärder. Det är i dagsläget inte bestämt om ytan kommer att användas som etableringsyta eller vilka aktiviteter som isåfall kan tänkas utföras inom området. (Bild: Tyréns AB)
31
Figur 18. Bilden visar ekvivalenta ljudnivåer under dagtid som kan uppstå vid transporter med byggmaterial till och från byggarbetsplatsen. Berörda vägar och trafikbelastning till-hörande brobygget är endast ett antagande i detta skede. Bilden visar endast tillkommande bullerbelastning från de transporter som hör till brobygget. På de flesta av dessa vägar finns det redan i dag tung trafik vilket innebär att maximala ljudnivåerna inte kommer att påverkas.
(Bild: Tyréns AB)
32 Buller i rivningsskedet
Vid rivning av Gamla Lidingöbron kommer buller framförallt att uppstå vid kapning och skärning samt om krossning kommer att utföras inom arbetsområdet. Rivnings-massorna kommer att transporteras iväg med lastbil eller med båt till för ändamålet godkända anläggningar. Se Figur 19. Bullerberäkningen har gjorts utifrån de mest bullrande arbetsmomenten utan bullerdämpande åtgärder. Arbetsmomenten är betong-bilning vilket ljudmässigt även täcker in arbetsmoment som metallskärning. Maximala ljudnivåer redovisas för att visa hur tillfälliga ljud kan komma att spridas. Se Figur 20. De arbetsmetoder som kommer att användas är idag inte kända, utan kommer att bestämmas av entreprenören inför rivningsskedet.
Figur 19. Bilden visar tänkbara bullerkällor då Gamla Lidingöbron rivs. Entreprenören kommer att bestämma arbetsmetoder. (Bild: Atkins Sverige AB)
33
Figur 20. Bilden visar beräknade maximala ljudnivåer under rivningsskedet. Buller-beräkningen har gjorts utifrån de mest bullrande arbetsmomenten utan bullerdämpande åtgärder. Arbetsmomenten är betongbilning vilket ljudmässigt även täcker in arbetsmoment som metallskärning. De lila punkterna representerar brostöd som kapas. Entreprenören kommer att bestämma vilka arbetsmetoder som kommer att användas. (Bild: Tyréns AB) Rekreation och friluftsliv
I byggskedet kan framkomligheten för fritidsbåtar begränsas i tid och sektion, på grund av att risker för hängande last och annan byggverksamhet ställer krav på avlysning av båttrafik. Buller från anläggningsarbetena och transporter kommer att påverka de som befinner sig i området under hela bygg- och rivningsskedet.
Påverkan på vatten- och naturmiljön Vattenomsättning
Lilla Lidingöbrons byggnation och rivning av Gamla Lidingöbron kommer att ha en försumbar påverkan på vattenomsättningen i Lilla Värtan enligt de modellerings-beräkningar som utförts av DHI för projektet. Samverkan mellan den nya bron, Gamla Lidingöbron och Lidingöbron har studerats. Förändringar i den maximala botten-strömmen blir enligt modellresultaten så små att de inte kan ge upphov till någon ökad erosion av bottensedimenten.
34 Grumling och spridning av sediment
De arbetsmoment som kan ge upphov till grumling är pålning i samband med grund-läggningen av den nya brons stöd, länshållning av gjutkassuner där vatten kan inne-hålla ej härdad cement och kapning av Gamla Lidingöbrons pålar vid havsbotten.
Grundläggningsmetoden kommer att bestämmas av entreprenören utifrån den krav-specifikation som kommer att ingå i upphandlingen. En byggmetod som minimerar störningen på miljö och omgivningen bör vara utgångspunkt för projektet. Då pålarna installeras i bottensedimenten uppstår en viss tryckvåg i sedimenten. Pålning medför dock liten risk för grumling och skyddsåtgärder bedöms inte behövas. Generellt sett är det svårt att använda skyddsskärmar i strömmande vatten och till de djup som före-kommer. Skyddsskärmar kan användas i anslutning till arbeten för landfästena.
Länshållning av gjutkassuner bedöms i nuläget ge ett mycket litet utsläpp av partiklar (ej härdad cement) i förhållande till den stora vattenmassan. Några särskilda skydds-åtgärder utöver normal aktsamhet bedöms därför inte bli aktuella. Kapning av pålar vid rivningen av Gamla Lidingöbron bedöms ge en lokal tillfällig påverkan på botten-sedimenten.
Utsläpp av kemikalier till vatten
Vid anläggningsarbetet kommer cement, färger, hydrauloljor, drivmedel och andra kemikaliska produkter att hanteras. Spill från olyckor och ovarsam hantering kan då leda till utsläpp till vattnet och i förlängningen påverkan på djur och växter i vatten-området. Krav på vilka kemikalier som får användas, förvaring, hantering och spill-beredskap kommer därför att ställas på entreprenörerna. Förutsatt att ställda krav på kemikalier följs förutses inga stora utsläpp av kemikalier äga rum. Gamla Lidingö-brons stålkonstruktion är rostskyddsmålad med blymönja som bland annat innehåller bly. Rivningsmaterialet behöver hanteras med försiktighet och tas omhand på godkänd anläggning så att bly inte sprids till vatten- och naturmiljön.
Buller och komfortvibrationer på fisk
Vid pålning i ett vattenområde fortplantar sig buller och vibrationer genom vattnet.
Detta kan möjligen störa fisk som uppehåller sig i området. Forskningen inom området är begränsad vilket leder till en osäker bedömning av hur detta påverkar fisken.
Området vid broarna är lekområde för strömming. Eftersom pålningsarbeten endast påverkar ett brostöd i taget, så bedöms stationär fisk kunna flytta sig till en ostörd del av platsen, samtidigt som vandrande fisk kan undvika det aktuella pålningsläget vid sin förflyttning.
Klimatpåverkan
Transporter från lastbilar, båtar och arbetsmaskiner kommer att ge utsläpp avgaser och växthusgaser. Omfattningen beror på val av fordon och arbetsmaskiner samt hur många som kommer att användas under bygg- och rivningsperioden.
35 Påverkan på landskapsbild och kulturmiljö Landskapsbild
Landskapsbilden i det närmare perspektivet kommer att förändras under byggskedet i och med att det under en period successivt kommer att finnas tre broar.
Arbets-maskiner, pråmar, pontoner, etableringsytor med uppläggningsplatser för byggmaterial kommer att finnas i området. I ett större perspektiv är det Lidingöbron som dominerar landskapsbilden.
Kulturmiljö
Anläggningsarbetena påverkar inte något kulturreservat eller några kända fornminnen.
Påverkan på skyddade områden
Lilla Lidingöbron bedöms inte ha någon påverkan på något av riksintressena i och med att Lilla Lidingöbron ersätter Gamla Lidingöbron. Inga andra naturskydds-intressen påverkas, varken i bygg- eller rivningsskedet. Se Figur 4.