6.1 ANVÄNDNING AV NATURRESURSER
Bergtäkten i Skärlunda har varit i drift länge samtidigt som bergmaterialet har visat sig högkvalitativt och användbart inom många områden. Genom samlokalisering av täkt och asfaltverk kan transport-mängderna minimeras.
Genom att återvinna och förädla entreprenadberg och inerta massor från olika byggprojekt i regionen bidrar verksamheten till hushållningen av naturresurser. Entreprenadberget kommer huvudsakligen att användas för framställning av 0-150, vilket bidrar till att hushålla med det jungfruliga stenmaterialet i täkten.
Produktionen vid asfaltverket sker med biobränsle och med så hög andel återvunnen asfalt som möj-ligt.
Närheten till avsättningsområdet i Norrköping med omnejd medverkar till att materialtransporterna och därmed utsläppen av bl.a. koldioxid kan hållas låga.
Sammantaget bedöms fortsatt verksamhet med täkt av högkvalitativt berg i Skärlunda medverka till en långsiktigt hållbar användning av naturresurser.
6.2 BULLER OCH TRANSPORTER
Pågående verksamhet har kunnat bedrivas med begränsad bullerspridning. Den planerade verksam-heten bedöms innebära liten förändring avseende buller.
Gränsen för brytningsområdet i väster avses att flyttas något österut för att öka avståndet till närbo-ende öster om täkten. I takt med att brytfronten avancerar österut förväntas ljudnivånärbo-ende öka något åt samma håll.
En utredning av externt industribuller och trafikbuller på Eksundsvägen kommer att utföras och bifogas kommande ansökan. Vid behov kommer väl anpassade skyddsåtgärder föreslås för att aktuella rikt-värden avseende externt industribuller ska kunna innehållas.
6.3 VIBRATIONER OCH LUFTSTÖTVÅGOR
Vibrationer och luftstötvågor uppkommer i samband med sprängning. Beroende på berggrundens egenskaper, pallhöjd, avstånd till sprängplatsen m.m. varierar storleken på vibrationer och luftstötvå-gor.
Bolaget har gett Metron Miljökonsult AB i uppdrag att utföra en riskutredning avseende vibrationer och luftstötvågor för den planerade verksamheten. Av utredningen kommer framgå eventuella behov av och förslag på skyddsåtgärder för att innehålla aktuella komfortvärden för kringboende samt skaderikt-värden för byggnader. Riskanalysen kommer att bifogas tillståndsansökan.
Mätningar av vibrationer och luftstötvågor från nuvarande verksamhet görs idag vid varje produktions-salva vid fyra bostadshus. Val av eventuellt tillkommande mätpunkter görs utifrån sprängriktning, sal-vans storlek och var i täkten sprängningen planeras. Resultatet av mätningarna är delvis styrande för hur nästkommande salva ska planeras.
Skriftlig information om kommande sprängning lämnas till närboende senast 24 timmar innan spräng-tillfället. En ljudsignal avges direkt före sprängning som förvarning.
6.4 UTSLÄPP TILL LUFT
Utsläpp genom bränsleförbränning sker från maskinparken, transporter och asfaltverket. Bolaget strä-var aktivt för minskade utsläpp av bl.a. växthusgaser. Detta arbete kommer att fortgå i den planerade verksamheten, t.ex. genom successiv utfasning av fossila bränslen även för drift av maskiner och for-don i takt med att sådana blir tillgängliga och ekonomiskt rimliga att anamma.
Bolaget är också måna om att motverka damning, i första hand ur arbetsmiljösynpunkt men även för att undvika negativ påverkan på omgivande miljö och kringboende. Dammspridningen är väderleksbe-roende. Vid torrt och blåsigt väder uppstår och sprids mer damm än vid fuktig och stilla väderlek.
I Skärlunda bedöms utlastning och torra vägbanor orsaka huvuddelen av det damm som sprids i om-givningarna. Damning vid borrning och krossning utgör främst ett arbetsmiljöproblem och bidrar mindre till dammspridning utanför täktområdet.
Damning inom verksamhetsområdet kommer vid behov att bekämpas genom bevattning av upplagsy-tor, produktionsutrustning och transportvägar.
Miljökvalitetsnormer, utomhusluft
Miljökvalitetsnormer finns angivna för tillåtna högsta halter av olika föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen). Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt får förekomma i utomhusluften. Den planerade verksamheten medför genom arbetsmaskiner och trans-porter utsläpp till luft, men risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna kräver i princip tät trafik i stadsmiljö, varför verksamheten inte bedöms medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids.
6.5 YTVATTEN
Planerad verksamhet innebär brytning under grundvattenytan och bortledning av inläckande dag- och grundvatten. Bortledning planeras att ske via sedimentationsdamm, våtmark och dike till Motala Ström med recipient Pampusfjärden.
Vatten som avleds från bergtäkter med återvinningsverksamhet kan innehålla förhöjda halter av främst kväve och partiklar men det finns också risk för oförutsedda läckage av petroleumprodukter. Skyddsåt-gärder kommer att vidtas för att förhindra spridning av sådana föroreningar. Eventuella läckage, som inte samlas upp direkt, hamnar i pumpgrop/utjämningsmagasin/sedimentationsdamm. Där kommer det att finnas goda möjligheter att stoppa vidare spridning av föroreningar från att rinna ut från verksam-heten.
Miljökvalitetsnormer ytvatten
Inom vattenförvaltningen används miljökvalitetsnormer (MKN) för att ange krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. För grund- och ytvatten finns fastställda MKN för särskilt utpekade vattenförekomster.
Bortledning av vatten från täkten planeras att ske via sedimentationsdamm till ett våtmarksområde strax norr om täkten. Därifrån pumpas vattnet vidare till dike med recipient Motala ström. Motala ström (Glan – Bråviken) utgör en formell vattenförekomst och omfattas av MKN.
Tabell 6.5.1. Miljökvalitetsnormer för Motala Ström (Glan – Bråviken).
Kävlingeån: Motala ström (Glan – Bråviken) Ekologisk potential
Miljökvalitetsnorm God ekologisk potential 2027
Statusklassning Otillfredsställande
Kemisk status
Miljökvalitetsnorm God kemisk status, med mindre stränga krav för bromerad difenyleter och kvicksilver och kvicksil-verföreningar.
Statusklassning Uppnår ej god
Tidsfristen för god ekologisk potential till år 2027 är satt utifrån att det bedöms tekniskt omöjligt att uppnå avsedd biologisk effekt före denna tidpunkt. Motala ström är kraftigt modifierad på grund av vä-sentligt påverkad hydrologisk regim eller morfologiskt tillstånd (vattenkraft).Åtgärder för att nå god ekologisk status skulle medföra en betydande negativ påverkan på samhällsviktig vattenkraftsverk-samhet (VISS).
Påverkan på möjligheterna att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer för aktuella ytvattenförekomster kommer att utredas och bedömas inom ramen för kommande miljökonsekvensbeskrivning. Detsamma gäller för påverkan på dikningsföretag som avses bli mottagare för bortlett vatten.
6.6 GRUNDVATTEN
Påverkan på grundvatten kommer att ske genom sänkning av grundvattennivån kring brytningsområ-det. Hur stort detta påverkansområde blir kommer att modelleras och beräknas i den hydrogeologiska utredning som bolaget låter genomföra. Påverkan är beroende av volymerna grundvatten som behö-ver bortledas, vilka i sin tur är beroende av bl.a. brytdjup och bergets vattenförande förmåga och dess
Påverkan genom spridning av föroreningar från täkten till grundvatten är inte att förvänta. Även om ett spill eller läckage skulle ske som inte upptäcks och omgående saneras, drar täkten till sig grundvatten och blir till ytvatten. Grundvattnets kemiska och mikrobiologiska kvalitet kontrolleras idag och kommer att kontrolleras i ett antal provpunkter, inom och utanför verksamhetsområdet.
En hydrogeologisk utredning inklusive brunnsinventering kommer att utföras och redovisas i kom-mande ansökan. Utredningen kommer bl.a. att visa vilken påverkan den planerade bortledningen av grundvatten kommer att få på grundvattennivåer, dikningsföretag och eventuella grundvattenberoende ekosystem i omgivningen. Sannolikt sträcker sig inte influensområdet vid fullt utbruten täkt ända fram till grundvattenförekomsterna, vilka i sådana fall inte kommer att påverkas.
6.7 NATURMILJÖ
En utökning av verksamhetsområdet söderut innebär att ca 6 ha som idag utgörs av skog och hag-mark kommer att avverkas och hag-markanvändningen ändras till ytor för upplag och interna transporter mm. Inom planerat utökat brytområde förekommer också skog, men den ingår i befintligt verksamhets-område för täkt.
Skogsbestånden förväntas inte innehålla några högre naturvärden då de utgörs av yngre produktions-skog (gran). Bolaget kommer under hösten 2020 låta genomföra en standardiserad naturvärdesinven-tering för att utreda förekommande art- och biotopvärden inom det planerade verksamhetsområdet.
Inventeringen kommer att innefatta undersökning av eventuella spår efter berguv som tidigare rappor-terats på Artportalen från området.
Påverkan på naturmiljön från den planerade verksamheten kommer att redovisas i MKB:n, tillsam-mans med skydds- och kompensationsåtgärder vid behov.
6.8 KULTURMILJÖ
Täkten är belägen i ett område med generellt många förhistoriska lämningar i form av bl.a. hällrist-ningar och gamla boplatsområden. Inga lämhällrist-ningar är dock registrerade inom bryt- eller verksamhets-området för planerad täkt, varför det inte förväntas någon direkt påverkan på dem.
Sänkning av grundvattennivån kring täkten skulle potentiellt kunna leda till sättningar i marken och därigenom ge skador på kulturhistoriska lämningar. Denna risk kommer att beaktas och bedömas i den hydrogeologiska utredningen.
Om en ny lämning som inte tidigare varit känd upptäcks kommer Länsstyrelsen omedelbart informeras och markarbeten i det aktuella området stoppas.
6.9 LANDSKAPSBILD
En bergtäkt påverkar landskapsbilden, såväl under brytning som efter avslutad verksamhet. Ytterligare sänkning i topografin kommer ske permanent och under tiden verksamheten pågår ökar andelen öppna ytor utan träd och vegetation.
Täkten är och kommer inte vara synlig från allmänna vägar i omgivningen, t.ex. E4:an eller Eksunds-vägen.
6.10 AVFALLS- OCH KEMIKALIEHANTERING
Dieselolja förvaras i mobila ADR-tankar, anpassade för transport av farligt gods, inom verksamhets-området. Cisterner för eldningsolja är placerade vid asfaltverket.
Enklare underhåll av maskiner kommer att bedrivas internt vid täkten medan större servicearbeten görs på extern verkstad.
De insatskemikalier som behövs för daglig drift förvaras i första hand i särskild del av verkstad och/el-ler förråd/container, inom vilka eventuellt spill och läckage samlas upp. Exempel på kemiska produkter är motor-, hydraul- och bromsoljor.
Exempel på avfall som uppkommer är slitgods från kross- och sorteringsverk samt blandat industriav-fall. Exempel på farligt avfall är olika fordonsrelaterade fraktioner, t.ex. oljefilter, spillolja, batterier mm.
Förvaring sker i därtill avsedda miljöcontainers. Alla cisterner genomgår återkommande kontroller en-ligt föreskrivna regler.
6.11 VERKSAMHETENS KLIMATPÅVERKAN
Verksamheten kommer att medföra utsläpp av koldioxid genom förbränning av diesel i maskiner och fordon. Utsläpp av koldioxid bidrar till att förstärka den naturliga växthuseffekten.
För att begränsa verksamhetens klimatpåverkan är en effektiv logistik och, där så är möjligt, en suc-cessiv övergång till fossilfria bränslen avgörande. Asfaltverket drivs sedan 2013 med förnyelsebart bränsle vilket har minskat behovet av fossila bränslen. Bolaget kommer kontinuerligt att fortsätta se över marknaden och genomföra investeringar i mer klimatsmarta alternativ.
6.12 SÅRBARHET FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH YTTRE HÄNDELSER
Ökade skyfallsmängder kan medföra att maximal avledning av inträngande regnvatten i täkten kan be-höva ske. Långvarig torka kan ge upphov till större besvär med damning men detta kan motverkas med ökade dammbindande insatser.
I övrigt bedöms inte verksamheten vara sårbar för klimatförändringar eller några yttre händelser i öv-rigt.
6.13 RISK OCH SÄKERHET
Tänkbara haverier och olyckor vid arbetsplatsen kan främst relateras till sprängningar, fordonstrafik samt fall och ras vid bergbranter.
Verksamhetsområdet är utsatt med blåa gränsmarkeringar som är varaktiga över tid. Staket och var-ningsskyltar finns uppsatta runt brytningsområdet, med syftet att förhindra tillträde till området för obe-höriga. Okulär kontroll av gränsmarkeringar, staket och varningsskyltar sker årligen.
Se även kapitel 3.4 ovan om så kallade Sevesobestämmelser.