2020-10-30
NCC INDUSTRY AB
UNDERLAG FÖR AVGRÄNSNINGSSAMRÅD
INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR TÄKTVERKSAMHET, BORTLEDNING AV GRUNDVATTEN, AS- FALTTILLVERKNING OCH ÅTERVINNING AV ICKE-FARLIGT AVFALL INOM FASTIGHETEN BORG 14:40, NORRKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
UNDERLAG FÖR AVGRÄNSNINGSSAMRÅD
NCC Industry AB
KONSULT
WSP Environmental Sverige Box 574
201 25 Malmö
Besök: Jungmansgatan 10 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wsp.com
KONTAKTPERSONER
NCC Industry AB
Carin Calvert, råvaruhandläggare 076-521 58 32, carin.calvert@ncc.se
WSP Sverige AB
Kalle Andersson, miljökonsult
010-722 91 69, kalle.andersson@wsp.com
UPPDRAGSNAMN Skärlunda bergtäkt
UPPDRAGSNUMMER 10305778
FÖRFATTARE Kalle Andersson
DATUM 2020-10-30 ÄNDRINGSDATUM
INNEHÅLL
1 INLEDNING OCH BAKGRUND 4
2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 5
3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 5
3.1 AVGRÄNSNING OCH OMFATTNING 5
3.2 BEHOVET AV BERGMATERIAL 7
3.3 MILJÖFARLIG VERKSAMHET 8
3.4 VATTENVERKSAMHET 9
3.5 SEVESOVERKSAMHET 10
3.6 ARBETSTIDER 10
3.7 LOGISTIK 10
3.8 ENERGIFÖRSÖRJNING 11
3.9 VATTENFÖRSÖRJNING 11
3.10 EFTERBEHANDLING 12
3.11 PLANERADE SKYDDSÅTGÄRDER 12
4 LOKALISERING 12
4.1 PLATS OCH OMGIVNING 12
4.2 GEOLOGI 13
4.3 PLANER 14
5 MILJÖNS KÄNSLIGHET I OMRÅDEN SOM KAN ANTAS BLI
PÅVERKADE 14
5.1 GRUND- OCH YTVATTEN 14
5.2 SKYDDADE OMRÅDEN OCH RIKSINTRESSEN 16
5.3 ÖVRIGA NATURVÄRDEN 18
5.4 NÄRBOENDE 19
5.5 KULTURMILJÖ 20
6 FÖRUTSEDDA MILJÖEFFEKTER 21
6.1 ANVÄNDNING AV NATURRESURSER 21
6.2 BULLER OCH TRANSPORTER 21
6.3 VIBRATIONER OCH LUFTSTÖTVÅGOR 22
6.4 UTSLÄPP TILL LUFT 22
6.5 YTVATTEN 23
6.6 GRUNDVATTEN 23
6.7 NATURMILJÖ 24
6.8 KULTURMILJÖ 24
6.9 LANDSKAPSBILD 24
6.10 AVFALLS- OCH KEMIKALIEHANTERING 24
6.11 VERKSAMHETENS KLIMATPÅVERKAN 25
6.12 SÅRBARHET FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH YTTRE HÄNDELSER25
6.13 RISK OCH SÄKERHET 25
7 PLANERADE UTREDNINGAR 25
8 FÖRSLAG TILL AVGRÄNSNING AV
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN 26
9 FÖRSLAG TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING I MKB 26
1 INLEDNING OCH BAKGRUND
NCC Industry AB (Bolaget) bedriver bergtäktverksamhet och tillverkning av asfalt mm. på fastigheten Borg 14:40, Norrköpings kommun. Täkten, som funnits på platsen sedan 1960-talet och som benämns Skärlunda bergtäkt, har stor betydelse för materialförsörjningen och för tillgången på asfalt i regionen.
Bolaget ser att det kommer att finnas ett stort samhälleligt behov av dessa material även i framtiden.
Nu gällande tillstånd för verksamheten meddelades enligt 9 kap. miljöbalken av Länsstyrelsen i Öster- götlands län 2007-08-24, dnr 551-24573-06. Beslut om ändring av villkor 2 meddelades av samma Länsstyrelse 2016-07-21, dnr 551-3463-16. Vidare meddelades beslut om ändringstillstånd 2020-02- 20, avseende utökning av brytningsområde, mottagning av entreprenadberg och tvätt av bergmaterial, dnr. 551-12148-19. Bolaget har rätt att under en tillståndstid om 20 år bryta 5 miljoner ton berg. Årli- gen får 500 000 ton berg brytas och 150 000 ton asfalt tillverkas. Dessutom får 49 000 ton avfall i form av asfalt och betong samt 100 000 ton entreprenadberg återvinnas per år.
NCC planerar nu att ansöka om förnyat tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för verksamheten. Pla- nerade förhållanden innebär brytning av berg och tillverkning av asfalt m.m. inom ett utökat område och i något större omfattning jämfört med idag. Planerad verksamhet omfattar brytning av totalt 20 mil- joner ton berg under en tillståndstid om 30 år. Årligen avses maximalt 800 000 ton berg brytas. Tvätt- ning av material, mottagning och återvinning av ca 100 000 ton externa betong och schaktmassor, samt 100 000 ton entreprenadberg planeras ske årligen. Totalt under tillståndstiden avses 500 000 ton externa schaktmassor användas för anläggningsändamål inom verksamhetsområdet. Tillverkning av asfalt kommer att bedrivas upp till en mängd av 200 000 ton per år varav 90 000 ton per år kan komma att utgöras av återvunnen returasfalt. Ansökan omfattar även tillstånd för bortledning av grund- vatten från täkten.
All verksamhet kommer att bedrivas på samma fastighet som idag, Borg 14:40, sydväst om Norrkö- ping i Norrköpings kommun.
Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt bestämmelser i 9 och 11 kap. miljöbalken. Detta innebär att en specifik miljöbedömning ska genomföras som innebär att en miljökonsekvensbeskriv- ning tas fram av den som avser att bedriva verksamheten i ett samrådsförfarande och att prövnings- myndigheten vid tillståndsprövningen slutför miljöbedömningen.
Samrådet avser även verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (”Seveso-lagen”) eftersom mängden sprängme- del kan överstiga 10 ton vid ett enskilt tillfälle och därmed överskrider nivån för den lägre kravnivån enligt Seveso-lagen.
Den aktuella verksamheten ska enligt bestämmelserna i 6 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att samrådsförfarandet ska inledas med av- gränsningssamråd. Något undersökningssamråd har därför inte genomförts.
Föreliggande handling utgör underlag för det avgränsningssamråd som enligt bestämmelserna i 6 kap.
30 § miljöbalken ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den all- mänhet som kan antas bli berörda av verksamheten.
Bolaget önskar nu synpunkter när det gäller miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning samt om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser.
2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Verksamhetsutövare: NCC Industry AB Organisationsnummer: 556302–3307
Adress: Gjuterigatan 5, 582 73 Linköping Besöksadress: Eksundsvägen 40, 605 97 Norrköping Kontaktpersoner: Carin Calvert, Råvaruhandläggare
076-521 58 32, carin.calvert@ncc.se Martin Berntsson Zetterholm, tf Platschef 076-136 97 28, martin.zetterholm@ncc.se Anläggningsnamn: Skärlunda bergtäkt
Fastighetsbeteckning: Borg 14:40
Kommun och län: Norrköpings kommun, Östergötlands län
3 VERKSAMHETSBESKRIVNING
3.1 AVGRÄNSNING OCH OMFATTNING
Bolaget avser att ansöka om tillstånd till fortsatt verksamhet inom tidigare tillståndsgivet område med en utökning av brytningsområdet österut. Verksamhetsområdet utökas i söder och i mindre utsträck- ning i öster, samtidigt som det minskas åt norr och justeras åt väster. I figur 3.1.1 illustreras befintliga och planerade gränser för bryt- och verksamhetsområdena.
Figur 3.1.1. Planerade gränser jämfört med de befintliga. VO = Verksamhetsområde, BO = Brytningsområde.
Flygfotoår: 2019.
All brytning av berg sker inom brytningsområdet, vilket även används för viss materialbearbetning och upplagshantering. Verksamhetsområdet i sin tur används för interna transporter, materialupplag, as- faltproduktion, kontorsbyggnader etc. Brytningsområdets yta kommer att motsvara ca 21,5 ha, verk- samhetsområdet ca 40,5 ha. Brytning avses ske ned till nivån -55 m ö.h.
Täktverksamheten omfattar losshållning, krossning, sortering och transport av material under en pla- nerad tillståndstid på 30 år från lagakraftvunnen dom. Bolaget avser att ansöka om tillstånd för uttag av totalt 20 miljoner ton berg, med en normal årsproduktion om 600 000 ton och med en maximal årlig produktion om 800 000 ton berg.
I planerad ansökan ingår även fortsatt och utökad drift av asfaltverk med en maximal årsproduktion om 200 000 ton, samt återvinning av uppemot 90 000 ton asfalt per år vid framställning av asfalt.
Det planeras också för mottagning, sortering och mekanisk bearbetning av upp till 100 000 ton betong och schaktmassor per år. Återvunna betong och schaktmassor kommer att användas för framställning av produkter lämpade för anläggningsprojekt och markfyllnad. Återvinning av entreprenadberg avses ske upp till en mängd av 100 000 ton per år.
Bolaget planerar för att anlägga skyddsvallar mot buller och insyn runt det utökade verksamhets- och brytområdet i söder och öster. Vidare finns behov av att fylla ut marken inom det utökade verksam- hetsområdet för att kunna anlägga upplagsplaner m.m. Till detta beräknas det att det går åt totalt 500 000 ton jord- och schaktmassor.
En jämförelse mellan befintligt tillstånd och planerade förhållanden för ett urval av parametrar redovi- sas i tabell 3.1.1.
Tabell 3.1.1. Jämförelse av omfattning, befintlig (enligt tillstånd) och planerad verksamhet Planerade ansökta förhållan-
den
Befintlig verksamhet, enligt till- stånd
Tillståndstid 30 år 20 år
Totala uttagsmängder, berg 20 000 000 ton 5 000 000 ton
Årsmängder, max 800 000 ton 500 000 ton
Årsmänger, normalår Ca 600 000 ton -
Verksamhetsområde Ca 40,5 ha Ca 36 ha
Brytningsområde Ca 21,5 ha Ca 16,5 ha
Brytdjup, max -55 m ö.h. -15 m ö.h.
Bortledning av grundvatten Tillstånd ska sökas Ej aktuellt Tillverkning av asfalt 200 000 ton/år 150 000 ton/år
Återvinning av returasfalt 90 000 ton/år Asfalt och betong: 49 000 ton/år
Mottagning och bearbetning av avfall
Betong, jord- och schaktmas- sor: 100 000 ton/år
Asfalt och betong: 49 000 ton/år
Återvinning av avfall för anlägg- ningsändamål inom verksam- hetsområdet
Totalt under tillståndstiden 500 000 ton jord och schaktmassor
-
Mottagning och bearbetning av entreprenadberg
100 000 ton/år 100 000 ton/år
Tillverkning av växtjord Ej aktuellt 20 000 ton/år
En tillståndstid om 30 år möjliggör god framförhållning och långsiktig planering av verksamheten.
Trenden är och har varit under en längre tid att antalet täkter regionalt och nationellt minskar. Kvarva- rande täkter behöver därför öka sitt uttag för att möta en allt större efterfrågan i byggnads- och infra- strukturprojekt.
3.2 BEHOVET AV BERGMATERIAL
Från täkten i Skärlunda sker leveranser av högkvalitativ ballastråvara till betong- och anläggningsindu- strin i Norrköpings, Finspångs och Linköpings kommuner samt delar av angränsande kommuner, med dominerande tyngdpunkt på Norrköping. Betydande kvantiteter används för tillverkning av asfalt- massa, där det låga kulkvarnsvärdet och andra materialegenskaper gör den särskilt attraktiv för be- läggningsändamål. Ballastråvaran i täkten är även godkänd att används som järnvägsmakadam av Trafikverket. Leveranser sker också till betongindustrin där materialet fungerar som helkrossad ballast i betong och ersätter därför naturgrus.
För att klara efterfrågan på material vid stora regionala projekt, så som t.ex. Inre hamnen i Norrköping samt för att säkra tillgång på kvalificerat material till betong som ersättning för naturgrus finns ett be- hov av att enstaka år kunna leverera upp till 800 000 ton material.
Ostlänkens sträckning förbi täkten, med möjlig tunnelmynning intill Skärlunda bergtäkt, innebär vidare stora möjligheter att kunna ta emot och bearbeta det entreprenadberg som genereras vid byggnat- ionen av järnvägen.
3.3 MILJÖFARLIG VERKSAMHET
Täktverksamhet
Planerad täktverksamhet avses att bedrivas på samma sätt som idag. Avbaning av vegetation och överliggande jordlager kommer att ske inom de områden där brytningsområdet utökas, d.v.s. åt öster.
Efter avbaning sker losshållning genom borrning och sprängning. Krossning och sortering sker med mobila anläggningar. I samband med siktning tvättas bergmaterialet. Sikten är försedd med dysor som bevattnar materialet för att avlägsna de finaste kornstorlekarna.
Material kommer att lastas från upplag med hjälp av frontlastare och transporteras från området med lastbil. Transporter sker längs enskild väg och via väg 1149 till E4:an och vidare till avsättningsområ- det.
Bolaget arbetar för att minimera transporterna bl.a. annat genom att utnyttja returtransporter i så stor utsträckning som möjligt.
Tillverkning av asfalt
Bolaget avser att fortsätta bedriva produktion av asfalt inom verksamhetsområdet. Asfaltproduktionen kommer att uppgå till maximalt 200 000 ton per år.
Asfaltverket i täkten är ett så kallat satsblandningsverk. Verket består av följande komponenter:
• Förvaringsfickor för stenmaterial
• Förvaringsficka för asfaltsgranulat
• Fillersilo
• Roterande torktrumma
• Blandningstorn
• Cisterner för bitumen
• Cistern för eldningsolja
• Cistern för träpellets
• Färdigvarusilos
Vid uppstart av verket används eldningsolja. Därefter drivs verket med träpellets.
Återvinning av returasfalt
Bolagets målsättning vid den här anläggningen är en inblandning av returasfaltmassor på ca 30 % vid nytillverkning. Efter införselkontroll mellanlagras mottagen returasfalt inför mekanisk bearbetning till ett granulat. Granulatet förvaras väderskyddat på hårdgjord yta och blandas allt eftersom in i produkt- ionen i asfaltverket. Asfalt som tas emot för återvinning (avfallskod 17 03 02) ska vara fri från stenkol- stjära och ha en halt understigande 70 ppm 16-PAH.
Mottagning och bearbetning av avfall
Betong (avfallskod 17 01 01), jord- och schaktmassor (avfallskoder 17 05 04, 19 13 02 och 20 02 02) kommer att tas emot för förädling genom krossning och sortering. Förädlade betong-, jord- och schakt- massor kommer att säljas som ersättningsmaterial för jungfruliga massor, vilka används i olika bygg- och anläggningsprojekt. För att kunna användas fritt ute i samhället bör materialet klara gällande krav och riktlinjer för återvunna produkter.
Mottagningskontroll och dokumentation kommer att ske enligt NCC:s interna rutiner för återvinning, vilket omfattar bland annat en redovisning av materialets härkomst och avfallslämnarens karaktärise- ring av materialet. I samband med granskning av mottagningsformulär och eventuella analysrapporter kan utökad provtagning komma att krävas för att massorna ska kunna godkännas för mottagning vid anläggningen. Materialet kontrolleras okulärt vid införsel över våg samt i samband med avlastning.
Stickprov av massor görs för att verifiera avfallslämnarens uppgifter.
Återvinning av avfall för anläggningsändamål
Det kommer att finnas ett behov av externa massor för anläggande av skyddsvallar mot buller och in- syn samt upplagsplaner m.m. inom verksamhetsområdet. För detta ändamål avses jord- och schakt- massor tas emot och återvinnas för anläggningsändamål inom verksamhetsområdet.
Mottagningskontroll sker på motsvarande sätt som för övriga avfallsmassor. Bolaget avser att beräkna och ta fram platsspecifika riktvärden när det gäller förslag på halter i massor som ska användas för anläggningsändamål inom området.
Mottagning och bearbetning av entreprenadberg
Entreprenadberg är inte att betrakta som ett avfall, men kommer att hanteras och bearbetas på mot- svarande sätt som övriga massor genom krossning och sortering inom verksamhetsområdet. Bearbe- tat entreprenadberg kommer att användas för framställning av bl.a. 0-150 och kan bidra till att hushålla med det jungfruliga bergmaterialet i täkten. Mottagningskontrollen för entreprenadberg kommer att in- kludera kontroll av sulfidhaltiga massor.
Tvätt av bergmaterial
Tvättning av bergmaterial kommer ske i samband med att materialet siktas. Siktarna är försedda med dysor som vattnar materialet för att förhindra och förebygga damning samt för tvättning av material med syftet att avlägsna finmaterial/partiklar. Vid siktningen fördelas det krossade bergmaterialet i olika sorteringar efter kornens storlek. För det fall det blir aktuellt med tvättning av bergmaterial sker det un- der den tid då det råder barmark. Vatten från uppsamlingsområdet i täktens lågpunkt, vid pumpgro- pen, kommer att användas och recirkuleras innan det pumpas mot sedimentationsbammen.
3.4 VATTENVERKSAMHET
Planerad utökning och fördjupning av täkten medför att grundvatten kommer att behöva bortledas från brytområdet, vilket per definition är att betrakta som vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Så kallade pumpgropar kommer att anläggas med djup ca 2 m under lägsta brytnivån. Bolaget har genom avtal med markägaren rådighet över den planerade vattenverksamheten.
En hydrogeologisk utredning är under framtagande, vilken kommer att visa storleken på ett framtida influens- och påverkansområde vid fullt utbruten täkt. Påverkan från grundvattenbortledningen på kringliggande brunnar, grundvattenberoende ekosystem och dikningsföretag kommer att bedömas och vid behov föreslås skyddsåtgärder.
3.5 SEVESOVERKSAMHET
Uttag av berg inleds med sprängning. I en sprängsalva lösgörs vanligtvis 65 000 - 70 000 ton berg och vid sprängtillfällena kan användas mer än 10 ton sprängmedel, dock alltid under 50 ton. Det innebär att den planerade verksamheten, liksom den befintliga omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (”Sevesolagen”), enligt den lägre kravnivån. Verksamheten är anmäld enligt 7 § Sevesolagen och planerade förhållanden innebär inga förändringar mot idag.
Ingen förvaring av sprängmedel sker i täkten utan detta transporteras till området med laddbil inför sprängning.
I planerad verksamhet kommer normalt ca 10 - 15 sprängningar att utföras per år beroende på salvor- nas storlek och den totala produktionen.
Bolaget har ett handlingsprogram och ett säkerhetsledningssystem för Sevesoverksamhet enligt lägre kravnivån, vilka uppdateras enligt gällande intervall. Handlingsprogrammet kommer att biläggas ansö- kan.
3.6 ARBETSTIDER
Tider för särskilt bullrande verksamhet i form av borrning, sprängning och skutknackning planeras att begränsas till helgfria vardagar kl. 06 - 18. För att möta den ökande efterfrågan avser Bolaget att söka tillstånd för krossning helgfria vardagar mellan kl. 06 – 22, under förutsättning att Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller kvällstid kan innehållas. Sortering, transporter och annan mindre bullrande verksamhet kommer att ske även övriga tider och dagar. I den befintliga verksamheten får ingen täktverksamhet bedrivas efter kl. 18, om inte akuta behov föreligger.
Tillverkning av asfalt avses ske helgfria vardagar dygnet runt. Det befintliga tillståndet reglerar arbetsti- derna för asfaltstillverkning till kl. 04 – 22, mån – tors samt kl. 04 – 16 tors – fre.
Bolaget kommer låta en extern akustikkonsult genomföra en bullerutredning för att säkerställa att rikt- värdena för externt industribuller kan innehållas med planerade arbetstider. Vid behov kommer skyddsåtgärder föreslås för att minska ljudutbredningen.
3.7 LOGISTIK
Materialtransporter till och från täkten sker och kommer att ske med lastbil, i första hand från E4:an via allmän väg 1149 och Eksundsvägen varifrån infarten går, se figur 3.7.1. Ca 45 % av transporterna går norrut på väg 1149 och E4 och ca 55 % av transporterna går söderut.
Figur 3.7.1. Transportvägar och infartsväg.
Vid maximal produktion och mottagning av återvinningsmassor enligt redovisningen i tabell 3.1.1 ovan beräknas antalet fordonsrörelser till och från den planerade verksamheten uppgå till ca 290 st. per ar- betsdag. Detta innebär en ökning med ca 70 % jämfört med maximal produktion enligt det befintliga tillståndet. Under ett framtida normalår beräknas transporterna öka med ca 20 % jämfört med dagens tillstånd.
3.8 ENERGIFÖRSÖRJNING
Två av efterkrossarna drivs med el. Övriga krossverk, hjullastare, grävmaskiner och andra fordon drivs med diesel.
Asfaltverket drivs sedan 2013 i stort sett enbart med förnyelsebart bränsle i form av träpellets. Just vid start och stopp krävs mindre mängder eldningsolja. Brännaren har en installerad effekt på 19,9 MW.
All diesel som används är och kommer att vara av miljöklass 1. Alternativa drivmedel kommer att tas i beaktande allteftersom sådana blir tekniskt och ekonomiskt tillgängliga.
3.9 VATTENFÖRSÖRJNING
Verksamheten är och kommer att vara beroende av vatten för dammbekämpning, materialtvätt och för personella behov. Vatten för dammbekämpning och materialtvätt hämtas från befintliga uppsamlings- och sedimentationsdammar inom verksamhetsområdet eller från tankbil. Tvätt- och dricksvatten tas från en borrad brunn placerad vid våg och personalutrymmen.
3.10 EFTERBEHANDLING
Avsikten efter avslutad täkt är att låta grundvattenytan återgå till naturliga nivåer inom brytningsområ- det varpå en täktsjö kommer att bildas. Släntkrön ovanför branta slänter kommer att utformas med skyddshylla och en skyddande stenrad före skyddshyllan. Övriga ytor inom verksamhetsområdet efter- behandlas för att återgå till skogsmark. Utöver detta kan åtgärder genomföras som gynnar den biolo- giska mångfalden. Den slutgiltiga efterbehandlingen kommer att fastställas i samråd med tillsynsmyn- digheten.
3.11 PLANERADE SKYDDSÅTGÄRDER
Inget sprängmedel förvaras i täkten utan detta transporteras till platsen inför varje sprängning. Vid transport till täkten förvaras sprängmedlen i åtskilda behållare och som var för sig inte utgör ett funkt- ionellt sprängmedel. Före sprängning kommer boende informeras om tid för sprängning.
Kemikalier som används i verksamheten hanteras och förvaras så att spill och utsläpp inte kan föro- rena mark och vatten.
Dammspridning begränsas genom bevattning. Asfaltverket är försett med stoftavskiljande utrustning, som underhålls regelbundet.
Vatten kommer att genomgå avskiljning av partiklar i sedimentationsdamm innan utsläpp till recipient. I händelse av spill eller läckage av petroleumprodukter inom verksamhetsområdet upptäcks detta snabbt varpå uppsamling och sanering kan utföras skyndsamt. En dimensionering av sedimentations- dammen kommer att tas fram och biläggas ansökan.
Leverantörer av schaktmassor, betong och annat icke farligt avfall ska kunna garantera massornas renhet. NCC:s blankett Grundläggande karaktärisering av avfall med uppgifter om avfallsproducent, härstamning och klassificering av avfallet ska fyllas i och undertecknas före mottagning.
Innan inleverans av entreprenadberg sker kontroll av den information om bergkvalitet, miljöhistorik och styckefall som finns tillgänglig. Endast massor med ringa föroreningsrisk tas emot på anläggningen.
Bolaget avser att ta fram platsspecifika riktvärden för de massor som ska användas till anläggningsän- damål inom området. Dessa kommer att biläggas Bolagets ansökan.
4 LOKALISERING
4.1 PLATS OCH OMGIVNING
Skärlunda bergtäkt ligger ca 7 km sydväst om Norrköpings centrum och är belägen ca 450 m väster om E4:an, se figur 4.1.1.
Figur 4.1.1. Översiktskarta.
De direkta omgivningarna domineras av skogs- och jordbruksmark. Direkt norr om täkten finns en av- fallsanläggning i form av deponi för inert avfall mm. Inom en del av området bedriver Bolaget tillverk- ning av växtjord, men denna delverksamhet planeras att tas över av annan verksamhetsutövare.
Flera bostadshus ligger relativt nära täkten, i väster knappt 100 m från det befintliga och planerade verksamhetsområdet. Gränsen för brytningsområdet avses att flyttas ca 50 m österut för att öka av- ståndet till boende väster om täkten.
4.2 GEOLOGI
Berggrunden i området utgörs i sin helhet av granit. Berget håller enligt SGU bergkvalitetsklass 1 (högsta klass) för vägändamål, vilket innebär att det är lämpligt att användas som slitlager, massabe- läggningar, bärlager och förstärkningslager. Materialet från täkten är därmed mycket lämpligt för både väg- och järnvägsändamål. Materialet uppvisar även goda egenskaper för tillverkning av betongballast som ersättning för naturgrus.
Stora delar av det planerade brytningsområdet har redan banats av, men det kvarstår markytor att bana av öster om det befintliga brytningsområdet. Här består jordarten av sandig morän och glacial lera. I norra delen av verksamhetsområdet finns ett område med kärrtorv.
4.3 PLANER
Översiktsplan
Den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping antogs den 8 juni 2010, och bildar tillsammans med ÖP staden och ÖP landsbygd (antagna 17-06-19) Norrköpings tredelande översikts- plan. Därtill finns ett antal tillägg och fördjupningar av översiktsplanen. I översiktsplanen planerar kom- munen för den framtida markanvändningen i Norrköping.
Av ÖP:n framgår att täkten ligger strax väster om Korridor för Ostlänken, vilken även utgör riksintresse för framtida järnväg, se kap. 5.2 nedan.
Detaljplan
Verksamhetsområdet omfattas inte av någon detaljplan.
5 MILJÖNS KÄNSLIGHET I OMRÅDEN SOM KAN ANTAS BLI PÅVERKADE
5.1 GRUND- OCH YTVATTEN
Närmaste i vattenförvaltningen utpekade ytvattenförekomst är Motala Ström, ca 1 km norr om det pla- nerade verksamhetsområdet. Motala ström rinner upp i sjön Glan och nynnar i innersta Bråviken, Pampusfjärden.
Motala Ström är ett kraftigt modifierat vatten på grund av vattenkraft och det finns ett antal åtgärder som bedömts nödvändiga för att klara kvalitetskraven, t.ex. nedströmspassager för vandrande fisk1. Glan utgör också en formell ytvattenförkomst (sjö) liksom Pampusfjärden (kustvatten).
Grundvattenförekomster saknas i täktens närhet. Närmaste utpekade grundvattenförekomst är be- nämnd SE649845-151921 och är en sand- och grusförekomst i centrala Norrköping.
På närmare avstånd från täkten finns ett vattendrag som i VISS är utpekat som ett övrigt vatten. Det är ett dike/bäck som rinner upp söder om täkten och mynnar i Motala Ström, se figur 5.1.1.
1 VattenInformationsSystem Sverige (VISS)
Figur 5.1.1. Vattenförekomster kring Skärlunda bergtäkt.
Vidare finns dikningsföretag och invallningsföretag i anslutning till täkten, se figur 5.1.2.
Skärlunda invallningsföretag år 1936 ligger delvis inom samt direkt norr om verksamhetsområdet. In- vallningsföretaget avvattnas via rör (R_672, R_1804 och R_1344) till ett öppet dike (R_1344) som mynnar i Motala ström. Rör och dike utgör separata markavvattningsföretag.2 Diket är detsamma som det övriga vattnet, beskrivet ovan.
Ett stort invallningsföretag, Herrebrokärren invallningsföretag, breder ut sig väster, norr och öster om täkten.
Figur 5.1.2. Diknings- och invallningsföretag kring Skärlunda bergtäkt.
5.2 SKYDDADE OMRÅDEN OCH RIKSINTRESSEN
En sökning på Naturvårdsverket webbtjänst Skyddad Natur visar att täkten är belägen i ett område med få motstående intressen i form av skyddade områden enligt miljöbalken. Närmaste naturreservat är Borgs ekhagar som ligger på andra sidan E4:an ca 300 m söder om täkten. Området är också skyddat som Natura 2000 enligt Habitatdirektivet och hyser gamla ekar med hotade insektsarter som hålträdsklokrypare och läderbagge.
Gränsen för Glans vattenskyddsområde går precis utanför det planerade verksamhetsområdet, se fi- gur 5.2.1.
Rör Öppet dike
Figur 5.2.1. Skyddade områden i täktens omgivningar.
Ca 550 m öster om planerat verksamhetsområde ligger Leonardsberg - Himmelstalund – Skälv som utgör riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset beskrivs som ”en fornlämningsmiljö bl a med ett av landets märkligaste och mest omfattande hällristningsområden från bronsåldern. (Borgmiljö).”
(RAÄ, Riksintressen för kulturmiljövården – Östergötlands län (E), 2016-02-05).
E4:an och järnvägen/stambanan omfattas av riksintresse för kommunikationer, se figur 5.2.2. Ett riks- intresse för planerad järnväg, Ostlänken, löper längs med E4:an öster om täkten. Korridoren för Ost- länken går in i det befintliga och planerade verksamhetsområdet. Ett separat möte är inplanerat med Trafikverket hösten 2020 där förutsättningarna kommer att diskuteras. Ostlänken är den planerade dubbelspåriga höghastighetsjärnvägen mellan Järna och Linköping, en sträcka på cirka 15 mil.
Figur 5.2.2. Riksintressen kring Skärlunda bergtäkt. Transparent orange område utgörs av korridor för Ostlänken, riksintresse för planerad järnväg.
5.3 ÖVRIGA NATURVÄRDEN
En nyckelbiotop utpekad av Skogsstyrelsen finns söder om det planerade verksamhetsområdet. Det är ett bestånd av betespåverkad sandbarrskog.
Strax nordväst om täkten finns en betesmark av naturtypen kultiverad fodermark, inventerad och utpe- kad inom ramen för Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventeringar, figur 5.3.1.
Figur 5.3.1. Nyckelbiotoper och värdefulla ängs- och betesmarker utpekade av Skogsstyrelsen och Jordbruksver- ket.
En sökning i Artportalen (2020-09-09) av inrapporterade nationellt fridlysta arter (exklusive fåglar) samt fåglar upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1 mellan åren 2000 – 2020, gav fynd av fem fågelarter och en vanlig snok. Fyra av fågelarterna rapporterades som förbiflygande, sträckande etc. dock ej häckande. Den femte, berguv, har rapporterats i samband med ringmärkning 2017, dock ej därefter.
Motsvarande sökning av hotade rödlistade arter (kategori VU, EN och CR) gav fynd av sex arter, samtliga fåglar. Backsvala häckade senast våren/försommaren 2020 i upplag vid ”jordhanteringen”
norr om planerat verksamhetsområde.
En standardiserad naturvärdesinventering kommer att utföras hösten 2020.
5.4 NÄRBOENDE
Inom 500 m från planerat verksamhetsområde finns uppskattningsvis ca 40 bostadshus. Närmast bo- ende återfinns väster om täkten, ca 100 m från det planerade brytningsområdet, på fastigheten Borg 14:42, se figur 5.4.1.
Figur 5.4.1. Närliggande fastigheter inom 500 m från verksamhetsområdet.
5.5 KULTURMILJÖ
Skärlunda bergtäkt ligger i ett område generellt rikt på förhistoriska lämningar. Ca 550 m öster om pla- nerat verksamhetsområde går västra gränsen för Leonardsberg - Himmelstalund – Skälv som utgör riksintresse för kulturmiljövården (se även kap. 5.2 ovan).
Inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar är registrerade inom bryt- eller verksamhets- området för planerad täkt, figur 5.5.1.
Lämningarna kring täkten domineras av hägnader/hägnadssystem (linjeobjekt), hällristningar och boplatsområden (punktobjekt) samt gravfält (ytobjekt).
Figur 5.5.1. Kulturhistoriska lämningar i anslutning till verksamhetsområdet.
6 FÖRUTSEDDA MILJÖEFFEKTER
6.1 ANVÄNDNING AV NATURRESURSER
Bergtäkten i Skärlunda har varit i drift länge samtidigt som bergmaterialet har visat sig högkvalitativt och användbart inom många områden. Genom samlokalisering av täkt och asfaltverk kan transport- mängderna minimeras.
Genom att återvinna och förädla entreprenadberg och inerta massor från olika byggprojekt i regionen bidrar verksamheten till hushållningen av naturresurser. Entreprenadberget kommer huvudsakligen att användas för framställning av 0-150, vilket bidrar till att hushålla med det jungfruliga stenmaterialet i täkten.
Produktionen vid asfaltverket sker med biobränsle och med så hög andel återvunnen asfalt som möj- ligt.
Närheten till avsättningsområdet i Norrköping med omnejd medverkar till att materialtransporterna och därmed utsläppen av bl.a. koldioxid kan hållas låga.
Sammantaget bedöms fortsatt verksamhet med täkt av högkvalitativt berg i Skärlunda medverka till en långsiktigt hållbar användning av naturresurser.
6.2 BULLER OCH TRANSPORTER
Pågående verksamhet har kunnat bedrivas med begränsad bullerspridning. Den planerade verksam- heten bedöms innebära liten förändring avseende buller.
Gränsen för brytningsområdet i väster avses att flyttas något österut för att öka avståndet till närbo- ende öster om täkten. I takt med att brytfronten avancerar österut förväntas ljudnivående öka något åt samma håll.
En utredning av externt industribuller och trafikbuller på Eksundsvägen kommer att utföras och bifogas kommande ansökan. Vid behov kommer väl anpassade skyddsåtgärder föreslås för att aktuella rikt- värden avseende externt industribuller ska kunna innehållas.
6.3 VIBRATIONER OCH LUFTSTÖTVÅGOR
Vibrationer och luftstötvågor uppkommer i samband med sprängning. Beroende på berggrundens egenskaper, pallhöjd, avstånd till sprängplatsen m.m. varierar storleken på vibrationer och luftstötvå- gor.
Bolaget har gett Metron Miljökonsult AB i uppdrag att utföra en riskutredning avseende vibrationer och luftstötvågor för den planerade verksamheten. Av utredningen kommer framgå eventuella behov av och förslag på skyddsåtgärder för att innehålla aktuella komfortvärden för kringboende samt skaderikt- värden för byggnader. Riskanalysen kommer att bifogas tillståndsansökan.
Mätningar av vibrationer och luftstötvågor från nuvarande verksamhet görs idag vid varje produktions- salva vid fyra bostadshus. Val av eventuellt tillkommande mätpunkter görs utifrån sprängriktning, sal- vans storlek och var i täkten sprängningen planeras. Resultatet av mätningarna är delvis styrande för hur nästkommande salva ska planeras.
Skriftlig information om kommande sprängning lämnas till närboende senast 24 timmar innan spräng- tillfället. En ljudsignal avges direkt före sprängning som förvarning.
6.4 UTSLÄPP TILL LUFT
Utsläpp genom bränsleförbränning sker från maskinparken, transporter och asfaltverket. Bolaget strä- var aktivt för minskade utsläpp av bl.a. växthusgaser. Detta arbete kommer att fortgå i den planerade verksamheten, t.ex. genom successiv utfasning av fossila bränslen även för drift av maskiner och for- don i takt med att sådana blir tillgängliga och ekonomiskt rimliga att anamma.
Bolaget är också måna om att motverka damning, i första hand ur arbetsmiljösynpunkt men även för att undvika negativ påverkan på omgivande miljö och kringboende. Dammspridningen är väderleksbe- roende. Vid torrt och blåsigt väder uppstår och sprids mer damm än vid fuktig och stilla väderlek.
I Skärlunda bedöms utlastning och torra vägbanor orsaka huvuddelen av det damm som sprids i om- givningarna. Damning vid borrning och krossning utgör främst ett arbetsmiljöproblem och bidrar mindre till dammspridning utanför täktområdet.
Damning inom verksamhetsområdet kommer vid behov att bekämpas genom bevattning av upplagsy- tor, produktionsutrustning och transportvägar.
Miljökvalitetsnormer, utomhusluft
Miljökvalitetsnormer finns angivna för tillåtna högsta halter av olika föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen). Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt får förekomma i utomhusluften. Den planerade verksamheten medför genom arbetsmaskiner och trans- porter utsläpp till luft, men risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna kräver i princip tät trafik i stadsmiljö, varför verksamheten inte bedöms medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids.
6.5 YTVATTEN
Planerad verksamhet innebär brytning under grundvattenytan och bortledning av inläckande dag- och grundvatten. Bortledning planeras att ske via sedimentationsdamm, våtmark och dike till Motala Ström med recipient Pampusfjärden.
Vatten som avleds från bergtäkter med återvinningsverksamhet kan innehålla förhöjda halter av främst kväve och partiklar men det finns också risk för oförutsedda läckage av petroleumprodukter. Skyddsåt- gärder kommer att vidtas för att förhindra spridning av sådana föroreningar. Eventuella läckage, som inte samlas upp direkt, hamnar i pumpgrop/utjämningsmagasin/sedimentationsdamm. Där kommer det att finnas goda möjligheter att stoppa vidare spridning av föroreningar från att rinna ut från verksam- heten.
Miljökvalitetsnormer ytvatten
Inom vattenförvaltningen används miljökvalitetsnormer (MKN) för att ange krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. För grund- och ytvatten finns fastställda MKN för särskilt utpekade vattenförekomster.
Bortledning av vatten från täkten planeras att ske via sedimentationsdamm till ett våtmarksområde strax norr om täkten. Därifrån pumpas vattnet vidare till dike med recipient Motala ström. Motala ström (Glan – Bråviken) utgör en formell vattenförekomst och omfattas av MKN.
Tabell 6.5.1. Miljökvalitetsnormer för Motala Ström (Glan – Bråviken).
Kävlingeån: Motala ström (Glan – Bråviken) Ekologisk potential
Miljökvalitetsnorm God ekologisk potential 2027
Statusklassning Otillfredsställande
Kemisk status
Miljökvalitetsnorm God kemisk status, med mindre stränga krav för bromerad difenyleter och kvicksilver och kvicksil- verföreningar.
Statusklassning Uppnår ej god
Tidsfristen för god ekologisk potential till år 2027 är satt utifrån att det bedöms tekniskt omöjligt att uppnå avsedd biologisk effekt före denna tidpunkt. Motala ström är kraftigt modifierad på grund av vä- sentligt påverkad hydrologisk regim eller morfologiskt tillstånd (vattenkraft).Åtgärder för att nå god ekologisk status skulle medföra en betydande negativ påverkan på samhällsviktig vattenkraftsverk- samhet (VISS).
Påverkan på möjligheterna att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer för aktuella ytvattenförekomster kommer att utredas och bedömas inom ramen för kommande miljökonsekvensbeskrivning. Detsamma gäller för påverkan på dikningsföretag som avses bli mottagare för bortlett vatten.
6.6 GRUNDVATTEN
Påverkan på grundvatten kommer att ske genom sänkning av grundvattennivån kring brytningsområ- det. Hur stort detta påverkansområde blir kommer att modelleras och beräknas i den hydrogeologiska utredning som bolaget låter genomföra. Påverkan är beroende av volymerna grundvatten som behö- ver bortledas, vilka i sin tur är beroende av bl.a. brytdjup och bergets vattenförande förmåga och dess
Påverkan genom spridning av föroreningar från täkten till grundvatten är inte att förvänta. Även om ett spill eller läckage skulle ske som inte upptäcks och omgående saneras, drar täkten till sig grundvatten och blir till ytvatten. Grundvattnets kemiska och mikrobiologiska kvalitet kontrolleras idag och kommer att kontrolleras i ett antal provpunkter, inom och utanför verksamhetsområdet.
En hydrogeologisk utredning inklusive brunnsinventering kommer att utföras och redovisas i kom- mande ansökan. Utredningen kommer bl.a. att visa vilken påverkan den planerade bortledningen av grundvatten kommer att få på grundvattennivåer, dikningsföretag och eventuella grundvattenberoende ekosystem i omgivningen. Sannolikt sträcker sig inte influensområdet vid fullt utbruten täkt ända fram till grundvattenförekomsterna, vilka i sådana fall inte kommer att påverkas.
6.7 NATURMILJÖ
En utökning av verksamhetsområdet söderut innebär att ca 6 ha som idag utgörs av skog och hag- mark kommer att avverkas och markanvändningen ändras till ytor för upplag och interna transporter mm. Inom planerat utökat brytområde förekommer också skog, men den ingår i befintligt verksamhets- område för täkt.
Skogsbestånden förväntas inte innehålla några högre naturvärden då de utgörs av yngre produktions- skog (gran). Bolaget kommer under hösten 2020 låta genomföra en standardiserad naturvärdesinven- tering för att utreda förekommande art- och biotopvärden inom det planerade verksamhetsområdet.
Inventeringen kommer att innefatta undersökning av eventuella spår efter berguv som tidigare rappor- terats på Artportalen från området.
Påverkan på naturmiljön från den planerade verksamheten kommer att redovisas i MKB:n, tillsam- mans med skydds- och kompensationsåtgärder vid behov.
6.8 KULTURMILJÖ
Täkten är belägen i ett område med generellt många förhistoriska lämningar i form av bl.a. hällrist- ningar och gamla boplatsområden. Inga lämningar är dock registrerade inom bryt- eller verksamhets- området för planerad täkt, varför det inte förväntas någon direkt påverkan på dem.
Sänkning av grundvattennivån kring täkten skulle potentiellt kunna leda till sättningar i marken och därigenom ge skador på kulturhistoriska lämningar. Denna risk kommer att beaktas och bedömas i den hydrogeologiska utredningen.
Om en ny lämning som inte tidigare varit känd upptäcks kommer Länsstyrelsen omedelbart informeras och markarbeten i det aktuella området stoppas.
6.9 LANDSKAPSBILD
En bergtäkt påverkar landskapsbilden, såväl under brytning som efter avslutad verksamhet. Ytterligare sänkning i topografin kommer ske permanent och under tiden verksamheten pågår ökar andelen öppna ytor utan träd och vegetation.
Täkten är och kommer inte vara synlig från allmänna vägar i omgivningen, t.ex. E4:an eller Eksunds- vägen.
6.10 AVFALLS- OCH KEMIKALIEHANTERING
Dieselolja förvaras i mobila ADR-tankar, anpassade för transport av farligt gods, inom verksamhets- området. Cisterner för eldningsolja är placerade vid asfaltverket.
Enklare underhåll av maskiner kommer att bedrivas internt vid täkten medan större servicearbeten görs på extern verkstad.
De insatskemikalier som behövs för daglig drift förvaras i första hand i särskild del av verkstad och/el- ler förråd/container, inom vilka eventuellt spill och läckage samlas upp. Exempel på kemiska produkter är motor-, hydraul- och bromsoljor.
Exempel på avfall som uppkommer är slitgods från kross- och sorteringsverk samt blandat industriav- fall. Exempel på farligt avfall är olika fordonsrelaterade fraktioner, t.ex. oljefilter, spillolja, batterier mm.
Förvaring sker i därtill avsedda miljöcontainers. Alla cisterner genomgår återkommande kontroller en- ligt föreskrivna regler.
6.11 VERKSAMHETENS KLIMATPÅVERKAN
Verksamheten kommer att medföra utsläpp av koldioxid genom förbränning av diesel i maskiner och fordon. Utsläpp av koldioxid bidrar till att förstärka den naturliga växthuseffekten.
För att begränsa verksamhetens klimatpåverkan är en effektiv logistik och, där så är möjligt, en suc- cessiv övergång till fossilfria bränslen avgörande. Asfaltverket drivs sedan 2013 med förnyelsebart bränsle vilket har minskat behovet av fossila bränslen. Bolaget kommer kontinuerligt att fortsätta se över marknaden och genomföra investeringar i mer klimatsmarta alternativ.
6.12 SÅRBARHET FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH YTTRE HÄNDELSER
Ökade skyfallsmängder kan medföra att maximal avledning av inträngande regnvatten i täkten kan be- höva ske. Långvarig torka kan ge upphov till större besvär med damning men detta kan motverkas med ökade dammbindande insatser.
I övrigt bedöms inte verksamheten vara sårbar för klimatförändringar eller några yttre händelser i öv- rigt.
6.13 RISK OCH SÄKERHET
Tänkbara haverier och olyckor vid arbetsplatsen kan främst relateras till sprängningar, fordonstrafik samt fall och ras vid bergbranter.
Verksamhetsområdet är utsatt med blåa gränsmarkeringar som är varaktiga över tid. Staket och var- ningsskyltar finns uppsatta runt brytningsområdet, med syftet att förhindra tillträde till området för obe- höriga. Okulär kontroll av gränsmarkeringar, staket och varningsskyltar sker årligen.
Se även kapitel 3.4 ovan om så kallade Sevesobestämmelser.
7 PLANERADE UTREDNINGAR
Följande utredningar planeras att genomföras och kommer att ligga till grund vid framtagandet av mil- jökonsekvensbeskrivningen.
- Hydrogeologisk utredning - Bullerutredning
- Vibrations- och luftstötsutredning - Naturvärdesinventering - Platsspecifika riktvärden för massor till anläggningsändamål
8 FÖRSLAG TILL AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN
MKB:n föreslås ta upp samtliga till täkt- och återvinningsverksamhet typiskt sett relaterade miljöeffek- ter, med följande förväntade fokusområden:
- Påverkan på ytvatten genom bortledande och utsläpp till recipient.
- Påverkan av grundvattensänkning
- Påverkan genom buller, markvibrationer och luftstötvågor - Utsläpp till luft genom damning och avgaser
- Lagring, bearbetning och återvinning av icke farligt avfall
9 FÖRSLAG TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING I MKB
Den MKB som ska upprättas i ärendet föreslås innehålla följande rubriker:
ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING 1 INLEDNING
2 METOD FÖR MKB
3 DEN ANSÖKTA VERKSAMHETEN
4 ÖVERGRIPANDE OMRÅDESBESKRIVNING 5 ALTERNATIV
6 UNDERLAG FÖR BEDÖMNING
7 KONSEKVENSBEDÖMNING
8 HÅLLBAR UTVECKLING 9 SAMLAD BEDÖMNING 10 REFERENSER
11 REDOVISNING AV MEDLEMMARS SAKKUNSKAP
Utöver detta kommer MKB:n att innehålla en samrådsredogörelse som särskild bilaga.
VI ÄR WSP
WSP Sverige AB Box 574 201 25 Malmö
Besök: Jungmansgatan 10
T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com
VI ÄR WSP
WSP Sverige AB Box 574 201 25 Malmö
Besök: Jungmansgatan 10
T: +46 10 7225000 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com
WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultfö- retag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av glo- bal expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgi- vare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, pla- nerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder håll- bara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt 43 600 medarbetare på 550 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsut- veckling. I Sverige har vi omkring 4 100 medarbetare.
www.wsp.com
