5. Analys
5.4 Icke förväntat resultat
En del svar som vi fick under intervjuerna, eller uteblivna svar, var andra än vi förväntat oss. I Bäckströms studie citerar hon Aronsson såhär:
... tycks det vara så att barn mycket sällan svarar att de inte vet. Barn har en tendens att svara till varje pris. De skulle i en intervjusituation kunna prata på och försöka formulera sig, i tron att det alltid finns ett svar. Detta inträffar framförallt om intervjusituationen förefaller oklar för barnen eller om frågan eller frågorna
som ställs uppfattas som obegripliga av barnen. (Bäckström, 2006:57).
Citatet ovan stämmer dåligt in på vårt resultat, då vi från majoriteten av intervjuerna fick svar som indikerade att eleverna inte hade något svar.
Media och dator
I vårt resultat nämnde tre pojkar tv-tittande som ett av sina intressen, ingen av flickorna gjorde det. Flicka 2 nämnde dock att hon på fritiden brukade spela ett datorspel vid namn Clansy´s zombies. I Bäckströms studie har barnen tv-videotittande som största fritidsintresse. Hon gör en jämförelse med barnombudsmannens statistik och citerar: “Det förefaller som om 11-åriga barn i Sverige har TV-videotittande som sin huvudsakliga fritidssysselsättning.” (Bäckström, 2006:129).
Familj
Både Halldéns (2001) och Bäckströms (2006) studier behandlar barns relation till sin familj. De konstaterar att familjen är viktig för de barn som deltagit i deras studier. På frågan om vad som är viktigt för dem angav en del av eleverna i vår undersökning sin familj. Men tanke på det förvånades vi över att ingen av de tjugo elever som ritat framtidsteckningar ritat varken sig själv om 25 år, sin nutida eller framtida familj.
46
6 Diskussion och slutsats
Syftet med vår undersökning var att undersöka vad elever i en tredjeklass har för bild av sig själva, samt om man kan se om genus har någon inverkan på deras självbilder. Under arbetets gång har vi upptäckt att vi kunde ha gjort en rad val annorlunda. I detta kapitel lyfter vi de valen.
De frågor vi ställde i början av arbetet handlade om hur eleverna såg på sig själva, om vi kunde utläsa något kring deras självbild genom att titta på deras teckningar, samt om det gick att läsa ut något om genus i deras intervjusvar. Då vi studerat teckningarna tycker vi oss kunna se att deras bild av sin framtid till största del handlar om framtida yrken, yrken som gärna relaterar till deras nutida intressen som bollsport, ridsport, djurintresse, samt musik. Genom de åtta intervjuer vi gjorde fick vi en bild av hur eleverna ser på sig själva i nuläget. Då vi sorterat vår empiri och därefter analyserade den, kunde vi se genusmönster som stämde överens med vad som framkommit i tidigare forskning, men eleverna gav också gränsöverskridande svar. Detta tycker vi visar på att människor är olika individer, och att även om vi inte kan bortse från att genus har en viss inverkan på hur vi är som personer, så styr det långtifrån allt. Vi vill poängtera att vi är väl medvetna om att vår studie är förhållandevis begränsad, då vi enbart intervjuat åtta elever samt samlat in tjugo teckningar. Men vi tycker ändå att vi lyckats, med vårt knappa material, belysa våra frågeställningar i resultat och analys och att vi kunnat koppla ihop vårt resultat med tidigare forskning.
Återigen vill vi även poängtera varför vi valde självbild istället för självuppfattning, trots att begreppen har liknande betydelse. Vi gjorde det för att självbild är begreppet som anses vara mer övergripande, vilket vi ansåg var till vår fördel då våra intervjuer inte varit djupgående.
Hade vi gjort om arbetet idag, hade vi förmodligen ändrat på en hel del. Vi anser att vi stundvis i intervjuerna ställt ledande frågor och att elevernas svar därför inte helt stämmer överens med verkligheten. Att vi ställde en rad ledande frågor beror på att vi vid vissa tillfällen uppfattade eleverna som nervösa och ville ge dem en hjälpande hand.
47
Då de inte kunde svara eller inte förstod frågan, spann vi vidare för att eleverna inte skulle känna sig obekväma, och vi märkte därför i efterhand att vi i vissa fall ställt ledande frågor. Vi tror att intervjuerna, både våra frågor och barnens svar, kan ha påverkats av våra egna värderingar. Att intervjua barn insåg vi ganska tidigt var svårt och vi antar att det är anledningen till att förhållandevis få examensarbeten bygger på barnintervjuer. Vi ser arbetet med barnintervjuerna som en viktig erfarenhet som vi kommer att ha stor nytta av i vårt framtida läraryrke.
En fråga som dykt upp under arbetets gång är om och hur elevernas klasstillhörighet påverkar deras självbild. Hade vi fått ett helt annorlunda resultat om vi samlat empiri i en annan stadsdel? De fritidssysselsättningar barnen ägnade sig åt och som nämns i vårt material, som exempelvis ridning, kan vara kostsamma, vilket kan påverka vilka barn som får ägna sig åt dessa sysselsättningar. I andra stadsdelar där fler familjer är tyngre ekonomiskt belastade kan därför fritidssysselsättningarna vara andra, mindre kostnadssamma sysselsättningar. Däremot är det svårt att uttala sig om huruvida och i så fall på vilket sätt eventuellt andra svar kring fritidssysselsättning varit möjliga att koppla till genus. Även det faktum att majoriteten av eleverna i vår undersökning var svenskfödda med svenska föräldrar kan ha påverkat vårt resultat. Om vi hade valt att vidareutveckla vårt arbete hade vi kunnat göra en liknande studie i en annan stadsdel och jämföra resultaten.
Ett svar vi fick på frågan “vem är du?” fick oss att höja ögonbrynen. En pojke beskrev sig själv som en som “visar hänsyn”. Ordet kändes för oss lite svårt och ovanligt för en nioåring och då vi efteråt pratade med klassföreståndaren fick vi veta att de jobbat mycket med att visa hänsyn på lektionerna i EQ (livskunskap).
Som blivande lärare vill vi slutligen ta upp att vi diskuterat hur man i skolan kan gå tillväga för att jobba mot traditionella genusmönster. Då vi utav vår empiri fått fram att 9-10-åringar värderar sina fritidsintressen högt, anser vi att det kan vara inspirerande att integrera innehåll med koppling till deras intressen i skolundervisningen. Dels för att främja elevernas delaktighet i sin utbildning, dels för att som lärare försöka sätta oss in i elevernas fritidsintressen. Genom att eleverna får inblick i varandras fritidsaktiviteter (som bollsporter, ridsport) kan de utveckla nya intressen, då de får prova sådant de
48
annars inte haft någon tanke på att testa. Vi har också en tanke om betydelsen i att skolan lyfter fram kända personer som överskrider gränserna inom t.ex. olika sporter och kanske kan agera förebilder som inte bara följer det stereotypa för just den sporten.
49
7 Referenslista
7.1 Litteratur
Ahlgren, Rose-Marie (1991). Skolelevers självvärdering. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica (1991). Historien om flickor och pojkar. Könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Bäckström, Lena (2006). Barn i bon. En intervjustudie med 11-åringar om familj, fostran och dagligt liv. Lund: Sociologiska institutionen.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB.
Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson Heléne (2006) Att göra kön. Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonniers Förlag AB.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2000). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Halldén, Gunilla (2001). Barnet och boet. Familjen- drömmar om det goda, det spännande och det farliga. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber AB.
Hirdman, Yvonne (2001). Genus - om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB.
Hjorth, Marie-Louise (1996). Barns tankar om lek – En undersökning av hur barn uppfattar leken i förskolan. Malmö: Graphic Systems AB.
Johnson, Maarit (2003). Självkänsla och anpassning. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Anna Sofia (2007). Vad kan du bli? I G. Arvastson & B. Ehn (Red.), Kulturnavigering i skolan (ss. 52-67) Malmö: Gleerups.
Moinian, Farzaneh (2007). Negotiating Identities - Exploring children’s perspectives on themselves and their lives. Stockholm: HLS Förlag.
50
interaktionsmönster på förskola i ett genusperspektiv. Malmö: Lunds University. Lärarhögskolan.
Paechter, Carrie (2007). Being Boys, Being Girls – Learning Masculinities and Femininities. England: Open University Press.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rosales, René León (2007). Vad vill du bli när du blir stor? I G. Arvastson & B. Ehn (Red.), Kulturnavigering i skolan (ss. 104-110) Malmö: Gleerups.
SCB, Statistiska centralbyrån (2005). Barns villkor. Levnadsförhållanden rapport 110. Örebro: SCB-tryck.
Schyberg, Dick (2004). Tweenies – mellan lek och tonår. Intervju med Mats Trondman. BRIS-tidningen, nr 3, s 8-9.
Statistiska Centralbyrån (SCB) och barnombudsmannen (1998). Barns vardag. Tioåringar om skolan och fritiden. Örebro: SCB-tryck.
Stier, Jonas (2003). Identitet. Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, Britt-Marie (2003). Genusforskning – Frågor, villkor och utmaningar. Uppsala: Vetenskapsrådet.
Trost, Jan (2004). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Wernersson, Inga (2010) Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. Stockholm: Elanders Sverige AB.
7.2 Elektroniska referenser
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtat den 2011-05-31
51
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.
Hämtat den 2012-02-17
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1. pdf
52
8 Bilagor
8.1 Bilaga 1
Frågor
De frågor vi hade som underlag till intervjuerna om barnens självbild är följande; (Självklart fick vi formulera om frågorna efterhand så de passade in under intervjuerna.)
Vem är du?
- Beskriv dig själv (idag)
- Hur tror du att dina kompisar/vänner skulle beskriva dig
Vad gör du;
- På fritiden?
- I skolan? (rasterna)
Vad är viktigt för dig?
Vad gillar du? / Vad gillar du inte?
Vad tycker du om skolan?
Vem umgås du med?
- Hemma
- I skolan
Finns det något hos dig själv som du vill förbättra/ bli bättre på?
Vad är du bra på? / Vad är du mindre bra på?
53
8.2 Bilaga 2
Tabeller
Vilka ord används vid ”vem är du?”
Skolämnen
+ ♂ - + ♀ -
4 Matte 1 Idrott 2 Matte 1 läsa tyst 1 NO 1 Läsa 1 Engelska 1 Matte 1 Bild 1 Syslöjd 1 EQ 1 beskriva
1 slöjd 3 Svenska 1 Slöjd 1 Religion 1 SO 1 NO 1 Händelsebok ♂ ♂♀ ♀
1 Beskriver ålder 3 Snäll 2 1 Beskriver sig som hjälpsam
1 Använder ordet hänsynsfull
1 Aktiv 1 1 Beskriver sig som glad
2 Rolig 1
1 Bra kompis 1
54 Vilka yrken de ritat på sina teckningar
♂ ♀
3 fotboll 5 hästsport
4 ishockey 2 frisörer
1 byggare 1 veterinär
1 brandman 2 inom musik
1 designer 1 socialrådgivare 1 paleontolog (specificerat på
55
8.3 Bilaga 3
Exempel på teckningar som eleverna ritat. De första två är ritade av flickor och de sista två av pojkar.
59