9. Samhällsvetenskapliga reflektioner
9.2 Förväntningar på social nytta
Försiktighet behöver iakttas när det gäller förväntningar på verksamheter som midnattsfotboll om att vara ett svar på komplexa problem till följd av segregation och social exkludering. Sociala insatser i allmänhet, med fokus på bland annat brottsprevention och integration eller lokal utveckling i andra avseenden, är komplexa och utmanande verksamheter. Till och med i de fall
där de har väl fungerande upplägg med utvecklade handlingsplaner, duktiga ledare och när de präglas av långsiktighet med goda ekonomiska resurser, riskerar de att ”misslyckas” (jfr Hartmann 2016; Karlsson 2016). Att se på verksamheter som midnattsfotboll i relation till på vilka sätt de bidrar till exempelvis integration eller ett bättre lokalsamhälle är för det första mycket svårt att utvärdera, men det handlar särskilt om att definiera vilka mål som är möjliga och rimliga. Det handlar i dessa avseenden om att kvalitativt definiera och formulera mål som är möjliga att förhålla sig till och det handlar om att (kvanitativt) inte ha för höga förväntningar på resultaten. Om förväntningar är för oprecisa eller förhoppningar för högt ställda kan bidrag ifråga om att förbättra tillvaron för unga genom att erbjuda en plats för möten, meningsfull fritid och idrottande lätt hamna i skymundan. En jämlik (och rättvis) tillgång till idrottsaktiviteter och meningsfull fritid kan förstås som en fråga om inkludering och demokrati, och i det avseendet utgöra ett mål i sig självt. Därmed framstår det också som något som kommuner har ett särskilt intresse i. Att förvänta sig särskilda framgångar med avseende på socialpolitiska målsättningar med utgångspunkt just i att idrott används som ett verktyg för vidare ändamål än deltagandet i sig självt, bygger inte sällan på en överskattning av kraften i idrott (jfr Hartmann 2016), och underskattning av svårigheten i sociala insatser. En överdriven tilltro till kraften i idrott riskerar därtill också att bortse från kraften i de sociala strukturer som villkorar segregation och ojämlikhet (jfr Dahlstedt & Ekholm 2019).
För att sammanfatta det avslutande kapitlet i rapporten riktas ljuset mot de politiska och även moraliska frågor som aktualiseras av tilltron till idrott som ett svar på sociala problem. Frågor om en eventuell de-professionalisering av sociala insatser kan resas när ideella aktörer involveras i att utföra tjänster och service på välfärdsområdet. Dessutom behöver beslutsfattare reflektera kring vilken roll ideella aktörer kan och bör ha i relation till offentlig verksamhet och politiska viljor när det gäller samhällsinsatser – inte minst med anledning av den förmodade autonomi som ofta associeras med civilsamhällets aktörer. Särskilt behöver beslutsfattare och verksamhetsutvecklare reflektera kring hur villkor om social nytta (exempelvis integration och brottsprevention) villkorar vissa ungas tillgång till idrott, och om det är rimliga villkor eller om just sådana särskilda villkor är uttryck för ojämlika möjligheter till meningsfull fritid och till deltagande i idrott. Kanske kan värdet av att tillgängliggöra idrottsaktivitet för unga med begränsad verklig tillgång till idrott vara mål i sig självt (mer än ett medel för socialpolitiska ambitioner). I relation till det
är det viktigt att poängtera att sociala insatser och verksamheter är komplexa och utmanande, och det är därför viktigt att ha rimliga förväntningar på resultat från sådana. Om förväntningar på social nytta framstår som alltför höga riskerar de bidrag som verksamheter ändå kan ge, att betraktas som misslyckanden, trots de värdefulla bidrag de gör för unga.
Referenser
Agergaard, S. & Michelsen la Cour, A. (2012). Governing integration through sports. Nordic Journal of Migration Research 2 (1), 26-34.
Andersson, R. (2013) Reproducing and reshaping ethnic residential segregation in Stockholm. Geografiska Annaler, Series B, Human
Geography 95(2), 163-187.
Andrews, J.P. & Andrews, G.J. (2003). Life in a secure unit: the
rehabilitation of young people through the use of sport. Social Science
and Medicine 56 (3), 531–550.
Bacchi, C. & Goodwin, S. (2016). Postrstructural policy analysis. New York: Palgrave MacMillan.
Bengtsson, M. (2012). Utanförskapet och underklassen. Fronesis 40-41, 177-188.
Bergsgard, N.A. & Norberg, J.R. (2010). Sport Policy and Politics: The Scandinavian Way. Sport in Society 13 (4), 567–582.
Book, K. (2018). Tänk utanför boxen – om betydelsen av idrottens gränszoner. Presentation på ”Träffpunkt idrott” i Göteborg, 2018-03- 06.
Blomdahl, U., Elofsson, S., Åkesson, M. & Lengheden, L. (2014). Segrar
föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga. Ung livsstil nr. 15. Stockholms stad/Stockholms
universitet.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology.
Qualitative Research in Psychology 3 (2), 77-101
Bunar, N. (2008). När marknaden kom till förorten. Lund: Studentlitteratur. Carlman, P. & Vikström, C. (2018). Inkludering av unga med
flyktingbakgrund i värmländsk idrott. Rapport. Karlstad universitet. Coakley, J. (2011). Youth Sports: What Counts as “Positive Development”.
Journal of Sport and Social Issues 35 (3), 306–324.
Coalter, F. (2007). A Wider Social Role for Sport. London: Routledge. Coalter, F. (2015). Sport-for-change: some thoughts from a sceptic. Social
Inclusion 3 (3), 19-23.
Collins, M. & Haudenhuyse, R.P. (2015). Social exclusion and austerity policies in England. Social Inclusion, 3 (3), 5–18.
Dahlstedt, M. (2000). Demokrati genom civilt samhälle? Statsvetenskaplig
tidskrift 82, 289-310.
Dahlstedt, M. (2005). Reserverad demokrati. Umeå: Boréa. Dahlstedt, M. & Ekholm, D. (2018a) Den sociala exkluderingens
mekanismer. I: Dahlstedt, M. (red) Förortsdrömmar. (47-68). Linköping Studies in Social Work and Welfare 2018:3.
Dahlstedt, M. & Ekholm, D. (2019) Midnattsfotboll - ett svar eller symptom på ojämlikhetens problem? [Manus i tryck till antologi som utges av
Dahlstedt, M. & Eliassi, B. (2018). Slaget om hemmet: Värden,
utanförskapanden och förorten som folkhemmets periferi. Sociologisk
forskning 55 (2–3), 203–223.
Dahlstedt, M. & Hertzberg, F. (2011). Skola i samverkan. Malmö: Gleerups. Davén, E. & Sundell, K. (1998). Samverkan i riskzon. FoU-enheten,
Stockholms stad.
Davidsson, T. (2010). Utanförskapelsen. Socialvetenskaplig tidskrift 17 (2), 149-169.
Doherty, A., Misener, K. & Cuskelly, G. (2014). Toward a multidimensional framework of capacity in community sport clubs. Nonprofit and
Voluntary Sector Quarterly 43 (2), 124-142.
Ekholm, D. (2013). Research on sport as a means of crime prevention in a Swedish welfare context. Scandinavian Sport Studies Forum 4, 91-120. Ekholm, D. (2016). Sport as a means of responding to social problems
[Doktorsavhandling]. Linköpings universitet.
Ekholm, D. (2017). Mobilising the sport-based community: the construction of social work through rationales of advanced liberalism. Nordic Social
Work Research 7 (2), 155-167.
Ekholm, D. (2018a). Governing by means of sport for social change and social inclusion: demarcating the domains of problematization and intervention. Sport in Society 21 (11): 1777-1794.
Ekholm, D. (2018b). Idrott som en lösning på sociala problem:
Framträdandet av en kunskap och praktik i skärningspunkten mellan idrotts- och socialpolitik. Idrottsforum.org.
Ekholm, D. (2018c). Ungas utanförskap i utsatta stadsdelar. Rapport 85: 2018. Linköping: FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete. Ekholm, D. (2019). Sport as a means of governing social integration:
discourses on bridging and bonding social relations. Sociology of Sport
Journal. doi: 10.1123/ssj.2018-0099
Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2017). Football for inclusion: examining the pedagogic rationalities and the technologies of solidarity of a sports- based intervention in Sweden. Social Inclusion 5 (2): 232-240. Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2018a) Forming the association-like
organization: on civil society, welfare provision and sport as a means of social inclusion. International Journal of the Sociology of Leisure. doi: 10.1007/s41978-018-0019-5
Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2018b). Rationalities of good-will: on the promotion of philanthropy through sports-based interventions in Sweden. Managing Sport and Leisure. Doi: 10.1080/23750472.2018.1554450
Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2019) Midnight-football: the rationalities and technologies of diversion and discipline in a sports-based intervention in suburban Sweden. Abstract accepterat för presentation på European Sociology Association Conference 2019.
Ekholm, D., Dahlstedt, M. & Rönnbäck, J. (2019). Problematizing the absent girl: sport as a means of emancipation and social inclusion. Sport in
Society. Doi: 10.1080/17430437.2018.1505870
Ekholm, D. & Holmlid, S. (2018). Idrott för integration – så blir satsningen hållbar. Idrottsforskning.se.
Ekholm, D. & Holmlid, S. (kommande) Formalizing sports-based interventions in forms of public-private cooperation. [Submitted manuscript].
Ekholm, D. & Lindström Sol, S. (2019) Mobilising non-participant youth: using sport and culture in local government policy target social exclusion. International Journal of Cultural Policy. Doi: 10.1080/10286632.2019.1595607
Ekholm, D & Öhlund, T. Idéburet socialt arbete som kraft för social rättvisa?. I: Dahlstedt, M. & Lalander, P. (red) Manifest: För ett socialt arbete i
tiden (237-250). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, B. (2018). ”Idrott – en suverän väg till integration”. SVT opinion.
https://www.svt.se/opinion/article19008782.svt (2018-11-22) Erlingsson, G.Ó. & Hessling, J. (2018). Hur regleras kommunala bolags
möjligheter att sponsra? Centrum för kommunstrategiska studier, rapport 2018:1. Linköpings universitet.
Esping-Andersen, G. (1990). Three worlds of welfare capitalism. Cambridge: Polity Press.
Fahlén, J. & Aggestål, A. (2011). Ambitioner mot traditioner.
Föreningsidrottens vidgade ansvar. Svensk idrottsforskning, 1/2011: 24-28.
Fahlén, J. & Sjöblom, P. (2008). Idrottens anläggningar: ägande,
driftsförhållanden och dess effekter. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Fahlén, J. & Stenling, C. (2016). Sport policy in Sweden. International
Journal of Sport Policy and Politics 8 (3), 515-531
Ferkins, L. & Shilbury, D. (2012). Good boards are strategic: What does that mean for sport governance? Human Kinetics Journal 26 (1), 67-80. Fraser-Thomas, J., Côté, J. & Deakin, J. (2005). Youth sport programs: an
avenue to foster positive youth development’. Physical Education and
Sport Pedagogy 10 (1), 19-40.
Fundberg, J. (2017). Idrottsrörelsen och samhällsnyttan – fokus på etnisk mångfald och integration. I Faskunger, J. & Sjöblom, P. (red). Idrottens
samhällsnytta (118–130). Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Grander, M. (2018) For the benefit of everyone? [Doktorsavhandling]. Malmö universitet.
Hartmann, D. (2016). Midnight Basketball. Chicago: The University of Chicago Press.
Haudenhuyse, R.P., Theebom, M. & Coalter, F. (2012). The potential role of sports-based social interventions for vulnerable youth. Journal of Youth
Hertting, N. (2003). Samverkan på spel. Stockholm: Egalité.
Herz, M. (2016) “Then we offer them a project”: The production of projects in social work conducted by civil society in Sweden. Journal of Civil
Society 12(4), 365-379.
Hirdman, Y. (2000). Att lägga livet tillrätta. Stockholm: Carlsson. Ibsen, B. (2006). Nye stier i den kommunale idrætspolitik? I: Ibsen, B.
(red). Nye stier i den kommunale idrætspolitik (269-290). København: Idrætens analysinstitut.
Ibsen, B. & Jørgensen, P. (2006). Kommunal idrætspolitik under forandring. I: Ibsen, B. (red). Nye stier i den kommunale idrætspolitik (7-28). København: Idrætens analysinstitut.
Johansson, H., Arvidsson, M. & Johansson, S. (2015). Welfare mix as a contested terrain. Voluntas 26, 1601–1619.
Johansson, H., Nordfeldt, M. & Johansson, S. (2015). Ideella organisationers roll i välfärdssamhället – röst och service. I: Johansson, S., Dellgran, P. & Höjer, S. (red). Människobehandlande organisationer. (132-151). Stockholm: Natur & Kultur.
Jones, G.J., Edwards, M.B., Bocarro, J.N. Bunds, K.S., & Smith, J.W. (2017). A structural perspective of cross-sector partnerships involving youth sport nonprofit organizations. European Sport Management Quarterly. doi: 10.1080/16184742.2017.1322625
Karlsson, D. (2003). En chimär av endräkt. [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet.
Karlsson, S. (2016) Områdesbaserad politik [Doktorsavhandling]. Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Lawson, H.A. (2005). Empowering people, facilitating community development and contributing to sustainable development. Sport,
Education and Society 10 (1), 135-160.
Lundström, T. & Wijkström, F. (1995). Från röst till service? Stockholm: Ersta Sköndal högskola.
Lundström, T. & Wijkström, F. (2012) Från röst till service: Vad hände sen? I Wijkström, F. (red). Civilsamhället i samhällskontraktet. (245-288). Stockholm: European Civil Society Press.
Misener, K., & Doherty, A. (2012). Connecting the community through sport organization partnerships. International Journal of Sports Policy and
Politics 4 (2), 243–255.
MUCF. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2016).
Utvecklingen av ideella föreningars villkor. Civila samhällets villkor 2016 med fokus på ideella föreningar i utsatta områden. Stockholm.
Norberg, J.R. (2004). Idrottens väg till folkhemmet. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Norberg J.R. (2011). A Contract Reconsidered? Changes in the Swedish state’s relation to the sports movement. International Journal of Sport
Norberg, J.R. (2018). Statens stöd till idrotten – uppföljning 2017. Rapport, 2018:1. Centrum för idrottsforskning.
Regeringen. (2015). ”Ökat anslag till idrottsrörelsen i kommande
vårproposition”. Pressmeddelande, 2015-04-14. http://www.regeringen. se/pressmeddelanden/2015/04/okat-anslag-till-idrottsrorelsen-i- kommande-varproposition/ (2018-11-22).
Regeringen. (2016). ”Satsningar på idrotten i höstbudgeten”. Pressmeddelande, 2016-09-19. http://www.regeringen.se/
pressmeddelanden/2016/09/satsningar-pa-idrotten-i-hostbudgeten/ (2018-11-22).
Richardson Jr., J.B. (2012). Beyond the playing field: Coaches as social capital for inner-city adolescent African-American males. Journal of
African American Studies 16 (2), 171–194.
Schierup, C.U., Ålund, A. & Kings, L. (2014). Reading the Stockholm riots - a moment for social justice? Race & Class (55) 3, 1-21.
Sernhede, O. (2011). School, youth culture and territorial stigmatization in Swedish metropolitan districts. Young 19 (2), 159-180.
Sernhede, O. (2018). Förorten och det sociala arbetet som försvann. I: M. Dahlstedt & P. Lalander (red) Manifest – för ett socialt arbete i tiden (199-212). Lund: Studentlitteratur.
Sjöblom, P. (2006). Den institutionaliserade tävlingsidrotten [Doktorsavhandling]. Stockholms universitet.
Sjöblom, P. & Fahlén, J. (2010). The survival of the fittest: intensification, totalization and homogenization in Swedish competitive sport. Sport in Society 13 (4), 704-717.
Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Stockholm.
SOU 2008:59. Föreningsfostran och tävlingsfostran. Betänkande av idrottsstödsutredningen. Stockholm.
SOU 2016:13. Palett för ett stärkt civilsamhälle. Betänkande av Utredningen för ett stärkt civilsamhälle. Stockholm.
Spaaij, R. (2009). Sport as a vehicle for social mobility and regulation of disadvantaged urban youth. International Review for the Sociology of
Sport 44 (2–3), 247-264.
Stenling, C. (2015). The drive for change [Doktorsavhandling]. Umeå Universitet.
Stigendal, M. (2016). Samhällsgränser. Stockholm: Liber.
Tahvilzadeh, N., Dahlstedt, M. & Kings, L. (2018). Orten och stadens demokratisering. I: M. Dahlstedt & P. Lalander (red) Manifest – för ett
socialt arbete i tiden (213-224). Lund: Studentlitteratur.
Tedros, A. (2008). Utanför storstaden [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet.
Villadsen, K. (2009). The “human” touch: voluntary organizations as rescuers of social policy. Public Management Review 11 (2), 217–234.
Wallman Lundåsen, S. (2014). Associations within the local political context.
Voluntas 25, 1041-1061.
Wedel, J.R., Shore, C., Feldman, G. & Lathrop, S. (2005). Toward an anthropology of public policy. The Annals of the American Academy of
Political and Social Science 600 (1), 30-51.
Wennemo, I. (2014) Det gemensamma. Stockholm: Premiss.
Wijkström, F. & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn. Stockholm: Sober Förlag.
Öhlund, T (2016). Sociala innovationer och institutionella traditioner. Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.