Utveckling av program och att skapa förutsättningar

Organisatoriska förutsättningar för verksamheternas lokala ledningar att samverka med olika involverade aktörer framstår återkommande som en nyckel för att förstå hur verksamheterna kan etableras långsiktigt. Detta är ett återkommande tema i den internationella forskning om organisering och styrning av idrottsbaserade sociala verksamheter som beskrivs tidigare i rapporten (jfr Doherty, Misener & Cuskelly 2014; Ferkins & Shilbury 2012; Misener & Doherty 2012), inte minst vad det gäller just verksamheter som bedrivs i samverkan mellan olika offentliga och civilsamhälleliga aktörer (jfr Jones m.fl. 2017). På det sättet kan den här rapportens slutsatser beskrivas bekräfta mycket av det som sedan tidigare är känt om sådana verksamheter. Detta gäller även för svenska sammanhang (jfr Fahlén & Aggestål 2011; Wallman Lundåsen 2014). Samtidigt bidrar denna rapport med en unik inblick i och fördjupning av de olika aktörernas egna perspektiv och dessutom med begrepp kring hur olika delar av verksamheterna kan förstås som skilda från varandra (när det gäller design och styrning).

För att förstå verksamheternas förutsättningar för långsiktig etablering kan en åtskillnad göras mellan praktik, program och förutsättningar (Ekholm & Holmlid 2018). Praktiken gäller själva fotbollsspelet och det pedagogiska upplägget kring detta, det vill säga hur spelet och aktiviteterna i praktiken går till och hur ledarna arbetar med de unga vid aktiviteterna. Programmet gäller sådant som rekrytering av ledare, intern arbetsdelning, ekonomisk administration, rutiner för samverkan med andra aktörer samt rutiner för att söka ekonomiskt stöd i det omgivande samhället eller av samverkande aktörer. Förutsättningar gäller de lokala villkor som framförallt präglat verksamheterna i uppstarten såsom om det funnits befintliga föreningar att verka genom eller de politiska eller förvaltningsadministrativa möjligheterna att finna stöd i relationen med kommunerna.

Tidigare har beskrivits hur stiftelsen erbjudit ett koncept för de lokala verksamheterna som gällde i första hand praktiken, men även att där fanns uppfattningar om att konceptet kunde gälla delar av det som vi förstår som

program. Men det är tydligt i båda fallen av de lokala verksamheterna att det är

konceptet på praktiknivå som har varit mest tillgängligt att sätta i bruk lokalt. Här har de lokala ledningarna sett på sig själva som att de implementerat

ett mer eller mindre utvecklat koncept i ett lokalt sammanhang. När det gäller programnivån har samverkan, rutiner för finansiering eller samverkan med involverade partners knappast implementerats från ett färdigt koncept, istället har verksamheterna på denna nivå utvecklats lokalt med lokala och kontextspecifika villkor och förutsättningar och givet de personer som engageras i den lokala ledningen.

Hur verksamheten på programnivå utvecklas beror dessutom på vilka förutsättningar som finns lokalt vid verksamheternas uppstart. I Västerstad saknades exempelvis en etablerad förening i området att bedriva verksamheten genom, varför en förening bildades just för att bedriva midnattsfotboll. I Österstad fanns en lokal förening på plats sedan länge, vilket gav en organisatorisk plattform att arbeta igenom. Här fanns också olika politiska och förvaltningsmässiga förutsättningar för att etablera stödjande samverkansrelationer. I den här rapporten har en slags viktiga förutsättningar inte behandlats empiriskt. Det handlar lokalsamhällets specifika karaktär ifråga om bland annat demografi och befintligt näringsliv. Då aktivt föreningsliv bygger på deltagande av människor som bor eller befinner sig i föreningars närområde eller upptagningsområde, spelar det rimligtvis roll hur befolkningssammansättningen ser ut lokalt. Detta är sannolikt viktiga utgångspunkter att ta fasta på vad det gäller utgångspunkter och uppgifter om ålder, utbildning och ekonomiska villkor för boende i områdena både i Västerstad och Österstad finns tillgängliga och hade kunnat utgöra en bakgrund för denna rapport. Men sådana uppgifter skulle inte på ett tillräckligt precist sätt kunna analyseras i relation till de organisatoriska villkor som är i rapportens fokus. Detsamma gäller hur näringslivsförutsättningar ser ut lokalt. Aktiva företag i den lokala miljön kan vara viktiga för att föreningar och sociala verksamheter får tillgång till sponsring eller andra slags stöd. Demografiska förutsättningar och villkoren för lokalt näringsliv kan skilja sig mellan områden som i övrigt delar gemensamma villkor med fokus på social exkludering.

Att hantera bristen på strategisk styrning av programnivån kräver stort engagemang men även resurser och utvecklade förmågor hos de engagerade ledarna att navigera i ett komplext samverkanslandskap, mellan civilsamhälle och offentliga aktörer. För att lyckas etablera en sådan idrottsbaserad social verksamhet i samverkan mellan offentliga, civilsamhälleliga och andra privata aktörer, är just styrningen av aktiviteter på programnivå särskilt viktig. Det gäller strategier och rutiner som tar hänsyn till de givna lokala förutsättningarna som kan se väldigt olika ut. Detta framstår som nödvändigt för formalisering och långsiktig etablering av verksamhetens praktik. Det är möjligt att kommunernas insatser kan bidra till lokal utveckling av verksamheten på programnivå, och på så sätt kompensera för vad som upplevs som avsaknad av organisatoriska förutsättningar inom den egna verksamheten. Även om det funnits en väl utvecklad design av midnattsfotboll som program med på

förhand definierade former för exempelvis för ledarrekrytering, ekonomisk administration, samverkan med andra föreningar eller med andra viktiga aktörer, så skulle knappast en sådan design utan problem kunna implementeras lokalt. Olika förutsättningar lokalt, och med olika kompetenser inom de utförande organisationerna, gör att just program måste utvecklas lokalt. Men för den lokala utvecklingen kan organisatoriskt stöd utgöra ett viktigt inslag.

Därtill finns möjligheter för kommuner att genom långsiktigt utvecklingsarbete och med långsiktiga strategier ifråga om hur man ser på samverkan med föreningar och deras eventuella eller potentiella bidrag till samhällsnyttiga ändamål att påverka förutsättningarna för verksamheternas etablering lokalt, inte minst när det gäller lokalfrågor och tillgång till lokaler. Dessa resonemang sätter ljuset på betydelsen av organisatoriska förmågor hos verksamheternas olika samverkande aktörer. Sådana förmågor är i praktiken ofta personliga förmågor hos engagerade ledare i verksamheterna. Dessa resonemang sätter också ljuset på betydelsen av möjliggörande strukturer för att skapa förutsättningar för organisation och möjligheter att finansiera, utveckla, etablera och driva verksamhet i samverkan – något som är möjligt för kommunala aktörer att påverka. Etablerade föreningar, en stöttande stiftelse och konceptutvecklare, idrottsförbund eller kommunala aktörer kan potentiellt utgöra möjliggörande strukturer för social verksamhet med idrott som medel.