Det är viktigt att komma ihåg att Vilhelmina kommun är en kommun med relativt långt avstånd till högskoleort vilket rimligtvis påverkat resultatet. I den meningen vore det intressant att jämföra studiens resultat med en kommun inom pendlingsavstånd från högskoleort där det möjligtvis går att ta del av campusstudier utan att behöva flytta, men av andra skäl väljer distansutbildning. Fler perspektiv som också skulle kunna belysas är att ta del av berättelser från personer som lämnat kommunen efter distansstudier och sedan inte återvänt.
7 SAMMANFATTNING
I denna undersökning har det gått att ta del av tre röster i en landsbygdskommun i syfte om att undersöka vad distansutbildning på högskolenivå betytt för dem. Det intressanta med studien är att individens perspektiv på distansutbildning fått belysas men med hänsyn till att inte alla röster hörs i denna studie. För att svara på syftet så har jag tittat närmare på motiv till distansutbildning, upplevelsen att studera på distans i en landsbygdskommun och hur utbildningen sedan lett vidare till arbete på den lokala arbetsmarknaden. Studien bygger på tre intervjuer med personer som utfört en högre utbildning via distans i Vilhelmina kommun. Det insamlade intervjumaterialet har bearbetats och diskuterats utifrån tidigare studier som berör livscykelperspektivet, människors relation och val till att stanna på en plats samt matchning för att generera ekonomisk tillväxt.
För att kort sammanfatta resultatet, så har annan form av utbildning varit mindre aktuell för respondenterna och kopplas till familj och ekonomiska skäl, men också platsegenskaper där de bor. Valet att utbilda sig förknippas med de erfarenheter och intressen respondenterna haft, samt inte minst för att bredda arbetsmöjligheterna på den lokala arbetsmarknaden. Att få ett passande arbete i kommunen har inte varit något problem. Sociala relationer i respondenternas omgivning lyfts fram som en betydande faktor för att genomföra utbildningen, även kommunal service och möjlighet att kombinera studier och arbete. Samtidigt är bristande social närvaro med andra studerande det som tagits upp som en nackdel med distansstudier. Då samtliga intervjupersoner hade barn under utbildningstiden så uttrycktes möjligheten att kunna disponera studietiden själv och ge mer utrymme till att ta hand om barnen som värdefull.
Framtidsvision och en medvetenhet om den lokala arbetsmarknaden vid valet av utbildning tolkas som bidragande del till fortsatt arbete i kommunen men också utbildningens karaktär. Att kunna bo kvar och utbilda sig har medfört att platsspecifika fördelar har kunnat behållas och vara till fördel under studietiden. Framförallt så visar denna studie att det är möjligt, genom distansutbildning, att åstadkomma en förändring, både inom karriär och personlig utveckling där människor vill bo och verka, vilket upplevts som betydelsefullt bland respondenterna.
REFERENSER
Amcoff, J., & Westholm, E. (2007). Understanding rural change - demography as a key to the future. Futures, 39(4), 363–379.
https://doi.org/10.1016/j.futures.2006.08.009
Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik (5., [uppdaterade] uppl..). Lund: Studentlitteratur.
Bjerke, L., Johansson, S. & Pettersson, L. (2012). Arbete och liv på landsbygden – Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin.
Rapport 2012:19. Jordbruksverket.
Butcher, J. & Rose-Adams, J. (2015). Part-time learners in open and
distance learning: revisiting the critical importance of choice, flexibility and employability. Open Learning: The Journal of Open, Distance and
e-Learning, 30(2), 127–137.
https://doi.org/10.1080/02680513.2015.1055719
Büchel, F. & Van ham, M. (2003). Overeducation, regional labor markets, and spatial flexibility. Journal of Urban Economics, 53(3), 482–493.
https://doi.org/10.1016/S0094-1190(03)00008-1
Dir. 2017:46. Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten.
Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/4990fb/contentassets/21258e57b2354c049b74
66df918a7367/styrning-for-starka-och-ansvarsfulla-larosaten-dir.-201746.pdf (Hämtad 2020-05-13)
Ekonomifakta. (u.åa.) Största privata arbetsgivare, Vilhelmina.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Vilhelmina/?var=17258 (Hämtad 2020-04-12) Ekonomifakta. (u.åb.) Största offentliga arbetsgivare, Vilhelmina.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Vasterbottens-lan/Vilhelmina/?var=17259 (Hämtad 2020-04-12) Elder, G. H. (1998). The Life Course as Developmental Theory. Child Development, 69(1), 1–12.
https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.1998.tb06128.x
Fischer, P., Holm, E., Malmberg, G. & Straubhaar, T. (2000). Why do People Stay? Insider Advantages and Immobility. St. Louis: Federal Reserve Bank of St Louis. Tillgänglig på:
https://search-proquest-com.proxy.ub.umu.se/docview/2083101744?accountid=14581 (Hämtad 2020-04-08)
Frenkel, A. & Leck, E. (2017). Spatial aspects of education-job matching in Israel. Regional Studies: Universities, Knowledge and Regional
Development, 51(7), 1063–1076.
https://doi.org/10.1080/00343404.2017.1308478 Google. (2020). Vilhelmina kommun.
https://www.google.com/maps/place/Vilhelmina/@64.4382284,16.60671 56,7z/data=!4m5!3m4!1s0x4670c95b4199bee5:0x92cabfcf007ac3f8!8m2!3 d64.9035619!4d15.9901172?hl=sv (Hämtad 2020-04-12)
Gråsjö, U. (2020). Effekter av högre utbildning på regional utveckling.
(WP4 delrapport inom K3 projektet ”Nya vägar”). Högskolan väst.
Tillgänglig på:
http://nyavagar.se/wp-content/uploads/2020/01/NyaV%C3%A4gar_WP4.pdf (Hämtad 2020-05-13)
Gröjer, A., Berling, S. & Lundh, A. (2017). Distansutbildning i svensk högskola - Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 2017:18 Stockholm. Universitetskanslersämbetet. Tillgänglig på:
https://www.uka.se/download/18.7dd85270160df71eab213c7/1516027105 807/rapport-2017-12-20-distansutbildning-svensk%20hogskola.pdf
(Hämtad 2020-04-07)
Hay, I. (2016). Qualitative research methods in human geography (4:e utgåvan.). Don Mills, Ontario: Oxford University Press.
Hjälm, A. (2014). The ‘Stayers’: Dynamics of Lifelong Sedentary Behaviour in an Urban Context. Population, Space and Place. 20(6), 569–580.
https://doi.org/10.1002/psp.1796
Holm, E., Karlsson, S., Strömgren, M. & Westin, K. (2013). Vad ska man ha ett land till? Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt.
VR 2013:06. Vinnova. Tillgänglig på:
https://www.vinnova.se/contentassets/2f9ca69823d2401cb4062bc8552b9 ab3/vr_13_06.pdf (Hämtad 2020-05-13)
Karlsson, N. & Skånberg, O. (2012) Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9 till framtidskommissionen.
Stockholm: Regeringskansliet, Statsrådsberedningen. Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/49b6d0/contentassets/eb2c42d697844382952 2b7f708ecae8a/matchning-pa-den-svenska-arbetsmarknaden (Hämtad 2020-05-13)
Kulu, H. (2008). Fertility and Spatial Mobility in the Life Course: Evidence from Austria. Environment and Planning A, 40(3), 632–652.
https://doi.org/10.1068/a3914 (Hämtad 2020-04-08)
Kulu, H., Lundholm, E. & Malmberg, G. (2018). Is spatial mobility on the rise or in decline? An order-specific analysis of the migration of young adults in Sweden. Population Studies, 72(3): 323–337
https://doi.org/10.1080/00324728.2018.1451554
Lovén, I., Hammarlund, C. & Nordin, M. (2016) Vem stannar kvar? – närhet till högskola och val av bostadsort (2016:3) Lund: AgriFoods economic centre. Lunds universitet. Tillgänglig på:
https://www.agrifood.se/Files/AgriFood_Rapport_20163.pdf (Hämtad 2020-05-13)
Lundholm, E., Garvill, J., Malmberg, G. & Westin, K. (2004). Forced or free movers? The motives, voluntariness and selectivity of interregional
migration in the Nordic countries. Population, Space and Place, 10(1), 59–
72. https://doi.org/10.1002/psp.315
Länstrafiken. (2019a). 45 Östersund – Gällivare. Tillgänglig på:
http://www.print4web.fskab.se/ac/Stomlinjer/191215_201212/Stomlinjer _45_191215_201212.pdf (Hämtad 2020-05-29)
Länstrafiken. (2019b). Vilhelmina-Åsele-Umeå. Tillgänglig på:
http://www.print4web.fskab.se/ac/Stomlinjer/191215_201212/Stomlinjer _48_191215_201212.pdf (Hämtad 2020-05-29)
Mata-Codesal, D. (2015). Ways of Staying Put in Ecuador: Social and Embodied Experiences of Mobility-Immobility Interactions. Journal of Ethnic and Migration Studies, 41(14), 2274–2290.
https://doi.org/10.1080/1369183X.2015.1053850
McGivney, V. (2004). Understanding persistence in adult learning. Open Learning: The Journal of Open, Distance and e-Learning, 19(1), 33–46.
https://doi.org/10.1080/0268051042000177836
Ohler, J. (1991). Why Distance Education? The ANNALS of the American Academy of Political and Social Science, 514(1), 22–34.
https://doi.org/10.1177/0002716291514001003
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4., [uppdaterade]
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2017/18:179. En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop. Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/4950ea/contentassets/0ae0beff7ac24e1385d4d e30424b7d02/171817900webb.pdf (Hämtad 2020-03-24)
Regionfakta. (2020). Försörjningskvot.
http://www.regionfakta.com/Vasterbottens-lan/Befolkning-och-hushall/Befolkning/forsorjningskvot/ (Hämtad 2020-04-20) Region Västerbotten. (2019). Vårt uppdrag.
https://www.regionvasterbotten.se/naringsliv-och- samhallsbyggnad/naringsliv-och-utbildning/kompetensforsorjning/vart-uppdrag (Hämtad 2020-04-12)
Romaní, J., Casado-Díaz, J. & Lillo-Bañuls, A. (2016). On the links between spatial variables and overeducation. Applied Economics Letters, 23(9), 652–655. https://doi.org/10.1080/13504851.2015.1095996
Rydberg Fåhræus, Eva. (2003). A triple helix of learning processes: how to cultivate learning, communication and collaboration among distance-education learners. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för data- och systemvetenskap. Tekniska högskolan. Stockholms universitet.
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:9485/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-04-21)
SCB. (2017). Drygt 9 av 10 har arbete efter examen från högskola.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-
forskning/befolkningens-utbildning/intradet-pa-
arbetsmarknaden/pong/statistiknyhet/intradet-pa-arbetsmarknaden-efter-gymnasieskolan-och-for-examinerade-fran-hogskolan/ (Hämtad 2020-04-02)
SCB. (2020). Flyttar inom Sverige.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/flyttar-inom-sverige/
(Hämtad 2020-04-21)
SCB. (u.åa.). Kommuner i siffror. https://www.scb.se/hitta-
statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2462®ion2=00 (Hämtad 2020-04-19)
SCB. (u.åb.). Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2019.
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0 101__BE0101A/BefolkningNy/ (Hämtad 2020-04-12)
SCB. (u.åc).Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av
studiedeltagande, studieortens läge i förhållande till folkbokföringsorten och år.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__UF__UF0 507/StudiedeltagandeSK/ (Hämtad 2020-06-01)
Skolverket. (2020). Utvärdering av statsbidrag för lärcentrum. Dnr 2018:00970. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/getFile?file=6424 (Hämtad 2020-03-24)
SOU 2000:36. Utgångspunkter för 2000-talets regionalpolitik. Stockholm:
Näringsdepartementet. Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/49bbb8/contentassets/41911e3e37414a07a20ee5c 578a01105/utgangspunkter-for-2000-talets-regionalpolitik (Hämtad 2020-05-13)
SOU 2017:1. För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. Stockholm: Näringsdepartementet.
Tillgänglig på:
https://www.regeringen.se/4b136a/contentassets/acec663a156a41659021e 0e1387e713d/sou-2017_1_web.pdf (Hämtad 2020-05-13)
Svensson, I., Lundholm, E., De Luna, X. & Malmbeg, G. (2015). Family Life Course and the Timing of Women's Retirement: a Sequence Analysis
Approach. Population, Space and Place, 21(8): 856–871.
http://dx.doi.org/10.1002/psp.1950
Svensson, L. (2006). Vinna eller försvinna? Drivkrafter bakom
ungdomars utflyttning från mindre orter. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings Universitet.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:21857/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2020-04-23)
Sveriges Kommuner och Landsting. (2015). Företags kompetensbehov:
utmaning för kommuner. Stockholm: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.
Universitetskanslersämbetet. (2015). Grundläggande begrepp vid redovisning av officiell statistik inom högskolesektorn. Stockholm.
Tillgänglig på:
https://www.uka.se/download/18.7391c377159bc0155b8478/14878418599 95/begreppsmanual-statistik.pdf (Hämtad 2020-05-13)
Vilhelmina kommun. (2018). Vilhelmina kommun. Vualtjeren Tjïeltex -med sikte på 2030. Grön översiktsplan. Antagen 2018-12-10. Tillgänglig på:
https://www.vilhelmina.se/media/2275/groen-oeversiktsplanvmina_lagakraft_190114.pdf (Hämtad 2020-05-13) Vilhelmina Lärcentrum. (u.å.) Information.
https://vilhelminalarcentrum.se/information-1/ (Hämtad 2020-03-31) Westin, K. (2016). Place Attachment and Mobility in City Regions.
Population, Space and Place, 22(8), 722–735.
https://doi.org/10.1002/psp.1949
BILAGA 1.
Intervjuguide
Bakgrund
• Berätta om din bakgrund här i Vilhelmina innan du började studera.
• (Hur länge har du bott i kommunen?)
Motiv
• När sökte du in på distansutbildningen och varför?
• Hur kommer det sig att du valde just den utbildningen?
• Hade du någon tanke på att gå den utbildningen någon annanstans?
Upplevelsen av möjligheten att studera på distans?
• Vad har du tyckt är bra med att studera på distans?
• Vad har du tyckt är mindre bra?
• Har du kunnat få det stöd du vill ha för att kunna studera på distans?
Vilken betydelse har utbildningen haft för vidare arbete?
• Har du fått det jobb som du utbildat dig inom?
• Hade du möjlighet att söka flera jobb som matcha din utbildning?
• Upplever du att den kunskap som du förvärvat kommit till användning på rätt sätt?
• Har den kunskapen använts på annat sätt?
• Har du någon gång lockats av att söka jobb någon annanstans utanför kommunen?
• Känner du att det blev som du tänkt dig?
• Vad har utbildningen betytt för dig?