UMEÅ UNIVERSITET
“För annars har man ju fått harve på här...”
Distansutbildningens betydelse för boende i Vilhelmina kommun
Jenny Glas
Institutionen för geografi
Examensarbete i kulturgeografi, 15 hp Samhällsplanerarprogrammet, 180 hp
Handledare: Kerstin Westin VT 2020
ABSTRACT
There is a risk of skilled labour shortages in rural areas in Sweden due to demographic change. Distance education is one manner to meet those challenges.
This study focuses on people's experiences of distance education in a rural municipality and what it meant to them. The study is based on interviews with people who have completed higher education through distance learning in the Vilhelmina municipality and is compared with previous studies. The results show that career opportunities and personal development within the municipality are highlighted as valuable outcomes of distance education.
KEY WORDS: Distance education, Rural development, Rural immobility, Vilhelmina municipality
FÖRORD
Först och främst vill jag tacka Kerstin Westin som varit min handledare i detta arbete. Hon har inte bara väglett mig i detta arbete utan även varit ett gott sällskap i denna Covid-19 bubbla. Ett stort tack riktas också till intervjupersonerna som ställde upp med att delge sina erfarenheter. Jag vill även tacka mina barn som fått mig att släppa arbetet stundvis och tänka på andra saker. Tack även till min sambo för ett oerhört tålamod.
Som ett avslutande ord efter mina tre läsår på Samhällsplanerarprogrammet så vill jag rikta ett stort tack till lärare som delat med sig av sin kunskap. Men framför allt så vill jag önska alla klasskamrater ett stort lycka till i fortsättningen, det har varit en ära att få dela dessa tre år med er.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT ... I FÖRORD... II
1 INLEDNING ... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
1.2AVGRÄNSNING ... 3
1.3DISPOSITION ... 3
2 BAKGRUND ... 4
2.1DISTANSUTBILDNING ... 4
2.2VILHELMINA KOMMUN ... 5
2.2.1 Befolkning ... 6
2.2.2 Sysselsättning ... 8
2.2.3 Lärcentrum och utbildningsmöjligheter ... 8
3 TIDIGARE STUDIER ... 9
3.1MATCHNING FÖR EKONOMISK HÅLLBAR TILLVÄXT ... 9
3.2ATT STANNA ELLER FLYTTA ...10
3.2.1 Insider Advantage... 11
3.3LIVSCYKELPERSPEKTIVET (LIFECOURSE) ... 12
4 METOD... 13
4.1INTERVJUER ... 13
4.2URVAL ... 14
4.3FORSKNINGSETIK ... 14
4.4BEARBETNING AV EMPIRI... 15
4.5REFLEXIVITET ... 15
4.6METODDISKUSSION ... 16
5 RESULTAT ... 17
5.1BAKOMLIGGANDE MOTIV TILL DISTANSUTBILDNING ... 17
5.1.1 Karriär ... 17
5.1.2 Distans för att bo kvar ... 18
5.2FÖRDELAR OCH NACKDELAR ATT STUDERA PÅ DISTANS? ... 19
5.2.1 Fördelar ... 19
5.2.2 Nackdelar ... 20
5.3UPPLEVELSEN AV ARBETSMÖJLIGHETER ... 21
5.3.1 Karriärmöjligheter ... 21
5.3.2 Personlig utveckling ... 23
6 SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 24
6.1ERFARENHETER OCH FRAMTIDSVISIONER ... 24
6.2NÄR SOM HELST ... 24
6.3TILLGÅNGAR PÅ PLATSEN OCH SOCIALA RELATIONER ... 25
6.4MATCHNING ... 26
6.5FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 27
7 SAMMANFATTNING ... 28
REFERENSER... A BILAGA 1. ... G Figurförteckning Figur 1. Vilhelmina kommun i Västerbottens läns inland……….5
Figur 2. Befolkningsutveckling i Vilhelmina kommun 1999–2019……..6
Figur 3. Åldersfördelningen i Vilhelmina kommun 2019………..7
Figur 4. Antal högskolestuderande 2007–2017 boende i Vilhelmina kommun med studieort registrerad i samma kommun………..7
Tabellförteckning Tabell 1. Respondenter………14
1 INLEDNING
En utmaning för Sveriges landsbygder är att klara den framtida kompetensförsörjningen vilket belyses i den så kallade landsbygdsutredningen ”För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd” (SOU 2017:1). Bristen på personer med rätt kompetens uppstår enligt utredningen främst på grund av stora pensionsavgångar. Vidare i utredningen framhålls att bristen även förknippas med åldrande befolkning och ungas tendens att flytta för högre utbildning, följt av att sannolikheten att unga flyttar tillbaka igen är liten.
Bristande tillgång till kompetent arbetskraft påverkar både de privata och offentliga verksamheterna på landsbygden. Utredarnas förslag för att motverka detta är att öka möjligheten att kunna ta del av högre utbildning i hela Sverige.
Fördelningen av högutbildade i landet skiljer sig åt. I stadskommuner är andelen personer med en högre utbildning större än i landsbygdskommuner.
Utflyttningen av unga från landsbygdskommunerna tenderar att minska ifall de väljer att studera på distans eller på den högskola som ligger närmast.
Flyttbesluten skiljer sig däremot mellan könen. Kvinnor som studerat på distans har en högre tendens till att stanna kvar i landsbygdskommunen jämfört med männen (Lovén, Hammarlund & Nordin 2016).
Det finns flera fördelar att ha god tillgång till högutbildade inom kommunen och regionen. Den som valt att genomföra högre utbildning blir mer attraktiv på arbetsmarknaden, ger goda effekter för det företag som den högutbildade arbetar för, vilket får positiva effekter på den ekonomiska tillväxten.
Högutbildade bidrar även till att kunskap sprids till en geografiskt begränsad omgivning. Men för att kommuner ska kunna öka tillgången av högutbildad arbetskraft så är möjliga åtgärder att minska pendlingstiden till närliggande kommuner eller att antalet högutbildade inom kommunen blir fler (Gråsjö 2020). Men möjligheten för människor att snabbt få ett jobb inom ett visst yrke på en liten arbetsmarknad är mindre sannolik än på en stor arbetsmarknad, det kan ta flera år innan en tjänst inom ett visst yrke blir ledigt (Holm, Karlsson, Strömgren & Westin 2013).
I regeringens landsbygdspolitik ingår att man när som helst i en tidpunkt i livet och var som helst i landet ska kunna utbilda sig och ändra karriärsinriktning. Distansutbildning är det hjälpmedel som ska öka tillgängligheten till högre utbildning. För att uppnå det politiska målet är
förslaget även att etablera fler lärcentrum då tillgången till dessa är olika i landets kommuner, samt öka stödet till utveckling av befintliga lärcentrum (Prop. 2017/18:179). Skolverket (2020) har lämnat en utvärdering av det statliga stödet som delats ut till lärcentrum runtom i landet under 2018 och 2019. I den framkommer att det har varierat i hur stödet använts men att det bland annat använts till ökat stöd till studerande, teknisk utveckling och bättre placering av lärcentrum. Skolverket menar på att insatserna som gjorts har underlättat att ta del av utbildning i landet. Däremot rådde det en viss snedfördelning av statsbidraget 2018 och Norrland var missgynnat. Av den orsaken gjordes modellen för bedömningen av bidragsansökningar om inför 2019 för att få en bättre geografisk spridning av de medel som delas ut, vilket det också blev.
Förutom att människor som väljer att studera vidare till högre utbildning i en landsbygdskommun kan generera ekonomisk stimulans och utveckling på platsen, så kan distansutbildning i sig ha ett värde på individnivå. Det är av denna bakgrund som jag valt att titta närmare på vad högre studier, tillgängliga på landsbygden har för betydelse för de som tagit sig an den möjligheten. Vilhelmina kommun är en glest befolkad kommun och för boende i kommunen är avståndet till närmsta universitet- och högskoleort minst 20 mil bort. Dessa förutsättningar gör att jag valt att lägga fokus på just Vilhelmina kommun i detta arbete. Studien ska belysa exempel utifrån individens perspektiv och ge en djupare förståelse för hur distansutbildning kan bidra till landsbygdens utveckling.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur betydelsen av distansutbildning kan upplevas bland personer boende i Vilhelmina kommun, som gått en högre utbildning via distans.
• Vilka motiv har legat bakom valet av distansutbildning?
• Hur har möjligheten att studera på distans i Vilhelmina kommun upplevts?
• Hur har arbetsmöjligheterna i Vilhelmina kommun upplevts efter distansutbildningen?
1.2 Avgränsning
Jag har i detta arbete avgränsat mig till att fokusera på de som förvärvat en högre utbildning via de distansutbildningar som erbjuds av Sveriges universitet- och högskolor.
1.3 Disposition
I följande kapitel beskrivs mer ingående om distansutbildning följt av en presentation av studieområdet Vilhelmina kommun. I kapitel 3 behandlas tidigare studier inom området för matchning för ekonomisk tillväxt och inom ramen för migrationsstudier samt ett avsnitt som lyfter fram livskursperspektivet. Vidare i kapitel 4 beskrivs studiens tillvägagångssätt för insamling av empirin följt av kapitel 5 som innehåller presentationen av den bearbetade empirin. I kapitel 6 kommer en sammanfattande diskussion där empirin diskuteras tillsammans med tidigare studier. Kapitel nummer 7 utgör en sista sammanfattande del.
2 BAKGRUND
2.1 Distansutbildning
Distansutbildning är en utbildningsform som utvecklats genom åren.
Formen varierar och tar sig i uttryck på olika sätt. Lärosäten använder ord som bland annat nät- eller internetbaserad utbildning vid förklaring av distansutbildning. Utbudet på distansutbildningar som ges via lärosätena är både programutbildningar och fristående kurser och studietakten kan variera. En del distansutbildningar innebär även några träffar på campus (Gröjer, Berling & Lundh 2017). Universitetskanslersämbetet (2015) har definierat distansutbildning på följande vis: “Utbildning baserad på undervisning där lärare och studenter den mesta av tiden är rumsligt och tidsmässigt åtskilda.” (sid 9)
I en statistisk överblick av utbudet av poänggivande distansutbildningar i Sverige så fanns det under läsåret 16/17 möjlighet att söka in på ca 7300 distansutbildningar varav 499 programutbildningar och resten fristående kurser. Utbudet av distansutbildning och registrerade elever på distansutbildning har däremot minskat sedan läsåret 10/11, främst inom fristående kurser medan fler väljer att läsa programutbildningar på distans (Gröjer et .al 2017).
Flexibilitet är något som ofta kopplas samman med distansutbildning. Syftet med distansutbildning i Sverige är för att ge bättre förutsättningar i hela landet att kunna ta del av en högre utbildning. Målgruppen är både unga och äldre personer. (Dir. 2017:46). Diskussionen om distansutbildningens fördelar har länge pågått. Ohler (1991) belyser, att distansutbildning överbygger geografiska barriärer och kan öppna upp för möjligheter utanför utbildningsorter. För de med mindre handlingsutrymme att flytta till en studieort, ges med distansutbildning nya möjligheter. Butcher och Rose- Adams (2015) som gjort en kvalitativ studie på studenter som läst deltid på distans lyfter fram att distansutbildningar kan fånga upp en marginaliserad grupp som vanligtvis begränsas av sina förutsättningar att kunna ta del av en högre utbildning. En marginaliserad grupp som också kan bidra till god global konkurrenskraft. De menar att även om distansstudier på deltid öppnar upp för studiemöjligheter för en bred grupp människor är det viktigt att ha en översyn om flexibiliteten som erbjuds i utbildningen kan främja olika studenter i deras studier. Enligt Rydberg Fåhræus (2003) så är ensamhet och tekniska svårigheter några av de aspekter som de med erfarenheter av distansstudier lyft fram.
På universitet- och högskolor under läsåret 15/16 var de som studerade på distans i jämförelse med de som läste på ett campus äldre. Närmare hälften av alla distansstudenter var äldre än 34 år, varav denna grupp utgjorde endast 14 % av de som studerade på ett campus. Många distansstudenter har barn och det finns även skillnader i vilken social bakgrund man har i jämförelse med campusstudenter. Det är till exempel mer vanligt att distansstudenter kommer från en familj där föräldrarna saknar högre utbildning. De som bor utanför storstadslänen läser i högre utsträckning programutbildningar än fristående kurser (Gröjer et.al 2017).
2.2 Vilhelmina kommun
Vilhelmina kommun ligger i Västerbottens län och gränsar till Norge samt kommunerna Storuman, Lycksele, Åsele och Dorotea. Vilhelmina utgör centralorten i kommunen. Vilhelmina kommun ligger ca 23 mils bilväg från Umeå och ca 20 mil från Östersund som är de närmsta statliga högskoleorterna. Bussförbindelse till högskoleorterna finns med ca 2 avgångar per dag till Östersund och ca 4 avgångar till Umeå, med en restid på ungefär 4 timmar enligt Länstrafiken (2019a & 2019b)
Figur 1. Vilhelmina kommun i Västerbottens läns inland. Källa: (Google 2020)
Kommunen har en total landyta på 804 843 hektar och har en befolkningstäthet på 0,8 invånare per km², för hela Sverige ligger den siffran på 25,4 invånare per km². Marken består till större del av produktiv skogsmark (SCB u.åa.).
2.2.1 Befolkning
Antalet invånare i kommunen har de senaste 20 åren minskat från ca 8000 i slutet på 90-talet till 6668 invånare 2019, se figur 2 (SCB.u.åb.). År 2019 var den främsta orsaken till minskningen att fler flyttade ut ur kommunen än vad det flyttande in, men dessutom dog fler än vad som föddes i kommunen (SCB u.åa.).
Figur 2. Befolkningsutveckling i Vilhelmina kommun 1999–2019 (Not. y-axeln börjar med 5000). (Källa: SCB u.åb.)
Figur 3 visar Vilhelmina kommuns befolkning fördelat på ålder. Andel personer 60–79 år är relativt hög. I en sammanställning av SCB:s statistik av Regionfakta (2020) så låg Vilhelminas försörjningskvot på 91,9 år 2019. För hela riket ligger den siffran på 76,3. Försörjningskvoten visar på hur många barn (0–19 år) och äldre (65 år och äldre) det finns på 100 personer i arbetsför ålder. Alltså ju högre kvot, desto högre försörjningsbörda (ibid.).
5000 5500 6000 6500 7000 7500 8000 8500
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Figur 3. Åldersfördelningen i Vilhelmina kommun 2019. (Källa: SCB u.åb)
Ca 11% av Vilhelmina kommuns invånare har minst 3 års eftergymnasial utbildning och 9,7 % av befolkningen har en kortare eftergymnasial utbildning än 3 år. Detta kan jämföras med hela Sverige där 20,6% har en minst 3 års eftergymnasial utbildning, respektive 13,9% har mindre än 3 års eftergymnasial utbildning (SCB u.åa.). För att få en uppfattning om hur många som läser på distans i Vilhelmina kommun så visar figur 4 statistik över antalet högskoleregistrerade med samma bostadsort som studieort i Vilhelmina kommun, vilket var 16 stycken 2017. Fram till 2017 angavs studiekommunen samma som folkbokföringskommunen vid inrapportering av distansstuderande. Från och med 2018 anges istället studiekommunen som den kommun där lärosätet är lokaliserat (SCB u.åc.).
Figur 4. Antal högskolestuderande 2007–2017 boende i Vilhelmina kommun med studieort registrerad i samma kommun. (Källa: SCB u.åc)
5% 4% 3% 2% 1% % 1% 2% 3% 4% 5%
0-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95-99 år 100+ år
% Män % Kvinnor
0 5 10 15 20 25 30 35
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
2.2.2 Sysselsättning
Historiskt har det varit skogs- och jordbruksnäringen som dominerat i kommunen, numera är det tjänstesektorn som är den största näringen, framförallt inom den offentliga verksamheten. Småföretag dominerar inom den privata näringen i kommunen, varav flertalet mer eller mindre utnyttjar de tillgångar och den natur som finns inom kommunen (Vilhelmina kommun 2018). Enligt Ekonomifakta (u.åa & u.åb) med uppgifter från SCB hade kommunen år 2019, 875 anställda varav den största privata arbetsgivaren var SCA Skog AB med totalt 75 anställda.
2.2.3 Lärcentrum och utbildningsmöjligheter
Med stöd från Tillväxtverket ansvarar Region Västerbotten övergripande för länets kompetensförsörjning. I det arbetet samverkar regionen med kommunerna. Ett projekt handlar om att öka tillgängligheten av de vuxenutbildningar som finns inom regionen. Vilhelmina kommun är med och arbetar fram den informationsplattform som ska främja detta (Region Västerbotten 2019). Ett lärcentrum tillhandahåller lokal service åt vuxna studerande boende utanför en utbildningsort. Servicen som erbjuds ska ge stöd i vuxnas studier och vilket typ av stöd som erbjuds kan skilja sig åt mellan lärcentrum (Skolverket 2020). Lärcentrum i Vilhelmina kommun är lokaliserat centralt i Vilhelmina tätort. För de som är inskrivna på högre utbildning finns där teknisk utrustning att låna, såsom exempelvis digitalkamera och konferenstelefon. Det är även möjligt att skriva tentamen i lärcentrums lokaler samt boka in sig i en lokal där man kan koppla upp sig med hjälp av videolänk i syfte att kunna ta del av föreläsningar. Förutom i Vilhelmina så finns det lokaler utrustade med datorer och möjlighet för videolänksuppkoppling tillgängliga även i Saxnäs och Dikanäs (Vilhemlina Lärcentrum u.å).
3 TIDIGARE STUDIER
I detta kapitel lyfts tidigare studier fram om vilka möjligheter människor som bor i glesa områden har för att få ett passande arbete efter att de förvärvat en högre utbildning och hur utbildad arbetskraft kan generera ett ekonomiskt upplyft på en plats. Detta följs med tidigare studier och teorier gällande människors val och möjlighet att flytta från en plats. Litteraturen gör det möjligt att kunna diskutera och förstå studiens resultat i ett större sammanhang.
3.1 Matchning för ekonomisk hållbar tillväxt
För att sträva efter hållbar ekonomisk tillväxt beskrivs enligt Bjerke, Johansson och Pettersson (2012) att det krävs att rätt resurser används på rätt plats, alltså används så effektivt som möjligt. I regioner där det finns god tillgång till utbildad arbetskraft så är lönerna oftast högre då kunskapsresurserna är med och bidrar till produktionstillväxt. Detta genererar en högre köpkraft inom regionen och bidrar till att regionen blir mer attraktiv. I och med ekonomisk tillväxt så ges förutsättningar för fler arbetstillfällen som i sin tur driver på ekonomisk tillväxt. Karlsson och Skånberg (2012) lyfter fram att om inte jobbet matchar den specifika utbildningen så kan det innebära att bästa produktivitet inte uppnås. Om en person är överutbildad för sitt arbete så tas inte kompetensen tillvara till fullo och är personen underutbildad så upptar de ett arbete som någon annan möjligtvis hade kunnat göra bättre.
I Sverige får ca 80 procent av de som examineras från högskola eller universitet ett jobb som helt eller delvis matchar utbildningen. Detta gäller till större del kvinnor än män. Det är mer sannolikt att matchningen stämmer mellan utbildning och yrke för de som utbildat sig inom exempelvis hälso- och sjukvård eller som lärare (SCB 2017). Enligt Frenkel och Leck (2017) så är det mindre sannolikt att hitta en bra matchning på den lokala arbetsmarknaden om man studerat på universitets- och högskola utanför storstäder. Resultatet visar på att den avancerade arbetsmarknaden finns inom storstäderna och därför behövs politisk styrning som kan skapa fler arbetstillfällen som passar de som utbildat sig utanför dessa områden. Sett till Sverige så är kunskapsintensiva näringar, som exempelvis IT- och internetföretag, främst lokaliserat i städerna (SOU 2000:36). I en annan studie gjord av Romaní, Casado-Díaz och Lillo-Bañuls (2016) så undersöktes förhållandet mellan mobilitet och överutbildning, där resultatet tyder på att begränsad mobilitet på en svag arbetsmarknad utgör en risk att arbetaren är
överutbildad för sitt yrke. Büchel och Van ham (2003) visar i en studie att överutbildning kan kopplas till storleken på den arbetsmarknad som de högutbildade har tillgång till. De menar att chansen är större att finna ett passade yrke som matchar utbildningen ifall den utbildade har tillgång till en stor arbetsmarknad, vilket delvis påverkas av hur flexibel den högutbildade är.
De flesta kommuner i Sverige samarbetar med andra kommuner gällande frågor om vilken typ av kompetens som näringslivet har behov av. Däremot finns det brister i samarbete mellan kommuner och lärosäten gällande utbudet av utbildningar som matchar lokala kompetensbehov. Bristen på samarbete gäller främst i bland annat pendlarkommuner och glesbygdskommuner. Kommunerna efterfrågar ett bättre samarbete om vilka utbildningar som ska erbjudas, gärna lokalt med hjälp av exempelvis distansutbildning (Sveriges Kommuner & Landsting 2015).
Som beskrivs ovan så finns det en problematik kring hur det är möjligt att matcha den kunskap som är förvärvad med ett passande yrke, inte minst på en liten arbetsmarknad och där näringslivet kan se annorlunda ut än i städerna. Av denna anledning är det intressant att höra hur individen själv har upplevt att hitta ett matchande arbete efter studierna.
3.2 Att stanna eller flytta
Ungefär 1,3 miljoner människor i Sverige gjorde ca 1,5 miljoner flyttningar år 2019. Större delen av alla flyttningar var av sådan karaktär att människor fortfarande kan använda samma lokala utbud som innan. De flesta flyttar alltså inom den kommunen som de redan bor i (SCB 2020). Från ett år till ett annat så bor de allra flesta människor i Sverige kvar. Inom forskningen så används begrepp såsom immobilitet och non-migration när man lyfter fram ämnet som berör att människor bor kvar på en plats, vilket kan definieras som en begränsad geografisk yta.
Hjälm (2014) lyfter fram att forskningen ofta har fokuserat på migration istället för att lägga uppmärksamhet på de som bor kvar på en plats. Hennes studie bygger på intervjuer utförda på äldre personer som haft en immobil livsstil. Hon menar på att valet att stanna kvar på en plats är komplext och svårt att förklara, däremot framhålls att det är ett val som återkommer och inte bara görs en enda gång. Mata-Codesal (2015) beskriver också komplexiteten med att undersöka fenomenet då det kan finnas många olika förklaringar. Hon menar att immobilitet däremot kan påverkas av kulturella,
sociala och ekonomiska normer vilket kan leda till att immobilitet antingen är eller inte är önskvärd. För de som stannar är trygghet, traditioner och möjligheten att kunna stanna kvar viktig, medan de som flyttar är öppen för nya miljöer och något annorlunda (SOU 2000:36).
3.2.1 Insider Advantage
Enligt Fischer, Holm, Malmberg och Straubhaar (2000) ökar chansen att bo kvar på ett ställe ju längre man bor där. De menar att man bygger upp interna fördelar på en plats som blir allt för stora för att offra genom att flytta. Dessa interna fördelar består av tillgångar och möjligheter för en person. För att utöka sina interna fördelar är det därför snarare en strategi att stanna.
Utifrån Fischers et.al (2000) modell kan insiderfördelar delas in i fem specifika underkategorier. 1. Samhällsspecifika fördelar som kommer av ett socialt nätverk som kan öppna upp för möjligheter och karriär. 2.
Företagsspecifika fördelar, där ens kunskap är unik för företaget. 3. Plats- specifika fördelar som gör en mer eftertraktad på den lokala arbetsmarknaden utifrån goda kunskaper om företeelser inom platsen.
Dessa tre underkategorier är arbetsrelaterade och kan bidra till positiv effekt på lönen. De två sista underkategorierna är fritidsrelaterade och är följande.
4. Plats-specifika fördelar där god kunskap som till exempel på vilken restaurang man får mest pizza för pengarna. 5. Samhällsspecifika fördelar som fås genom vänner eller att vara delaktig i ett grannskap.
Fritidsrelaterade fördelar är i en mer utvecklad ekonomi en viktigare aspekt som påverkar valet av att stanna eller flytta, än arbetsrelaterade fördelar. I en nordisk studie av Lundholm, Garvill, Malmberg och Westin (2004) så visar resultatet på att flyttbesluten sällan är arbetsrelaterade, att människors flyttbenägenhet för att skaffa ett gott betalt yrke någon annanstans faller lägre i rang än att stanna kvar på en plats där de byggt upp ett socialt nätverk.
Enligt en studie av Westin (2016) så ökar människors anknytning till bostadsplatsen ifall de har goda sociala relationer inom bostadsplatsens omgivning. I studien undersöktes platsanknytning (place attachment) på tre olika geografiska nivåer. Förutom anknytning till bostadsplatsen så visar studien att människor som bor i mindre befolkade kommuner i stadsregioners utkant, har en lägre anknytning till stadsregionen än till kommunen och den platsen de bor på. Offentliga verksamheter och service som används i vardagliga aktiviteter ökar anknytningen på kommunal nivå.
3.3 Livscykelperspektivet (Lifecourse)
Att se på människor utifrån var i livet de befinner sig är ett sätt att förstå människors handlingssätt och faller sig inom livscykelteori (Svensson, Lundholm, De Luna & Malmberg 2015). Det är ett sätt att förstå hur människor gör sina val för det fortsatta livet och hur livet blir format av tidigare händelser och sociala förhållanden (Elder 1998).
En långtgående trend är att unga lämnat landsbygden vilket är bidragande till en allt äldre befolkning på dessa platser (Amcoff & Westerholm 2007). I en studie av Svensson (2006) om vad som påverkar ungdomars utflyttning från mindre orter, så är ett av resultaten att många som har ambition att stanna kvar ofta känner sig utanför samhällsutvecklingen. Svensson (ibid.) menar vidare att möjligheten att kunna försörja sig är viktigt för ungdomarna. Kulu, Lundholm och Malmberg (2018) lyfter fram att ungdomar idag är mer benägna att flytta än vad ungdomar varit tidigare och främsta skälet till flytten är att förvärva högre studier. Statens offentliga utredning (SOU 2000:36) visar att de som förvärvat en universitetsutbildning har högre tendens till att flytta medan lågutbildade i större utsträckning stannar kvar.
Sannolikheten att flytta är mindre för de som bor tillsammans med en partner än för ensamstående. Detta eftersom båda ska matchas in på en ny arbetsmarknad vilket kan vara svårt för den ena partnern (SOU 2000:36).
Långa flyttningar som är arbetsrelaterade avtar dessutom när människor skaffar barn. Det är då istället faktorer som förbättrar boendesituationen som påverkar sannolikheten att flytta. Att få sitt första barn ökar sannolikheten att människor flyttar från städer till mer glest befolkade områden och utökas en familj ännu mer så avtar även sannolikheten att flytta in till urbana områden (Kulu 2008). Enligt McGivney (2004) så är arbets- och familjesituation två faktorer som motiverar människor till att söka in på distansutbildning, eftersom möjligheten till annan form av utbildning kan vara begränsad på grund av dessa två faktorer.
4 METOD
Studiens syfte riktar sig mot att undersöka individens upplevelser av distansstudier. Empiriinsamlingen riktar sig därför till att fånga upp berättelser från människor som besitter erfarenheten av att studera via distans. Sådan empiriinsamling gör sig lämplig med kvalitativa intervjuer (Patel & Davidson 2011). Vilhelmina kommun valdes eftersom det är en stor kommun till ytan med relativt få invånare samt på grund av sitt geografiska läge i periferin från universitet- och högskoleorter. Valet att göra en fallstudie passade bra för att studera människornas möjlighet och erfarenhet utifrån en lokal kontext. Genom det specifika fallet så är det möjligt att generera djupa och specifika förklaringar som påverkar fenomenet (Hay 2016).
4.1 Intervjuer
Intervjuer är ett användbart sätt att komma åt kunskaper som inte nås med andra metoder och kan användas för att undersöka exempelvis erfarenheter och olika betydelser för människor och som kan vara vitt skilda. Intervjuer låter dessutom respondenten fundera djupare om sina erfarenheter inom ämnet (Hay 2016).
Vid semistrukturerad intervju ramar undersökaren in intervjufrågorna utifrån det aktuella ämnet och de frågeställningar som ligger till grund för att besvara syftet. Intervjun utgår från färdiga och tydliga frågeställningar men lämnar öppet för alternativa frågor (Hay 2016). Innan intervjutillfällena förbereddes en intervjuguide med övergripande frågor rörande ämnet.
Guiden delades upp i de tre huvudteman som är grundade på studiens frågeställningar som ska besvara syftet. Inom ramen för de tre huvudteman formulerades generella frågor utifrån tidigare studier. Vidare förberedelser för intervjun bestod av inläsning i ämnet samt gå igenom intervjuguiden ett flertal gånger innan intervjutillfällena. Frågorna testades på en nära vän för att stämma av så att frågorna gick att förstå. Intervjuguiden skickades ut till respondenterna innan intervjutillfället så att de kunde börja fundera över sina svar. Utifrån respondenternas svar ställdes även följdfrågor.
Intervjuguiden presenteras som bilaga.
Intervjuerna hölls via telefon. Det är viktigt att visa respekt för de människor man intervjuar och tillmötesgå dem i deras önskan om när och var intervjun ska ske (Bell & Waters 2016). Idén från början var att göra ett besök i Vilhelmina för att samla in materialet där. Men under tiden då
undersökningen pågått så har världen drabbats av en pandemi, Covid-19. Att intervjun gjordes via telefon beror således på att förhindra risk för smittspridning. Tiden för intervjun anpassades efter respondenternas önskemål. Med godkännande från varje respondent så spelades intervjuerna in. Inspelningen skedde med diktafon och datorns röstmemo-program, detta för att säkra upp den tekniska biten ifall något skulle gå galet. Att frågorna mailats ut innan underlättade vid själva intervjutillfällena. Dels kunde respondenterna ha frågorna framför sig, samt att uppfattningen är att de även hunnit titta igenom och funderat på svaren.
4.2 Urval
Urvalet begränsades till de som har genomgått en högre utbildning på distans samt fått jobb efter utbildningen då dessa anses kunna ha information gällande samtliga frågeställningar. För att kunna hitta dessa personer så tog jag hjälp av en anställd på det lokala lärcentret. Denna mellanhand mailade ut information till personer som passade in på urvalsbegränsningen. De kandidater som ville ställa upp på intervju har i sin tur hört av sig till mig via mail där vi också bokat in den passande tiden. Det var tre personer som hörde av sig och lät sig ställa upp på intervju. Även ett försök till snöbollsurval gjordes för att få tag i fler att intervjua, men utan framgång. Respondenterna som är med i studien presenteras i tabell 1.
Tabell 1. De respondenter som ingått i undersökningen, vilket åldersspann de tillhör samt ifall de hade familj under tiden dom studerade.
4.3 Forskningsetik
Den information som skickades ut vid intervjuförfrågan innehöll viktig information gällande studiedeltagandet. Informationen behandlade bland annat studiens syfte, intervjuns tillvägagångssätt, hur materialet kommer att användas och hanteras samt att det är frivilligt att delta i studien. I deltagarinformationen upplystes även rätten att närsomhelst kunna avbryta sin medverkan utan att behöva ange skäl för detta, samt att uppgifter om
Ålder Familj under studietiden
Respondent 1 25-29 år Ja
Respondent 2 60-65 år Ja
Respondent 3 60-65 år Ja
deltagaren hanteras så att deras identitet skyddas utifrån konfidentialitetskravet. Via mail fick respondenterna innan intervjun samtycka ifall materialet fick spelas in eller inte. Samtliga gav ett godkännande. Samtyckesinformation skickades ut tillsammans med intervjuguiden innan intervjutillfället. Vid själva intervjutillfället togs samtyckesinformationen också muntligt och respondenterna hade även möjlighet att ställa frågor om de tyckte något var oklart. Då undersökningen fokuserade på respondenternas egna erfarenheter och upplevelser så upplystes de innan intervjun om deras möjlighet att utelämna svar på frågor som de anser sig är för privata. Detta för att förhindra intrång på deras privatliv.
4.4 Bearbetning av empiri
Kort efter intervjuerna transkriberades dem. Att ha två ljudupptagningskällor vid intervjun var en god idé då kvalitén på inspelningarna var olika vilket gjorde att det var möjligt att använda den inspelningen med bättre kvalité vid transkriberingen av materialet. Vid transkriberingen utelämnades pauser och hummande då detta inte var relevant för syftet att ta med. Även specifika detaljer, så som vilken utbildning, arbetsplatser och annan information som skulle kunna äventyra konfidentialitetskravet korrigerades och syns i presentationen som exempelvis (arbete). Transkriberingen skrevs ut på papper och var till för att få en bättre överblick av det som sagts och stryka under delar intressanta utifrån studiens syfte. Transkriberingen bidrog till lättare överblick av materialet och det som sagts. På så vis var det möjligt att urskilja likheter och skillnader i respondenternas svar och sortera, tematisera och plocka ut delar ur intervjumaterialet. Materialet presenteras i resultatet utifrån teman som rör frågeställningarna och mer ingående i kategorier som går urskilja i svaren. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare studier. Då berättelserna är utifrån den enskilde individen och för att undersökningen specifikt inte riktar in på något genusperspektiv så används “hen” i presentationen av berättelserna. Syftet är att förhindra igenkänning av respondenterna.
4.5 Reflexivitet
Vid intervjustudier ingår undersökaren som en del av studien och det är på så vis viktigt att reflektera över sin egen påverkan på studien (Hay 2016). Att jag själv är student och bor i en glest befolkad kommun gör att jag delar viss erfarenhet med de som intervjuas vilket kan ses som en fördel för intervjutillfället. Men det är också så att detta kan ha en viss omedveten
påverkan på hur frågor och tolkningen av empirin vinklas. Det är viktigt att inte låta sina egna erfarenheter och uppfattningar påverka frågeställningarna (Bell & Waters 2016) och för att försöka undvika detta formulerades intervjufrågor utifrån tidigare studier. Att transkribera intervjun gjorde mig också uppmärksam på exakta ord som användes när de berättade om sina erfarenheter vilken kan ha hjälpt till att inte övertolka materialet. Det inspelade- och transkriberade materialet har även gåtts igenom vid ett flertal tillfällen för att bli mer bekant i det som sagts.
4.6 Metoddiskussion
I form av den tidsram och det rådande läget med Covid-19 så begränsades den empiriska insamlingen. Få personer hörde av sig för att ställa upp i en intervju. Det hade varit till fördel att ha haft några fler respondenter med i undersökningen. Fördelen att använda en annan part var att förfrågan kunde skickas ut direkt till de med rätt erfarenhet i Vilhelmina kommun där jag själv inte har några kontakter. Försök till snöbollsurval gav inte några fler att intervjua. Det är möjligt att fler intervjupersoner hade kunnat nås ifall jag i ett tidigare skede även använt andra sökkanaler. Alla som intervjuades hade barn under studietiden. För studien hade det även varit intressant att ta del av erfarenheter från personer som inte haft det. Det är även möjligt att under rådande omständigheter med Covid-19 att människor helt enkelt haft annat att fokusera på än att ställa upp i denna undersökning. På grund av Covid-19 så föreföll inte intervjuerna ansikte mot ansikte vilket var tänkt från början.
Ett sådant möte hade möjligtvis underlättat intervjun genom att kunna läsa av respondenterna på ett bättre sätt. Men trots det så var det ändå möjligt att intervjua de som ställde upp. Så det påverkade på så vis själva sättet att samla in materialet, men huruvida det påverkade innehållet i materialet går inte svara på. Även om jag utgick från en intervjuguide så blev varje intervju unik i sitt slag. I den meningen så hade fokusgruppsintervju kunnat vara en alternativ metod för att ge lika förutsättningar för respondenterna.
Dessutom hade respondenterna kunnat diskutera sina erfarenheter tillsammans vilket kunnat generera andra intressanta svar. Det hade däremot varit mer problematiskt att få ihop ett möte för en fokusgruppsintervju i dagsläget med tanke på rekommenderad social distansering i och med Covid-19.
Då det inte eftersträvats att ge några generella svar utan istället kunna fånga upp människors olika erfarenheter av att ha studerat via distans i en glest befolkad kommun så har intervjuer varit en tillfredsställande metod. Men med hänsyn att alla röster inte hörts i denna undersökning.
5 RESULTAT
I denna del följer en presentation av resultatet, det vill säga en sammanställning av det material som samlats in i och med intervjuerna.
Presentationen sker i form av de delar som rör frågeställningarna som ska besvara syftet.
Som tidigare presenterats i metodbeskrivningen så hade alla respondenter familj under tiden som de studerade. Mer ingående så är en av respondenterna född och uppvuxen i Vilhelmina kommun, de två övriga är inflyttade till kommunen men har alla bott större delen av sitt liv i kommunen. Tid och ålder för när respondenterna utförde sin utbildning varierar. Efter utbildningen är det främst inom offentlig verksamhet som respondenterna varit verksamma.
5.1 Bakomliggande motiv till distansutbildning 5.1.1 Karriär
Två av respondenterna börjar inledningsvis berätta hur de kom fram till att de skulle utbilda sig. En av dem kom på tanken att studera på distans när det arbetet som respondenten övertogs av en annan med akademisk bakgrund.
För att kunna konkurrera om vissa jobb så var utbildning en väg att gå.
“Och då insåg jag att jag kommer inte å kunna få arbeten som jag vill ha om jag inte själv utbildar mig.” (Respondent 2)
Den andre respondenten berättar att en olycka som bidrog till att hen blev väldigt sjuk gjorde det svårt för hen att ta sig tillbaka till det arbetet som respondenten hade innan olyckan.
“Då fick jag liksom på kläm att jag kunde ju inte börja om med å (arbete) för att det klarar inte min kropp längre.” (Respondent 3)
Vilket program eller utbildningsämne som respondenterna valt beskrivs av respondenterna utifrån dels egna preferenser, men de har också ett framåtblickande resonemang. En av respondenterna tar upp att utbildningen inte krävde matte som förkunskap för att söka in, ett ämne som hen personligen gärna undviker. Hen tittade endast på utbildningar som gavs på en av de närmsta högskolorna. Dels för att enkelheten att kunna resa dit och hem vid obligatoriska träffar och dels för att hen hade en familjemedlem där som hen kunde bo hos under träffarna. Samma
respondent berättar att utbildningen tilltalade hen och att hen såg möjlighet i att kunna bli anställningsbar inom flera olika verksamheter med den utbildningen. En av de andra respondenterna berättar om att hen tidigare har arbetat med människor och att detta var något som hen gärna fortsättningsvis ville göra. Hen berättar vidare om både tidigare studier samt om yrkesmässiga- och personliga erfarenheter som påverkat att det blev just den specifika utbildningen. En respondent som valt att studera fristående kurser via distans berättar att hen dels utgick från att välja kurser som helt gavs via distans och som relaterade till det utbildningsprogram som hen först tänkt gå, men som inte gavs via distans. Hen lät även erfarenheter under studietidens gång få styra vilka kurser som fick ingå i utbildningen, men med överseende av arbetsmöjligheter. Såhär berättar hen:
“Jag har läst 90 hp (utbildningsämne) och sen har jag blandat utöver det och då har jag tänkt att utifrån att man bor där man bor så har jag tänkt att det är bra att ha lite bredare för att sen öka möjligheterna sen rent jobbmässigt.”
(Respondent 1)
5.1.2 Distans för att bo kvar
Att det föll just på utbildning som ges via distans var av betydelse då respondenterna uttrycker att det var av vikt att kunna bo kvar. En respondent nämner att det utbildningsprogram som hen var inne på att läsa inte gavs via distans. Hen undersökte vilken möjlighet det fanns att kunna ta examen inom ett visst ämnesområde och bo kvar, vilket var möjligt genom att sätta ihop sin egen utbildning med olika kurser som gavs på distans.
Respondent 2 berättar att familjesituationen och ekonomiska skäl gjorde att det föll att studera på distans. Såhär beskriver hen det:
“Och eftersom jag då hade familj och småbarn (…) så insåg jag att det skulle bli för dyrt att läsa och va borta länge från familjen.” (Respondent 2)
Liknande resonemang har även en av de andra respondenterna som berättar att det inte fanns någon tanke alls på att flytta för att studera. Hen berättar att distansutbildning var det enda alternativet till att inte vara borta från sin familj i för stor utsträckning.
5.2 Fördelar och nackdelar att studera på distans?
5.2.1 Fördelar
När vi kommer in på hur man upplevt möjligheten att studera på distans så kommer respondenterna åter in på familjesituationen. En av respondenterna uttrycker “friheten” med kombinationen av distansstudier och att ta hand om barn. Hen spinner vidare på att det var möjligt att själv bestämma när det passade bra att studera. Även en av de andra respondenterna berättar om fördelen med att kunna studera under varierande tider på dygnet utifrån familjeskäl.
“Utifrån familjesituationen så tycker jag absolut att det har varit till en fördel.
(…) Och när dom har blivit större, dom har aldrig behövt vara långa dagar på förskolan, å det har ju inneburit att jag ibland, det är klart, ha måsta sitta sena kvällar och helger men det tyck jag har varit värt det.” (Respondent 1)
En av respondenterna berättar att hen satt hemma dagtid och studerade vilket underlättades av att kunna ha barn på förskolan. Två av respondenterna lyfter även fram att partnern haft en roll i att kunna utföra studierna, dels som allmänt stöd men också genom att de tagit större ansvar för barnen under tider som respondenterna behövt lägga på studier. En av respondenterna förklarar att det underlättats av att partnern dessutom arbetat på “hemmaplan”. Respondenten nämner även att en nära släkting har kunnat hjälpa till med barnpassning vid studieintensiva tider. För hen var föreläsningarna inspelade vilket också gjorde utbildningen mer tidsflexibel.
Två av respondenterna tar upp att en fördel med distansstudier var att det var möjligt att kombinera med arbete. En av respondenterna resonerar att det var viktigt på så vis att det var till hjälp för att få ihop ekonomin.
Dessutom behövde hen på så sätt inte heller ansöka om något studielån.
Biblioteket nämns också som en viktig verksamhet för att kunna hålla nere kostnader under studietiden enligt två av respondenterna.
“Biblioteket hjälpte också, i Vilhelmina här. Just det där att ta hem böcker till oss och sånt. Det var ju viktigt så man slapp köpa. Det är ju relativt dyrt med böcker.”
(Respondent 3)
“Men jag lånade mycke böcker på biblioteket, det minns jag i alla fall. Så slapp man köpa böckerna. Biblioteket har ju varit väldigt stort stöd så.” (Respondent 2)
Några respondenter tyckte sig vara lite för gamla för att gå en utbildning egentligen. Men en av respondenterna berättar att åldern hade goda effekter på studierna utifrån livserfarenheterna vilket underlättade för studierna.
5.2.2 Nackdelar
En nackdel som respondenterna erfarit av att studera på distans är ensamhet och bristande gemenskap med klasskamrater. Just att kunna hjälpas åt och ha någon att diskutera med under hela eller delar av studietiden är några aspekter som lyfts fram. En av respondenterna beskriver ensamheten på detta sätt:
“Ja det främsta är väl ibland att det känts som om jag har suttit på en öde ö. Det blir ju väldigt ensamt, och så har man ett väldigt stort ansvar.” (Respondent 1)
Respondent 1 fortsätter berätta om att hen löste det där med att kunna diskutera med andra genom att själv skapa en facebookgrupp vid varje ny kurs. Men beskriver också en saknad i att inte kunna uppleva “studietiden”.
Så här beskriver hen:
“Det är ju inte sådär, man hör andra har nollning och sittningar och sådana upplevelser. Det är ju inte studietid på samma sätt heller, ingen gemenskap.”
(Respondent 1)
En av respondenterna berättar att hen hade några klasskamrater i Vilhelmina som hen brukade sitta tillsammans med på kommunens lärcentrum. De brukade kunna hjälpa varandra i studierna. Ytterligare en respondent hade periodvis en i kommunen som hen kunde dela erfarenheter i utbildningen med. Att kunna ta stöd av någon annan beskriver hen som värdefullt.
Två av respondenterna berättar att den större delen av studietiden satt hemma och studerade. De menar att det ibland var ogynnsamt för studierna eftersom det var enkelt att tappa studiefokus till andra sysslor i hemmet. Att studera via distans beskrivs av några respondenter som att det ställer krav på att själv ta ansvar, att själv vara drivande i studierna. För två av respondenterna så innebar utbildningen några obligatoriska träffar. En av respondenterna uttrycker att avståndet till träffarna var ett problem.
Träffarna föreföll flera gånger per termin och varade ungefär en vecka.
Däremot uttrycker respondenten att hen hade “tur” i att kunna samåka med några andra boende i kommunen, som också gick utbildningen.
5.3 Upplevelsen av arbetsmöjligheter 5.3.1 Karriärmöjligheter
För respondenterna har det inte varit något problem att inom kort tid efter utbildningen hitta ett arbete. Två av respondenterna berättar att utbildningen innebar en del praktik och att de fick arbete på den tidigare praktikplatsen. En erbjöds arbete innan studierna var avslutade och den andre berättar att en ledig tjänst blev tillgänglig strax efter praktiken.
När jag frågar ifall de hade möjlighet att söka fler jobb så svarar samtliga respondenter att det hade de. En respondent berättar att hen efter utbildningen hade möjlighet att söka tre jobb som hen själv tyckte att hen hade rätt utbildning för, även om jobben var väldigt olika.
Två av respondenterna beskriver sin utbildning som “bred” och har förståelse för att det också kan öka möjligheten att kunna få ett arbete.
Respondent 1 förklarar att nu i efterhand är hen väldigt nöjd att det var en
“bred” utbildning vilket ökar möjligheten att kunna söka flera olika jobb.
Fördelen att ha en bred grund är också bra inom arbetet beskriver hen. Hen refererar till breda arbetssysslor och att de mer specifika som rör arbetsplatsen har hen lärt sig via arbetet. Hen hänvisar också fördelen med sin breda utbildning till där hen bor.
“Men jag tror ändå att det var bra, utifrån att man bor där man bor. Det är sällan att det är jobb, att man jobbar bara med det här utan är delaktig i flera olika.”
(Respondent 1)
En respondent förklarar att det var först efter utbildningen som hen förstod värdet av vad hen lärt sig och menar på att utbildningen gett en grundläggande kunskap och som underlättar för att lära sig nya saker. Även Respondent 3 resonerar på liknande sätt, att det är först i efterhand som hen förstår den potential som hen hade efter utbildningen och fortsätter berätta:
“Ja jag kanske hade kunnat ta ett ännu mer anpassat jobb på nån (arbetsplats) eller något sånt. Men det finns ju inte här, då skulle man ha flyttat på sig.”
(Respondent 3)
Respondenten resonerar vidare att åldern var det som varit en begränsning i att söka ett mer önskvärt jobb på en annan ort utanför kommunen och menar på att hen kände sig för gammal. En annan respondent sätter sin utbildning i ett större perspektiv och lyfter fram att det är få med akademisk
bakgrund i kommunen och att hen har förståelse för att hen, med sin akademiska bakgrund är av betydelse i kommunen. Respondenterna har kunnat stå sig med arbete sedan utbildningen och uttrycker inga problem med det.
När jag ställer frågan ifall de funderat på att söka arbete utanför kommunen så svarar en av respondenterna som tidigare varit bosatt utanför kommunen att tanken har funnits där en gång men försvunnit lika snabbt. Det har varit i samband med hemlängtan. Men respondenten berättar vidare att det ändå är där familjen är som man vill vara och att hen trivs “här”.
En av respondenterna berättar att tanken om att söka arbete någon annanstans finns där dagligen vilket hen utvecklar med att ta upp en krisande ekonomi i kommunen och att det är ett mer begränsat utbud av jobb i inlandet. Hen berättar att drömjobbet låg ute på annons häromdagen och att hen då ställde sig ifrågasättande till att bo kvar. Hen ställer sig även undrande till vad som kommer efter det arbetet som hen nu har då det endast är för en kortare period. Hen fortsätter:
“Men i det längsta, de är ju så när man ändå vill bo kvar. Vi bor ju här för närheten till naturen. Det är ju det vi tycker om, att vara ute. Det är ju en trygg plats för barnen att växa upp på och det är ett litet samhälle och ja, det är så många fördelar.” (Respondent 1)
En av respondenterna har redan arbetat utanför kommunen under en kortare tid. Detta var i samband med att hens barn gick skola i en annan kommun och hen ville därför finnas i närheten för sitt barn. Respondenten beskriver det som att det dessutom var en möjlighet att få testa på att arbeta någon annanstans, något som hen också kan tänka sig göra igen, men inte under någon längre tid.
När jag frågar respondenterna ifall de upplever att den kunskap som de fått i utbildningen kommit till användning på rätt sätt så svarar en respondent att hen tror det och syftar tillbaka till den ”breda” utbildningen. Två av respondenterna svarar att de tycker det, varav en förklarar följande:
“Alltså om man tittar runt i Vilhelmina så är det ju inte så många som har akademisk bakgrund, å det är väl ett fenomen som är i dom här mindre fjällkommuner kan jag tänka.” (Respondent 3)
5.3.2 Personlig utveckling
Respondenterna berättar att utbildningen framförallt bidragit till personlig utveckling. En respondent förklarar att hen ser annorlunda på saker och ting nu än tidigare och har en större förståelse för att mycket grundar sig i fakta.
En annan respondent berättar att utbildningen betytt att hen fått tillbaka livet efter att ha varit väldigt nergången innan utbildningen. Hen menar på att personliga livserfarenheter från en tung period i hens liv också har kommit till användning i de yrken som hen haft efter utbildningen. Hen berättar att hen har med den kunskapen från personliga erfarenheter kunnat sätta sig in i yrkessituationer på ett annat sätt än många kollegor.
Förutom personlig utveckling så tar respondenterna även upp hur utbildningen bidragit till arbetsrelaterad framgång för dem. En av respondenterna uttrycker att det jobbet som följt efter utbildningen varit bättre än hen kunnat tänka sig innan hen började utbildningen. Respondent 2 beskriver att det blivit ett arbetsrelaterat lyft i att gå en högre utbildning.
“Det är väl bland det bästa jag har gjort i mitt liv, det är väl att fortsätta studera på universitetet, så det ångrar jag inte en sekund. För annars har man ju fått harve på här i, alltså dom här arbetena, okvalificerade arbetena och dåligt betalt.” (Respondent 2)
6 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 6.1 Erfarenheter och framtidsvisioner
Något som dyker upp i intervjuerna om vad distansutbildning betytt är att det bidragit till en positiv karriärsutveckling, vilket respondenterna sätter i perspektiv till tiden innan studierna. Valet av utbildningsämne tycks ha påverkats av respondenternas erfarenheter och intressen vilket kan förknippas med Elder (1998), som menar på att tidigare företeelser i livet påverkar de val som görs. Respondenternas berättelser visar på begränsningar till valet av utbildning. Faktorer som var utbildningarna fanns och vad som erbjöds på distans. Det finns även en platsspecifik kunskap bland respondenterna om deras lokala arbetsmarknad som är med och påverkar valet av utbildning. Målet var till synes inte enbart en högre utbildning utan också att göra sig anställningsbar där de bor med den utbildningen. Det är troligt att denna medvetenhet kan ha ökat möjligheten att senare också få ett jobb i sin närhet som matchar utbildningen. Jag menar att trots satsningar görs på att distansutbildning ska få fler att utbilda sig på landsbygden så sker valet att studera vidare inte per automatik.
6.2 När som helst
Att studera via distans under tiden som småbarnsförälder lyfts bland respondenterna fram som en fördel. För respondenterna är det möjligheten att kunna anpassa tiden att studera utifrån familjesituationen och kunna få mer utrymme för att vara med barnen, vilket upplevts som betydelsefullt bland respondenterna. Utifrån ett livscykelperspektiv så är det möjligt att distansutbildning kan vara en utbildningsform som bättre går anpassa till vardagsaktiviteter kopplade till speciella skeden i livet. Det låter inte långt ifrån landsbygdspolitikens mål med distansstudier om att när som helst under en tidpunkt i livet kunna utbilda sig (Prop. 2017/18:179). En av respondenterna påpekade även en fördel med att vara äldre och studera då tidigare erfarenheter var av hjälp i studierna. Jag tänker att det finns en risk att bilden om att vara ung och studera möjligtvis kan påverka äldre människor att välja bort studier. Om fördelarna med att studera under andra skeden i livet lyfts fram kan det möjligtvis få äldre människor att istället överväga utbildning. En av respondenterna lyfter fram att inte få uppleva
“studietiden” och tar upp fritidsrelaterade händelser som nollning och sittningar som kopplas ihop med studier. Det öppnar i min mening upp funderingar om denna bild av att studera på högskoleorten och allt vad det
för med sig är det som lockar unga som har möjlighet till att flytta, eftersom det bevisligen är möjligt att utbilda sig utan att behöva flytta.
6.3 Tillgångar på platsen och sociala relationer
Enligt Kulu (2008) så kan en förklaring till att en barnfamilj bor kvar i glest befolkade områden vara förknippat med boendemiljön. Det här stämmer in på mina respondenters svar om att det inte var något alternativ att flytta och utbilda sig vilket motiveras med ekonomiska och/eller familjeskäl. En av respondenterna lyfter även fram naturen och tryggheten för barnen som en anledning att bo i kommunen. Enligt Fischer et.al (2000) så byggs mer och mer fördelar upp på en plats ju längre man bor där och det stärker människors vilja att stanna kvar. Det är i den meningen inte konstigt att det övervägande alternativet för respondenterna har varit att bo kvar och studera till högre utbildning istället för att flytta för att studera vidare, eftersom de bott större delen av sitt liv i kommunen och dessutom har familj som också bor och verkar där.
Att respondenterna befinner sig under tidpunkten i livet då de bildat familj lyfts fram som ett motiv till att studera via distans, något som även framgår i McGivneys (2004) studie. Men å andra sidan så talar respondenterna i intervjun om att annan form av utbildning skulle betyda att de skulle vara borta från familjen allt för mycket. Det är därför troligt att det långa avståndet mellan Vilhelmina kommun och en högskola är ett mer grundläggande motiv till valet att studera via distans.
Att kunna arbeta under studietiden upplevdes som viktigt för några av respondenterna. Om intentionen är att arbeta och studera så kan förutsättningen vara bättre att inte behöva flytta för studier från en plats där människor möjligtvis redan har ett arbete till en plats där de inte har det.
Vilket kan kopplas som en arbetsrelaterad fördel som enligt Fischer et.al (2000) bidrar till en ekonomisk förmån. De kommunala verksamheterna som lärcentrum, bibliotek och förskolor som nämns i resultatet kan i min mening verka som samhällsspecifika fördelar, eftersom verksamheterna underlättat att genomföra studierna och på så vis ökat möjligheten till karriär.
Arbetsrelaterade interna fördelar kan troligtvis byggas upp i samband med att under studierna genomföra praktik där man bor. Att redan ha kunnat visa sina kunskaper och skapat ett socialt band på en arbetsplats kan troligtvis vägas in som meriterande för fortsatt arbete. Respondenterna har dessutom
bott i kommunen under en längre tid och kan på så vis ha platsspecifika kunskaper, så som Fischer et.al (2000) resonerar, vilket möjligtvis kan konkurrera ut arbetssökande som kommer utanför kommunen.
Enligt tidigare studier så flyttar högutbildade i högre utsträckning än lågutbildade (SOU 2000:36). Att sannolikheten skulle vara högre att respondenterna flyttar för att de skaffat sig en högre utbildning anses mindre troligt i det här fallet. Fritidsrelaterade fördelar tycks väga tyngre än att ta ett jobb utanför kommunen och går i linje med Fischer et.al (2000). Men å andra sidan har en respondent redan flyttat utanför kommunen en gång efter utbildningen. Att ha möjlighet att vara nära familjen verkar återigen vara en betydelsefull faktor som väger tungt för valet av boplats.
Sociala relationer och service inom kommunen man bor i stärker platsanknytningen enligt Westin (2016). I det här fallet har sociala relationer kopplade inom kommunen underlättat för en respondent att få ihop livpusslet med studier och familj. Däremot är det också avsaknaden av sociala relationer i samband med studier som lyfts fram som en nackdel. Jag tänker att nackdelen med distansstudier är att studiekamrater kan vara utspridda över hela landet och inte koncentrerade till en enda ort, vilket möjligtvis gör det svårt för människor som studerar via distans att kunna dela samma upplevelse med någon inom sitt närområde. Plötsligt finns en ensamhet lokalt kring hemmet där de sociala relationerna som enligt Westin (2016) kan vara som viktigast för anknytning till platsen. Även om en social relation till kurskamrater går att nå via digitala medel så uttrycks studierelationer inom kommunen som högt värde bland respondenterna.
Satsningar på att skapa lokala mötesplatser för studerande, så som lärcentrum, är i den meningen en skälig satsning.
Enligt Fischer et.al (2000) så utgörs interna fördelar av bland annat möjligheter på en plats. I och med att respondenterna har kunnat bo och utbilda sig i kommunen så har distansutbildning gjort det möjligt för respondenterna att ta del av både fritidsrelaterade och arbetsrelaterade fördelar i kommunen utan att behöva flytta för det ena eller andra.
6.4 Matchning
För respondenterna verkar det inte ha varit något problem att hitta ett arbete som matchar utbildningen trots immobilt beteende, vilket motsäger Frenkel och Leck (2017) om att det i mindre samhällen skulle vara svårt att få ett matchande arbete. Troligtvis kan den hänsyn till den lokala
arbetsmarknaden som respondenterna hade vid valet av utbildning bidragit till matchningen. En annan förklaring kan vara utbildningarnas “breda”
karaktär och beskrivs av respondenterna som grundläggande kunskap, användbar inom flera olika yrken. Däremot har den begränsade mobiliteten snarare reducerat möjligheten att kunna ta det ”perfekta jobbet” som enligt några respondenter finns någon annanstans än i Vilhelmina kommun.
Att respondenterna kunnat matcha arbete och utbildning är i ekonomiska termer positivt för den ekonomiska tillväxten som Bjerke et.al (2012) beskriver. Karlsson och Skånberg (2012) talar om utbildningsmatchning men även om kompetensmatchning som förutom utbildning involverar människors personlighet och erfarenheter. De menar att på en arbetsplats läggs jobbspecifika färdigheter till på människors kompetens.
Resonemanget finns bland respondenterna då det talas om en grundläggande kunskap som erhållits via utbildningen och som upplevs öka anställningsbarheten på vitt skilda arbeten. Det kan betyda att det finns utrymme till att byta arbete inom den lokala arbetsmarknaden. Utifrån arbetsrelaterade fördelar så kan det generera högre lön som enligt Bjerke et.al (2012) i sin tur kan stimulera tillväxt och stärker attraktiviteten i regionen. Utifrån en av respondenternas berättelser så har både utbildningen och tidigare erfarenheter från en tung period i livet varit till fördel i arbetet. För respondenten betydde utbildningen att livet kom tillbaka. Jag tänker att det beskriver hur distansutbildning kan bidra till personlig utveckling och på hur människors kunskap och erfarenhet bättre kan komma till användning.
6.5 Förslag till fortsatt forskning
Det är viktigt att komma ihåg att Vilhelmina kommun är en kommun med relativt långt avstånd till högskoleort vilket rimligtvis påverkat resultatet. I den meningen vore det intressant att jämföra studiens resultat med en kommun inom pendlingsavstånd från högskoleort där det möjligtvis går att ta del av campusstudier utan att behöva flytta, men av andra skäl väljer distansutbildning. Fler perspektiv som också skulle kunna belysas är att ta del av berättelser från personer som lämnat kommunen efter distansstudier och sedan inte återvänt.
7 SAMMANFATTNING
I denna undersökning har det gått att ta del av tre röster i en landsbygdskommun i syfte om att undersöka vad distansutbildning på högskolenivå betytt för dem. Det intressanta med studien är att individens perspektiv på distansutbildning fått belysas men med hänsyn till att inte alla röster hörs i denna studie. För att svara på syftet så har jag tittat närmare på motiv till distansutbildning, upplevelsen att studera på distans i en landsbygdskommun och hur utbildningen sedan lett vidare till arbete på den lokala arbetsmarknaden. Studien bygger på tre intervjuer med personer som utfört en högre utbildning via distans i Vilhelmina kommun. Det insamlade intervjumaterialet har bearbetats och diskuterats utifrån tidigare studier som berör livscykelperspektivet, människors relation och val till att stanna på en plats samt matchning för att generera ekonomisk tillväxt.
För att kort sammanfatta resultatet, så har annan form av utbildning varit mindre aktuell för respondenterna och kopplas till familj och ekonomiska skäl, men också platsegenskaper där de bor. Valet att utbilda sig förknippas med de erfarenheter och intressen respondenterna haft, samt inte minst för att bredda arbetsmöjligheterna på den lokala arbetsmarknaden. Att få ett passande arbete i kommunen har inte varit något problem. Sociala relationer i respondenternas omgivning lyfts fram som en betydande faktor för att genomföra utbildningen, även kommunal service och möjlighet att kombinera studier och arbete. Samtidigt är bristande social närvaro med andra studerande det som tagits upp som en nackdel med distansstudier. Då samtliga intervjupersoner hade barn under utbildningstiden så uttrycktes möjligheten att kunna disponera studietiden själv och ge mer utrymme till att ta hand om barnen som värdefull.
Framtidsvision och en medvetenhet om den lokala arbetsmarknaden vid valet av utbildning tolkas som bidragande del till fortsatt arbete i kommunen men också utbildningens karaktär. Att kunna bo kvar och utbilda sig har medfört att platsspecifika fördelar har kunnat behållas och vara till fördel under studietiden. Framförallt så visar denna studie att det är möjligt, genom distansutbildning, att åstadkomma en förändring, både inom karriär och personlig utveckling där människor vill bo och verka, vilket upplevts som betydelsefullt bland respondenterna.
