5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
5.1 F ÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Min förhoppning är att jag genom denna undersökning har bidragit till nya insikter när det handlar om sfi-elevers läroprocesser, i synnerhet den verbala språkliga utvecklingen.
Förevarande studie har resulterat i relevanta kopplingar mellan informanters upplevelser, teorier om dialogicitet och styrdokumenten för skolan. Att systematiskt undersöka dessa samband ger en kvalitetssäkring av de praktiska pedagogiska gärningarna i våra skolor och utbildningar. Jag anser att min studie är, i sitt nuvarande omfång, alltför begränsad för att kunna utgöra en bas för allmängiltiga generaliseringar.
Att behandla temat verbala övningar i skolan är aktuellt för alla skolämnen i skolan och behöver inte begränsas till enbart sfi-utbildningar. Retorik är ett område i våra skolor som behöver stimuleras och inspireras för att kunna leva upp till styrdokumentens krav och intentioner. Dysthe (1996) menar att både dialogen och tankeutveckling är centrala faktorer i ett framgångsrikt lärande (Dysthe 1996:89).
Min fråga inför en möjlig framtida, mer omfattande studie är om samtalet, diskussionen, argumentationen, disputationskonsten och dialogen får det utrymme i utvecklingen av undervisningsmetoderna de förtjänar. I en värld där vi blir alltmer beroende av kommunikation i alla former måste vi öva oss i att välja rätt ord i rätt sammanhang för att göra oss förstådda och känna oss betydelsefulla!
26
Källförteckning
Bachtin, M. (1997). Det dialogiska ordet. (Tredje upplagan). Gråbo: Bokförlaget Anthropos AB.
Denscombe, M. (2008). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (2 ed.). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (1996, nyutgåva 2009). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. red (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Eneroth, B. (1994). Hur mäter man vackert. Göteborg: Natur & Kultur.
Gerhardsson, Shirley (2011). Hur lär du dig tala svenska på bästa sätt? hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:421733/FULLTEXT01
Hartman, S. (2005). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Falun: Natur &
Kultur.
Kim, G. (2004). Mikhail Bakhtin: The Philosopher of Human Communication. Volume 12, Issue 1 2004 Article 8. The University of Western Ontario Journal of Anthropology:
http://ir.lib.uwo.ca/totem/
Det var besvärligt att hitta G. Kims artikel om Bachtin, för att underlätta lägger jag ut den fullständiga webbadressen:
http://ir.lib.uwo.ca/cgi/viewcontent.cgi?article=1171&context=totem&sei-redir=1&referer=http%3A%2F%2Fwww.google.se%2Furl%3Fsa%3Dt%26rct%3Dj%26q%3Dde ntith%252C%2520s.%2520%281995%29.%2520bakhtinian%2520thought%2520%253A%252 0an%2520introductory%2520reader.%2520london%2520%253A%2520routledge%26source
%3Dweb%26cd%3D72%26ved%3D0CC0QFjABOEY%26url%3Dhttp%253A%252F%252Fir.lib.u wo.ca%252Fcgi%252Fviewcontent.cgi%253Farticle%253D1171%2526context%253Dtotem%
26ei%3DoIwrT9HJEOTE4gSc_tWLDg%26usg%3DAFQjCNEw7X4HP-53KwakPZZD9YDVHANjVg%26sig2%3DjeqeoU3KUIyIyCAfHE7R6Q#search=%22dentith%2C%
20s.%20%281995%29.%20bakhtinian%20thought%20%3A%20an%20introductory%20reader .%20london%20%3A%20routledge%22
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogik psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Lpf 94:5 www.skolverket.se/skolfs?id=259
27 Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. Finland:
Norstedts.
Vygotskij, L. (1981). Psykologi och dialektik: en antologi i urval av L-C Hydén. Stockholm:
Norstedt.
Skolverket (2003), Flera språk – fler möjligheter. Liber. Finns på adressen:
http://www.skolverket.se
Skolverkets kommentarmaterial tillkursplanen i svenska som andraspråk, 2011. Skolverket.
Finns på adressen:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolver ket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2 591
Skolverket. (2001). Språkboken. Finns på adressen:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolver ket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2 097
Vetenskapsrådet. (2009). Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Finns på adressen:
http://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/allmannavillkorforansokan/etiskariktlinj er.4.29b9c5ae1268d01cd5c8000955.html
28
Bilagor
Bilaga 1
Enkäten
Hej,
Tack för att du vill ställa upp och besvara min enkät.
Jag undersöker hur Sfi-studerande upplever muntliga övningar i min undervisning. Jag kommer att relatera dina svar till en teori om dialogicitet.
Dialogicitet är, enligt forskare som Bakhtin (1982), Vygotskij (1978) och Dysthe (1996), basen för all språkutveckling, språket konstrueras av oss i stunden och i samverkan med andra. Dialogicitet spelar en avgörande roll i lärandet. Varje ord som utväxlas bär på ett sociokulturellt betydelsesystem som endast kan anammas och förstås i mötet med andra. Dialogicitet och tankeutveckling är, enligt forskare, centrala faktorer i
ett framgångsrikt lärande.
I en socialt interaktiv undervisning ger vi inläraren möjlighet att skapa det egna lärandet genom ett dialogiskt och öppet samtal. Denna process handlar om att på ett respektfullt sätt dela med sig av makten om kunskapen.
Den dialogiska diskursen inkluderar flera slags dialoger, de som sker mellan lärare - elev, mellan elev - elev och mellan eleven och stoff.
Enkätsvaren kommer att ingå i min C-uppsats och dina svar kommer att behandlas anonymt. Meddela mig om du vill ta del av mina slutresultat så ska jag skicka min uppsats till dig.
Jag har även kontaktat skolledningen och bett de godkänna min enkätundersökning.
För att svara på mina frågor ska du ta hänsyn till fyra olika kontexter:
KONTEXT A.GEMENSAM MUNTLIG ÖVNING OCH GEMENSAM TEXTSKRIVNING
Den gemensamma diskussionen avslutas med en skriven text, antingen en gemensamt komponerad på tavlan som alla uppmanas att skriva av eller en individuell som läraren rättar senare.
Mål:
öka ordförrådet med koppling till ett tema
införliva begreppen i dialoger och bli säkrare på att kunna använda ord och begrepp i nya sammanhang kunna kommunicera med ett enkelt språk i förutsägbara situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv
KONTEXT B.MUNTLIGA ÖVNINGAR I SMÅGRUPPER
Läraren fördelar sin tid mellan grupperna, går runt, lyssnar, korrigerar, svarar på frågor och lägger sig i diskussionen.
Det händer att läraren begär individuella utvärderingar om diskussionen skriftligt.
29
Mål:
Utbyta tankar och information och träna på övergången mellan talspråk till skriftspråk.
KONTEXT C.INDIVIDUELLT MUNTLIGT FRAMFÖRANDE
Eleven producerar material och med exempelvis stöd av en Power Point presentation berättar för klassen om sitt ämne.
Mål:
kunna berättar om ett eget kunskapsområde inför gruppen
med lärarens kontinuerliga stöd, kunna beskriva och återberätta upplevelser, uttrycka och motivera åsikter samt ge råd och instruktioner.
KONTEXT D.ENSKILDA SAMTAL MED LÄRAREN
I det här mötet förenar läraren övning med enskilt samtal.
Mål:
reflektera över den egna progressionen bl. a den muntliga förmågan öva övergången från talspråk till skriftspråk.
Nu till mina frågeställningar. Några ska du besvara med ett kryss, välj bara ett alternativ, och några ska du utveckla skriftligt.
Kontakta mig gärna om någonting i frågorna är oklart.
De slutna frågorna
1. Hur upplever du att talövningarna i kontext A hjälper dig att bli bättre på att tala svenska?
2. Hur upplever du att talövningarna i kontext B hjälper dig att bli bättre på att tala svenska?
Mycket givande
Ganska givande
Inte alls givande
Vet inte
Mycket givande
Ganska givande
Inte alls givande
Vet inte
30
3. Hur upplever du att talövningarna i kontext C hjälper dig att bli bättre på att tala svenska?
4. Hur upplever du att talövningarna i kontext D hjälper dig att bli bättre på att tala svenska?
Resultat för de öppna frågorna
5. Vilka faktorer upplever du är viktiga för att du ska bli bättre på att tala svenska?
Informant 1
Att diskutera mer på svenska med vänner
Att lässa böcker eller tidningar
Att titta på TV Informant 2
En av de viktigaste är att man samtalar, läser och får förklaring för de ord man inte förstår. Att skriva är också väldigt viktigt.
Informant 3
Krav utan stress uppmuntra mycket Den snabba takten i arbetet
Fantastiskt lärare: Shirley Gerhardsson Kontexter A, B, C, D
Informant 4
Jag tycker att kontext B - muntliga övningar i små grupper är viktiga för att bli bättre på att tala svenska.
Informant 5 Våga tala
Mycket givande
Ganska givande
Inte alls givande
Vet inte
Mycket givande
Ganska givande
Inte alls givande
Vet inte
31
Informant 6
Jag har lärt mig många ord från diskussionen i context A för att vi har diskuterat olika ämnen. för mig var det jätte viktigt.
Informant 7
Jag tror det är framför allt viktigt att våga tala, så kan man förbättra det som är inte så bra, om man sitter och inte våga tala de är man på " stand by".
Informant 8
Att varje elev får chansen att tala på lektionen, prata och prata och prata.
Informant 9
Praktik. Prata mer med folk, svenskt folk. Diskutera i skolan, hemma, överallt. Titta på TV och lyssna på radio är också bra att tala svenska
Informant 10
Att tala grammatiskt korrekt och skriftspråket är viktiga att ska bli bättre att tala svenska Informant 11
Det som kan förbättra mitt svenska språk är med säkerhet talövningarna. Dessutom hörövningarna och lite övningar i grammatik.
Informant 12
Jag tycker att det är viktigt att delta i diskussioner och samtal så mycket som möjligt. Man måste våga tala svenska även om man inte kan svenska perfekt.
Informant 13
Den viktigaste är enligt min åsikt att umgås med svensk talande personer, Informant 14
Att skriva mycket och lysna på folk som kan pråta bättre än mig
6. Vilken av kontexterna upplever du som mest effektiv? Motivera ditt svar.
Informant 1
Kontext C. Det är intressant sätt för att skriva, lisna och redovisa framför alla och att lära sig prata och att vara inte rädd när du berättar framför klassen.
Informant 2
Kontext B och D. I kontext B får man möjlighet att lysna och lära av egna och andras misstag. I kontext D får man all uppmärksamhet.
Informant 3
32
För mig var alla kontexter effektiv. Mest effektiv var kontext B och C. Därför jag kan säga om mina egna tankar, upplevelse Jag kan lyssna om andra känslor, opinion, erfarenhet
Informant 4 Kontext A
Den gemensamma diskussionen som avslutas med en skriven text är mest effektiv för att man utvecklar samtidigt talspråk och skriftspråk.
Informant 5 Kontext B Informant 6
Kontext A för att det var jättebra träning för att man tänka och försöka hitta rätta fraser som man kan uttrycka sina tankar på svenska.
Informant 7 _________
Informant 8
Kontext B. För att varje i gruppen blir tvungen att prata och diskutera. Så att ingen blir utanför.
Informant 9
Alla. Alla är bra på sitt sätt Informant 10
Kontexter B och C. Det är bra för mig att lärare fördelar sin tid mellan grupperna och lyssnar, korrigerar och lägger sig i diskussionen och det intressant att lärare ge råd och motivera åsikter.
Informant 11
Jag tror att alla fyra kontexterna är mycket effektiva. Jag har lärt mig både när jag har pratat i smågrupper, gemensam med andra och i ett individuellt framförande.
Informant 12
Jag tycker att kontext A är mest effektiv eftersom du får en chans att kommunicera på en enkel nivå och träna mot en mer avancerad nivå av språket.
Informant 13
För mig är den bästa kontext A för att på så sätt kan jag använda mig av det jag lärt mig och sedan få se hur jag progreserat.
Informant 14
Kontext A. Man lära sig bättre när man pråtar och skriver samtidigt. Jag lärde mig att pråta bättre, igenom att öva grammatik och skriva
33
7. Har du förslag på förbättringar angående talövningarna i undervisningen?
Informant 1
T. ex. att läsa några sidor i boken eller en artikel i tidningen och att berätta eller säga sin åsikt om den här nästa dag.
Informant 2
Det skulle hjälpa mycket att skriva medan man pratar. Då lär man sig dubbelt.
Informant 3
Min förslag (A) om en grupp är ganska stor ( 20-30 pers.) jag tycker att göra (ganska givande) mindre muntliga gemensam övningar men mer gemensam textskrivning
Informant 4 _______
Informant 5
Ja, man bör kontakta med människor. t ex skolan skaffar elever från svenska skolor och försöker blanda mellan dem och andra invandrarna för att nykommande eleverna lär sig svensk dialekt och talets sätt.
Informant 6
Jag tror om man kan presentera/läsa ibland sin uppsats muntligt. Skapa mer möjligheter för eleverna för att prata och praktisera språket.
Informant 7
För mig personlig och för andra som diskuterade och pratade var det användbar/lönsamt, och för de andra vet jag inte man kan inte tvinga folk att prata och öva sitt språkförmågan.
Informant 8
Att alla i klassen bör prata inför klassen oavsett om man är blyg eller inte.
Informant 9 Har ingen.
Informant 10
Med mycket hjälp från lärarna kan du förbättra ditt tal. Att ge råd och utbyta tankar och information och tränar med olika ämnet.
Informant 11 ___________
Informant 12
34
Jag har ingen förslag.
Informant 13
Jag har faktiskt inga förslag eftersom jag tycker att denna kurs har varit jätte bra på alla möjliga sätt.
Jag är jätte nöjd med lärarens insats.
Informant 14
Mer läxor, och en gång i veckan varje elev ska pråta om sin inlämningsuppgift
35
Bilaga 2
Enkätresultat - Pilottest
1. Hur upplever du att talövningarna i kontext A hjälper dig att bli bättre på att tala svenska?
2. Hur upplever du att talövningarna i kontext B hjälper dig att bli bättre på att tala svenska?
3. Hur upplever du att talövningarna i kontext C hjälper dig att bli bättre på att tala svenska?
4. Hur upplever du att talövningarna i kontext D hjälper dig att bli bättre på att tala svenska?
5. Vilka faktorer upplever du är viktiga för att du ska bli bättre på att tala svenska?
Lyssna på svenska språket varje dag. t ex 8 sidor är ett bra sätt. Att prata hjälper också ganska mycket för att då och då utvecklar du dina kunskaper.
6. Vilken av kontexterna upplever du som mest effektiv? Motivera ditt svar.
Den första. Vi har gjort den nästan alla av våra lektioner och det känns bra att kunna lyssna, förstå och analisera vad dem andra säger.
7. Har du förslag på förbättringar angående talövningarna i undervisningen?
Att träna på att skriva och prata är bra sätt att träna svenska, utveckla sin ordförråd och kunna förstå vad de andra säger och skriver.
Tack för din medverkan Shirley Gerhardsson
Mycket givande Ganska givande Inte alls givande Vet inte X
Mycket givande Ganska givande Inte alls givande Vet inte X
Mycket givande Ganska givande Inte alls givande Vet inte X
Mycket givande Ganska givande Inte alls givande Vet inte X