F ÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Under arbetets gång har många frågor väckts och intressanta ämnen att studera vidare har kommit upp till ytan. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka, det som upptäcktes under studiens gång, att företagen inte följer de regelverk som företaget själva skriver i sin årsredovisning att de följer. Varför redovisar de på ett sätt som inte är tillåtet enligt

regelverket de tillämpar? Vad beror denna situation på? Det vore intressant att göra en undersökning och kartlägga om företag följer de redovisningsregler som ingår i det

valda/tvingande regelverket och om inte, hur kommer det sig? Det skulle även vara intressant att studera anledningen för detta, om det är medvetet eller om det beror på slarv och/eller okunskap. De flesta företagen hade använt sig av revisor som granskat och godkänt årsredovisningen trots denna felaktighet.

Denna studie uppvisar brister i empirin vilket främst gäller frågan om företagens skäl för redovisningsval. Majoriteten av de svar som gavs var, som synes, mycket ytliga och bidrog inte med användbar information till studien. Som en konsekvens av detta har studien inte nått

fram till ett svar på frågan om vilka redovisningsmetoder som ligger till grund för valet av regelverk. Det vore därför intressant att utföra en fördjupande studie i denna specifika fråga för att reda ut hur det egentligen ligger till. Denna studie har visat att FoU-företag valt som redovisningsspecialisterna i tidningen Balans förutspådde, men är det på grund av

möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter? Trots att denna studie inte lyckades påvisa att fastighetsbolag valt som redovisningsspecialisterna förutspådde vore det även intressant att utföra en fördjupande studie som fokuserar på fastighetsbolags val av regelverk och huruvida komponentavskrivning är det som har störst inverkan på valet av regelverk. För att minska risken för resultat som inte är statistisk signifikanta rekommenderas för en ny studie ett större urval.

Referenser

Almgren. P. m.fl. (2013). K3 i praktiken - PwC:s handbok vid tillämpning av K3, Uppl. 2, Lund: Studentlitteratur AB.

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori - policy och praxis, Uppl. 2, Malmö: Liber AB.

Ball, R. Foster, G. Gonedes, N. Jensen, M. (1982). Corporate Financial Reporting: A Methodological Review of Empirical Research/Discussions/Reply, Journal of Accounting Research, 20, p. 161-234. BFNd (2016). Uttalande om byte mellan K-regelverk.

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/uttalanden/uttalanden-from-2000/utt-12-4.pdf (Hämtad 2017-11-22)

BFNAR 2012:1 (2012). Bokföringsnämnden allmänna råd BFNAR 2012:1 (K3).

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/allmanna-rad/Grunddokument/bfnar12-1-grund.pdf (Hämtad 2017-12-26)

BFNAR 2016:10 (2016). Bokföringsnämndes allmänna råd BFNAR 2016:10 (K2).

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/allmanna-rad/Grunddokument/bfnar16-10-grund.pdf (Hämtad 2017-12-26)

Bowen, R. M. Ducharme, L. & Shores, D. (1995). Stakeholders' implicit claims

and accounting method choice, Journal of Accounting and Economics, 1995, 20 (3), p. 255-295

Brennan, N. M. & Merkl-Davies, D. M. (2017). A theoretical framework of external accounting communication, Accounting, Auditing & Accountability Journal, 30 (2), p. 433-469.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder, Uppl. 3, Malmö:

Liber AB.

Cazavan-Jeny, A. Jeanjean, T. & Joos, P. (2011). Accounting choice and future performance:

The case of R&D accounting in France, Journal of Accounting and Public Policy, 30 (2), p.

145-165.

Collin, S.-O. Y. Tagesson, T. Andersson, A. Cato, J. Hansson, K. (2009).

Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories, Critical Perspectives on Accounting, 20 (2), p. 141-174.

Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory, Uppl. 2, Berkshire: Mc-Graw Hill Education.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Uppl. 3, Lund: Studentlitteratur AB.

DiMaggio, P. & Powell, W. (1983). The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields, American Sociological Review, 48 (2), p. 147-160.

Drefeldt, C. (2013). Inblick: Äntligen är K3 klart! Balans, 2, s. 22.

https://www.paperton.com/shelf/reader/magazine_id/32324/whitelabel/balans-2/uid/1343316/token/1f6eb275e1e884988ca1a6178a3d899dfef5d6d1#page/22 (Hämtad 2017-11-02)

Drefeldt, C. & Törning, E. (2014). Finansiell rapportering enligt K3 och K2, Uppl. 2, Lund:

Studentlitteratur AB.

Fields, T. D. Lyz, T. Z. & Vincent, L. (2001). Empirical research on accounting choice, Journal of Accounting and Economics, 31 (1), p. 255-307.

Francis, J. (2001). Discussion of empirical research on accounting choice, Journal of Accounting and Economics, 31 (1), p. 309-319.

Gietzmann, M. B. & Trombetta, M. (2003). Disclosure interactions: accounting policy choice and voluntary disclosure effects on the cost of raising outside capital, Accounting and

Business Research, 33 (3), p. 187-205.

Holme I. M. & Solvang B. K. (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Uppl. 2, Lund: Studentlitteratur AB.

KPMG (2013), En snabbguide i K3.

https://assets.kpmg.com/content/dam/kpmg/pdf/2016/05/se-snabbguide-K3.pdf (Hämtad 2018-01-02)

Lennartsson, R. (2013). Hög tid att välja mellan K2 och K3, Balans, 8, s. 34-35.

https://www.paperton.com/shelf/reader/magazine_id/32331/whitelabel/balans-2/uid/1343316/token/1f6eb275e1e884988ca1a6178a3d899dfef5d6d1#page/34 (Hämtad 2017-11-02)

Lennartsson, R. (2012)a. Noteringar: Svåra bytesregler gynnar K2-regelverket, Balans, 12, s.

10. https://www.paperton.com/shelf/reader/magazine_id/32408/whitelabel/balans-2/uid/1343316/token/1f6eb275e1e884988ca1a6178a3d899dfef5d6d1#page/10 (Hämtad 2017-11-02)

Lennartsson, R. (2012)b. Noteringar: De flesta svenska företag kan välja K2, Balans, 10, s. 9.

https://www.paperton.com/shelf/reader/magazine_id/32406/whitelabel/balans-2/uid/1343316/token/1f6eb275e1e884988ca1a6178a3d899dfef5d6d1#page/8 (Hämtad 2017-11-02)

Lennartsson, R. (2012)c. Nu är K3 här - vilken väg väljer du? Balans, 8-9, s. 14-15.

https://www.paperton.com/shelf/reader/magazine_id/32409/whitelabel/balans-2/uid/1343316/token/1f6eb275e1e884988ca1a6178a3d899dfef5d6d1#page/14 (Hämtad 2017-11-02)

Lisper, H-O. & Lisper, S. (2005). Statistik för samhällsvetare, Uppl. 1, Malmö: Liber AB.

Marton, J. Lundqvist P. & Pettersson, A.K. (2016). IFRS - i teori och praktik, Uppl. 4, Stockholm: Sanoma Utbildning AB.

Mäki, J. Somoza-Lopez, A. Sundgren, S. (2016). Ownership Structure and Accounting Method Choice: A Study of European Real Estate Companies, Accounting in Europe, p. 1-19.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv, Uppl. 3, Stockholm: Liber AB.

Oppenheimer, B. (2013). Allvarliga effekter av K2 för FoU-företag, Balans, 5, s. 27-28.

https://www.paperton.com/shelf/reader/magazine_id/32327/whitelabel/balans-2/uid/1343316/token/1f6eb275e1e884988ca1a6178a3d899dfef5d6d1#page/26 (Hämtad 2017-11-10)

Oswald, D. R. (2008). The Determinants and Value Relevance of the Choice of Accounting for Research and Development Expenditures in the United Kingdom, Journal of Business Finance & Accounting, 35 (1-2), p. 1-24.

Persson, J. & Sahlin, N-E. (2013). Vetenskapsteori för sanningssökare, Diss., Lunds Universitet, Fri Tanke Förlag.

SABO (2012). Riktlinjer för komponentredovisning av förvaltningsfastigheter.

https://www.sabo.se/document/riktlinjer-for-komponentredovisning-av-forvaltningsfastigheter/ (Hämtad 2017-12-27)

SFS 1995:1554, Årsredovisningslagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554 (Hämtad 2017-11-02) SFS 1999:1229, Inkomstskattelagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/inkomstskattelag-19991229_sfs-1999-1229 (Hämtad 2017-01-03) SFS 2005:551, Aktiebolagslagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551 (Hämtad 2017-01-03) SRF Redovisning (u.å.) Bokföringsnämndens K-regelverk.

http://www.srfredovisning.se/bokforingsnamndens-k-regelverk/ (Hämtad 2017-11-01) Stanton, P. & Stanton, J. (2002) Corporate annual reports: research perspectives used, Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15 (4), p. 487-500.

Starova, M. & Cermakova, H. (2010). Method of Component Depreciation of Fixed Assets and It’s Comparision with Traditional Methods, AGRIS on-line Papers in Economics and Informatics, 3, p. 37-46.

Trombley, M. (1989). Accounting Method Choice in the Software Industry: Characteristics of Firms Electing Early Adoption of SFAS No. 86, The Accounting Review, 64 (3), p. 529-538.

Wang, Y. Du, R. Koong, K. S. Fan, W. (2017). Effects of R&D policy choice on accounting performance and market value, R&D Management, 47 (4), p. 545-556.

Watts, R. L. & Zimmerman, J. L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective, The Accounting Review, 65 (1), p. 131-156.

Bilagor

Bilaga 1. Enkätfrågor

Hej!

Vi kommer från Södertörns Högskola och skriver kandidatuppsats i redovisning.

Uppsatsen handlar om företags redovisningsval vid upprättande av årsredovisning och mer specifikt valet mellan K2 och K3.

Vi mailar till er för att vi är intresserade av hur ert redovisningsval har gått till och önskar därför komma i kontakt med ekonomiansvarig inom företaget. Vi vore mycket tacksamma om ni har möjlighet att svara på några enkla frågor om just ert redovisningsval. Ni är självklart anonyma.

1. Outsourcar ni er ekonomifunktion i företaget?

2. Vem var det som fattade beslutet om vilket redovisningsregelverk som ni skulle

välja? Var det någon på företaget eller tog ni hjälp utifrån av exempelvis revisor eller redovisningspecialist?

3. Vilka skäl låg till grund för det redovisningsval som ni gjorde?

Tack så mycket för ert svar, det betyder mycket för vår studie.

Hälsningar

Jenny Carlsson och Ellen Tidner