P OPULATION OCH URVAL

Populationen för denna studie är fastighetsbolag samt företag med forsknings- och utvecklingsverksamhet i Sverige som uppfyller kriterierna för att kunna välja

redovisningsregelverk. Det är dessa företag som artiklarna i tidningen Balans huvudsakligen handlat om eftersom det är inom dessa två områden som valet av regelverk varit mest

omdiskuterat. Fastighetsbolag och FoU-företag delas in i två undersökningsgrupper. En tredje grupp i form av en kontrollgrupp tas också med. Syftet med att införa en kontrollgrupp var att kunna se hur mindre svenska företag i allmänhet, som har möjlighet att välja regelverk, väljer i jämförelse med fastighetsbolag och FoU-företag.

Sökkriterierna har baserats på nettoomsättning och antal anställda. Därmed har sökningen bortsett från ett av kriterierna för 80-40-50-företag: balansomslutningen. Anledningen till detta är att det under arbetets gång noterades att många företag har en betydligt högre

balansomslutning, särskilt inom gruppen fastighetsbolag. Företagen får inte överstiga mer än ett av gränsvärdena två år i följd och därför angavs två av kriterierna under dessa värden.

Då valet av regelverk för FoU-företag innebär konsekvenser vid aktivering av

utvecklingsutgifter var dessa aktiveringskostnader ytterligare ett sökkriterium för gruppen utgivning av annan programvara. För FoU-företagen var det alltså ett krav att det fanns aktiverade utvecklingsutgifter i balansräkningen år 2013 för att kunna studera om och hur detta har förändrats med införandet av K3 regelverket.

Vid framtagandet av en översikt över populationen användes Business Retriever. Det finns i sökfiltret färdiga branschkategorier och det är dessa som använts för att definiera

populationen.

TABELL 1.SÖKFILTER OCH SUMMERING AV ANTAL FÖRETAG I POPULATIONEN.

FoU Fastighetsbolag Kontrollgrupp

Antal anställda

0-49 0-49 0-49

Bokslutsår 2016 2016 2016

Bolagsform Aktiebolag Aktiebolag Aktiebolag

Bransch Utgivning av annan programvara, Naturvetenskaplig & teknisk fastigheter och Handel med egna fastigheter

Då studiens population är för omfattande, på så sätt att det innefattar betydligt fler företag än vad som är möjligt att hantera i denna undersökning, har en avgränsning av urvalsramen gjorts (Lisper & Lisper 2005, s. 207). FoU-företag avgränsades till företag med utgivning av annan programvara inom branschen data, it och telekommunikation. Fastighetsbolag

avgränsades till fastighetsbolag med uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade bostäder inom branschen fastighetsverksamhet. Anledningen till att dessa avgränsningar gjordes var att få ett hanterbart antal företag att undersöka.

Urvalsramen togs fram med hjälp av söktjänsten Retriever Business. Den delades upp i tre grupper: fastighetsbolag med uthyrning och förvaltning, utgivning av annan programvara samt en kontrollgrupp vilken innefattade alla övriga företag.

Följande sökfilter användes för de tre olika grupperna:

TABELL 2.SÖKFILTER OCH SUMMERING AV ANTAL FÖRETAG I URVALSRAMEN.

FoU Fastighetsbolag Kontrollgrupp

Antal anställda

0-49 0-49 0-49

Bokslutsår 2016 2016 2016

Bolagsform Aktiebolag Aktiebolag Aktiebolag

Bransch Utgivning av annan programvara Fastighetsbolag med förvaltning &

uthyrning

Då det inte fanns möjlighet att utföra en totalundersökning var det nödvändigt att göra ett urval i form av stickprov. Vid ett stickprov undersöks en mindre del av populationen som ska representera hela populationen. Syftet med stickprovet är att kunna uttala sig om hela

populationen. (Lisper & Lisper 2005, s. 222) Urvalet gjordes genom obundet slumpmässigt urval vilket innebär att alla enheter i populationen inom respektive grupp har samma chans att komma med. Stickprovet sattes i grupperna till 99 företag per grupp då det var det maximala antalet företag inom utgivning av annan programvara som var möjligt att undersöka. För att kunna jämföra resultaten grupperna emellan bestämdes urvalet till 99 enheter även för gruppen fastighetsbolag samt för kontrollgruppen. Varje grupp fördes sedan in i separata Excelark med företagens organisationsnummer i en lista. Sedan användes slumpfunktionen i Excel där alla företagen slumpades om i listan. Efter det användes de första 99 företagen varje lista för stickprovet. Dessa företags årsredovisningar var de som undersöktes. Totalt undersöktes alltså 396 årsredovisningar från 297 företag: årsredovisningar från år 2016 och år 2013 hos 99 företag inom utgivning av annan programvara, 99 årsredovisningar från 2016 för fastighetsbolag och 99 årsredovisningar från 2016 för kontrollgruppen.

3.2.2 Urvalets representativitet

För att ett urval ska vara korrekt måste, enligt Lisper och Lisper (2005, s. 206), tre villkor vara uppfyllda:

● populationen ska vara definierad.

● stickprovet ska slumpmässigt ha dragits ur populationen.

● bortfallet får inte vara för stort.

Populationen anses vara definierad vilket kan studeras i tabell 1. Stickprovet är gjort med obundet slumpmässigt urval, vilket innebär att alla enheter inom respektive grupp har haft samma chans att komma med. (Lisper & Lisper 2005, s. 212-215) Bortfallet för respektive grupp kan inte anses vara för stort då det rör sig om mellan 2-8 enheter av 99 enheter. Urvalet kan därför anses vara korrekt och därmed också representativt. Dock så är urvalen för varje grupp för små ur statistisk synpunkt (Denscombe 2016, s. 80-84)

3.2.3 Bortfall vid granskning av årsredovisningar

TABELL 3.BORTFALL AV ÅRSREDOVISNINGAR. Utgivning av annan

Enligt Lisper & Lisper (2005, s. 226) sägs det att bortfallet inte påverkar vanligtvis

undersökningen om det är under tio procent. Men de menar på att det inte är så enkelt utan det är orsaken till bortfallet som avgör hur pass allvarlig bortfallets inverkan på studien är.

I urvalet för utgivning av annan programvara år 2013 förekom det tre bortfall på grund av att två företag inte uppgett regelverk och ett företag tillämpat IFRS. I urvalet för samma grupp år 2016 förekom även där tre bortfall. Ett bortfall var samma företag som för år 2013 vilket var det företaget som tillämpade IFRS. Anledningen till att de andra två företagen betraktas som bortfall var att det ena inte lämnat in årsredovisningen och det andra företaget tillämpade BFNs äldre normgivning. För att kunna jämföra företagens redovisningsval inom gruppen utgivning av annan programvara år 2013 med år 2016 räknas samtliga fem företag som bortfall för båda åren.

Sex företag i urvalet redovisade inte enligt varken K2 eller K3 utan enligt RFR2

(Redovisning för juridiska personer). Dessa företag har i studien betraktats som bortfall.

Dessa förekom endast inom gruppen fastighetsbolag. Fastighetsbolagen som tillämpade RFR2 var företag som alla ingick i en koncern där koncernen tillämpade IFRS och RFR2.

Därmed följde dotterbolaget samma regelverk.

Ett företag ur varje grupp har inte lämnat in årsredovisning för år 2016. Det har gått att få fram information om företagens ekonomiska ställning år 2016 men inte regelverk, därför betraktas även dessa som bortfall eftersom det inte är säkerställt vilket regelverk företag tillämpar. Tre företag i kontrollgruppen har inte angett regelverk. Eftersom det inte är möjligt att säkerställa regelverk för dessa betraktas även de som bortfall.

De företag som inte tillämpat K2 och K3, utan IFRS eller RFR2, är inte aktuella för studien men har kommit med i urvalet eftersom förteckningar över företags val av regelverk inte finns och inte var möjligt att söka på i Business Retriever. Dessa bortfall kan därför inte anses ha en negativ påverkan på studiens resultat. De bortfall som skulle kunna innebära

konsekvenser för resultaten är de enheter för vilka angivet regelverk saknades. Men då de är så få anses dessa inte medföra betydande konsekvenser för studiens resultat.