F ÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

Utifrån vad som framkom i resultatet av vår studie skulle vi vidare vilja undersöka barns uppfattning om kränkande behandling och diskriminering inom förskolan för att kunna jämföra och se om det skiljer sig från pedagogernas uppfattning och synsätt. Ett lämpligt sätt att undersöka detta skulle möjligtvis vara genom en etnografisk studie för att observera barnens agerande och beteende i barngruppen för att få en inblick i hur barn tolkar en kränkande behandling eller diskriminering. En annan intressant ingång hade varit att observera pedagogernas agerande i det förebyggande arbetet och se om stämmer överens med hur de talar om arbetet, även i detta fall hade observationer varit en lämplig metod. Det hade varit ett bra komplement till vår studie då man observerar hur det faktiska arbetet utförs medan vi endast undersökte hur man talar om arbetet.

Slutligen skulle vi vilja forska vidare om en diskurs som vi fann i vårt arbete, en hierarki som vi

upptäckte mellan förskollärare och barnskötare. Detta hade vi undersökt genom enskilda intervjuer som har fokus på pedagogernas position i förskolan.

Referenser

Brinkkjær och Høyen (2013). Vetenskapsteori för lärandestudenter. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: Makt, normer och delaktighet

i förskolan (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och didaktik, 19). Stockholm:

Ordfront.

Erdis, M. (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur.

Evaldsson, A. C., & Tellgren, B. (2009). ‘Don’t enter – It’s dangerous’: Negotiations for power and exclusion in pre-school girls’ play interactions. Educational & child psychology Vol. 26 No.

2.

Fanger, S. M., Frankel, L. A., & Hazen N. (2012). Peer Exclusion in Preschool Children’s Play:

Naturalistic Observations in a Playground Setting. Merrill-Palmer Quarterly, April 2012, Vol.

58, No. 2, pp. 224–254. DOI: 10.2307/23098463

Harwood, D., & Copfer, S. (2015). “Your Lunch Pail Is Silly!” Children’s and Teachers’ Views on Teasing, Journal of Research in Childhood Education, 29:1, 26-41,

DOI: 10.1080/02568543.2014.973126

Helgesen, M. (2010) Relasjonell mobbing blant jenter i barnehagen. HiF-rapport 2010:4.

Høgskolen i Finnmark

Hylander, I. (2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. (FOG-rapport, nummer 42). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.

Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan - Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap. (Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Sciences No. 35). Malmö:

Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Lansing Cameron, D., & Bobo Kovac, V. (2016). An examination of parents’ and preschool workers’ perspectives on bullying in preschool, Early Child Development and Care, 186:12, 1961-1971, DOI: 10.1080/03004430.2016.1138290

Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A., Löfdahl, M., Hjalmarsson, & K., Franzén. Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Olweus, D. (1991). Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra. Stockholm: Liber.

Padgett, D. (2008). Qualitative methods in social work research (2. uppl.). Los Angeles, California: Sage Publications.

Repo, L., & Sajaniemi, N. (2015). Prevention of bullying in early educational settings:

pedagogical and organisational factors related to bullying, European Early Childhood Education Research Journal, 23:4, 461–475, DOI: 10.1080/1350293X.2015.1087150

Ruth, J.-E. (1991). Reliabilitets- och validitetsfrågan i kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition, Gerontologia 5(4), 277–290.

Saracho, O. (2016) Bullying: young children's roles, social status, and prevention programmes.

Early Child Development and Care, Vol.187:1, 68–79, DOI:10.1080/03004430.2016.1150275.

SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2006). Allmänna råd och kommentarer - För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2020). Kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Stockholm:

Skolverket. Hämtad 13 april 2020, från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-behandling-mobbning-och-diskriminering

Skånefors, L. (2013) Barns sociala vardagsliv i förskolan. (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, 2013:32)Karlstads universitet: Karlstad.

Sommer, D. (2008). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 3. uppl. Malmö: Liber.

Svensson, P. (2019). Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Swit, C. S. (2018). Early childhood educators’ and parents’ perceptions of bullying in

preschool. New Zealand Journal of Psychology Vol. 47, No. 3. Accession Number 135983566 Söderström, Å., & Hultman, A. L. (2017). Preschool Work against Bullying and Degrading Treatment: Experiences from an Action Learning Project. Early Years, 37(3), 300-312.

DOI: 10.1080/09575146.2016.1194374

Thomsson, H. (2014). Analysera intervjuer: om konsten att göra kvalitativa analyser vid statliga verk och myndigheter. Stockholm: BoD.

Türkoğlu, B. (2019)Preschool Teachers' Perspectives on Aggressive Behaviors in Children: A Qualitative Study. Journal of Education and Training Studies Vol. 7, No. 2 DOI:

10.11114/jets. V7i2.3889

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 20/4 2020 från,

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.

Lund: Studentlitteratur.

Wideberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Öhman, M. (2019). Nya hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber.

Bilaga 1

Hej,

Vi heter Therese Blombergsson och Stina Dahlgren och är förskollärarstudenter vid Högskolan Väst i Trollhättan. Vi läser i nuvarande läge termin sex av sju och ska nu påbörja vårt examensarbete. Vi vill med detta brev skicka en förfrågan om ni skulle kunna tänka er att delta i vår studie.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger uppfattar kränkande behandling och diskriminering på förskolan. För att samla material till vår forskning kommer vi att göra en kvalitativ undersökning som kommer innefatta fokusgruppsintervjuer. Vi önskar grupper med4–6 personer, både förskollärare och barnskötare. Intervjuerna beräknas ta cirka 90 minuter och kommer att spelas in.

Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer som innebär att ni som deltagare i studien har rätt att avbryta när ni vill, uppgifterna kommer endast att användas i forskningssyfte samt att under studiens gång kommer alla deltagarna att vara anonyma och namnen kommer att kodas.

https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html

Vid frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss. Vi önskar svar om deltagande så snart som möjligt till någon av våra mailadresser.

Med vänliga hälsningar

Stina Dahlgren och Therese Blombergsson Kontaktuppgifter:

Stina Dahlgren

Epost: stina.dahlgren@student.hv.se Therese Blombergsson

Epost: therese.blombergsson@student.hv.se

Bilaga 2

Introduktionsfrågor

 Vad heter du?

 Vad har du för utbildning?

 Hur länge har du arbetat inom förskolan?

Påståenden och följdfrågor

 Diskriminering och kränkande behandling är samma sak.

1. Vad tänker ni på när ni hör diskriminering?

2. Vad tänker ni på när ni hör kränkande behandling?

 Barn utför inte kränkande behandling 1. Om inte, vad beror det på?

2. Vad är den vanligaste formen av kränkning som sker i barngruppen?

 Vissa miljöer på förskolan genererar större risk för kränkning eller diskriminering 1. När finns det störst risk att kränkande behandling/diskriminering kan förekomma enligt

er?

2. Sker detta i grupper eller mellan individ och individ?

 Diskriminering av kön är vanligast 1. Om ja, på vilket sätt?

2. Om nej, vad är då vanligast?

 Alla barn på förskolan behandlas inte lika

1. Hur arbetar ni förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling?

2. Hur arbetar ni med värdegrund på förskolan?

Bilaga 3

I och med att vi är två personer som har skrivit detta arbete följer här en beskrivning av våra enskilda och gemensamma prestationer. För att det ska bli tydligt vem vi menar skriver vi om oss i tredje person.

Vi valde att fördela rollen som moderator jämt, alltså att vi var moderator på två av intervjuerna vardera. Påståendena som användes till detta gjordes tillsammans. Transkriberingen fördelades även det helt jämt på det sättet att när en intervju hade gjorts transkriberade en av oss hälften och den andra resten för att vi skulle transkribera lika många minuter.

Själva skrivarbetet har delats upp på olika sätt under de olika rubrikerna. Sammanfattning, inledning, syfte och frågeställningar har gjorts gemensamt. Rubriken bakgrund har Therese skrivit. Under rubriken tidigare forskning valde vi att skriva 3.1 tillsammans för att veta hur vi ville lägga upp det. Därefter delades resterande underrubriker upp, Stina har skrivit 3.2, 3.3 och 3.5 medan Therese har skrivit 3.4. Den teoretiska inramningen har Stina skrivit. Vi anser att rubriken bakgrund är lättskriven i jämförelse med tidigare forskning och teori därmed valde vi att Therese skulle skriva mer under rubriken metod. Där har Therese skrivit 5.1, 5.2, 5.4, 5.5, 5,6 och 5.8 medan Stina har skrivit 5.3 och 5.7. När vi skrev resultatdelen och diskussionen satt vi tillsammans och tog hjälp av varandra i skrivandet, däremot delades underrubrikerna upp. Stina skrev 6.1, 6.3, 7.2 och 7.5 medan Therese skrev 6.2, 7.1 och 7.3. Underrubriken 7.4 som handlar om didaktiska aspekter skrevs gemensamt.

Trots att vi har delat upp skrivarbetet har hela texten lästs igenom av båda samt har vi diskuterat och justerat alla delarna tillsammans. Vi anser att vår studie har arbetats fram genom ett gemensamt samarbete där fördelningen har varit rättvis och vi båda står bakom forskningen och studiens resultat.