FUNKTION LÄNGSTA INTERVALL FÖR KONTROLL /UNDERHÅLL
2 F ÖRUTSÄTTNINGAR .1 B YGGNADER
Nybyggnaden är ett flerbostadshus i fyra våningsplan. Det finns totalt 34 lägenheter.
Storleken på lägenheterna varierar mellan 55 till 134 m2. 2.2 VENTILATIONSSYSTEM
Lägenheterna i hus A betjänas av två till- och frånluftssystem. Systemen betjänar unge-fär hälften av lägenheterna vardera. Vid brand skall systemen fungera enligt principen fläkt-i-drift. Systemen benämns vidare i denna rapport som system 1 och system 2.
System 1 är systemet för TA1/FA1 och system 2 är systemet för TA2/FA2.
Flödet i respektive lägenhet varierar mellan ca 25 l/s för den minsta lägenheten och ca 47 l/s för de största.
Lägenheterna är utformade med spiskåpor med separata fläktar för respektive lägen-het och är därmed inte anslutna till lösningen med fläkt-i-drift och ingår inte vidare i rapporten.
I byggnaden har beräkningar genomförts med fläkt enligt Bravida. Se 3.1.
Vid detektion av brand i kanalerna sker förbikoppling förbi filter, batteri etc. Sådana system finns beskrivna bland annat i Backvik m.fl. (1999), Boverket (1994), Brandteknik (2005) och Olsson (1999).
För en mer omfattande beskrivning av systemen hänvisas till gällande ventilations-handlingar.
Lomma C, Hus A, Lomma 232566/jtr
specifikationer för systemet.
Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet för att förhindra brandgasspridning under förut
uppfylls.
3.1 Fläkten s
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan enligt nedan.
Maximalt flöde som uppkommit i berä 1 och ca 1200
Fläkten som används vid ga
Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, man ska med andra or
andra fläkten som går.
3.2
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas f
ande tidsperioden (60 min).
Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid och system 2 ca
Lomma C, Hus A, Lomma 232566/jtr
specifikationer för systemet.
Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet för att förhindra brandgasspridning under förut
uppfylls.
3.1 KAPACITET OCH UTFORMN
Fläkten som används vid brandfunktion skall ha bakåtböjda skovlar.
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan enligt nedan.
Maximalt flöde som uppkommit i berä 1 och ca 1200
Fläkten som används vid
gaser mellan brandceller även vid brandfallet.
Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, man ska med andra or
andra fläkten som går.
3.2 TEMPERATURKRAV FÖR FL
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas f
ande tidsperioden (60 min).
Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid och system 2 ca
Lomma C, Hus A, Lomma-
specifikationer för systemet.
Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet för att förhindra brandgasspridning under förut
APACITET OCH UTFORMN
om används vid brandfunktion skall ha bakåtböjda skovlar.
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan enligt nedan.
Maximalt flöde som uppkommit i berä 1 och ca 1200 l/s för system 2.
Fläkten som används vid
ser mellan brandceller även vid brandfallet.
Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, man ska med andra ord inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den andra fläkten som går.
EMPERATURKRAV FÖR FL
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas f
ande tidsperioden (60 min).
Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid och system 2 ca 70°C.
Ventilationsbrandskydd
specifikationer för systemet.
Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet för att förhindra brandgasspridning under förut
APACITET OCH UTFORMNING FÖR FLÄKT
om används vid brandfunktion skall ha bakåtböjda skovlar.
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan
Maximalt flöde som uppkommit i berä för system 2.
Fläkten som används vid normalfallet är till ser mellan brandceller även vid brandfallet.
Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, d inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den
EMPERATURKRAV FÖR FLÄKT
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas f
ande tidsperioden (60 min).
Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid
entilationsbrandskydd
Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet för att förhindra brandgasspridning under förut
ING FÖR FLÄKT
om används vid brandfunktion skall ha bakåtböjda skovlar.
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan
Maximalt flöde som uppkommit i beräkningarna för systemen är ca 1110
fallet är tillräcklig för att förhindra spridning av bran ser mellan brandceller även vid brandfallet.
Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, d inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas f
Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid
Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet för att förhindra brandgasspridning under förutsättning att nedanstående systemkrav
om används vid brandfunktion skall ha bakåtböjda skovlar.
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan
kningarna för systemen är ca 1110
äcklig för att förhindra spridning av bran
Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, d inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas f
Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid
Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet sättning att nedanstående systemkrav
om används vid brandfunktion skall ha bakåtböjda skovlar.
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan
kningarna för systemen är ca 1110
äcklig för att förhindra spridning av bran
Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, d inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas för under den dimensio
Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid system 1
Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet sättning att nedanstående systemkrav
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan
kningarna för systemen är ca 1110 l/s för system
äcklig för att förhindra spridning av bran
Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, d inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att ör under den dimensio
system 1 är ca Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet
sättning att nedanstående systemkrav
Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan
för system
äcklig för att förhindra spridning av
brand-Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, d inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den
Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att ör under den
dimensioner-är ca 95°C,
Lomma C, Hus A, Lomma- Ventilationsbrandskydd
3.4 STYR- OCH REGLER
Aktivering av brandläge för aktuell luftbehandlingsanläggning sker med rökdetektorer placerade i ventilationskanalerna eller alternativt med separata tryckgivare i kombinat-ion med temperaturgivare. Nedan beskrivs de två detektkombinat-ionsalternativen:
Tryckgivare i kombination med temperaturgivare:
Om filterbatterier och värmeåtervinning sätts igen av sotpartiklar kan detta medföra att undertrycket i systemet kan sjunka. Om undertrycket sjunker alltför lågt kan detta kan leda till brandgasspridning i systemet.
Baserat på ovanstående föreslås det att följande lösning kan vara ett alternativ till traditionell rökdetektion i kanalerna:
Separata tryckgivare i kombination med temperaturgivare arrangeras innan filter-batteri i samlingskanal.
Tryckgivare finns i systemet vid filtret som indikerar sluttrycket när filtret ska bytas.
Tryckgivare för att aktivera bypassystemet runt filtret bör sättas till ca 10 Pa över detta sluttryck och utgör därmed aktiveringstryck och detektion.
Om temperaturen i kanalsystemet vid fläkten blir högre är 50°C betraktas också detta som detektion.
Vid detektion av någon av de två givarna (temperatur- och/eller tryckgivare) aktiveras förbikoppling runt filterbatterier och värmeåtervinning.
Tryck- och temperaturgivare för brandfunktionen skall ej gå att reglera/ändra på ett enkelt sätt.
Det måste kontrolleras att denna brandfunktion kan fungera under normala driftsför-hållanden då lösningen är okonventionell. Ansvaret för detta åligger ej Tyrens AB utan detta skall kontrolleras av projektören av ventilationssystemet.
Rökdetektion:
Om det är aktuellt att använda rökdetektorer i systemen gäller följande:
Respektive detektor skall placeras så att en detektor övervakar maximalt 10 brandcel-ler (i både till- och frånluften).
Rökdetektorer skall enligt Backvik m.fl. (1999) inte placeras nära fläktinlopp eller fläkt-utlopp, nära kanalböj, nära avgrening/anslutning eller andra störkällor. Detektorer skall uppfylla SBF 1011. Utspädningen skall normalt inte överstiga 10 gånger vilket ger att en rökdetektor ej får serva mer än tio brandceller.
Lomma C, Hus A, Lomma- Ventilationsbrandskydd 232566/jtr
Förbikoppling skall ske runt filter och värmeväxlare. Anledningen till detta är att luft-strömmen måste vara opåverkad av stora tryckfall i brandläget som kan orsakas av igensättning på grund av sotpartiklar vid t.ex. filterbatterier och värmeåtervinning.
Enligt Backvik m fl (1999) är detta en förutsättning för att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand.
Förbikopplingen skall hålla minst en storlek av den enligt ritningen föreslagna för venti-lationen.
3.6 STRÖMFÖRSÖRJNING FLÄKTAR
Fläkten som används i brandfallet måste ha en säkrad strömförsörjning i 60 minuter.
Kabel förläggs utanför betjänade brandceller, om strömförsörjning måste dras genom betjänad brandcell skall denna utföras med brandsäker kabel (uppfylla krav enligt IEC 60331) alternativt avskiljas i lägst brandteknisk klass EI 60. Kabel inom fläktrum behö-ver ej vara brandklassad. Luftbehandlingsanläggningens strömförsörjning skall ligga på separat gruppsäkring och får ej brytas av jordfelsbrytare vid jordfel på annan utrust-ning i byggnaden.
Elrum/Undercentral försörjs inte av samma system som lägenheterna.
3.7 UNDERTRYCK I EJ BRANDUTSATTA UTRYMMEN
Enligt beräkningarna uppkommer inte för högt undertryck vid något av brandförlop-pen. Det maximala undertrycket i byggnaden som har erhållits vid beräkningarna un-derstiger kravet på en maximal öppningskraft på 130 N och bedöms därför som till-fredsställande.
3.8 BRANDGASSPJÄLL SAMT ANDRA SPJÄLL
Spjäll skall finnas för förbikoppling runt filter och värmeåtervinning. Dessa spjäll skall vara tryckavlastningsspjäll. Ett avluftsspjäll/frånluftsspjäll ska finnas för att stänga av mot fläkten så att inte evakueringsfläkten kortsluts.
Samtliga motoriserade spjäll som ingår i skyddet mot brandgasspridning ansluts till ett övervaknings- och kontrollsystem, med motionering minst en gång per 48 timmar.
Evakueringsspjäll mot rökgasfläkten kan motioneras en gång i veckan (brandgasfläkten ingår ej i denna motionering).
Motioneringen innebär att spjällen skall stänga och öppna med intervall som ovan.
Motioneringen ska ske automatiskt. Vid motionering kontrolleras spjällens stängnings-funktion och öppningsstängnings-funktion automatiskt. Om något spjäll inte fungerar som avsett skall fel indikeras. Vid strömlöst läge skall spjäll ställas i brandläge.
Lomma C, Hus A, Lomma- Ventilationsbrandskydd
3.10 SCHAKT
Vertikala och horisontella schakt för ventilation skall vara utförda i brandteknisk klass EI 60 utan brännbart material utöver enstaka kablar inom schaktet.
3.11 UPPHÄNGNINGSANORDNINGAR
Upphängningsanordningarna för ventilationskanaler och spjäll till skydd mot spridning av brand och/eller brandgaser skall vara utformade så att kanaler och spjäll sitter uppe så att den genombrutna byggnadsdelens brandmotståndstid upprätthålls. I detta fall är det R 60 som gäller. Inom schakt gäller kravet R 15.
3.12 ISOLERING AV KANALER
Till- och frånluftsstigare förläggs i schakt i brandteknisk klass EI 60.
Samtliga kanaler ska isoleras vid brandcellsgenombrott för skydd mot brandspridning via ledning och strålning.
Frånluftskanaler som ej är belägna i schakt samt inom lägenhet som ej försörjs av ka-nalen, skall isoleras i brandteknisk klass EI 60 till och med att det anslutits en från-lufskanal med lika stor flöde från en annan brandcell i normalfallet så att en utspäd-ning 1:2 erhålles, därefter kan samlingskanalerna isoleras EI 15 för skydd mot brandspridning pga strömmande brandgaser.
Samlingskanaler i källaren isoleras till EI15. Enskilda kanaler till samlingskanalen isole-ras i EI 60 tills utspädning enligt ovan skett och därefter EI15.
I övrigt hänvisas till ”Installationsbrandskydd” (Backvik mfl, 2008) för detaljerad in-formation om hur brandisolering av ventilationskanaler skall utföras.
3.13 KANALER OCH DON
Kanalsystem, isolering inklusive don och spiskåpor skall utföras av obrännbart material.
3.14 YTSKIKT OCH BEKLÄDNADER
Kanaler som täcker större del av underliggande yta (tak, väggar) utförs i samma yt-skiktsklass som underliggande ytas ytyt-skiktsklass. Se kapitel 6 i brandskyddsdoku-mentationen.
Lomma C, Hus A, Lomma- Ventilationsbrandskydd 232566/jtr
- Intyg skall erhållas från fläktleverantören om att fläktarna uppfyller tempera-turkrav enligt kapitel 0.
- Funktionstest av att arrangemang för förbikoppling runt filter och värmeväxlare fungerar.
- Kontroll av öppningskraft av lägenhetsdörrar. Öppningskraften får ej överstiga 130 N.