MIDROC PROJECTS NYBYGGNAD AV BOSTÄDER OCH BUTIKER

(1)

MIDROC PROJECTS

NYBYGGNAD AV BOSTÄDER OCH BUTIKER

L O M M A C E N T R U M H U S A L O M M A

BRANDSKYDDSBESKRIVNING

R e l a t i o n s h a n d l in g R e v A 2 0 1 4 - 0 5 - 2 8

Antal sidor: 27 Malmö 2014-02-20

Uppdragsnr: 6116801 Bengt Dahlgren AB

ERIK ALMGREN

(2)

BILAGOR 4

BRANDSKYDDSBESKRIVNING 5

Revideringar 5

1 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 6

1.1 Beskrivning av byggnaden 6

1.2 Verksamheter 6

1.3 Byggnadsteknisk klass 7

1.4 Klassificering av lokaler 7

1.5 Brandbelastning 7

1.6 Byggnadernas läge 7

1.7 Räddningstjänstens insats 7

1.8 Regelverk 7

1.9 Fastighetsägarens egen ambition avseende brandskydd 8

1.10 Mindre avvikelser enligt BBR 1:2 8

1.11 Alternativ utformning enligt BBR 5:11 8

2 BRANDCELLER 9

2.1 Generell brandcellsindelning 9

2.2 Brandcellsskiljande väggar och bjälklag 9

2.3 Brandcellsskiljande dörrar 10

2.4 Brandcellsskiljande glaspartier 10

2.5 Ytterväggar 11

2.6 Lägre beläget yttertak 11

2.7 Hiss 12

2.8 Schakt 12

2.9 Loftgång 12

2.10 Genomföringar 12

2.11 Installationer i brandcellsskiljande byggnadsdel 13

2.12 Vind 13

2.13 Takfot 13

3 YTSKIKT 14

3.1 Tak och väggar 14

3.2 Golv 15

3.3 Rörisolering 15

3.4 Taktäckning 15

3.5 Ytskikt på ytterväggar 15

4 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER 15

5 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND 16

5.1 Bärverk 16

5.2 Balkonger och loftgångar 16

5.3 Undertak 16

6 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND 16

7 UTRYMNING 17

7.1 Tillgång till/redovisning av utrymningsvägar 17

7.2 Utrymningsdimensionering 17

7.3 Personantal 17

(3)

7.8 Låsning 19

7.9 Möbler m.m. 19

7.10 Utrymning av funktionsnedsatta personer 19

8 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER 19

8.1 Systembeskrivning 19

8.2 Skydd mot brandgasspridning 19

8.3 Skydd mot brandspridning 21

8.4 Montering 21

8.5 Material 21

8.6 Imkanal 22

9 SLÄCKUTRUSTNING 22

9.1 Handbrandsläckare 22

10 BRANDGASVENTILATION 22

10.1 Brandgasventilation av trapphus 22

10.2 Brandgasventilation av hissar 22

11 ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER 23

11.1 Brand- och utrymningslarm 23

11.2 Brandvarnare 23

11.3 Vägledande markeringar 24

11.4 Allmänbelysning 24

11.5 Kraftförsörjning av hiss 25

11.6 Utrymningsplaner 25

11.7 Jordfelsbrytare 25

11.8 Skyltning 25

12 ANORDNINGAR FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN 25

12.1 Tillträde och angreppsvägar 25

12.2 Information för räddningstjänsten 26

13 BRANDFARLIG VARA 26

14 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE 26

15 KONTROLL- OCH UNDERHÅLLSRUTINER 27

(4)

DOKUMENTINFORMATION

Byggherre: Midroc Projects AB

Vår beställare: Midroc Projects AB Beskrivningens omfattning: Nybyggnad av hus A

RITNINGAR

Brandskyddsbeskrivningen kompletteras av A-ritningar upprättade av Sydark Konstruera AB.

BILAGOR

Bilaga 1 Bilaga 2

Ventilationsbrandskydd, Tyrens, 121218 verA Brandskydd av stålpelare loftgång, rev A 140317

(5)

BRANDSKYDDSBESKRIVNING

Brandskyddsbeskrivningen är en sammanställning av rubricerade byggnaders brandskydd.

Beskrivningen är utförd enligt Boverkets Byggregler, BBR.

Handlingen omfattar hus A.

Denna utgåva är en relationshandling, d v s den redovisar brandskyddet när uppdraget är slutfört. Denna handling är dock inget intyg att brandskyddet är utfört enligt nedanstående, utan det sker via den kontrollansvariges kontrollplan. Tillsammans med tillhörande ritningar är detta en brandskyddsdokumentation enligt BBR, kapitel 5:12.

REVIDERINGAR

Detta är en andra utgåva av relationshandling. Revidering från första utgåva innefattar endast mindre förtydligande från hyrergästanpassning av butiker.

(6)

1 DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR

I detta kapitel beskrivs de förutsättningar som är dimensionerande och legat till grund för utformningen av byggnadens brandskydd. Vid förändringar av dessa förutsättningar måste brandskyddet på nytt ses över och vid behov kompletteras.

1.1 BESKRIVNING AV BYGGNADEN

Tredimensionell fastighetsdelning är aktuellt i byggnaderna. Indelning följer principen med skilda fastigheter för:

 Butiker och hyresrätter (Avsedda för äldre personer som av någon anledning vill ha tillgång/närhet till förhöjd service).

 Bostadsrätter (bostadslägenheter utan tillgång/närhet till förhöjd service).

De tredimensionella fastighetsgränserna hamnar naturligt i brandcellsgränser.

Hus A består av sammanbyggda huskroppar i U-form kring en innergård. Där sydöstra huskroppen omfattar tre plan med lägenheter, vilka nås via loftgång, med vind men utan källare. Den andra huskroppen utförs i fyra plan med vind men utan källare. I denna del utgörs understa planet av butiker och plan 2-4 utgörs av bostäder.

På innergården placeras en byggnad med förråd och miljörum samt ett cykelförråd.

1.2 VERKSAMHETER

Verksamheten är butiker och bostäder.

Hyresrättsbostäderna är avsedda för äldre personer som av någon anledning vill ha tillgång/närhet till service. Anledningen kan vara att man känner sig otrygg, inte kan laga mat eller liknande, det är inte vårdbehov som är anledningen. De boende är fullt mobila och kan utrymma på egen hand, bostäderna klassas därav inte som vårdboende.

Bostadsrättslägenheterna är inte avsedda för någon speciell målgrupp och utförs som bostäder.

Personer som vistas inom butiker i byggnaderna förutsätts inte ha god

lokalkännedom. Personer som vistas inom övriga delar av byggnaderna förutsätts ha god lokalkännedom.

Lokalerna, utom butiker, är avsedda för sovande personer.

(7)

För uppgift om personantal, se avsnitt 7.3.

1.3 BYGGNADSTEKNISK KLASS

Byggnaderna utförs i brandteknisk klass Br1.

1.4 KLASSIFICERING AV LOKALER Följande lokaler klassas som:

Utrymningsvägar: Trapphus, utvändig utrymningstrappa från loftgång, loftgångar

Publika lokaler: Butiker på plan 1 i norra delen Tillfällig flyktplats: Respektive trapphus

Bostäder: Södra delen av plan 1, plan 2-3 i hela byggnaden, plan 4 i norra delen

1.5 BRANDBELASTNING

Brandbelastningen förutsätts understiga 200 MJ/m² omslutningsarea, vilket får förutsättas för bostads- och kontorslägenheter, livsmedelsbutiker och motsvarande lokaler.

1.6 BYGGNADERNAS LÄGE

Byggnaderna ligger mindre än fyra meter från tomtgräns. Angränsande mark utgörs av gata och byggnaden ligger mer än 8 meter från byggnad på annan tomt.

1.7 RÄDDNINGSTJÄNSTENS INSATS

Räddningstjänstens insats förväntas inom normal insatstid, det vill säga inom 10 minuter.

Utrymningsvägarna från bostäder i flerbostadshusen förutsätter hjälp av räddningstjänstens bärbara stegar.

1.8 REGELVERK

Följande regelverk är beaktade i denna beskrivning:

Boverkets byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 2011:6 (BBR18) samt Byggnadsverkslagen och dess förordning (BVL och BVF).

(8)

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska

konstruktionsstandarder, BFS 2008:8 med ändringar t o m BFS 2011:10 (EKS 8) Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS (betr. vägledande markeringar,

nödbelysning, utrymningsplaner)

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps föreskrifter (f d Statens

Räddningsverks föreskrifter, SRVFS samt Sprängämnesinspektionens föreskrifter, SÄIFS betr. brandfarlig vara, handbrandsläckare, systematiskt brandskyddsarbete) Lag om skydd mot olyckor (LSO), förordningen om skydd mot olyckor (FSO) samt tillhörande föreskrifter (bl.a. betr. handbrandsläckare)

1.9 FASTIGHETSÄGARENS EGEN AMBITION AVSEENDE BRANDSKYDD Fastighetsägarens egen ambition avseende brandskyddet är högre än kraven i BBR. Som ett frivilligt skydd, utöver kraven i BBR, utförs hyresrättslägenheterna med bl.a. följande:

- Lägenheterna förses med automatiskt brandlarm, vidarekopplat till personal i angränsande verksamhet (äldreomsorg).

- Lägenheterna förses med spisvakt och timer.

1.10 MINDRE AVVIKELSER ENLIGT BBR 1:2

Mindre avvikelser enligt BBR 1:2 förekommer inte i projektet.

1.11 ALTERNATIV UTFORMNING ENLIGT BBR 5:11

Alternativ utformning utförs i form av att utvändig trappa som förser loftgångarna inte avskiljs brandtekniskt. Denna utformning accepteras då spiraltrappan placeras så att utrymmande personer alltid har två riktningar att välja mellan då de kommer ut på loftgången (är endast 1 lägenhet per plan som måste utrymma förbi den utvändiga trappan för att nå det inbyggda trapphuset, i dessa fall är det 5 meter från ytterdörren tills trappan är passerad). Om branden skulle vara placerad så att den påverkar spiraltrappan på ett lägre plan kan de utrymmande alltid välja att gå ur trappan och in på aktuell loftgång som leder till det centrala avskilda

trapphuset. En brand riskerar därför inte att stänga in utrymmande personer och den utvändiga trappan kan därmed utföras utan att brandtekniskt avskiljas.

(9)

2 BRANDCELLER

2.1 GENERELL BRANDCELLSINDELNING

Generell princip för brandcellsindelning enligt nedan. Brandcellsgränser redovisas på A-ritningar.

Utrymmen som utförs som egna brandceller är:

- Respektive bostadslägenhet - Respektive butik/lokal - Respektive trapphus

- Förråd (krävs dock ej att respektive förråd för lgh avskiljs sinsemellan) - Respektive miljörum

- Teknikutrymmen (exempelvis elcentral, respektive fläktrum, undercentral) Miljöhus/cykelförråd utförs med klass EI 30 i väggar och tak som skydd mot brandspridning till intilliggande byggnader p.g.a. det korta avståndet dem emellan.

Bjälklag utgör brandcellsgräns.

Brandcellsskiljande vägg ansluter mot yttertak eller mot brandcellsskiljande bjälklag.

Kattvind tillhör respektive lägenhet och brandcellsgränsen ansluter ut mot yttervägg och upp mot yttertak.

Utrymmen ovan innertak/undertak tillhör generellt underliggande brandcell.

Vindsutrymme/installationsutrymme ovanför översta bjälklaget utförs i egen brandcell och tillhör ej underliggande plan.

2.2 BRANDCELLSSKILJANDE VÄGGAR OCH BJÄLKLAG

Brandcellsskiljande väggar och bjälklag utförs i allmänhet i lägst klass EI 60.

(10)

2.3 BRANDCELLSSKILJANDE DÖRRAR

Dörrar i brandcellsgräns utförs enligt tabellen nedan:

DÖRRAR KLASS

Dörrar mellan bostadslägenheter och utrymningsvägar EI2 30 Dörrar mellan loftgång och trapphus E 15-C Övriga dörrar mot utrymningsvägar EI2 30-C Dörrar mot miljörum/cykelrum, komplementbyggnad EI2 30.

Övriga dörrar i brandcellsgräns EI2 60-C

Tabell över dörrklasser i aktuellt objekt.

Överstycke och mindre sidoljus till dörrar i reducerad klass (t ex EI2 30-C-dörr i en EI 60-vägg) får också utföras i reducerad klass. Bredden på sidoljuset ska då vara mindre än eller lika med dörrens bredd.

Dörrar med tidigare klass A kan användas som alternativ till klass EI2 (EI).

Brandcellsskiljande dörrar ska ha tillhållning. Fallkolv ska fästa i karm enligt typgodkännande. Vid tillhållning i elslutbleck ska dessa vara typgodkända för brandklassade dörrar.

Brandteknisk klass E kan i vissa fall ersätta klass EI2 (EI). Detta förutsätter tillräckligt skyddsavstånd till utrymmande personer och brännbart material. Detta ska utredas i respektive fall.

I underkant dörr får det finnas en öppning på högst 10 mm om inte

typgodkännandet anger annat. Mot trapphus får springa under dörr dock ej förekomma. Om dörrar med öppning i underkant är av brännbart material kläs dörrblad samt dörrkarm med plåt eller annat obrännbart material, från golv och 0,5 meter upp, på båda sidor av dörren.

Om dörren är försedd med släplist får största avstånd mellan golvet och undersida av dörrblad vara högst 18 mm om inte dörrens typgodkännande föreskriver annat, (gäller endast EI2 30 (EI 30)-dörrar).

2.4 BRANDCELLSSKILJANDE GLASPARTIER

Fönster i fasad mellan skilda brandceller utförs med ett vertikalt avstånd på minst 1,2 meter mellan fönster. Om avståndet understiger 1,2 meter utförs ett av

fönstren inom detta avstånd i lägst klass E 15. Glaset skall upprätthålla sin funktion vid brand från båda sidor.

(11)

Dörrar till franska balkonger med ett vertikalt avstånd mindre än 1,2 meter till fönster/dörr utförs i lägst klass E 15. Dörrar till franska balkonger får utföras öppningsbara.

Balkongdörrar med mellanliggande balkongplatta av obrännbart material kan utföras utan krav på klassning om springa mellan balkongplatta och fasad ej finns.

Krav på fönster i parallella väggar i skilda brandceller med ett inbördes avstånd mindre än 5 meter är ej aktuellt.

Fönster i innerhörn mellan skilda brandceller med ett inbördes avstånd mindre än 2 meter är ej aktuellt.

Fönster inom lägenhet som vetter mot loftgång utförs utan krav på brandklass då gångväg till utrymningsväg räknats hela vägen till trapphuset samt loftgången ej inglasas. Dock skall kravet på brandskydd i innerhörn beaktas enligt ovan. (krav kan tas i fönster eller dörr i innerhörn loftgång)

2.5 YTTERVÄGGAR

Ytterväggar utformas så att de uppfyller den brandavskiljande förmågan mellan brandceller. Yttervägg ska även utformas så att brandspridning i väggen

begränsas.

Yttervägg som vetter mot oskyddat fönster i annan brandcell utförs i lägst klass E 30. Detta gäller inom 2 meter i innerhörn samt i motstående väggar med ett inbördes avstånd mindre än 5 meter.

Se även fönster i avsnitt 2.4 och ytskikt i avsnitt 3.5 samt krav på sidobyggnad i avsnitt 2.1.

2.6 LÄGRE BELÄGET YTTERTAK

Brandspridning från lägre beläget yttertak till högre belägen huskropp mellan plan 4 och 5 vid indragen konstruktion plan 5 förhindras genom att yttertaket utförs i lägst klass REI 60 till minst 8 meter från väggen.

Brandspridning från lägre beläget yttertak till fläktrum på plan 4 mot högre belägen huskropp, lägenhetsvägg på plan 5 hanteras genom att den täta

lägenhetsväggen som vetter mot det lägre belägna yttertaket utförs i lägst klass EI 60. Eventuell takfot till den högre belägna huskroppen utförs tät i lägst klass EI 60.

(12)

2.7 HISS

Hisschakt utförs i samma brandcell som trapphus.

Hiss är av typ linhiss utan maskinrum.

2.8 SCHAKT

Ventilationsschakt

Ventilationsschakt utförs öppna och dess väggar utgör brandcellsgräns i lägst klass EI 60.

Ventilationsschakt utförs med obrännbara byggnadsmaterial.

Rör- och elschakt

Rör- och elschakt igengjutes i våningsplan i lägst klass EI 60 och tillhör respektive vånings brandcell. Alternativt placeras rör i samma schakt som ventilationskanaler där brännbara rör avskiljs med gipsskiva (13 mm) vilket uppfyller kravet om avskiljning i lägst klass EI 15 från ventilationskanaler.

Alternativt kan rör/brännbara material utföras oskyddade med ett skyddsavstånd på minst 0,8 meter vid 400 mm kanal, 0,5 meter vid 250 mm kanal och 0,2 meter vid 100 mm kanal.

Elschakt i trapphus utförs öppet i bjälklag. Elschaktets fronter som vetter mot trapphuset utförs i lägst klass EI 30. Alternativt gjuts schakt igen i bjälklag EI60 och får front med tät/massiv dörr eller skiva.

2.9 LOFTGÅNG

Lägenhetsdörrar och fönster ut mot loftgången kan utföras utan brandteknisk klass. Trappor från loftgång ner till mark utförs som slutna trapphus i lägst klass E15 mot loftgången. Trapphusets dörr mot loftgången utförs i lägst klass E15-C.

2.10 GENOMFÖRINGAR

Genomföringar i brandcellsskiljande byggnadsdelar tätas med typgodkänd brandtätning till motsvarande klass som krävs för genombruten byggnadsdel.

Brandtätningar med svällande brandskyddsmassa utförs täta mot genomföringar, så att varken kall eller varm rök kan passera genom brandtätningen.

Observera att många typer av brandtätningar måste utföras från båda sidor av genombruten byggnadsdel. Notera även att det måste finnas plats för erforderlig mängd brandtätningsprodukt i genomföringen, vilket särskilt gäller för svällande brandskyddsmassor vid genomföringar för elkanalisation eller brännbara rör.

(13)

2.11 INSTALLATIONER I BRANDCELLSSKILJANDE BYGGNADSDEL Installationer i brandcellsgränser får inte försämra den avskiljande förmågan (t ex eldosor, infällda brandposter och infällda spotlights).

I enkelsidiga gipsväggar utförs eldosor i klass EI30 med minst 10 mm gipsbruk på baksidan. I dubbelsidiga gipsväggar utförs eldosor i klass EI30 utan gipsbruk.

Vindsvåning förses med infällda spotlights. Spotlights fälls in i brandcells

avskiljande bjälklag mellan underliggande lägenhet och vind, spotlights byggs in i brandavskiljande låda. Ovanpå brandcellsavskiljande låda placeras en

brandskyddsmatta som fästs så att den ligger på plats. Aktuell lösning skall utföras så att den brandcellsavskiljande förmågan inte försämras det vill säga i lägst klass EI 60.

2.12 VIND

Vindar sektioneras i ytor om högst 400 m². Sektioneringen utförs i lägst klass EI 30

2.13 TAKFOT

Ventilationsöppningar under taksprång får inte utföras inom en meter på ömse sidor om brandcells/lägenhetsskiljande vägg.

Takfot utformas generellt så att klass EI 30 upprätthålls mellan fasad och vind (så att brand inte kan spridas från fönster i underliggande plan till vindsplan eller bärande konstruktion). Takfot ovan lägre beläget yttertak till fläktrum utförs så att lägst klass EI 60 upprätthålls mellan fasad och vind.

Takfot utformas tät genom att yttre fasadskiva ansluts upp mot antingen råspont eller takfotsinklädnad av minerit och brandfogas vid anslutning till råspont.

Luftning tas i anslutning till fönster och luftspalt mellan yttre fasadskiva och bakomliggande material är helt obrännbar. Eventuella träreglar i luftspalten i fasad skall vara brandimpregnerade (euroklass K210/B-s1,d0) ovan fönster och minst 1 m i sidled.

Tegelfasader luftas endast kring fönster med obrännbar luftspalt bakom tegel och bedöms inte utgöra brandspridningsrisk till vind.

Loftgångstak som ändrats från betong till lättkonstruktion under produktion brandklassas i EI60 på undersidan. Luftning tas där fasaden är indragen och längst ut på loftgångstaket. Luftspalten förses med insektsnät i stål samt råsponten i

”taklådan” skyddas med obrännbar skiva 600 mm in från ytterkant.

(14)

3 YTSKIKT

3.1 TAK OCH VÄGGAR

Lokalernas invändiga tak och väggar utförs med ytskikt i lägst klass enligt tabellen nedan.

LOKAL TAKYTSKIKT VÄGGYTSKIKT

Generellt

lägenhetshus/butiker

euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0

(obrännbart underlag) eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad)

euroklass C-s2,d0 (klass II)

Utrymningsvägar, euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0

(obrännbart underlag) eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad)

euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0

(obrännbart underlag) eller på beklädnad i klass K210/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad) Tabell över lägsta ytskiktsklasser i aktuella lokaler.

Kabelstegar eller brännbara rör i utrymningsvägar utförs skyddade med K210/B- s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Placering ovan ett fast eller nedpendlat

undertak med ytskikt lägst euroklass B-s1,d0 (klass I) fäst på euroklass A2-s1,d0 (obrännbart underlag) bedöms uppfylla kraven. Sådant undertak ska täcka hela takytan i aktuell lokal.

Mindre byggnadsdelar

Mindre byggnadsdel vars exponerade omslutningsyta motsvarar mindre än 20%

av takytan i lokaler som inte klassas som utrymningsväg får utföras med ytskikt i lägst D-s2,d0 (klass III) utan K210/B-s1,d0 (tändskyddande beklädnad). Jämnt fördelad byggnadsdel vars exponerade omslutningsyta motsvarar mindre än 50%

av takytan i aktuell lokal får utföras med ytskikt i lägst klass B-s1,d0 (klass I), utan tändskyddande beklädnad.

Bjälklag mellan översta planet och vinden/installationsutrymmet utförs brandcellsavskiljande och vind utgör därmed egen brandcell. Ytskikt på vind utförs i lägst klass D-s2,d0 (klass III) och isolering utförs obrännbar. Denna utformning förutsätter att vinden utförs utan tändkällor (exempelvis undviks eldragningar och om det förkommer är det i begränsad omfattningen och dragningen utförs i den obrännbara isoleringen).

(15)

3.2 GOLV

Golv i utrymningsvägar utförs i obrännbart material eller i lägst euroklass Cfl-s1 (klass G).

3.3 RÖRISOLERING

Rörinstallation vars omslutningsyta motsvarar mindre än 20% av takytan i lokaler som inte klassas som utrymningsväg får utföras med rörisolering i klass

- BL-s1,d0 (P I) vid ytskikt i klass B-s1,d0 (klass I)

I utrymningsvägar eller där rörinstallationen täcker en större yta ska rörisoleringen uppfylla samma ytskiktskrav som gäller för angränsande ytor.

3.4 TAKTÄCKNING

Taktäckning utförs i klass BROOF (t2) (klass T).

3.5 YTSKIKT PÅ YTTERVÄGGAR

Ytterväggar utförs i obrännbart material eller för ändamålet typgodkänt material.

Vid typgodkända system med brännbar isolering måste brandskydd kring

genomföringar för t ex ventilationsöppningar samt anslutningar kring t ex fönster särskilt beaktas.

4 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER

Byggnaden ligger mindre än 4 meter från tomtgräns, men minst 8 meter från byggnad på granntomt. Då angränsande tomt utgörs av gatumark uppfylls kraven enligt BBR på begränsad risk för spridning av brand till byggnad på annan tomt.

Miljöhus/cykelförråd utförs med väggar och tak i EI 30, se även avsnitt 2.1.

(16)

5 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND

5.1 BÄRVERK

Bärverk i flerbostadshus (Br1) utförs enligt nedanstående tabell:

BYGGNADSDEL BÄRVERKSKLASS

Vertikalt bärverk R60

Horisontellt stomstabiliserande bärverk R60

Bjälklag R60

Horisontellt, icke-stomstabiliserande bärverk R60 Trapplopp och trapplan i utrymningsväg R30 Tabell över erforderliga bärverksklasser i aktuella lokaler.

Byggnadens stomme består i huvudsak av betong.

Krav på bärförmåga ställs på lägre beläget yttertak, se avsnitt 2.6. Beakta även att konstruktionen som bär taket ska utföras i lägst motsvarande klass (R60).

5.2 BALKONGER OCH LOFTGÅNGAR

Balkonger och loftgångar i byggnad klass Br1 utförs i lägst klass R30, eller typgodkända för ändamålet. Bärverk som är gemensamt för flera balkonger/

loftgångar utförs enligt tabellen i avsnitt 5.1.

Se bilaga 1 för verifiering av oskyddade stålpelare.

5.3 UNDERTAK

Bärverk till undertak som saknar brandteknisk funktion ska vara typgodkända eller tåla temperaturer på 300C under 10 minuter utan att förlora bärförmågan.

6 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND

Uppvärmning av aktuell byggnad sker med fjärrvärme. Inga särskilda åtgärder erfordras för att förhindra uppkomst av brand.

Hyresrättslägenheterna utförs på fastighetsägarens initiativ med spisvakt och timer, för att få en högre brandsäkerhet. Detta är en egenambition utöver kraven i BBR.

(17)

7 UTRYMNING

7.1 TILLGÅNG TILL/REDOVISNING AV UTRYMNINGSVÄGAR

Utrymning från lägenheter sker till trapphus som leder till det fria på plan 1. Vissa lägenheter utrymmer till loftgång som leder till trapphus alternativt till utvändig trappa. Andra lägenheter har ytterdörr direkt till det fria. Alternativ utrymning från lägenheter sker med hjälp av Räddningstjänsten. För plan 4 krävs att avståndet mellan mark och sarg/räcke/underkant fönsteröppning inte överstiger 11 m för att klara utrymning med bärbar stege. Markplaneringen skall också anpassas så att steguppställning görs möjlig och alla lägenheter kan evakueras med stege.

Utvändig trappa som förser loftgångarna placeras så att utrymmande personer alltid har två riktningar att välja mellan då de kommer ut på loftgången (är endast 1 lägenhet per plan som måste utrymma förbi den utvändiga trappan för att nå det inbyggda trapphuset, i dessa fall är det 5 meter från ytterdörren tills trappan är passerad). Om branden skulle vara placerad så att den påverkar spiraltrappan på ett lägre plan kan de utrymmande alltid välja att gå ur trappan och in på aktuell loftgång som leder till det centrala avskilda trapphuset. En brand riskerar därför inte att stänga in utrymmande personer och den utvändiga trappan kan därmed utföras utan att brandtekniskt avskiljas. Denna utformning klassas som ”alternativ utformning” enligt BBR 5:11. Ovanstående resonemang anses tillfyllest som särskild utredning då avsteget är litet.

Utrymning från mindre butiker i bottenplan sker genom en enda utrymningsväg då gångavståndet understiger 15 m (30 m i kontor till bank), max 30 personer och god överblickbarhet. Detta är aktuellt för butik 1 (Gateau) och butik 2 (SEB).

Butik 5 har alternativ utrymning i bakkant genom trapphus.

Samtliga övriga lokaler, där personer vistas mer än tillfälligt, har tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar.

För mindre teknikutrymmen, miljörum och förråd där personer vistas tillfälligt accepteras tillgång till en utrymningsväg.

7.2 UTRYMNINGSDIMENSIONERING

Utrymningsdimensionering har skett med förenklad dimensionering enligt Boverkets rapport ”Utrymningsdimensionering”.

7.3 PERSONANTAL

Mindre butiker är generellt dimensionerade för maximalt 30 personer per lokal.

Aktuellt för butik 1 och 2.

(18)

Butik 5, thairestaurangen, är dimensionerad för maximalt 50 personer. Detta accepteras trots att dörr till det fria är inåtgående, på grund av att butiken har tillgång till två utrymningsvägar.

Högsta tillåtna personantal är baserat på utrymningsvägarnas kapacitet samt anordningar för utrymning.

7.4 UTRUSTNING FÖR UTRYMNING

Byggnaden förses med utrymningslarm, vägledande markeringar samt nödbelysning som redovisas i kapitel 10.

7.5 GÅNGAVSTÅND TILL OCH I UTRYMNINGSVÄG

Gångavstånd till närmsta utrymningsväg eller till annan brandcell överskrider generellt inte 30 meter i publika lokaler, där sammanfallande väg räknas med en faktor 2. För lägenheter, garage samt personaldelar i butik gäller 45 meter med sammanfallande gångväg räknad med en faktor 1,5.

Gångavstånd till trapphus i loftgångshus överstiger inte 15 meter.

I mindre butiker med endast tillgång till en utrymningsväg understiger gångavstånd till utrymningsväg 15 meter.

7.6 PASSAGEMÅTT Dörrar och passager

Utrymningsvägar utförs med fri bredd av minst 0,9 meter.

Dörrar som används för utrymning utförs med en fri bredd av minst 0,8 meter och en fri höjd av minst 2,0 meter.

Avståndet mellan dörr och trappa ska vara minst 0,8 meter. Plats för uppställning av en rullstol (tillfällig flyktplats) skall finnas på respektive plan inom samtliga trapphus och ej inkräkta på fritt passagemått för utrymmande.

Fönster

Fönster som används för utrymning utförs sidohängda med en fri öppning med minst 0,5 meters bredd och minst 0,6 meters höjd. Summan av bredd och höjd skall vara minst 1,5 meter.

(19)

7.7 DÖRRAR FÖR UTRYMNING/FRAMKOMLIGHET

Dörrar som används för utrymning utförs lätt öppningsbara med ett nedåtgående trycke samt utåtgående i utrymningsriktningen. Undantag för slagriktning kan göras i bostäder och lokaler i markplan för max 30 personer.

Låsvred accepteras, i lokaler avsedda för mindre än 30 personer.

Beslag med endast vred som manövrerar tryckesfallet, d v s beslag som saknar trycke, accepteras inte.

Beslag som behövs för utrymning placeras ca 1,0 meter (+/- 10%) ovan golv.

7.8 LÅSNING

Utrymningsdörrarnas öppningsfunktion ska överbrygga samtliga låsanordningar.

Utrymningsdörrar med nattlåsning förses med förregling mot väsentlig funktion (till exempel belysning, kassaapparat, etc.). Inom lägenheter accepteras dock nattlåsning med nyckel då personer som vistas inom lägenheten kan förväntas ha tillgång till nyckel. Förregling krävs heller inte i butiker med endast en väg ut/in.

7.9 MÖBLER M.M.

Utrymningsvägarna (trapphusen, loftgångarna) får generellt inte möbleras eller på annat sätt belamras.

7.10 UTRYMNING AV FUNKTIONSNEDSATTA PERSONER

Publika lokaler tillgänglighetsanpassas. Även utrymningsvägar skall vara tillgängliga för funktionsnedsatta personer.

Tillfällig utrymningsplats anordnas inom samtliga trapphus. Plats för uppställning av en rullstol per plan skall finnas utan att inkräkta på fria passagemått i

utrymningsvägen.

8 LUFTBEHANDLINGSINSTALLATIONER

8.1 SYSTEMBESKRIVNING

Systemen utförs med mekanisk till- och frånluft.

8.2 SKYDD MOT BRANDGASSPRIDNING

Om från- och tilluftssystemen utförs separata för varje brandcell föreligger ingen risk för spridning av brandgaser mellan brandceller. Denna utformning är aktuell för butiker. Om ventilationssystem i någon del utförs gemensamma för flera

(20)

brandceller skall de skiljas av brandtekniskt med brandgasspjäll i klass E 60 i kombination med isolering alternativt brand-/brandgasspjäll i klass EI60.

Aktivering av spjäll sker via rökdetektorer i kanalsystem.

Förråd/miljöhus på innergården utförs med brandcellsavskiljande ytterväggar och tak, ventilationsdon mot det fria kan dock utföras utan att beakta brandtekniska krav.

Då gemensamt system för lägenhetsventilation valts har brandgasspridning mellan olika brandceller förhindrats med hjälp av fläktar i drift. Se även bilaga 1. Till utrymningsvägar samt lokaler avsedda för sovande personer skall

brandgasspridning förhindras.

Tilluftskanaler till respektive brandcell förses med backspjäll. Fläktar, dukstosar och övriga komponenter i systemet måste tåla de temperaturer som de kan utsättas för vid brand (skall beräknas). Även eventuell tryckgivare som behövs i

brandfallet skall tåla aktuella temperaturer. Eventuella filter skall förbikopplas vid brand. Termokontakter skall ej finnas i fläktmotorer vid fläkt i drift. Arbetsbrytare skall ge A-larm efter inställbar tid.

Backspjäll som används skall vara typgodkända i täthetsklass II för att accepteras i system i vilka brandgasspridning skall förhindras.

Samtliga backspjäll skall vara åtkomliga för kontroll med intervall enligt typgodkännande. Placera inte uteluftsintag för tilluft i förhållande till

avluftsöppning eller fönster så att brandgas kontinuerligt riskerar att sugas in i systemet vid brand. Eventuellt kan backspjällen utgå om särskild utredning som beaktar behovet av detektion i tilluften och spridningsmängd visar att spridningen inte medför avsteg från BBRs krav.

Elmatning till fläktar i drift skall ske direkt från ställverk eller från elcentral i egen brandcell. Elkablage förläggs/utförs så att en brand i någon av lokalerna som betjänas av fläkt i drift inte kan slå ut strömförsörjningen till fläkten under 60 minuter. Notera särskilt inkommande elkanalisation till elcentral om denna förläggs inom av ventilationssystemet betjänat utrymme. System med fläkt i drift kan inte betjäna ställverket/elcentralen utan att brandgasspjäll installeras på kanal till ställverket/elcentralen.

Spjäll med brandfunktion motioneras automatiskt var 48:e timme. Spjäll som skall stänga vid brand ska vara energilöst stängda. Spjäll som ska öppna vid brand ska vara energilöst öppna. Larm ska ges om indikation öppet/stängt inte erhålls.

Styrning av brandfunktioner skall ske hårdvarumässigt. Alternativt accepteras styrning via DUC om denna utformas med samma säkerhetsnivå som en brandlarmcentral. Detta innebär bl.a. högsta prioritet för åtkomlighet till

programmering (så att ingen av misstag programmerar bort brandfunktioner) samt

(21)

att säkerhetsläge brand inställer sig vid systemfel i DUC. Systemet skall vara felövervakat.

Brandfunktioner måste alltid ha högsta prioritet före andra styrfunktioner för ventilationssystemet. Annan styrfunktion får inte ”blockera framkomst” för brandfunktioner.

8.3 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING

Brandspridning mellan brandceller förhindras genom att kanalgenomföringar i brandcellsgräns isoleras till motsvarande klass som genombruten byggnadsdel.

Brand/brandgasspjäll, klass EI 60, monterade i den brandcellskiljande väggen kan ersätta isolering av kanalen vid brandcellsgenombrott.

Förråd/miljöhus på innergården utförs med brandcellsavskiljande ytterväggar och tak, ventilationsdon mot det fria kan dock utföras utan att beakta brandtekniska krav.

Där brandgasspridning hindras med system som förutsätter strömmande

brandgaser i kanalsystemet skall kanaler isoleras utöver vid brandcellsgenombrott för att förhindra brandspridning.

Erforderlig isolering skall beräknas, vilket åligger entreprenör.

8.4 MONTERING

Luftbehandlingsinstallationer som betjänar flera brandceller monteras så att den inte kommer att kollapsa om den utsätts för brand och om den då kan komma att bryta skyddet för brand- eller brandgasspridning mellan brandceller.

Upphängning och infästning närmast genomföring utförs i lägst klass R 60.

Upphängningar mellan genomföring och brandgasspjäll utförs i lägst klass R 60.

För system med fläkt i drift gäller R 60 för hela ventilationssystemet om inte beräkningar visar annat.

Rektangulära ventilationskanaler med en kanalsida större än 0,25 meter stagas vid brandcellsgenombrott.

8.5 MATERIAL

Material i luftbehandlingsinstallationer får inte bidra till brandspridning.

Anslutning mellan spiskåpa och kanal skall vara typgodkänd.

(22)

Om systemet utförs med fläktar i drift skall till- och frånluftsdon upprätthålla sin funktion avseende motstånd även vid brandpåverkan. Notera speciellt att

plastdon/strumpor/brännbara anslutningsslangar (t ex i spiskåpor) inte klarar att upprätthålla sin funktion vid brand. Detta ska beaktas vid dimensionering och beräkning.

8.6 IMKANAL Kök/pentry

Imkanal för kök utförs inom betjänad brandcell i klass E 15 med erforderligt skyddsavstånd till brännbart material (30 mm), alternativt isolerad i klass EI 15.

Utanför betjänad brandcell ska imkanalen utföras i EI 15.

Imkanaler i bostäder behöver inget skyddsavstånd till kökshyllor och skåpsidor i köket.

9 SLÄCKUTRUSTNING

9.1 HANDBRANDSLÄCKARE

Handbrandsläckare skall finnas inom publika ytor enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO). Placering sker normalt i anslutning till utgångar till det fria.

Längsta gångavstånd till en handbrandsläckare ska inte överstiga 25 meter. Det åligger hyresgäst att installera handbrandsläckare. Handbrandsläckare bör vara av modell 6 kg pulver i effektivitetsklass 43A233BC.

10 BRANDGASVENTILATION

10.1 BRANDGASVENTILATION AV TRAPPHUS

Trapphusen förses med brandgasventilation via öppningsbara (och åtkomliga) fönster eller dörrar (mot loftgång) på varje våningsplan. Dörrar som skall

användas för brandgasventilering utförs så att de enkelt kan placeras i öppet läge av räddningstjänsten torts att de är utförda med dörrstängare. Minsta yta 0,5 m² per fönster. Det översta fönstrets överkant ska ligga minst 1 meter ovan översta våningens golv.

Fönster skall öppnas med ”trekantsnyckel”.

10.2 BRANDGASVENTILATION AV HISSAR

Brandgasventilation erfordras inte av hisschaktet för hissmaskinrumslös linhiss om samtliga av följande krav uppfylls:

(23)

 Hiss utförs med frekvensstyrd motor

 Motorn förses med termistor som mäter motorns interna temperatur. Vid övertemperatur styrs hissen till närmsta stannplan.

 Spänning, fas och ström ska övervakas kontinuerligt (frekvensomriktaren).

Motorn skall stanna vid onormala värden.

 Övervakning av hissens rörelse. Klaras inte inställd körtid skall hissen stanna.

 Temperaturgivare skall finnas i apparatskåpet. Vid temperatur över 50 grader C skall hissen styras till närmsta stannplan.

 Skåp placerade i anslutning till hissen skall utföras brandtekniskt täta mot hisschaktet i lägst klass E 30. Skåp inom hisschaktet skall utföras av plåt.

11 ÖVRIGA BRANDTEKNISKA INSTALLATIONER

11.1 BRAND- OCH UTRYMNINGSLARM

Hyresrättslägenheter somt de trapphus som förser dessa utförs med brand- och utrymningslarm. Automatiskt brandlarm installeras i form av rökdetektorer. Varje hyresrättslägenhet förses med två detektorer, en i sovrum och en i allrum, vilka förses med sockelsummer. Sockelsummer gör att utrymningslarm endast ljuder i detekterad lägenhet. Varje lägenhet förses med enkel larmlagringstablå, i form av tryckknapp så att lägenhetsinnehavaren kan tysta larmet vid eventuellt fellarm.

Även trapphus detekteras och vid detektion sänds larm till personalen men inget utrymningslarm ljuder.

Vid brandlarm träder följande funktioner i kraft:

- Brandlarmet är vidarekopplat till personalens bärbara enheter (telefoner).

- Brandlarm vidarekopplas ej till räddningstjänsten.

- Utrymningslarm ljuder i detekterad lägenhet.

- Eventuella brandfunktioner för ventilationssystemet aktiveras.

Brandlarmscentralen placeras lättåtkomlig i markplan i trapphus 1.

Brandlarmscentralen placeras i ett låst skåp som öppnas med brandskåpsnyckel.

11.2 BRANDVARNARE

Bostäder förses med brandvarnare. Brandvarnare ska vara utförda enligt SS-EN 14604 och försedda med larmindikator. Brandvarnarna ska ha säkerställd strömförsörjning vid strömavbrott.

Brandvarnare placeras i, eller direkt utanför samtliga sovrum.

(24)

11.3 VÄGLEDANDE MARKERINGAR

Publika lokaler och mörka utrymmen förses med vägledande markeringar placerade vid utrymningsvägar samt för att visa väg till utrymningsvägar.

Vägledande markeringar utförs med genomlysta eller belysta skyltar med krav på 60 minuters bibehållen funktion vid strömbortfall. Om strömförsörjning sker med centralt aggregat förläggs kablage brandsäkert i lägst klass EI 30 eller utförs med funktionsklassad brandkabel enligt standard IEC 60331.

Vägledande markering utformas enligt AFS 2008:13.

Skyltens höjd (gröna fältets höjd) beräknas med följande formel:

  

m t

Kons

m gsavstånd Betraktnin

Höjd  tan

Där konstanten har följande värden:

Belyst skylt: 100 Genomlyst skylt: 200

Det förutsätts att skyltens bredd är större än höjden.

Vid beräkning av symbolhöjd ska sidobelyst plastskiva betraktas som belyst skylt.

Skyltar som, med hjälp av t ex lysdioder eller lysrör, belyses uppifrån genom plastskiva eller liknande ska vid beräkning av symbolhöjd betraktas som genomlyst skylt.

För mindre lokaler (<120 m²) i markplan med endast en dörr direkt till gata krävs inte vägledande markering.

11.4 ALLMÄNBELYSNING Allmänbelysning

Allmänbelysning ska finnas i alla utrymningsvägar samt direkt utanför.

Två efter varandra följande ljuspunkter i utrymningsvägar kopplas till olika gruppsäkringar.

För bostäder accepteras att allmänbelysningen i trapphus för nödutrymning tänds av de utrymmande med strömbrytare försedd med lysdiod.

Utvändig trappa förses med belysning. Belysningen ska vara tänd eller automatiskt tändas när dörren till trappan öppnas eller via rörelsedetektor.

För publika lokaler och motsvarande ska allmänbelysningen i trapphus för

nödutrymning vara tänd när verksamhet pågår, eller automatiskt tändas när dörren

(25)

11.5 KRAFTFÖRSÖRJNING AV HISS

En brand får inte samtidigt ge upphov till strömavbrott till hissmaskineri och kritiska förhållanden för de personer som vistas i hisskorgen.

Kraftförsörjning till hissmaskineri för persontillåten hiss utförs skyddad mot brandpåverkan under minst 30 minuter. Hissens kraftförsörjning behöver dock inte skyddas mot brand inom trapphus och hisschakt.

11.6 UTRYMNINGSPLANER

Utrymningsplaner upprättas ej i hus A då butikerna är så små att de endast har en väg in/ut och är väldigt enkla att överblicka utrymningsmässigt.

11.7 JORDFELSBRYTARE

Installation av jordfelsbrytare utförs så att brandtekniska installationer som t ex nätanslutna brandvarnare, allmänbelysning i utrymningsvägar och fläktar inte sätts ur spel om jordfelsbrytaren löser ut.

11.8 SKYLTNING

Brandtekniska installationer ska märkas tydligt. För tillämpliga delar ska märkningens utförande och placering uppfylla föreskrifterna i AFS 2008:13

”Varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser”.

12 ANORDNINGAR FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Se även kapitel 9 Släckutrustning och kapitel 10 Brandgasventilation.

12.1 TILLTRÄDE OCH ANGREPPSVÄGAR

Uppställningsplats för räddningsfordon finns inom 50 meter från byggnadens samtliga trapphus/entréer.

Varje lägenhet skall vara tillgänglig med räddningstjänstens bärbara stege. För att aktuell lösning med bärbar stege skall vara acceptabel krävs att det är max 11 m från mark till bröstning i fönster eller överkant räcke på terrass/balkong.

(26)

Största avstånd från uppställningsplats för räddningsfordon till vattenbrandpost bör inte överstiga 75 meter. Förutsätts uppfyllt genom kringliggande gator då detta är centralt placerat med omgivande kommunala gator.

Tillträde till taket sker genom luckor till tak i respektive trapphus.

12.2 INFORMATION FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTEN Erforderlig information redovisas i relationshandling.

13 BRANDFARLIG VARA

Eventuell hantering av brandfarlig vara ska utföras enligt föreskrifter från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (samt f d Räddningsverkets föreskrifter, SRVFS, samt f d Sprängämnesinspektionens föreskrifter, SÄIFS).

Notera att hantering av brandfarlig vara kan kräva byggnadstekniska åtgärder.

Beroende på mängd och typ av brandfarlig vara kan tillstånd för hantering/förvaring krävas. Tillstånd söks hos byggnadsnämnden.

14 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE

Enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska ägare eller

nyttjanderättshavare bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Syftet med det systematiska brandskyddsarbetet är att fastighetsägare, förvaltare och hyresgäst ska vara medvetna om brandskyddet samt aktivt samarbeta för att minska risken för brand och begränsa skadorna till följd av en brand.

(27)

15 KONTROLL- OCH UNDERHÅLLSRUTINER

Nedanstående kontroll- och underhållsrutiner är en förutsättning för att byggnadens funktion i händelse av brand ska kunna upprätthållas. Det åligger fastighetsägaren att tillse att dessa rutiner efterlevs.

FUNKTION LÄNGSTA INTERVALL FÖR KONTROLL /UNDERHÅLL

UTRYMNINGSVÄGAR



Dörrar 6 mån



Vägledande markeringar 6 mån



^Belamring Dagligen, eller vid behov



Inredning Efter behov (1 mån)



Snöröjning Dagligen, eller vid behov BRANDSEKTIONERING/BRANDCELLSGRÄNSER



Funktion 6 mån



Dörrstängare 6 mån

LARMANORDNINGAR.



Brandvarnare 3 mån



Brandlarm Efter egen ambition. T ex kan SBF-reglerna utgöra underlag för underhålls- och kontrollplan.

SLÄCKANORDNINGAR



Handbrandsläckare 12 mån BRANDGASVENTILATION



Luckor/fönster 12 mån VENTILATIONSSYSTEM



Funktion 6 mån (manuellt)



Brandgasspjäll 48 h (automatiskt)



Backspjäll 12 mån (manuellt) RÄDDNINGSVÄG/UPPSTÄLLNINGSPLATS



Snöröjning Dagligen, eller vid behov



Funktion 12 mån

(28)

Tyréns AB 205 19 Malmö Isbergs gata 15 Tel: 010 452 20 00 Fax: 010 452 39 64

V ENTILATIONSBRANDSKYDD

Rapport med systemkrav

Uppdragsgivare: Bravida

Kontaktperson: Martin Bengtsson Uppdragsnummer: 246838

Datum 2012-12-18 Version A

(29)

Lomma C, Hus A, Lomma- Ventilationsbrandskydd 232566/jtr

Uppdragsansvarig:

Jimmy Theander

Brandingenjör

Handläggare:

Jimmy Theander

Brandingenjör

Kvalitetsgranskare:

Martin Borgström

Civ.Ing.

Revideringar

Version Datum Status Handläggare

A 2012-12-18 Rapport JTR

O:\HBG\246838\BRS\Lomma C Hus A-Rapport-A-20121218.docx

(30)

Lomma C, Hus A, Lomma- Ventilationsbrandskydd

1.2 Omfattning och avgränsning 4

1.3 Tillgängligt underlag 4

1.4 Revideringar 4

1.5 Krav enligt Boverkets byggregler (BBR) 4

2 Förutsättningar 5

2.1 Byggnader 5

2.2 Ventilationssystem 5

3 Tekniska specifikationer / Systemkrav 6

3.1 Kapacitet och utformning för fläkt 6

3.2 Temperaturkrav för fläkt 6

3.3 Tryckfall över don 7

3.4 Styr- och regler 7

3.5 Förbikoppling runt filter och värmeväxlare 8

3.6 Strömförsörjning fläktar 8

3.7 Undertryck i ej brandutsatta utrymmen 8

3.8 Brandgasspjäll samt andra spjäll 8

3.9 Aggregatrum 9

3.10 Schakt 9

3.11 Upphängningsanordningar 9

3.12 Isolering av kanaler 9

3.13 Kanaler och don 9

3.14 Ytskikt och beklädnader 9

4 Funktionsprovning 10

5 Drift och underhåll 10

6 Beräkningsbilaga 11

6.1 Metod 11

6.2 Indata / Beräkningar 11

6.3 Osäkerheter 14

6.4 Bilaga A - Systemuppställning PFS 16

Referenser 20

(31)

1.1 UPPDRAGSBESKRIVNING

Tyréns AB har på uppdrag av Bravida analyserat ventilationssystemet med avseende på skydd mot brand och brandgasspridning för Lomma Centrum, Hus A, i Lomma. Ana- lysen är genomförd av brandingenjör Jimmy Theander. Intern kvalitetsgranskning har utförts av Martin Borgström.

Denna dokumentation är ej avsedd att fungera som fristående handling för de brandtekniska åtgärderna i byggnaden utan dokumentationen skall läsas parallellt med öv- riga relevanta handlingar för luftbehandlingsinstallationen samt brandskydds-

dokumentationen.

Denna dokumentation beskriver de krav som ställs på systemen utifrån den brandtekniska utredning som utförts. För beskrivning av utförda beräkningar, se beräkningsbi- laga.

1.2 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING

Dokumentationen avser komfortventilationen för nybyggda bostäder i hus A i Lomma Centrum.

Denna dokumentation omfattar i första hand skyddet mot brandgasspridning via ventilationssystemet med krav enligt BBR 5:653, men även skydd mot brandspridning enligt BBR 5:652 beskrivs.

1.3 TILLGÄNGLIGT UNDERLAG

Analysen är upprättad baserat på följande underlag:

1. Ventilationsritningar, granskningshandlingar, V-57.1-111, V-57.1-121, V-57.1- 131, V-57.1-141, V-57.1-112, V-57.1-122, V-57.1-132, V-57.1-142, V-57.1-113, V-57.1-123, V-57.1-133, V-57.1-143, V-57.1-114, V-57.1-124, V-57.1-134, V- 57.1-144, daterade 2012-11-02, upprättade av Bravida.

1.4 REVIDERINGAR

Inga revideringar av detta dokument har gjorts.

1.5 KRAV ENLIGT BOVERKETS BYGGREGLER (BBR) 1.5.1 SKYDD MOT BRANDGASSPRIDNING

Krav anges i BBR 5:653.

För aktuellt objekt utförs skyddet mot brandgasspridning med målet att förhindra spridning av brandgaser mellan brandceller. Skydd mot spridning av brandgaser via luftbehandlingsinstallationen utförs med ventilationssystemet i gång (s.k. fläkt-i-drift).

(32)

brand mellan olika brandceller.

2 F

ÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 BYGGNADER

Nybyggnaden är ett flerbostadshus i fyra våningsplan. Det finns totalt 34 lägenheter.

Storleken på lägenheterna varierar mellan 55 till 134 m². 2.2 VENTILATIONSSYSTEM

Lägenheterna i hus A betjänas av två till- och frånluftssystem. Systemen betjänar unge- fär hälften av lägenheterna vardera. Vid brand skall systemen fungera enligt principen fläkt-i-drift. Systemen benämns vidare i denna rapport som system 1 och system 2.

System 1 är systemet för TA1/FA1 och system 2 är systemet för TA2/FA2.

Flödet i respektive lägenhet varierar mellan ca 25 l/s för den minsta lägenheten och ca 47 l/s för de största.

Lägenheterna är utformade med spiskåpor med separata fläktar för respektive lägen- het och är därmed inte anslutna till lösningen med fläkt-i-drift och ingår inte vidare i rapporten.

I byggnaden har beräkningar genomförts med fläkt enligt Bravida. Se 3.1.

Vid detektion av brand i kanalerna sker förbikoppling förbi filter, batteri etc. Sådana system finns beskrivna bland annat i Backvik m.fl. (1999), Boverket (1994), Brandteknik (2005) och Olsson (1999).

För en mer omfattande beskrivning av systemen hänvisas till gällande ventilations- handlingar.

(33)

Lomma C, Hus A, Lomma 232566/jtr

specifikationer för systemet.

Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet för att förhindra brandgasspridning under förut

uppfylls.

3.1 Fläkten s

Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan enligt nedan.

Maximalt flöde som uppkommit i berä 1 och ca 1200

Fläkten som används vid ga

Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, man ska med andra or

andra fläkten som går.

3.2

Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas f

ande tidsperioden (60 min).

Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid och system 2 ca

Lomma C, Hus A, Lomma 232566/jtr

uppfylls.

3.1 KAPACITET OCH UTFORMN

Fläkten som används vid brandfunktion skall ha bakåtböjda skovlar.

Maximalt flöde som uppkommit i berä 1 och ca 1200

Fläkten som används vid

gaser mellan brandceller även vid brandfallet.

Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, man ska med andra or

andra fläkten som går.

3.2 TEMPERATURKRAV FÖR FL

Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid och system 2 ca

Lomma C, Hus A, Lomma-

APACITET OCH UTFORMN

om används vid brandfunktion skall ha bakåtböjda skovlar.

Maximalt flöde som uppkommit i berä 1 och ca 1200 l/s för system 2.

Fläkten som används vid

ser mellan brandceller även vid brandfallet.

Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, man ska med andra ord inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den andra fläkten som går.

EMPERATURKRAV FÖR FL

Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid och system 2 ca 70°C.

Ventilationsbrandskydd

APACITET OCH UTFORMNING FÖR FLÄKT

Fläkten som använts i beräkningarna är av modellen KD 500 M1 Kanalfläkt. Fläktkurvan

Maximalt flöde som uppkommit i berä för system 2.

Fläkten som används vid normalfallet är till ser mellan brandceller även vid brandfallet.

Evakueringsfläkten ska ge samma flöde och tryck som den vanliga frånluftsfläkten, d inte märka någon skillnad på om det är den ena eller den

EMPERATURKRAV FÖR FLÄKT

Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid

entilationsbrandskydd

ING FÖR FLÄKT

Maximalt flöde som uppkommit i beräkningarna för systemen är ca 1110

fallet är tillräcklig för att förhindra spridning av bran ser mellan brandceller även vid brandfallet.

Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet för att förhindra brandgasspridning under förutsättning att nedanstående systemkrav

kningarna för systemen är ca 1110

äcklig för att förhindra spridning av bran

Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet sättning att nedanstående systemkrav

kningarna för systemen är ca 1110

Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att fläkten klarar av de aktuella temperaturer den kan utsättas för under den dimensio

Den maximala temperaturen som uppkommit i beräkningarna vid system 1

Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet sättning att nedanstående systemkrav

kningarna för systemen är ca 1110 l/s för system

Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att ör under den dimensio

system 1 är ca Den brandtekniska analys som genomförts visar att systemet har tillräcklig kapacitet

sättning att nedanstående systemkrav

för system

äcklig för att förhindra spridning av brand-

Att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand ställer alltid ökade krav på att ör under den dimensioner-

är ca 95°C,

(34)

3.4 STYR- OCH REGLER

Aktivering av brandläge för aktuell luftbehandlingsanläggning sker med rökdetektorer placerade i ventilationskanalerna eller alternativt med separata tryckgivare i kombination med temperaturgivare. Nedan beskrivs de två detektionsalternativen:

Tryckgivare i kombination med temperaturgivare:

Om filterbatterier och värmeåtervinning sätts igen av sotpartiklar kan detta medföra att undertrycket i systemet kan sjunka. Om undertrycket sjunker alltför lågt kan detta kan leda till brandgasspridning i systemet.

Baserat på ovanstående föreslås det att följande lösning kan vara ett alternativ till traditionell rökdetektion i kanalerna:

Separata tryckgivare i kombination med temperaturgivare arrangeras innan filter- batteri i samlingskanal.

Tryckgivare finns i systemet vid filtret som indikerar sluttrycket när filtret ska bytas.

Tryckgivare för att aktivera bypassystemet runt filtret bör sättas till ca 10 Pa över detta sluttryck och utgör därmed aktiveringstryck och detektion.

Om temperaturen i kanalsystemet vid fläkten blir högre är 50°C betraktas också detta som detektion.

Vid detektion av någon av de två givarna (temperatur- och/eller tryckgivare) aktiveras förbikoppling runt filterbatterier och värmeåtervinning.

Tryck- och temperaturgivare för brandfunktionen skall ej gå att reglera/ändra på ett enkelt sätt.

Det måste kontrolleras att denna brandfunktion kan fungera under normala driftsför- hållanden då lösningen är okonventionell. Ansvaret för detta åligger ej Tyrens AB utan detta skall kontrolleras av projektören av ventilationssystemet.

Rökdetektion:

Om det är aktuellt att använda rökdetektorer i systemen gäller följande:

Respektive detektor skall placeras så att en detektor övervakar maximalt 10 brandceller (i både till- och frånluften).

Rökdetektorer skall enligt Backvik m.fl. (1999) inte placeras nära fläktinlopp eller fläkt- utlopp, nära kanalböj, nära avgrening/anslutning eller andra störkällor. Detektorer skall uppfylla SBF 1011. Utspädningen skall normalt inte överstiga 10 gånger vilket ger att en rökdetektor ej får serva mer än tio brandceller.

(35)

Förbikoppling skall ske runt filter och värmeväxlare. Anledningen till detta är att luft- strömmen måste vara opåverkad av stora tryckfall i brandläget som kan orsakas av igensättning på grund av sotpartiklar vid t.ex. filterbatterier och värmeåtervinning.

Enligt Backvik m fl (1999) är detta en förutsättning för att använda fläktar i drift som skyddsmetod vid brand.

Förbikopplingen skall hålla minst en storlek av den enligt ritningen föreslagna för venti- lationen.

3.6 STRÖMFÖRSÖRJNING FLÄKTAR

Fläkten som används i brandfallet måste ha en säkrad strömförsörjning i 60 minuter.

Kabel förläggs utanför betjänade brandceller, om strömförsörjning måste dras genom betjänad brandcell skall denna utföras med brandsäker kabel (uppfylla krav enligt IEC 60331) alternativt avskiljas i lägst brandteknisk klass EI 60. Kabel inom fläktrum behö- ver ej vara brandklassad. Luftbehandlingsanläggningens strömförsörjning skall ligga på separat gruppsäkring och får ej brytas av jordfelsbrytare vid jordfel på annan utrustning i byggnaden.

Elrum/Undercentral försörjs inte av samma system som lägenheterna.

3.7 UNDERTRYCK I EJ BRANDUTSATTA UTRYMMEN

Enligt beräkningarna uppkommer inte för högt undertryck vid något av brandförlop- pen. Det maximala undertrycket i byggnaden som har erhållits vid beräkningarna understiger kravet på en maximal öppningskraft på 130 N och bedöms därför som till- fredsställande.

3.8 BRANDGASSPJÄLL SAMT ANDRA SPJÄLL

Spjäll skall finnas för förbikoppling runt filter och värmeåtervinning. Dessa spjäll skall vara tryckavlastningsspjäll. Ett avluftsspjäll/frånluftsspjäll ska finnas för att stänga av mot fläkten så att inte evakueringsfläkten kortsluts.

Samtliga motoriserade spjäll som ingår i skyddet mot brandgasspridning ansluts till ett övervaknings- och kontrollsystem, med motionering minst en gång per 48 timmar.

Evakueringsspjäll mot rökgasfläkten kan motioneras en gång i veckan (brandgasfläkten ingår ej i denna motionering).

Motioneringen innebär att spjällen skall stänga och öppna med intervall som ovan.

Motioneringen ska ske automatiskt. Vid motionering kontrolleras spjällens stängnings- funktion och öppningsfunktion automatiskt. Om något spjäll inte fungerar som avsett skall fel indikeras. Vid strömlöst läge skall spjäll ställas i brandläge.