F ALL TVÅ : H ANDELSKAMMAREN M ITTSVERIGE ,

”Ägarskiften i företag i Västernorrlands län”

Projektes syfte var att identifiniera problem och möjligheter i ägarskifteprocessen samt att handgripligen stötta små företag med ägarskiftesprocessen. Projektet var treårigt, och startade under hösten 2009. Efter några månaders förlängning avslutades projektet den sista mars 2013.

Projektets finansiärer var Länsstyrelsen Västernorrland och Tillväxtverket via Europeiska regionala utvecklingsfonden.

I projektansökanen antogs att 16 företag, med totalt 150 anställda, d.v.s. 9,4 anställda per företag, skulle få stöd av projektet för att lyckas fullfölja sina ägarskiften. Vid projekttidens utgång hade 26 företag, med totalt 126 anställda, dvs 4,8 anställda per företag gått i mål med ägarskiftesprocessen. Projektet hade inte fastställt några begränsningar när det gällde vilka branscher som skulle stöttas, inte heller hade några gränser satts när det gäller företagens omsättning. Projekttledningen konstaterar att de flesta företagare som stöttats av projektet har varit i stort behov av rådgivning, inte minst när det handlar om finansiella frågeställningar samt att många av företagarna i de aktuella företagen endast hade vaga uppfattningar om resultat-utvecklingen och om tillståndet i sina företag. De flesta företag som erhöll projektstöd saknade ett aktivt styrelsearbete.

Under projektets första år lades fokus på marknadsföring, där följande kanaler användes:

Informationsmöten, frukostmöten, broschyrer, information på Handelskammarens hemsida samt annonser i facktidningar och lokalpress. Projektet har dragit erfarenheten att företagare som står inför ägarskifte inte kommer på informationsmöten som ordnats under samma tema utan de deltagare som kommer är personal från revisionsbyråer, banker och juristfirmor.

Under projektets andra och tredje år låg fokus på att projektledaren gav operativt och

handgripligt stöd i ett antal ägarskiftesprocesser enligt den stödprocess som utvecklades under projektets gång, se figur lite längre fram i fallbeskrivningen. - Vissa hävdar att ägarskiftes-frågorna kan och skall lösas av marknadskrafterna på egen hand, men projektet har visat att det befintliga marknadssystemet inte fungerar för de riktigt små företagen, menar VDn för

Handelskammaren Mittsverige, som fortsätter: - Ta t.ex. cykelreparatören som sedan länge driver en liten cykelreparatörsverksamhet men som nu vill gå i pension. Inte vet en sådan småföretagare hur han skall gå tillväga för att sälja sitt företag. Inte hinner han och inte orkar han göra det heller. Den som haft sitt lilla företag i 30-40-50 år har inte gått och funderat på detta med försäljning. Helt plötsligt inser dessa ägare att något måste göras, då de på grund av ålder eller sjukdom behöver avsluta sin yrkesverksamhet. Det visar sig oftast att barnen inte vill ta över och då blir nedläggning många gånger valet. Samtidigt utgör dessa små företag en viktig del av samhällets infrastruktur, t.ex. cykelrepraratören, skomakaren, elfirman, rör-mokaren, möbelrenoveraren och snickaren. Det är sådana företag vi har stöttat i projektet, för i det befintliga marknadssystemet saknas aktörer som har intresse av att stötta små företagare som dessa, fortsätter handelskammarens VD.

I projeket har man dragit följande erfarenheter: Innan de små företagen är redo att säljas, har företagaren oftast ett gediget arbete att ta itu med när det handlar om att skapa ordning och reda i verksamheten, t.ex. när det gäller processer, struktur, finanser, ekonomi, organisation, kompetens och avtal. Redan här står många småföretagare rådvilla och behöver stöd, men i det befintliga marknadssystemet finns inte någon hjälp att söka i detta läge. Först när ordning och redan är skapad, finns banker, revisionsbyråer och företagsförmedlarna till hands med sina tjänster. Problemet för de många mycket små företagen är att företagsförmedlarna med sina tjänster vänder sig till företag över en viss årsomsättning, ofta över 5 miljoner eller 10 miljoner kronor. Projektets erfarenhet är också att de etablerade revisionsbyråerna prioriterar sina lite större kunder med kvalificerad rådgivning och att deras tjänster framstår som alltför

kostsamma för de företagare som har ett mycket litet företag, med några anställda och någon eller några miljoner kronor i årsomsättning. Företagsmäklare och kvalificerade skatterådgivare har rekommenderats av projektledaren i de fall där så bedömts vara angeläget. Projektets erfarenhet är att det finns goda outnyttjade möjligheter att nå positiva synergieffekter genom samarbete mellan dagens marknadsaktörer. Respondenterna anser inte att projektet har konkurrerat med befintliga marknadsaktörer, då dessa inte verkar i segmenet för den slags småföretagare som fått stöd i projektet.

Inom ramen för projektet har 26 företag med sammanlagt 126 anställda, d.v.s. 4,8 anställda per företag gått i mål med sina ägarskiften. Ytterligare 20 skiftesprocesser har fått stöd men vid projekttidens utgång hade dessa skiften ännu inte avslutas. Handelskammaren Mittsverige försökte vid tiden för interjvuerna i denna studie, i april år 2013, att finna finansiellt stöd för att kunna hjälpa de pågående 20 skiftena i hamn. I ett par företag som fick stöd, visade

finansanalysen att företagen hade så dålig lönsamhet och värdering att slutresultatet blev avveckling. Ägarskiften inom ramen för projektet har förekommit i formerna;

• Överlåtelse av företag inom ägarfamiljen.

• Överlåtelse av företag till anställd/anställda.

• Överlåtelse av företag till externa köpare.

Projektet har erfarit att den operativa skiftesprocessen har tagit mellan tre månader och tre år.

De fall där skiftet skett till barn eller anställda har gått smidigare och snabbare, medan de processer som involverar externa köparkandidater har varit längre och tyngre. Projektets erfarenhet är också att företagsägare till små företag i den storleksklass som projektet har stöttat ofta är villrådiga när det gäller hur de skall gå till väga för att göra sitt företag redo för försäljning. Det handlar om frågor som rör värdering, inventering, kunder/ leverantörer, avtal, skatt, jobba kvar efter försäljning – och i vilken form i så fall? Frågor som dessa tillhör inte företagarnas vardag och de vet inte vilken tråd de skall börja nysta i eller vem det skall vända sig till. De vet inte vad det kostar att sälja ett företag och inte vem de vågar och kan fråga.

Processchemat här nedan visar inom vilka områden och aktiviteter som projektledaren i huvudsak har stöttat företagarna. Aktiviteterna har i framförallt handlat om att stötta

förberedningsarbetet för att göra företaget säljbart, vilket har inneburit att skapa ordning och reda samt att skapa klarhet i otydligheter och kunskapsluckor.

Processchema – Ägarskiften i företag

Figur: Processchemat visar vilket stöd som projektet på ett handgripligt sätt har bistått småföretagare med. Processchemat finns som bilaga till projekets slutrapport till Tillväxtverket, 130331samt på på Handelskammaren Mittsveriges hemsida http://midchamber.dev.osynlig.se/regionen-i-fokus/alla-projekt/#respond

I projektets slutrapport ges tre exempel på ägarskiften som fick stöd av projektet.

De tre exemplen återges här med tillstånd från Handelskammarens VD.

Exempel 1.

Bemanningsföretag med 3,5 mkr i omsättning och nio anställda. Ägarfamilj där frun 62 år sköter redovisningen, mannen 64 år är arbetsledare, inköpare, säljare och leverantör. Barnen har egna jobb. - Jag behöver hjälp med att sälja företaget, det har blivit för stort. Börjar känna mig trött och har ont i ryggen. Det är den 10 juni och båtsäsongen börjar snart. Kan det bli klart före sommaren?

Projektets insats i projektet bestod i att hjälpa till med dokumentation av företaget, diskutera värdering, skattesituation, prisfilosofi samt framtidsmöjligheter. Ägarna vill se en snabb lösning och tänker inte anlita mäklare. Företaget har god likviditet och accumulerade vinster har givit god soliditet.- Slipper vi annonsera, finns någon annan väg?

Genom projekets Almikontakt visade det sig att ett entreprenörsämne hade anmält intresse för något objekt. Säljarna ville gärna träffa personen ifråga och ville ha vårt stöd vid träffen. Nu är vi i mitten av juli och båten är inte sjösatt. Med assistans av företagets revisor presenterades företagets aktuella ekonomi för köparkandidaten. Säljare och köpare fann varandra och processen fortskred under eftersommaren med avstämningar med projektledaren i ägarskiftes-projektet Den första oktober skrevs avtalet under och båda parter förklarade sig mycket nöjda.

Säljaren stöttade den nya ägaren under det första året.

Exempel 2.

Ytbeläggnings AB med industriföretag som kunder. Företaget drivs av två bröder 62 resp. 64 år gamla. De har drivit företaget under 25 år. Omsättning 2,5 mkr och tre anställda. Första kontakten med ägarskiftesprojektet togs i december år 2010.- Vi vill sälja vårt företag inom de närmaste åren, var skall vi börja? Vi har eventuellt en möjlig köpare i närliggande bransch.

När ägarna (säljarna) upplevde att de vågade lägga fram alla fakta började vi göra hemläxan enligt projektets processbeskrivning och arbetsformulär. Tillsammans med med projektets projektledare lyfte säljarna på sten efter sten (hyresavtal, finansiella kontrakt, kunder, leverantörer, miljöfrågor kompetensbehov hos ny ägare, kvalitetsfrågor etc.). När säljarna successivt hade gjort ”hemläxan” hölls ett antal halvdagsmöten med syfte att dokumentera olika aspekter och delar av verksamheten. Säljarna började efter hand söka efter tänkbara köpare inom sitt branschnätverk. Nu, efter två år och två månader och efter tre seriösa säljkontakter meddelar ägarna att de är nära affär och att de hör av sig inför förhandling.”

Exempel 3.

Företagarfamiljen i Installationsföretaget AB är ett par i 65-årsåldern med två vuxna barn som också är verksamma i företaget. Barnen skall ta över men efter vår gemensamma analys av företagets ekonomi och framtidsutsikter vill föräldrarna först stabilisera ekonomin genom att bl.a. fullfölja produktutveckling och marknadsintroduktion av nya produkter. - Vi vill inte utsätta barnen för den ekonomiska påfrestning som kan bli fallet om vi överlåter aktierna till dem nu och därför avvaktar vi med ägarskiftet under ett par år.

I detta exempel har finansiell rådgivning och kontaktskapande verksamhet avseende affärskontakter varit ett tongivande som stöd för ägarskiftet. Här har barnen i familjen varit starkt involverade. Tidsåtgången för insatser i det här företaget överskrider de två tidigare illustrerade exemplen.

Handelskammaren Mittsveriges VD anser inte att ägarskiftesfrågan är ett passerat problem.

Han tror snarare att vi kan vänta oss ett berg av företagare som kommer att gå i pension framöver. VDn berättar att Länsstyrelsen Jämtland fick en förfrågan om att delta i

ägarskiftesprojektet, men tackade nej med motiveringen att pengar saknades. - Något som länsstyrelsen har ångrat sedan de sett hur många företag som har lyckats gå i mål med sina ägarskiften inom ramen för projektet, enligt Handelskammarens VD. - Länsstyrelsen i

Jämtland hade tidigare gjort en liten behovsanalys, över antal företag som står inför skifte etc. - Men det räcker inte att göra en analys. De operativa ägarskiftesprocesserna måste handgripligt stöttas för att resultat skall nås, konstaterar handelskammarens VD. VDn menar att Almi inte kan driva och stötta säljarens intressen i ägarskiften eftersom deras uppdrag är att finansiera och ge lån till köparen, vilket står i konflikt med att även stötta säljaren.