I detta avsnitt presenteras resultatet av den intervjuundersökning som gjorts med politiker- och tjänstemannarepresentanter för samtliga kommuner i Jämtland (Östersund, Krokum,
Strömsund, Ragunda, Bräcke, Härjedalen, Berg, Åre) samt Västernorrland (Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Örnsköldsvik, Sollefteå), totalt 15 kommuner, under april månad, 2013. En sammanställning av svaren på de tre frågorna visar följande resultat.
5.1 Hur viktig är ägarskiftesfrågan i er kommun?
Samtliga kommuner besvarade frågan, varav representanter från tretton kommuner (87 procent) uttrycker att det är en viktig eller en mycket viktig fråga. Representanter från två kommuner (13 procent) anser inte att frågan är viktig i kommunen.
Representanternas motiveringar till svaren lyder:
- Problemet gäller framför allt mindre produktionsföretag, men frågorna är svåra att arbeta med och initiativet måste i första hand komma från företagen själva.
- Företagarna blir allt äldre, vilket är ett stort problem.
- Vi har så många små företag i kommunen och vi måste hålla kvar varje arbetstillfälle.
- Ett problem är att en kommun med många små företag sitter kompetensen i människan och kanske inte i själva företaget.
- Vi behöver alla företag men vi från kommunen har inte har kommit på någon lösning.
Ägarskiftesproblematiken är som en ”tickande bomb”.
- Problemområdet är mycket oroande och det är något som vi måste jobba med.
Det finns exempel på ägarskiften som tyvärr inte har lyckats. Ett exempel är en kemtvätt som klarade sig utmärkt men som lades ner utan att någon tog över.
- Det är ett mycket viktigt problem som handlar om arbetstillfällen i kommunen och också om ett livsverk för många företagare, som de inte bara vill se läggas ned.
- Det är en mycket viktigt fråga, för att det är lättare för ett redan etablerat företag att överleva än för ett nyetablerat företag.
- Varje enskilt företag är viktigt för kommunens utveckling och kommunen måste hjälpa till att hitta alternativ till nedläggning.
- Problemet är växande och ägarskiftesfrågan blir därmed en allt viktigare fråga att jobba med framöver.
- I en av länens kommuner anser varken kommunstyrelsens ordförande eller
näringslivschefen att ägarskiftesfrågan är ett problem. I denna kommun anser man inte heller att det är en fråga för kommunen att arbeta med, där motiveringen är att:
Ägarskiften skall hanteras av marknaden och om ett företag inte lyckas genomföra ett ägarskifte, då ersätts det nedlagda företaget lätt av andra entreprenörer som tar över marknaden med ett nystartat företag.
- I en kommun anser näringslivschefen att det är märkligt att ägarskiftesfrågan får så stort utrymme och undrar vad anledningen kan vara till det. Kommunen ifråga kan inte ange några konkreta insatser som man gör inom området.
5.2 Görs några insatser i kommunen för att stötta ägarskiften?
- Om nej, planerar ni att göra några insatser framöver för att stötta ägarskiften?
Svar från alla 15 kommunerna varav sju kommuner (47 procent) svarar ”njaa” på frågan.
I sex kommuner (40 procent) görs inga insatser. I två kommuner (13 procent) görs insatser.
Ja, vi gör insatser (två kommuner, varav de båda kommunerna har bolagiserat näringslivsarbetet)
Strömsund: Ägarskifte är en fråga som Strömsunds kommun arbetar med. Det operativa arbetet utförs av SUAB (SUAB, Strömsunds Utvecklingsbolag) och Nyföretagarcentrum. SUABs chef ser i dagsläget ägarskiften som en rätt prioriterad fråga för SUAB. Det de gör i ägarskiftes-handläggning varierar beroende på typ av företag. Är det ett enskilt företag kan en representant från SUAB sitta med i processen och dessutom har SUAB ett nära samarbete med Almi, som även de har ägarskiften som en prioriterad fråga.
Sundsvall: I Sundsvall arbetar det kommunala näringslivsbolaget med insatser när det gäller ägarskiften i små företag. Erbjudandena består av utbildningar och nätverk, där frågan tas upp och diskuteras.
Nej, vi gör inga insatser (sex kommuner)
Bergs: I dagsläget finns det inte något specifikt projekt där man aktivt jobbar med denna fråga.
Men man försöker att ta fram information om vad man skulle göra för att stötta ägarskiften i små företag så att man skall kunna börja jobba mera aktivt med frågan. Man för också en diskussion med Almi om frågeställningen.
Härnösand: Näringslivschefen anser att detta är svåra frågor att arbeta med och initiativet måste i första hand komma från företagen själva. Kommunalrådet anser att vissa företag inte är menade att genomgå ägarskifte. I de fall då kunskapen inte finns hos barnen, då dör helt enkelt företaget med den som haft kunskapen.
Bräcke: Redan 2011 tittade Bräcke kommun på frågan om ägarskiften i små företag.
Kommunen kom då fram till att det var en mycket känslig fråga och att det inte var så lätt att komma in i företag som en kommunal aktör och prata om ägarskifte. Lärdomen blev att kommunen inte kan ta en roll som företagsmäklare. Däremot har kommunen alltid med sig när det gäller önskemål om nyetablering att om man då vet att det finns ett existerande företag som vill sälja till rätt pris, då förmedlas den kontakten. - Men, nej, kommunen jobbar inte direkt operativt med frågan idag, då det skulle medföra en konstig position för kommunen.
Ragunda: Nej, kommunen arbetar inte uttalat med frågan i dagsläget, men frågan kommer att hamna på skrivbordet när det kommer en ny näringslivschef.
Sollefteå: Kommunen arbetar inte direkt med frågan, men Handelskammaren Mittsverige jobbar med frågan.
Åre: Frågan har diskuterats inom kommunen, men kommunen ser inte ett behov av att bevara de företag som hotas av nedläggning vid en gerationsväxling, menar kommunstyrelsens ordförande. I kommunen finns drygt 1000 företagare och kommunstyrelsens ordförande anser att det är främst hos de stora arbetsgivarna som generationsväxlingsfrågan är ett aktuell fråga, t.ex. inom kommunens vårdomsorg. Näringslivschefen menar att kommunen inte arbetar med frågan eftersom det är en fråga för marknaden att sköta på egen hand.
Njaa, vissa indirekta insatser görs (sju kommuner)
Ö-vik: Kommunen arbetar med ägarskiftesfrågan i form av ledar- och mentorprogram för kvinnor med syfte att bygga ledare, traineeprogram samt att man jobbar med attityder och insikter, t.ex genom att lyfta fram vikten av att få in akademiker i företagen.
Timrå: Ja, men exempel kan inte ges. Näringslivschefen anser att det är konstigt att ägar-skiftesfrågan får så stor plats och undrar varför. Kommunen samarbetar med Almi i frågan.
Kramfors: Kommunen utbildar ungdomar med näringslivet utifrån näringslivets behov.
Härjedalen: Det är ett problem som kommunen är medveten om. När det kommer till kommu-nens kännedom att ägarskifte är på gång i ett specifikt företag, då kan kommunen försöka lotsa till passande nätverk, t.ex. till företagsmäklare. Det är dock en svår fråga och en känslig fråga, båda för företagarna och kommunen. Via de företag som kommunen har varit i kontakt med har det kommit fram att det inte är så lätt att sälja och inte heller att prissätta företaget.
Krokum: Kommunpolitikens representant menar att frågan är en angelägenhet för kommunen men kommunen har inga verktyg för att arbeta med ägarskiften. Kommunen behöver dock förstå värdet i att verksamheten i ett företag fortsätter och inte läggs ned i samband med ett ägarskifte. Enligt näringslivschefen jobbar kommunen idag med dessa frågor utifrån företagets behov, vilket kan innebära att förmedla kontakt med till exempel skatteverket eller revisorer.
Även extra insatser med företagsträffar med inbjudna experter inom området har erbjudits.
Kommunen skulle dock behöva jobba ännu mer med frågan.
Ånge: Enligt kommunalrådet ser man allvarligt på frågan och kommunalrådet menar att han alltid bär med sig frågan, t.ex. när han är ute på skolor och visar hur många som går i pension och inom vilka områden. I kommunen kommer 125 personer att lämna arbetsmarknaden de kommande åren medan kommunen har betydligt färre gymnasielever, varav kanske 30 elever kommer att stanna kvar. Kommunalrådet vill nog påstå att han är den i Västernorrland som talar mest om detta problem. Trots ett nära samarbete med Almi, menar näringsutvecklaren att det inte sker några stora insatser i ägarskiftesfrågan. För tre år sedan gjorde näringslivskontoret en studie kring de företagare som närmade sig pensionsåldern för att ta reda på hur de hade tänkt sig företagets framtid. Några av dem som var intresserade av att sälja sitt företag men de var väldigt måna om att hitta rätt person för övertagandet och av den anledningen uppfattade näringslivsutvecklaren att det fanns en motvilja till att låta kommunen bistå med att annonsera ut försäljningen och det fanns heller ingen vilja bland företagare ta emot konsultstöd för att underlätta vid en eventuell försäljning. Näringslivsutvecklaren anser sig ha sett att det finns ett behov av stöd i ägarskiftesfrågor men att attityden bland de flesta företagare är att de väljer att inte utnyttja kommunen för ett sådant stöd.
Östersund: Kommunalrådet påpekar att näringslivskontoret har identifierat ägarskiftesfrågan och att arbetet med frågan sker i samarbete med externa partners, som t.ex. Almi. Responden-ten anser att det viktiga är att kommunen intar en mäklarfunktion och försöker hitta kompeResponden-tens för berörda företag. Näringslivssekreterare anser att ägarskiften är en alltför känslig fråga för företagare för diskutera i storgrupp och därför bör frågan tas enskilt med berörda företag. En del av arbetet med ägarskiften handlar om att få företagarna att bli kvar i kommunen. En insats som görs är att medla kontakter till möjliga finansiärer. Gröna Näringar är en viktig sektor där det är av högsta vikt att stötta unga människor som ska ta över ett lantbruk.
5.3 Finns andra aktörer i kommunen som arbetar med ägarskiftesfrågan?
Av dem som svarat på frågan, nämner åtta kommuner en eller flera andra aktörer som arbetar med frågan. Almi Företagspartner, nämns sex gånger, Handelskammaren Mittsverige och deras ägarskiftesprojekt tre gånger, Företagarna två gånger och Norrlandsfonden en gång.
En näringslivssekreterare svarar nej och anser att frågan endast berör näringslivskontoret.